Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik



Relevanta dokument
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Produktionsteknik

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

WEBBSERVERPROGRAMMERING

Webbserverprogrammering

Inriktnings- och fördjupningskurser Teknikvetenskap

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p.

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö

Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

Matematik. Ämnets syfte

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Matematik i Gy Susanne Gennow

Individuellt val Läsåret ÅR 3

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TI-Nspire CAS. Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5. Your Expertise. Our technology. Student Success.

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Tekniskt basår Pre-University Course in Technical Sciences

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte

INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR

MATEMATIK. Ämnets syfte

INDIVIDUELLA VAL 2016/2017. Individuellt val

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

MATEMATIK. Ämnets syfte

Matematik. Ämnets syfte

Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik

Javautvecklare. Utbildningsfakta. 400 YH-poäng, 2 år

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik

TMP Consulting - tjänster för företag

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Elev. Datorteknik 100p. 80% 20% Energiteknik 100p. 80% 20% Grundläggande systemförståelse inom tillämpligaenergiområden samt effektiv energihantering.

Del B Del C Provtid Hjälpmedel

NÄTVERKSTEKNIK. Ämnets syfte

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-Designprogrammet. Study programme in IT-Design

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

VID KAROLINSKA SKOLAN

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

Förslag den 25 september Matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Specialiseringar InfoCom

INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bedömning för lärande i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Matematik 4 för basår, 8 högskolepoäng Föreläsnings- och lektionsplanering

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

Teknikprogrammet på Polhem

Utveckling av Läsaren

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

DATALAGRING. Ämnets syfte

S UNDBY BERG IT TEKNIK IT DESIGN IT-PROGRAMMET

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Förskola grundskola - gymnasieskola.

Teknikprogrammet (TE)

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2017/2018

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

Skolverkets föreskrifter om poängplan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XX maj 2015.

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan för Matematik

Samarbete matematik-byggämnen

Transkript:

Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik TE - Berzeliusskolan

Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Informations- och medieteknik på Berzeliusskolan Mer utförlig information - ämnets syfte och kunskapskrav kan du hitta på http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program Inriktningskurser nationellt fastställda, obligatoriska Datorteknik 1a, 100p Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. Grunderna i OSI-modellen (open systems interconnection) och gällande standarder för datorkommunikation. Program, till exempel enklare kommunikationsprogram och applikationsprogram för mobila enheter. Enklare rit- och simuleringsprogram. Begreppen filer, filformat, komprimering och kryptering. Fältbussars användning inom till exempel industri-, el- och andra teknikområden. Rutiner för säkerhetskopiering och installation av virusskydd. ESD-säker hantering av mikroprocessorer och minnen (electro static discharge). Planering, montering, konfigurering samt driftsättning av datorsystem för något av användningsområdena mätning, styrning, övervakning eller dokumentation. Installation och konfigurering av applikationsprogram. Installation och konfigurering av datorer i ett befintligt nätverk. Installation av skrivare och andra enheter i nätverk Programmering 1, 100 poäng Sekventiell programmering i det eller de valda programmeringsspråken. Språkurvalet kan göras från såväl programspråk och skriptspråk som kompilerande och tolkande språk. Ett av de valda språken ska ha tillgång till mångsidiga objektorienterade standardbibliotek. Programmeringsspråkets eller -språkens grundläggande datatyper samt fördefinierade strukturer, regler och syntax. Traditioner och nya trender i utvecklingen av programmeringsspråk. Kontrollstrukturer, till exempel sekvens, selektion och iteration, planerade med aktivitetsdiagram och skrivna i ett väl implementerat programflöde. Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Variablers och konstanters synlighet och livslängd. 2

Enkla sorteringsalgoritmer och sökningsalgoritmer. Grundläggande rekursiva algoritmer. Interaktion med användaren i ett enkelt grafiskt användargränssnitt. Implementeringar av datastrukturer, till exempel vektor, fält, lista och trädstruktur. Felsökning av källkod och undantagshantering i interaktiva program. Samspelet mellan program och dator från källkod till exekvering. De vanligaste programmeringsspråkens krav på körtidsmiljöer och operativsystem samt deras aktuella användningsområden. Webbutveckling 1, 100p Webben som plattform, dess historia och samhällspåverkan. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet och samspelet mellan klient och server. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och deras inbördes roller, syntax och semantik där det huvudsakliga innehållet är standarderna för (x)html och css och orientering om dokumentobjektsmodellen (DOM) och Ecmaskript. Teckenkodning: orientering om ASCII, ISO-8859, Windows-1252 och Unicode. Bilder och media med alternativa format, optimering och tillgänglighet. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Terminologi inom området webbutveckling. 3

Fördjupningskurser fastställda på skolan, delvis valbara Gränssnittsdesign, 100p Spår: Webb, Datorteknik Gränssnitt för en applikation. Genomförande av förstudier genom problemformulering utifrån kundönskemål, identifikation av målgrupper och typanvändare, undersökning av tekniska förutsättningar och liknande applikationer samt formulering av målsättningar och framgångskriterier. Genomförande av gränssnittsdesignprojekt, vilket innebär idégenerering, skisser, återkoppling till beställare, interaktiv prototyp, testning, dokumentation och överlämnande för implementering. Datorstöd för projekthantering. Inhämtning och värdering av information. Redigering och anpassning av digital bild och video samt digitalt ljud till ett gränssnitt. Kommunikationsteknik och textbearbetning för effektiv anpassning till relevant medium. Faktorer som skapar en god användarupplevelse. Typsnitt, färgscheman och principer för layout av gränssnitt. Informationsarkitektur och användarvänlig navigation. Konventioner och formspråk eller mönster för interaktion, inmatnings- och utmatningsmetoder och vanligt förekommande gränssnittselement, till exempel textinmatningsfält eller knappar. Faktorer som möjliggör kommunikation av specifika budskap. Principer för användbarhet samt metoder för att testa användbarhet. Krav på ett inkluderande gränssnitt. Riktlinjer, principer, tekniker och testning för tillgänglighet. Datorsystem (ubicomp) och gränssnitt i vardagen. Frågor som rör integritet och etik. Lagar och andra bestämmelser inom området. 4

Dator- och nätverksteknik, 100 poäng Spår: Datorteknik Hård- och mjukvaruinstallation, uppbyggnad, konfigurering och uppgradering av datorer och datorsystem. Lokala nätverk, uppbyggnad och arbetssätt. Protokoll för dataöverföring via nätverk. Olika processortyper och deras användningsområden. Vanliga operativsystem och deras egenskaper. Prestanda för olika datalagringmedia. Lagring av data på optiska medier. Begreppen switchning och routning. Begreppet virtuella nät. Interna och externa bussar, deras användningsområden och prestanda. Säkerhetskopiering och virusskydd. Installation av kringutrustning och uppgradering av drivrutiner. Installation och underhåll av lokal skrivare. Konfigurering av grafikkort. Datorns start- och bootsekvenser samt inställning och uppgradering av dess BIOS (basic input/output system) eller firmware. Kontroll och optimering av datorers och datorsystems prestanda och funktion. Felsökning i datorer och datorsystem. Datorsamordning och support, 100 poäng Spår: Datorteknik Grundläggande felsökningsmetodik. Systemintegration. Teknisk dokumentation av datorsystem. Kundmottagning och ärendehantering, till exempel muntlig kundmottagning, kundmottagning med e-post och andra typer av ärendehanteringssystem. Analysera användarkrav och översätta dem till konkreta lösningar. Pedagogisk handledning av it-system: både det pedagogiska tankesättet och kunskaper om tekniker för pedagogisk handledning, till exempel fjärrstyrning av muspekare. Licenstyper och licenshantering. Utvärdering och val av it-produkter på marknaden i dagsläget. Manualer och annan hjälpdokumentation för användare, till exempel enkel text, hypertext, bilder, filmer, inspelade musrörelser och menyhantering. 5

Digital kommunikationsteknik, 100 poäng Spår: Datorteknik Valfri (alt. Matematik 4) Operativsystem för mobila enheter. Kommunikationsnät för mobila datorutrustningar. Datakommunikation via satellit. Referensmodeller och standarder för datakommunikation. Integritetsaspekter och säkerhet vid användning av trådlösa enheter. Installation och konfigurering av trådlösa enheter och kommunikationssystem i olika miljöer. Konfigurering, uppgradering och installation av applikationer i mobila enheter. Antennteknik och antenner för trådlösa nät. Konfigurering av trådlösa accesspunkter. Inställning av trådlösa nätverkskort. Installation och konfigurering av bryggor, routrar och gateways. Konfigurering av säkerhetsfunktioner och kryptering. Felsökning i trådlösa lokala nätverk och utrustningar. Kontroll och uppmätning av överföringshastigheter och signalstyrkor. Metoder för diagnostisering, spårning och felsökning. Matematik 4, 100 poäng Valfri (alt. Digital kommunikationsteknik resp. Webbutveckling 2) Aritmetik, algebra och geometri Metoder för beräkningar med komplexa tal skrivna på olika former inklusive rektangulär och polär form. Komplexa talplanet, representation av komplext tal som punkt och vektor. Konjugat och absolutbelopp av ett komplext tal. Användning och bevis av de Moivres formel. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter och reella polynomekvationer av högre grad, även med hjälp av faktorsatsen. Hantering av trigonometriska uttryck samt bevis och användning av trigonometriska formler inklusive trigonometriska ettan och additionsformler. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa trigonometriska ekvationer. Olika bevismetoder inom matematiken med exempel från områdena aritmetik, algebra eller geometri. 6

Samband och förändring Egenskaper hos trigonometriska funktioner, logaritmfunktioner, sammansatta funktioner och absolutbeloppet som funktion. Skissning av grafer och tillhörande asymptoter. Härledning och användning av deriveringsregler för trigonometriska, logaritm-, exponential- och sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av integraler med och utan digitala verktyg, inklusive beräkningar av storheter och sannolikhetsfördelning. Begreppet differentialekvation och dess egenskaper i enkla tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Webbserverprogrammering 1, 100 poäng Spår: Webb Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, systemering, kodning, dokumentation och uppföljning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt, inklusive kod och mjukvarugränssnitt. En översikt över olika lösningar eller språk som finns för att skapa dynamiska webbplatser. Grunderna i informationshanteringssystem och ramverk. Grundfunktionen i ett programmeringsspråk för dynamiska webbplatser. Datalagring, i relationsdatabas eller med annan teknik. Teckenkodning: begrepp, standarder och handhavande. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för den teknik som används i sammanhanget. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Säkerhet: vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och de viktigaste principerna för att hindra attacker. 7

Webbserverprogrammering 2, 100 poäng Spår: Webb Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, systemering, kodning, optimering, dokumentation och uppföljning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt, inklusive kod och mjukvarugränssnitt. Funktionen i ett programmeringsspråk för dynamiska webbplatser. Datalagring i relationsdatabas eller med annan teknik. Datautbytesformat, till exempel XML och JSON. Teckenkodning: begrepp, standarder och handhavande. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för den teknik som används i sammanhanget. Applikationsarkitektur och separation av olika slags logik. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Säkerhet: attackvektorer mot webbapplikationer och principer för att hindra attacker. Webbutveckling 2, 100 poäng Spår: Webb Valfri (alt. Matematik 4) Webben som körmiljö för applikationer av olika slag. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt: målsättningar, planering, specifikation av struktur och design, kodning, optimering, testning, dokumentation och uppföljning. Märkspråk och stilmallar. Skriptspråk för webbutveckling på klientsidan och dokumentobjektsmodellen som en teknik för ökad användbarhet genom progressiv förbättring. Bilder, ljud, video och två- eller tredimensionell interaktiv grafik för webbapplikationer med möjlighet till fördjupning inom någon sådan teknik, till exempel skalbar vektorgrafik (SVG) eller WebGL. Nationella och internationella riktlinjer för god praxis inom webbutveckling. Uppnående av interoperabilitet genom att följa standarder och testa på olika användaragenter. Applikationer som fungerar oberoende av val av användaragent, operativsystem eller hårdvaruplattform samt hur tillgänglighet uppnås utifrån att applikationerna ska vara uppfattningsbara, användbara, begripliga och robusta även för användare med funktionsnedsättning. Kvalitetssäkring av applikationens funktion och validering av kodens kvalitet. Lagar och andra bestämmelser som styr digital information, till exempel personuppgiftslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Vanliga attackvektorer mot webbapplikationer och åtgärder för att skapa säkerhet. Terminologi inom området webbutveckling. Källa: Skolverkets kursinformation / Berzeliusskolan / la 2013-08-08 8