LÖNEAVTAL 2010-2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Relevanta dokument
LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer. Giltighetstid:

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Sveriges Ingenjörer. Giltighetstid:

Löner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M

Löneavtal mellan Unionen och Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid:

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Unionen

LÖNER 1 april mars 2013

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Bilaga 1 B Akademikerförbunden

Lokal lönebildning i energibranschen EFA Sif - Sveriges Ingenjörer

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Datum Vår referens Cirkulär nr Gunilla Bäcklund, Avtalsenheten Avtal 2013 inom Almega Vårdföretagarna bransch

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj april Akademikerförbunden

ÖVERENSKOMMELSE. mellan. och. Sveriges Ingenjörer

Almega Tjänsteförbunden, bransch Almega Fastighetsarbetsgivarna. Ärende Avtal om löner och anställningsvillkor 1 juni maj 2007

Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Regler för lönesättning

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

LÖNEAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en real löneutveckling.

Innehållsförteckning. Tnr 20

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

MEDLEMSINFORMATION. Nya tjänstemannaavtal. Sammandrag 14/10. Maj Stoppmöbelindustriavtalet

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Bemanningsavtal - journalister

ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET. Mellan. Trä- och Möbelföretagen och GS. Stockholm den

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS ) Parter

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet:

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari Avtal med Ledarna klart

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december Alternativt löneavtal

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Avtal 2016 inom SLA Djursjukvård och Djurparker

Kommunstyrelsen. Ärende 10

KFOs lilla lathund. Om Lönesättning

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Arkitekt-, Teknikkonsultoch Industrikonsultföretag Svenska Teknik& Designföretagen. Giltighetstid:

Lönepolitiska riktlinjer

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

3, Lönepolicy. Beslut Beslut. Direktionen beslutar: att fastställa bifogad lönepolicy.

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

AVTAL Avtalskommentarer

Vår syn på lönebildning

Information. Lön och utveckling. Enköpings kommun

Lönepolicy. Landskrona stad

Avtal om löner i 2007/2008 års nivå m m enligt RALS

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

2. Lönehöjning , och Allmän pott för lokala förhandlingar

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / Solbritt Lonne-Rahm den / 2008

Skolledares löner Så fungerar lönesättningen enligt HÖK 05

Förhandlingsprotokoll

Avtalsextra 21 april 2016

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:

Avtal om lönebildning mellan Almega Tjänsteförbunden/Almega Fastighetsarbetsgivarna och Sveriges Ingenjörer 1 juni 2012 till 31 maj 2013.

4. Förhandlingsordning

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen , omförhandlade lönekriterier

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Löneavtal Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Information till legitimerade tandhygienister. Lönepolitiskt program

Vi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m.

Avtalsextra 1 juni 2016

Lönestrategi

Nationella jämställdhetsmål

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005

Lön. Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

Transkript:

LÖNEAVTAL 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid 5-6 Tryckt i september 2010.

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa. Avtalet gäller för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. 1 a LÖNEPRINCIPER Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den enskilda tjänstemannens sätt att uppfylla dessa. Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft ska beaktas vid lönesättningen. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. En anställd som är tjänstledig på grund av föräldraledighet ska omfattas i den årliga lönerevisionen och då med utgångspunkt i den anställdes troliga utveckling i aktuell befattning utifrån bedömningskriterier som om den anställde inte skulle ha varit tjänstledig. Värdering och tillämpning beträffande lönesättning och anställningsvillkor ska gälla för såväl kvinnor som män liksom yngre och äldre tjänstemän oavsett etnisk bakgrund. Osakliga och/eller oförklarliga löneskillnader och villkor mellan män och kvinnor ska elimineras. Det är viktigt att förekommande löneskillnader upplevs som motiverade och rättvisa. Lönesättningen bör stimulera till kompetensutveckling i olika former. Inför de lokala löneförhandlingarna ska de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med förhandlingarna. 1 b RIKTLINJER FÖR LOKALA LÖNEFÖRHANDLINGAR Inför den årliga lönerevisionen gör de lokala parterna en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen. Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser. Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen. De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning ska vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet. Parterna ska sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar ska behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt. Vidare beaktas att tjänstemän genom sitt arbete bidrar till företagets resultat och att företagets framgång är beroende av en värdefull och engagerad insats av tjänstemän på alla nivåer. Uppmärksamhet bör bl.a. ägnas frågan om vissa tjänstemän eller grupper av tjänstemän har kommit att få ett för lågt löneläge eller haft en ogynnsam löneutveckling. I så fall bör orsakerna utredas och behov av åtgärder diskuteras. Löneavtal 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen

2 LÖNEHÖJNINGAR 2010 och 2011 2.1 Lönepott En lönepott avsätts för 2010 om 0,3 procent och för 2011 om 1,7 procent av de fasta kontanta lönerna för tjänstemännen inom Unionens avtalsområde per den 31 mars 2010, respektive per den 31 mars 2011. Lönepotten för respektive avtalsår fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna i punkt 1. Lönehöjningarna ska gälla fr.o.m. den 1 april 2010 och 1 april 2011. 2.2 Löneöversyn De lokala parterna ska under vart och ett av avtalsåren 2010 och 2011 utöver ovan angivna utrymme förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemännen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur. Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten. Översynen ska göras utifrån vad som angivits ovan och från löneprinciperna i punkt 1 samt grundas på systematisk och motiverad bedömning. Lönehöjningar till följd av löneöversyn gäller fr.o.m. den 1 april 2010 respektive 1 april 2011. 3 LÄGSTA LÖNEHÖJNING Om de lokala parterna inte träffar annan överenskommelse ska varje tjänsteman som omfattas av lönerevision, fr.o.m. den 1 april 2010 ha erhållit ett lägsta belopp av 100 kronor och den 1 april 2011 260 kronor per månad. För deltidsanställda minskas beloppet i proportion till arbetstidens längd. 4 LÄGSTA LÖNER 2010 och 2011 Efter lönehöjningen den 1 april 2010 respektive den 1 april 2011skall månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som har fyllt 18 år uppgå till lägst 15.098 kronor den 1 april 2010 och 15.430 kronor den 1 april 2011. För tjänsteman som fyllt 18 år och med ett års sammanhängande anställningstid i företaget ska månadslönen den 1 april 2010 vara 16.056 kronor och den 1 april 2011 vara 16.409 kronor. Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under sex månader. 5 FÖRHANDLINGSORDNING Fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 och översyn av lönerna enligt punkt 2.2 ska ske genom förhandling mellan lokala parter. I de fall de lokala parterna efter förhandlingar ej kan träffa överenskommelse om fördelning av allmän pott enligt punkt 2.1 eller beträffande löneöversyn enligt punkt 2.2 har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden. Lönenämnden består av tre representanter för berört arbetsgivarförbund och tre representanter för Unionen. En av representanterna för berört arbetsgivarförbund ska vara ordförande och en av representanterna för Unionen ska vara vice ordförande. Löneavtal 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer Parterna är ense om följande avtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Sveriges Ingenjörers medlemmar vid dessa företag. Avtalet gäller för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Lönehöjningar den 1 april 2010 och 1 april 2011 Lönerevisioner Lönepott Den 1 april 2010 och den 1 april 2011 avsätts vid företaget en lönepott motsvarande 0,3 respektive 1,7 procent av de fasta kontanta lönerna för ingenjörsgruppen per den 31 mars vid den tid potten bildas. Löneöversyn I samband med lönerevisionen genomförs också av de lokala parterna en löneöversyn utöver fördelningen av förbundspotten medförande löneökningar i syfte att för ingenjörsgruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur, som återspeglar ingenjörsgruppens kvalifikationer i form av teknisk utbildning och kompetens. 1 Gemensamma utgångspunkter Genom ökad lönsamhet och produktivitet skapas förutsättningar för ingenjörernas löneutveckling. Ökad produktivitet är ett resultat av en process som förutsätter tydliga mål för företagets verksamhet och för ingenjören. Företaget har ansvar för att målen sätts och att uppföljning av resultaten sker. Ingenjörernas utbildning och kompetens är av stor betydelse för företagets utveckling. Ingenjören blir bättre skickad att bidra till att lösa sina arbetsuppgifter så att verksamhetens mål kan uppnås genom successiv utveckling av sin kompetens. Detta avtal syftar bl. a. till att utbildning och kompetens ska återspeglas i den praktiska lönesättningen. Detta betyder att särskild hänsyn måste tas till de kvalifikationer som ingenjörerna har som grupp. 2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen Lönesättning och löneutveckling för ingenjörerna sker mot bakgrund av främst produktivitetsutvecklingen och ingenjörernas bidrag härtill. Lönesättningen ska vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje. Utgångspunkten är härvid ingenjörernas arbetsuppgifter och kompetenskrav samt de mål av såväl individuell som övergripande art som satts för verksamheten. Målen kan även avse utveckling av personliga färdigheter och egenskaper, varvid exempel på betydelsefulla bedömningsgrunder är teknisk kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, omdöme samt tekniskt, ekonomiskt och personellt ansvar, initiativförmåga, idérikedom, innovationskraft och mångkunnighet. Dessa faktorer har betydelse för lönesättningen av alla ingenjörer, dvs såväl chefer som specialister och övriga. Bestämmande för den individuella lönesättningen är i första hand hur satta mål uppfylls, dvs de resultat som vederbörande uppnår. Lönesättningen ska ske efter samma principer för kvinnor och män liksom för yngre och äldre oavsett etnisk härkomst. En anställd som är tjänstledig på grund av föräldraledighet ska omfattas i den årliga lönerevisionen och då med utgångspunkt i den anställdes troliga utveckling i aktuell Löneavtal 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

befattning utifrån bedömningskriterier som om den anställde inte skulle ha varit tjänstledig. Diskriminerande eller andra omotiverade skillnader mellan anställda ska inte förekomma. I det fall endera parten påfordrar, ska de lokala parterna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade skillnader förekommer. Framkommer av dessa analyser att omotiverade skillnader finns, ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna. 3 Löner och löneutveckling 3.1 Gemensam genomgång av lönestrukturen De grundläggande principerna för lönebildning enligt detta avtal förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget. Med sin kännedom om företagets förhållanden ska de lokala parterna genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka i lönebildningen. Det är naturligt att företagets lönepolitik utgör grunden för lönesättningen och önskvärt att de lokala parterna är överens om det system för lönesättning som tillämpas. Om sådan samsyn inte finns, bör de lokala parterna inleda överläggningar härom. Vid överväganden beträffande lönestrukturen ska beaktas de i gruppen ingående ingenjörernas ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran samt bättre arbetsinsatser. Översynen ska grundas på systematisk och motiverad bedömning. 3.2 Genomgång av Sveriges Ingenjörers medlemmars LÖN vid individuellt samtal Inför lönerevisionen sker en genomgång av varje medlems lön i samband med ett individuellt samtal. Genomgången sker mellan lönesättande chefen och ingenjören med utgångspunkt från de grundläggande principer som anges i punkt 2. Inriktningen bör vara att skapa en process där ingenjörens resultat, kompetens samt duglighet och den individuella löneutvecklingen knyts samman. Därigenom ges ingenjören möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen. Vid den årliga genomgången av varje ingenjörs lön ska i samband med det individuella samtalet också diskussioner föras om dennes arbetssituation, förekomst av övertid o.dyl. Diskussionen har till syfte att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen och stödja utvecklingen i arbetet för engagemang och arbetstrivsel. För medlem i Sveriges Ingenjörer som inte erbjuds någon eller endast ringa löneökning ska särskilda överläggningar föras om den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna och rådande arbetsförutsättningar, behov av kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. 4 Förhandlingsordning 4.1 Arbetsgivaren ska på begäran av Sveriges Ingenjörers lokalavdelning eller kontaktman förhandla om löner enligt detta avtal. Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner i den ordning som de lokala parterna överenskommer. 4.2 Saknas lokalavdelning eller kontaktman vid företaget lämnas förslag till och sker överläggning med den enskilde ingenjören. 4.3 Om de lokala parterna ej kan enas kan central förhandling påkallas. 4.4 Kan parterna ej enas vid central förhandling kan frågan överlämnas till Nämnden för lönefrågor för slutligt avgörande. Lönenämnden består av två representanter för berört arbetsgivarförbund och två representanter för Sveriges Ingenjörer. En av representanterna från berört arbetsgivarförbund ska vara ordförande och en av representanterna för Sveriges Ingenjörers vice ordförande. Löneavtal 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

www.bygg.org