Pris 25 kr 1 www.noraforskare.se Anno Domini Nora släktforskarklubb Nr 55 December 2009 Nora järnvägsstation, bild från Åke Mossbergs samling Ur innehållet: Löftets land, några perspektiv på emigrationen Nora i Indiana En flykt till Amerika?
2 Styrelse Ordförande: Jan William-Olsson 0587-151 46 / 073-251 19 86 ordforande@noraforskare.se Vice ordförande/projektledare: Mats Eliason 0587-151 10 / 070-544 29 10 projektledare@noraforskare.se Sekreterare: Birgitta Magnusson 0587-105 92 / 070-394 64 70 sekreterare@noraforskare.se Kassör: Ann-Mari Söderberg 0587-31 18 71 / 073-222 98 48 kassor@noraforskare.se Redaktör: Margareta Eriksson 0587-129 23 / 076-764 21 22 redaktor@noraforskare.se Webmaster: Lars Öjebo 0587-700 95 / 070-241 33 08 webmaster@noraforskare.se Ledamot: Åke Mossberg 0587-106 95 ake.mossberg@noraforskare.se Ledamot: Birgitta Pettersson 0587-120 57 / 070-589 40 02 birgitta.pettersson@noraforskare.se Nora Släktforskarklubb hemsida: www.noraforskare.se e-post: info@noraforskare.se tel: 0730-250 99 20 Innehåll 2 Styrelsen. Kontakta oss 3 Från tangentbordet Ord från webmaster 4 Ordförande har ordet Forskarstugan 5 Klubbaktiviteter Släktforskardagar 6 Höstutflykter Reportage: Emigranter till USA 7 Löftets land, några perspektiv på emigrationen 10 Nora i Indiana 11 Vikersborna En helt vanlig familj 13 En flykt till Amerika? 15 Peters femte brev 17 Årets svensk - amerikan 18 Ett brofäste 19 Notiser 20 Vårens program Planerad utgivning av nr 56 : vecka 24, 2010. Manusstopp 3:e maj 2010 Anno Domini ges ut två gånger per år av Nora Släktforskarklubb. Bidrag till tidningen mottages tacksamt liksom recensioner av böcker eller CD-skivor. Författarna ansvarar för insänt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Citera gärna men glöm ej ange källan. /M. Eriksson, redaktör
Från tangentbordet Temat i detta nummer är emigranter till Amerika. Utvandringen finns väl dokumenterad i böcker artiklar, avhandlingar och filmer. Håkan Henriksson finns publicerad på nätet med sin forskning om emigranter från Viker och har beskrivit grundaren av Nora på andra sidan Atlanten i Lokalhistorisk läsning nr 5. Mest intressant är de medlemmar, som nu skriver om sina släktingar och visar oss sina bilder och dokument. Ett stort tack! Jag tar tacksamt emot reportage och förslag till vad ni vill läsa. Delar av Anno Domini kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida inom en snar framtid. Papperstidningen kommer dock att leva kvar. Om ett år Anno Domini om ett år (Julen 2010) kommer att ha temat hantverkare i Nora / Norabygden. Titta i dina dokument! Finns det en snickare, skräddare, kopparslagare, bagare eller annan hantverkare du känner till? Kontakta mig! Idag lyser solen och Nora har klätt sig i silverdräkt och det är dags att tända adventljusstakens andra ljus Önskar dig en God Jul och Ett Gott Nytt År. Ord från webmaster 3 Hejsan! Så är det då dags för ytterligare några ord från cyberrymden. Hoppas att ni alla har tittat in på vår hemsida och sett förändringen som skett där. Det är visserligen inte så stora förändringar utan det mesta handlar om utseende. Men det finns i alla fall några nyheter, nämligen Veckans bild och Medlemssidan. Om du har synpunkter på någon av dessa så hör av dig till undertecknad. Medlemssidan borde kunna utvecklas till något mer än den är för närvarande. Åtminstone hoppas jag det. På sidan Efterlysningar söker en Laxåforskare efter en Norabo, som ville veta mer om släkten Finström. Detta hände på Finnerödja hembygdsgård. Var det du eller någon du känner, så gå in på vår hemsida så ser du vem du ska kontakta. Har du bilder som du vill visa på vår hemsida? Skicka dem gärna digitalt till oss, helst i storleken 1024*768 eller däromkring. Skriv också vem du är, vem/vad som visas på bilden, var det är och när den togs. Skicka inte bilder som omfattas av copyright! Var aktiv och säg din mening om vår hemsida. Bidra till att göra den bättre. Varma hälsningar från webmaster! Margareta Eriksson, redaktor@noraforskare.se Lars Öjebo webmaster@noraforskare.se NYHET TILL ALLA MEDLEMMAR Vi sänder inbetalningsblankett för medlemsskap häftad inne i tidningen. Plusgironummer finnsnedan om blanketten inte når dig. Tacksam för din hjälp och förståelse att vi försöker minskakostnaden för utskicket. Medlemsskap i Nora Släktforskarklubb erhålls genom att betala årsavgiften 125:- för enskild medlem och 50:- för övrig familjemedlem. Använd Plusgiro 926 18 96-6 och ange organisationsnummer 877100-9951. Verksamhetsåret: 1 januari - 31 december. Glöm inte att ange namn på samtliga personer, adress och telefonnummer. E-post? Har du e-post kan information nå dig snabbt. Sänd adress till info@noraforskare.se
4 Ordföranden har ordet Idag är det första advent. Om tre veckor är det jul. Tiden har rusat iväg sedan förra årsmötet. I styrelsen har vi tankar och planer på vad vi vill göra.om flera medlemmar kan engagera sig skulle vi ha möjlighet att tillsammans genomföra en del spännande projekt. Många i och även utanför styrelsen har under hösten ägnat mycket tid åt projektet Namn åt de döda, som ska avrapporteras till Släktforskarförbundet vid slutet av året. Utöver detta har vi diskuterat några projekt vi gärna skulle vilja genomföra. Dessa projekt är tyvärr både tids- och personalkrävande. Och de kräver en viss kunskap i släktforskning. Bl a måste man kunna läsa gammal skrift. Detta måste vi diskutera mer vid årsmötet. Förutom våra förnämliga söndagsutflykter under ledning av Åke Mossberg, har föreningen inte synts mycket utåt. Med två undantag. Vår hemsida (www.noraforskare.se) har fått ett helt nytt utseende sedan Lars Öjebo tog hand om den. Dessutom är den till skillnad från många andra hemsidor alltid aktuell, som Lars berättar om på sid. 3. Vi bedriver genom Mats Eliason en förnämlig utbildning i hur man släktforskar, där man inte bara får lära grunderna utan även får lära sig hantera de flesta på nätet förekommande databaser. Till sist vill jag önska alla medlemmar en God Jul och Ett Gott Nytt Släktforskarår! Jan William-Olsson ordförande@noraforskare.se Forskarstugan Nora Släktforskarklubb Eliasonska Gården Rådmansgatan 11 713 31 NORA Tel: 0730-25 09 90 Foto:Britt-Marie Lundell Öppettider Tisdagar kl. 16.00-19.00 Torsdagar kl.16.00-21.00 Annan tid enligt överenskommelse Välkomna
Klubbens aktiviteter 5 Årets släktforskarmässa Falköping arrangerade årets släktforskardagar 21-23 augusti. Intresset för mässan var mycket stort och snabbt fylldes alla parkeringar och närliggande gator av bilar. Falbygdens Släktforskarförening bjöd på ett bra arrangemang. Boendet räckte inte riktigt till så många fick pendla från Skövde eller mindre byar i bygden. Klubben representerades av Birgitta M, Margareta E, Ulla W-O, Jan W-O och Mats E. Konferens för redaktörer och ordförande hölls på fredagen. Ted Rosvall, mässgeneral, hälsade besökarna välkomna på lördagen. Vi delade monter genom Bergslagssamverkans försorg och fick en bra plats för att arrangera våra produkter. Många besökte oss och det var ett mycket trevligt arrangemang. Såväl lördag som söndag fanns möjlighet att lyssna till olika föreläsare. Dick Harrison talade om okända kvinnor i vår historia. Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman introducerade sin bok Emigrantforskning Fler bilder finns på vår hemsida. www.noraforskare.se Mats, Ulla, Birgitta och Jan Text och bild: Margareta Eriksson
6 Höstutflykter Målet för utflykten den 13 september var Skrekarhyttan. På vägen dit gjorde vi ett kort uppehåll vid Vikers kyrka för en kort vandring på kyrkogården. Innan färden gick vidare plockade vår guide, Åke Mossberg, fram sin lilla portabla musikanläggning och spelade Skrekarhyttevalsen för oss. Den 4 oktober var det dags för vår utflykt till Västgöthyttan. När vi samlades på torget var det flera av oss som huttrande undrade om vi klätt oss för dåligt, men väl komna till skogspartiet där lämningarna efter den sista hyttan i Västgöthyttan ligger väl dolda för den som passerar förbi på väg mot byn, blev kylan och vinden mindre kännbar. Helt fantastiska vyer öppnade sig. Efter information om flera av gårdarna i Skrekarhyttan, bl a Mejerigården, Gamla affären, Domargården och var den gamla Östra hyttan varit belägen, samlades vi vid Skrekarhyttans Herrgård, som i dag ägs av Birgitta och Erik Borg. Birgitta hälsade oss välkomna och berättade lite om husets och gårdens historia. Framme i byn samlades vi vid vägskälet, där vår mångkunnige och välinformerade guide, Åke Mossberg, läste och berättade om byn och en del av dess innevånare, samt visade oss både gamla foton och välgjorda teckningar som illustrerade hur det sett ut i Västgöthyttan en gång. Innehållet i våra medhavda kaffekorgar avnjöts i solskenet vid borden och bänkarna bakom Galleri Skrekarhyttan innan den trevliga utflykten avslutades vid lämningarna efter den Västra hyttan. Utfärden avslutades med fika uppe vid Rosa gården, där ägaren snabbt trollade fram stolar åt alla glada och mycket nöjda deltagare. Text och bild: Britt-Marie Lundell
7 Projekt 2009 Inre gårdar i Nora Skanningen av Lars-Ove Petterssons dokumentation fortsätter som tidigare Namn åt de döda NÅDD Den allra sista kompletteringen gör att dokumentationen av Nora Bergsförsamling kommer att slutföras före årsskiftet. Nora stadsförsamling är komplett även Vikers församling och Järnboås. Många timmar har ägnats åt att sammanställa dödsbokens uppgifter med församlingsbokens. Kursverksamhet Under hösten har Mats Eliason haft såväl ny - som fortsättningskurser i släktforskning. Fem har deltagit i grundkursen och sex valde fortsättningskursen. Fortsättningskursen var på studiebesök till Stadsarkivet i Örebro och Landsarkivet i Uppsala. Kurserna fortsätter under våren och finns intresse startar även en nybörjargrupp. Cd och DVD - skivor Arkivpärlor från Nora Bergslag. DVD -skivan från Bergslagen med bl.a. tre släktutredningar; Ahlbomska, Domar - Pelles och Ekestubbesläkten Pris: 395:- Annons Släktutredningar av Britt-Marie Lundell införda på Cd för PC Bondebysläkten, Gellnerska släkten, Hoyersläkten, Mathes Lankinen släkten, Måns Finne släkten, Ringshyttesläkten och Simon i sången. Pris 250:-/st Häften av Britt-Marie Lundell Dombok år 1704 och Släktkrönika om Gustaf Larsson och Karolina Persdotter. Pris 180:-/st Gravstensinventering Pris: 100:- Födda, Vigda, Döda. Järnboås, Nora och Viker 1860-1920. Pris: 100:- Beställ genom Nora Släktforskarklubb, Eliasonska Gården, Rådmansgatan 11, 713 00 NORA Tel: 0730-25 09 90 e-post:info@noraforskare.se. eller Britt-Marie Lundell, Trädgårdsgatan 14 H, 713 31 NORA Till samtliga priser tillkommer porto och emballage 15:- Har du e-postadress eller ändrat din nuvarande? Glöm inte meddela oss
8 Löftets land, några perspektiv på emigrationen Totalt har Sverige sjundeplatsen som ursprungsland för immigranter till Amerika och första platsen bland skandinaver. Idag är det sällsynt att finna en familj utan amerikanska släktingar. Under två månader och till priset av en årslön för en dräng skeppades emigranter i början av 1800-talet till USA. Jag flyger idag till New York för ca 3.500:- på ca 10 timmar, när jag vill träffa släkten. Skeppen Kalmare Nyckel och Fågel Grip anlände till Delawarebukten 1638. Ombord fanns befälhavaren Peter Minuit med uppdrag att bedriva handel för Nya Sverigekompaniets räkning. Där nuvarande Wilmington ligger köpte Minuit mark av Indianerna. Kolonin var belägen längs Delawarefloden inom nuvarande staterna Delaware, Pennsylvania och i New Jersey - upp till nuvarandetrenton. Stridigheter med holländare och engelsmän och myteri bland kolonisterna gjorde att kolonin förlorades 1655 Delavarefloden vid Trenton. Stig där hästar dragit båtar uppströms.bild: M.Eriksson 2007 Pionjärer Med ett undantag av finska svedjebönder var det svårt få kolonister. Dessa svedjebönder kom bl.a. från Bergslagen och anlände först 1663. Denna svensk-finska befolkning behöll sin etnicitet under lång tid då präster från Sverige regelbundet besökte församlingarna.värdefullt källmaterial finns idag bevarat som kartor, reseberättelser och kyrkliga dokument. (American Historical Museum i Philadelphia är en bra utgångspunkt för dig som vill veta mer) Äventyrare Den tidiga invandringen - före 1850 - till Amerika från Sverige var vanligtvis en resenär med syftet att skriva en reseskildring, som t.ex. Fredrika Bremer. Hon skildrar sina upplevelser i Hemmen i den nya världen. Boken översattes omgående till engelska. Idealisten Gustaf Unonius och C.J.L. Almqvist,som flydde från en skandal representerar en liten exklusiv grupp emigranter. Fattigdom och förtyck Kraftig befolkningsökning och inga arbetstillfällen gör att företagsamma människor flyttar. Trycket från överbefolkning har fått svenskar att söka nya bosättningar i Europa liksom sydeuropéer koloniserade Skandinavien en gång i tiden. Freden, vaccinet och potäter resulterade i att folkmängden ökade. Inget krig sedan 1814. Jenners medicinska framgång med ett vaccin i slutet av 1700-talet räddade mångas liv. Genom att ympa kokoppor gavs ett skydd mot den svåra och dödliga virussjukdomen smittkoppor Laga skifte inom jordbruket gjorde odlingslotten brukbar, men friställde arbetskraft. Den billiga och näringsrika maten var potatisen, som kunde odlas över hela landet. Sveriges maktelit på lokal som central nivå gjorde att landet betraktades, som ett reservat för överklassen. Torparen med inga marginaler levde i rädsla för att bli uppköpt av storbonden och bli daglönare. Lutherska kyrkan hade monopol och stor makt. Trots alla förbud växte en frireligiös väckelserörelse fram troligen mest som ett uttryck för ett politiskt och socialt missnöje. Emigrantens första hinder var att söka pass hos prästen. Många predikanter förvägrades utresetillstånd och flydde då till ett land med religionsfrihet - USA. Konventikelplakatet upphävdes 1858, men påverkade emigrationen enbart marginellt. Att avstå från militärtjänstgöringen, fly från rättsväsendet, äventyrslusta eller hotet om degradering till fattigdom var också en anledning till utvandringen. Dock är konjunkturförändringen - brist på försörjningsmöjlighet - den främsta orsaken. Bosättning från 1800-talet i närheten av Delaware floden. Bild: M.Eriksson, 2007
9 Rekrytering Homestead Act från 1862 spelade stor roll. Möjligheten att få egen mark var en lockande orsak till att utvandra. Svenskar var eftertraktade då de var läskunniga och hade rykte om att vara arbetsvilliga. Amerikabreven spelade en viktig roll att locka till sig fler emigranter. Säkert förskönades tillvaron i breven, dock fick flera en bättre social situation. För svenska pigor var deras sociala statushöjning stor. Många förstummades av att få kontant lön och ledig dag i veckan. Svenska män i USA beklagar sig över de högfärdiga pigorna, som är grant klädda och strosar på stan. Deras systrar och väninnor i Sverige var troligen lätt att locka över till Amerika, när de sände foto iklädda sina nya kläder och hattar. Allt vad här odlas, trives och växer så starkt, att man däröver må förvånas: Majsåkrarna likna mera skog än sädesfält skrev Peter Kassel från Kisa i Östergötland i ett brev 1845. Tio år senare bodde 500 fler svenskar i samma område. Under 1880-talet fanns ett utbrett system med agenter för att skaffa invandrare till Amerika. USA hade brist på arbetskraft till bl. a. järnvägsbygge. Utvandringslän i Sverige Nödåren 1868-69 orsakade den första stora emigrationen. Pionjärerna kom från bl.a. Kronobergs län, södra Östergötland, östra Dalarna och Karlskoga bergslag. Dåliga tider i Sverige ökade utvandringen och vice versa. Utvandringens intensitet - antalet per folkmängd - var mycket olika mellan svenska landsändar. Götaland, förutom Skåne och Blekinge, och Bergslagen med Värmland tillhörde de som intensivast och tidigast emigrerade. Östra Svealand och Norrlandslänen utvandrade senare då de flyttade först till städerna för att senare emigrera. Detta mönster gäller särskilt kvinnorna. Klassamhället Det föråldrade samhällsystemet satte hårt motstånd mot att dugliga svenskar reste, men gjorde föga för att möta nya utmaningar även om Riksdags- och Regeringsformer antogs under 1800-talet och allmän skola kom 1842. För de tidiga emiranterna var flytten ett fullkomligt uppbrott. De sålde allt för att köpa biljett och bondens tjänstefolk lånade av bonden för att kunna följa med. Industrier växte fram men arbetskraften emigrerade till amerikanskt industrijobb. Den svensk-amerikanska journalisten visar 1886 på de sociala skillnaderna. I USA tilltalas kvinnor med Mrs eller Miss. Sverige har fyra olika sätt att tilltala en gift kvinna och lika många till en ogift.. Först 1907 tillsattes Emigrationsutredningen. Storbönder hävdade att arbetskraft tilläts försvinna och militären att unga män smet från värnplikten. Ledare för utredningen var den liberale Gustav Sundbärg, som visade på att jordbrukets egen stagnation orsakade bristen på arbetskraft. Förbättrade sociala förhållanden, inte restriktioner, skulle behålla svenskar inom landet. Första Världskrigets utbrott stoppade all utvandring för en period, samtidigt var betänkandet klart att presenteras. Emigranter Utvandringen mellan åren 1851-1930 uppskattas till 1,2 miljoner varav 200.000 återvände enligt statistiken. Om de återvände för alltid eller reste fler gånger över Atlanten går inte att utläsa, tyvärr. År 1990 fanns 4,6 miljoner amerikaner med svenska anor. Svenskarna anses ha assimilerats snabbt men ändå strävat att behålla sitt kulturella arv. Särskilt i städerna var föreningslivet aktivt. Svenska tidningar, böcker, kyrkor, skolor sjukhus och ålderdomshem växte fram i svenskbygderna. Engelskan var dock nödvändig och andra generationens invandrare lärde sig språket snabbt. Många av den äldre generationen använde ett blandspråk och var således språkligt i no man s land. Text och bild: Margareta Eriksson redaktor@noraforskare.se Källa: http://www.utvandrarnashus.se Nationalencyklopedin H.Arnold Barton; Brev från löftets land Ulf Beijbom; Amerika,Amerika Ulf Beijbom; Utvandrarkvinnor Kommentar: Romaner av V. Moberg, P- A. Fogelström och E. Johnson har alla filmats och ger oss en inblick i de flesta svenskars villkor under 1800-talets senare del i Småland / Amerika, Stockholm och Norrbotten Det hade varit intressant att fördjupa studierna i nutida emigration tex. efterkrigstidens. De första emigranterna reste i grupp, en familj med med tjänstefolk och byggde upp egna samhällen i USA Förvisso i eller i närheten av andra svenskar. Under 1900-talets början reste fler ensam och sände senare biljett hem till övriga familjen för att möjliggöra återförening. De hade då vanligtvis en första destination i Amerika, till en anhörig. Hur ser det ut efter 1945 och fram till idag?
10 Nora i Indiana Det äldsta ortnamnet i USA med koppling till Örebro län torde vara Nora i Marion County, Indiana. Idag är orten också den största, men ändock är den så gott som helt okänd i Sverige. Så börjar Håkan Henrikssons reportage om Per Israelsson från Blexbergstorp i Lokalhistorisk läsning nr 5. Pionjären Per Israelsson och äldste sonen till förmögne bergsmannen Israel Larsson emigrerar 26 år gammal 1854 till Amerika Kanske lockad av rykten om nya guldfyndigheter reser han, som en av de första från trakten. Först år 1860 finns Per dokumenterad. Antecknad som ogift daglönare och bosatt hos en hotellägare i Washington township och Marion County i Indiana. Per byter namn till Peter Lawson och gifter sig samma år med den 45- åriga änkan Cathrine Ann Whitesell. Året därpå finns paret antecknat bland grundarna av The Union Church och tre år senare byggde församlingen en kyrka - Union Chapel. Lyckan vänder för Peter och han avancerar till ägare av diversehandel 1870. Troligen har arvet efter modern Catharina Svensdotters död år 1862 förbättrat ekonomin väsentligt. Peter ansöker om att få öppna poststation i sin affär och 11 december 1871 utnämns han till postmästare för stationen Nora. Cafe Nora vid köpcentret i Nora Plaza, Indiana sommaren 1998.Foto:Håkan Henriksson Peter Lawson Runt stationen växer ett litet samhälle fram och bildar en by. Ytterligare en handel öppnas liksom en två smedjor och en järnvägsstation. Under1880-talet uppgår invånarantalet till 150 personer. Peter har avancerat till handelsman. Hans och Catharines liv slutar 1884 och de begravs på Crown Hill Cementary i Indianapolis. De fick inga barn. Nora idag Håkan Henriksson beskriver vad som återstår av Nora idag av Peter Lawsons Nora. Det är inte mycket. Namnet finns dock fortfarande där. Till exempel hittar man Café Nora, Nora Plaza, Nora Apotechary, Nora Coners och Nora Bowl. Villaområdet Lake Nora Arms har till och med en liten konstgjord sjö - Lake Nora! Där Peter hade sitt hem och handel vid nuvarande sydvästra hörnet av korsningen Westfield Boulevard och 86th Street hittar man idag Steak n Shake drive thru. Miljonstaden Indianapolis expanderade norrut och jordbrukarna fick lämna sina gårdar för att ge plats åt bl.a. köpcentret Nora Plaza 1959. Nora ingår i staden och är en välmående villaförort. Nora Community Council bildades 1967 som en paraplyorganisation för de nybildade bostadsområdena och näringslivet i Nora Källa: Lokalhistorisk läsning nr 5 av Håkan Henriksson/ red. M.Eriksson
11 Vikersborna Innovatören Johannes Dahl född i Gamla Viker 1855 pendlar mellan USA och Sverige för att kunna utveckla sina ideér. Per (Peter Dahlin ) tillhör den gruppen emigranter som aldrig återvände. Gifte sig med en svenska men blev amerikansk medborgare. Två emigranter från Håkan Henrikssons dokumentation. De flesta emigranter från Viker var yngre vuxna, var femte ett barn under 15 år. Kristina Ersdotter från Gamla Viker var med sina 70 år en ovanlig emigrant, när hon utvandrade 1891. Kristina reste med sin man vilket speglar den vanligaste formen för utvandring från landsbygden. Ensamma emigranter kom vanligtvis från städerna. Håkan Henriksson har kartlagt emigrationen från Viker från 1854 till 1930 och publicerat materialet på hemsidan - Allt om Viker. Han finner 580 personer registrerade utvandrare men kan konstatera att statistiken inte klargör om det är fysiska personer eller bara registrerade utflyttningar. Han beskriver emigranter, som flera gånger korsar Atlanten liksom de som aldrig återvänder men behåller kontakten med ahöriga.många brev och presenter har sänts över Atlanten. Vikersborna följer samma mönster som andra utvandrare och slår sig ner i svenskbygderna. Kartan visar de delstater Vikersborna hade som första destination i USA. Text och bild: Håkan Henriksson. På hemsidan finns en utmärkt sökmotor. Det är möjligt att söka på namn, födelsedatum och ortsnamn. Dessutom kan man söka på årtalet för emigrationen. Källa: Allt om Viker Text: M.Eriksson En helt vanlig familj Den 2 oktober 1880 fanns det i Nora Stads och Bergslags tidning, en annons infört om auktion vid Simonstorp i Pershyttan. K. Gust. Engberg skulle auktionera ut sitt bohag. Auktionen gav signaler som alla som läste annonser förstod: Karl Engberg med familj skulle utvandra till Amerika. Försäljningen måste ske i god tid före avresan så att familjen kunde få pengar till biljetterna. Den 19 april 1881, det året då utvandringen från Nora nådde sin topp, lämnade man Simonstorp och Nora för att starta sin färd. Då hade man också sålt det sista av sitt bohag för att öka på kassan. Tio dagar senare skulle man stiga på ångfartyget Romeo för vidare färd till Hull i England, sedan tåg till Liverpool för att fortsätta färden till New York, som enligt emigrationspappren var deras slutmål. Familjen Karl Engberg var smed och gruvarbetare åt Pershyttans gruvbolag. Torpet som familjen hade bott i var bolagets. Karl som vid avresan var 43 år och
12 hustru Brita Maria Ersdotter 44 år, hade fem barn i livet. Den äldste sonen Johan var 19 år, Vilhelm 17 år, Karl 13 år, Frans Oskar 9 år och minstingen Hulda Dorotea 3 år. Alla skulle resa men sonen Johan fick vänta. Han skulle resa senare med sin morbror Israel Ersson. Israel hade varit gift med en betydligt äldre änka under några år, men hade blivit skild till säng och säte 1879. Till New York Inget höll honom kvar i Sverige, så han beslöt sig för att följa med. Han och Johan åkte med en båt som avgick i september 1881. Väntade den övriga familjen på dessa två i New York de fyra månader det tog innan familjen förenades? I så fall kunde de knappast ge sig av vidare inåt landet direkt. Det hade ju blivit vinter innan man kunde nå sitt slutmål. Även om man angett New York på biljetten, måste man ganska snart ha blivit klar över sitt mål, kanske redan innan man lämnade Sverige. Svärmor kommer Ett år senare, våren 1882, gav sig Brita Marias mamma, Brita Andersdotter, 68 år, iväg över Atlanten för att ansluta sig till sin familj. Hon hade blivit lämnad kvar i Husby, där hon bott ensam i ett torp. Brita Marias och Israels syskon hade dött i lungsot några år innan utvandringen. Brita Andersdotter hade vid sin utflyttning från Nora, angett Menominee, Michigan, som sin destinationsort, och dit hade också den övriga familjen kommit. Menominee Namnet Menominee betyder vildris och är namnet på den indianstam som fanns i området som familjen flyttade till. Platsen ligger vid Lake Michigan, en av de stora sjöarna. Här fanns det kring sekelskiftet 1900 många sågverk och möbelindustrier. Invandrarna Arbetsplatserna växte i takt med att invandrarna kom. Hade invandrarna från ett land och en ort kommit till en viss plats i USA eller Canada, sökte sig ofta flera dit. Så var det också här även om det fanns platser som var mer populära. I dag har nära 9 % av befolkningen svenska förfäder. Familjen Engberg hade förmodligen fått tips från andra, men inte av släkten. Brita Marias kusin och faster, Lars Gustaf Israelsson och Maria Jacobsdotter, hade året tidigare kommit till North Dakota och- Griggs County. (Om dem har jag tidigare skrivit.) Kanske visste man inte ens var släkten hamnat. Hemresa Brita Andersdotter hade förmodligen inspirerats av sin fyra år äldre svägerskas utvandring två år tidigare, Men till skillnad från sin svägerska stannade hon inte kvar. Efter två år reste hon hem igen. Orkade inte familjen med henne? Var hennes lungsot orsaken till att hon återvände? Eller kanske hon bara hade tänkt sig att stanna ett par år och sedan återvända för att få dö i Sverige och Nora? Åter i Sverige levde hon som fattighjon och kom till socknens fattighus Älvstorp 1889 och dog där tre år senare av lungsoten. Engbergs ättlingar Familjen Engberg stannade kvar i Menominee och ättlingar finns där fortfarande, 130 år efter deras anfäders utvandring. Åtminstone gällde detta 2005, när vi på vår resa i USA, kollade i telefonkatalogen för Michigan. Tyvärr fick vi aldrig tillfälle att besöka våra avlägsna släktingar från Simonstorp. Text och bild: Ulla William-Olsson Länktips från redaktören: EMIWEB,adress: www.emiweb.se. Nytt datasystem för migrationsforskning. Interaktiv karta från New York Times. Du kan enkelt följa när och var svenskar bosatte sig i Amerika. Adress: www.nytimes.com/interactive/2009/03/ 10/us/20090310-immigration-explorer.html Här finns mycket att läsa: Svenska Amerikacentret har hemsidan www.swedenamerica.se Svenska Emigrantinstitutet med hemsidan. www.utvandrarnashus.se Vill du söka efter utvandrare i din släkt? Abonnemang på Ancestry och Emigrantenskivorna finner du i Forskarlokalen. Forntiden försvinner inte är bara en websida bort Citat från SR, P :1 :
En flykt till Amerika? 13 Min släktforskning startade 2004 och vid ett tillfälle, när jag besökte Björkvattnet hälsade jag även på min mormors kusin Knut Andersson, som är född 1917. Knut visade mig en förteckning över familjemedlemmar, som hade arvsrätt efter Haqvin Andersson. Han var min mormors pappa Oskar Anderssons bror och född 1875 i Björkvattnet. The Oregonian 1944, 4 januari Vid ett besök hos mormors kusin kommer överraskande fakta fram. Sonen Erik, bosatt i Portland, har okända anförvanter som bott i staden. Jeff - en vän till Bertil Sundvall - var fantastisk att finna fakta om Haqvin. Jag fick reda på var han begravdes 1944 och fann både bouppteckning och dödsattest. Vi besökte kyrkogården och hittade gravplatsen där det växte gult gräs. Ogräs? Vi passade på att se oss runt på kyrkogården och fotograferade några gravstenar med svenska namn. Viktigt tips Mitt intresse ökade, när jag kunde konstatera att Haqvin dog i Portland Oregon. Där är min son Erik bosatt sedan 10 år! När jag sökte på Disgen, hade jag lyckan med mig och fann en medlem, som hade Haqvin i sitt register. Dessutom fick jag tips om en släktforskare i Portland Bertil Sundvall. På B. Sundvalls hemsida http:// www.sundvall.nu/ fanns en del intressant att läsa. Rivaler Anledningen att Haqvin emigrerade till USA var kampen om en flicka med en annan man, som hette Nisse. För mig har berättats att Haqvin bet av näsan på sin rival och därför gav sig iväg till Amerika. Nisse fick bära tillmälet: Nisse på näsan T.v. kyrkogården Ovan: Mount Hood. Vy från Portland
14 Olof H.Anderssons dödsattest. Han hade en svår luftrörskatarr förutom en nedsatt hjärtfunktion och dog 27 december 1943 vid 65 års ålder. Martha Lundström anges som mamma - fader okänd. Text och bild: Inger-Stina Källqvist
15 Sekelskiftet närmar sig och Peter Bergström återvänder från Sverige med sin svenska fru och barn till Chicago. Han fortsätter att ta de jobb, som ger mest inkomst men tycker att den intensiva storstaden Chicago är för hård och farlig. Peter flyttar till Moorhead, en mindre stad i Minnesota där han igen kan jobba inom jordbruk. Peters femte brev 16:e September 1951 Herr Esse Fransson, Västerås, Sverige Tack för ditt mycket välkomna och intressanta brev, som nådde mig 2,5 dagar efter att du postat det i Västerås den 12:e. Jag fick det hem till mig den 15:e vid lunchtid. Jag fick ett brev från min dotter i San Fransisco med samma post, detta var postat den 11:e. Avståndet till mig från dig och min dotter är ungefär lika långa dvs. 3000 miles. Om mina upplevelser här i Amerika intresserar dig blir jag glad att sända dig dem. Hela världen är föremål för Rysk propaganda. Men Stalin har för stora problem hemma för att kunna starta något krig. Nu har jag ju inte hört någon påstå det, men jag ser fram emot en revolt innanför järnridån nästan när som helst. Nu måste jag försöka komma ihåg, vad jag senast berättade om för året 1897. Jag korsade Atlanten för tredje gången och hamnade i Chicago för tredje gången. När jag lämnade tåget, köpte jag en dagstidning av en tidningspojke. Jag läste platsannonserna och en väckte mitt intresse. Önskas en stark man för ett lätt jobb Gå till Aslan Boulevard nr 304 söndag kl.10 AM. Jag stannade hos familjen Larssons på Townsend Street 303, där jag bott före avresan till Sverige. Jag sa att jag åker in till stan för att söka jobbet. När jag var ca. tre kvarter från platsen såg jag en stor mängd människor och när jag kom närmare såg jag åtminstone 75 män, som alla sökte jobbet. Alla stora och starka killar. Jag var den minsta i bunten. Det var ett stort stenhus (s.k. Mansion). Det kom ut en kille på framsidans veranda och berättade att Herr Ward inte var där. Han skulle komma om ungefär 15 minuter. Så när Herr Ward kom öppnade han upp bunten och valde ut tre. Jag var en av dem och han tog oss till en stor salong. Han tog in en i sänder till kontoret på salongens ena sida. Ingen av de två andra passade honom. När han tog in mig ställde han en massa frågor. Jag kommer ihåg en: - Är du van att hantera pengar? Jag berättade att jag kan inte veta om jag kan. La Salle Järnvägsstationen byggdes 1852 och revs 1903. Bild från Wikimedia.se