DEL 4 EXEMPEL PÅ PROJEKT SOM NÄMNTS I INTERVJUER OCH WORKSHOPS. Här följer ett antal illustrerade projektförslag som förtydligar möjligheterna i dagens City. Förslagen baserar sig på diskussioner som förts under workshops och i samband med intervjuer av aktörer och intressenter. Vi har även tagit med några projekt som producerats av utländska arkitektelever vid KTH:s mastersprogram Urban Planning and Design under läsåren 2008 och 2009. Syftet är inte att genomföra just dessa idéer och förslag, snarare att peka på oanade möjligheter. Vi välkomnar fler förslag till denna idékatalog. Tänk OM City! Båttaxi i Vancouver. Kör nästan dygnet runt. Organiserat av det lokala bussbolaget. 1-17
Tänk OM City, Inspirationsmaterial från City I Samverkan Stockholm Matmarknad i Järnvägsparken Borough Market i London har anor tillbaka 1000-talet då en handelsplats uppstod vid en bro över Themsen. Här såldes säd, fisk, gräönsaker och kreatur. På 1700-talet fick de lokala boende tillåtelse att själva organisera en marknad här. På 1800-talet var Borough market en av de viktigaste handelsplatserna, på grund av läget intill hamnarna. Dagens byggnader etablerades 1851 och framåt, med en entré i jugendstil. Idag anses marknaden, som ligger inklämd mellan och under broar och järnvägar, som den engelska huvudstadens främst matmarknad, med ett överväldigande utbud av specialitéer och en unik karaktär. En av entréerna består av en liten öppning i det omgivande stadskvarteret.. Järnvägsparken har ett liknande läge i Stockholm, dominerad av järnvägar och motorleder. Att promenera från Stockholms Central till Stadshuset är i dagsläget inte särskilt trevligt. Den gamla gröna Järnvägsparken har ersatts av hårdgjorda ytor som inte skapar en inbjudande miljö intill hotell Sheraton. Den outnyttjade marken skulle kunna bli en bondens marknad med ekologiska specialitéer eller en mångkulturell handelsplats som komplement till Hötorgshallen och Östermalmshallen. Även när den nya bebyggelsen i det planerade Västra City ska byggas, är platsen idealisk för en marknad med ett utbud utöver det vanliga. Tänk OM Järnvägsparken! 2-17
Etniskt matcentrum Stockholms befolkning är utan konkurrens den mest kosmopolitiska i Sverige. Men vi har inget Chinatown, ingen självklar destination om vi är ute efter Libanesiska eller Indiska specialitéer, inget kluster för afrikanska eller latinamerikanska kläder, mat eller kultur. Samtidigt är City den enda platsen i Stockholm där på allvar alla människor möts, inklusive affärsmän och turister. Förslaget till ett Ethnic Food Center längs Karduansmakargatanhar tagits fram av KTH-studenten Noe Carbajal. Med inspiration från matmarknader i Barcelona och Amsterdam är tanken att skapa en attraktiv passage som förbättrar flödet och kontakten mellan Gallerian och Drottninggatan. En delvis överglasad Karduansmakargata kan nås dels under mark, direkt från Tunnelbaneplanet i Gallerians södra ände, dels via en bro över Malmskillnadsgatan. Inne i dagens kontorskvarter ges plats för restauranger, food courts, butiker, kulturutbud och showrooms. Kanske ett intressant projekt om ett antal ambassader ville skapa ett fokus och mötesplats för just sin världsdel? Självklart finns många invändningar. Hyrorna är bland de högsta i Sverige, mitt i regeringskvarteren och är idag fullt använda. Samtidigt kommer det att krävas allt mer för att hävda sig i den globala konkurrensen. Jämför med dagens tomma och otrygga gata, avstängd för biltrafik men utan alla former av stadsliv. Kanske på en annan plats. Tänk OM Karduansmakargatan! La Bogueria Market, Barcelona, en av de bästa marknaderna i sitt slag i Europa. Blandningen av allt från billigaste skräp till det mest exklusiva gör markanden till en naturlig mötesplats för både besökare och invånare. Albert Cuyp Market. Amsterdams mest berömda dagsmarknad med torgstånd längs båda sidorna av gatan, med en stor andel textilier, mångkulturellt utbud och inbjudande atmosfär. 3-17
Lågprishotell på Parkaden Turismens utredningsinstitut har i Hotellrapport Stockholm utvärderat Stockholms framtida hotellbehov på uppdrag av Stockholm Business Region Development. Enligt rapporten består mer än 80 procent av Stockholms hotellkapacitet av 3- och stjärniga hotell. I Amsterdam är 16 procent 1-2-stjärninga och har pioriterat lågprishotell för att motsvara efrterfrågan. Hamburg har öppnat flera nya lågprishotell från de tyska kedjorna A&O Hostels och Motel One, specialiserade på centralt och modernt boende., liksom hotell i kedjorna Etap och Ibis. Under 2009 har Köpenhamn lanerat att öppna två lågprishotell med 1 200 rum. Boende på lågprishotell spenderar ungefär lika mycket pengar per besök, men en större del på nöjen och shopping än andra besökare. Lågprishotell anses också viktigt för andelen korta besök, så kallade City Breaks. Enligt rapporten finns också en del hinder för lågprishotell. Byggkostnaderna för ett nytt hotell är i stort sett desamma oavsett vilken standard det har. Samtidigt vill hotellen själva gärna vill uppgradera sig till högre standard för att få högre avkastning. Hotellpriserna i Stockholm har i snitt gåt upp med 42 procent under den senaste tioårsperioden. Det kan jämföras med konsumentprisindex som ökat med 17 procent under samma period. Exempel: En påbyggnad på parkeringshuset Parkaden på Regeringsgatan. Enkelt att parkera och billigt att bo för barnfamiljen från Västerås som vill kosta på sig en stockholmsweekend. Invändningarna är självklart flera: Är detta arkitektoniskt acceptabelt. Förstörs den tidstypiska arkitekturen? Finns det något sätt att säkra lägre hyror? Går det att få lönsamhet i ett sådant här projekt? Hur hög blir tomträttsavgälden, dvs hyran av marken för fastighetsägaren? (Se intervju med Göran Granhed SHR i detta dokument.) London. Parkwood Hotel Bed & Breakfast Lägenhetshus urpsrungligen byggt för välbärgade familjer alldeles intill Hyde Park. moderniserat och ombyggt 2004. Pris 70 89 Pund per natt för dubbelrum. Amsterdam Ibiz Hotell. Lokaliserat alldeles intill centralstationen. Pris 139 Euro per natt för dubbelrum. Madrid. Ibiz Madrid Centre. I centrala Madrid, nära flera centralt belägna tunnelbanestationer. Pris 99 Euro per natt för dubbelrum. 4-17
Tänk OM City, Inspirationsmaterial från City I Samverkan Stockholm Vinterträdgård bakom Kulturhuset Mellan Kulturhusets baksida och stadsteatern ligger en bakgata upp mot Brunkebergs Torg. De fåtaliga butikerna och restaurangen upplevs ibland som att de ligger i bakvattnet trots det centrala läget. Gatan, eller om det är en gränd, har inte ens ett eget namn. Här finns utrymme för tillfälliga eller permanenta förändringar. Det är åtminstone inte en plats som bör bevaras åt eftervärlden som exempel på storartad arkitektur eller planering. Drottningatan Sergels Torg Brunkebergs Torg Kanske kan baksidan omvandlas till ett inglasat uterum som förlänger säsongen för uteserveringar? En liten tropisk oas med gröna växter året om, en urban variant av fjärilshuset i Hagaparken. En lugn stund för barnfamiljer, kanske med en blomsterhandel eller kryddaffär och ett café specialiserat på hälsosamma drycker. Kulturhuset har idag ett stängt fönster mot denna bortglömda baksida i staden gränden har inte ens ett namn! Från bortglömd och ödslig baksida till en höjdpunkt i city. Gör de sämsta platserna till de bästa. Tänk OM bakgatorna! Eden Project i sydvästra England. Världens största växthus med exotiska växter och miljöer. Västra Hamnen, Malmö. Litet fristående växthus o modern tappning. Förlänger utomhussäsongen. 5-17
Street market längs Jakobsbergsgatan Jakobsbergsgatan ligger strategiskt rätt mitt i city. Ingen biltrafik men heller knapast några butiker. Enligt Stockholms nya översiktsplan ska cityområdet vidgas norrut och på sikt växa ihop med Odenplan. Samtidigt har de små, udda butikerna och serveringarna svårt att konkurrera med det mer exklusiva utbudet och de stora kedjorna. Det har inte bara med hyrorna att göra. Små verksamheter behöver mindre lokaler. Och samtidigt många förbipaserande, om det affärerna ska gå ihop. Gärna en adress eller gata som besökarna käner igen och hittar till. En lösning kan vara att ge förutsättnigar för ett minikluster, en variant av markanden STREET vid Hornstull. Ett enkelt glastak som skydd för väder och vind. Nya små lokaler instoppade i dagens lågt utnytjade bottenvåningar. Eller marknadstånd direkt på gatan. Om det ska vara öppet eller stängt på natten är inte de avgörande frågan. Det handlar om att öka flödena, attraktiviteten, möjligheterna. Koppla ihop Hötorgscity med Stureplan. Kontorslokalerna får en trrevligare omgivning. Och småbutikerna ett bättre sammanhang. Tänk OM småbutikerna! Jakobsergsgatan idag. Street vid Hornstull. För bra för att inte få plats även i City. Picadilly Arcade i London. Minimala butiker tvärs igenom ett stadskvarter. Tar liten plats. Ger mycket tillbaka. Victor Emanuel II galleria i Milano. Utomhus eller inomhus? Ett offentligt stråk under glas. Även duvorna har tillträde. 6-17
Bättre vattenkontakt Stockholms historia börjar med vatten; handel och stora skepp, slussar och broar. Men stadens kajer är inte alltid anpassade till ett liv längs vatten. Jämför med andra stora och små städer. Ge förutsättningar för både lek och allvar, serveringar och båtar, metspön och kontemplation längs det stora blå. Var kan jag bli blöt om handen utan att ramla i? Tänk OM vattnet! Kajpromenaden med utsikt mot Gamla Stan har delvis befriats från biltrafik. Men mer kan hända. Skapa fler erbjudanden och orsaker att stanna till. Både vara vackert, tryggt och välkomnande. Hur ser stråket längs Operan och Rosenbad ut om fem år? Nyhavn i Köpenhamn. Gamla hamnkvarter uppdaterade till vår tids nöjesindustri. Soligt och unikt. Malmö. Här når man ända ner till vatnet. Till och med under. Konstgjord kanal i Las Vegas och solstolar längs Seine i Paris. 7-17
Slottsgallerian Drottninggatan är överbelastad! Det behövs ett till stråk från City söderöver! Det behövs fler stråk från norr till söder. Stråket Drottninggatan-Västerlånggatan är överbelastat, särskilt på lördagar. Och allt som skulle kunna vara intressant där är sedan länge utträngt av sådana butiker som har gott om pengar. Medan Malmskillnadsgatan, Malmtorgsgatan, Brunkebergstorg och Gustav Adolfs torg är bakvatten. Det är Slottet som ligger som en stor propp och hindrar kommunikationen. Med en flack trappa genom Slottet från Norrbro upp till huvudingången från Slottsbacken skulle vi få ett nytt huvudstråk nord-syd. Lämpligen skulle denna trappa kunna kantas av verksamheter av något slag som passar ihop med slottets karaktär. En annan möjlighet är att täcka över borggården med ett glastak. Inne på Louvrens borggård har man byggt en glaspyramid, men så långt skulle man inte behöva gå. En särskild poäng med förslaget är att två oanvända torg plötsligt skulle finnas mitt i folkströmmen och bli attraktiva alternativ till Plattan. Vi skulle inte behöva få någon konkurrens mellan julmarknader och opinionsyttringar som vi har idag. Alla skulle få plats. Sen är det en annan sak vad kåken bör användas till. Utnyttjas verkligen allt till museum? Förslag av Jan Wiklund, Alternativ Stad Plan av Slottsgallerian under mark. Plats för utställningar, butiker, information eller ett slottsfik i ett mystiskt källarvalv. Plan av Slottsgallerian ovan mark. Kanske är det lämpligt med ljusinsläpp från slottsgården. Med ett stråk igenom eller under slottet kan Drottninggatan avlastas. Sektion från Norbro med galleriagång under slottsgården och entré på slottsbacken och Gamla Stan hamna närmare och bättre uppkopplat mot city. 8-17
Nya Strömbadet I dag är Stockholm världens renaste huvudstad, till glädje för stockholmarna, turistindustrin, och huvudstadens gäster inom Kommun, Stat och inte minst Näringsliv Miljön är en megatrend som påverkar alla andra trender, och dagens turister prioriterar i ökande utsträckning miljön vid val av resmål. I ock med badet skulle Stockholm och Sverige få en helt världsunik attraktion. Stockholm, världens renaste huvudstad. Starkt argument men ack så verbalt och reklamigt. Det är först när devisen sätts samman med verkligheten, badande människor mitt i huvudstaden, som intrycket blir överraskande sant. Vem, turist, affärskontakt eller Stockholmare, skulle inte vilja uppleva ett dopp i rent vatten, mitt i stan mellan Riddarholmens unika byggnader, Söders höjder Västerbron i fonden och Stadshuset straxt till höger. Stockholm Kallbadhus eller Nya Strömbadet - skulle utgöra det synliga beviset på inte bara rent vatten, det skulle också berätta om framstående reningsteknik, om gott citisen-ship från Stockholms Stad i samarbete med Näringsliv, och utgöra en attraktion som med badet får möjlighet att visa och representera i en världsunik miljö... Förslagstext och ilustrationer av Svante HultQuist, initiativtagare och projektägare tillsammans med Per Ahrbom, Ahrbom&Partners. Innan centralbron byggdes kunde baddräktsförsedda Stockholmare simma omkring på Strömbadet vid vattnet utanför Riddarholmen. Badet revs för drygt 70 år sedan. Utbyggnaden av reningsverk som påbörjades under 50-talet har gjort att vattenkvalitén idag är betydligt bättre än på den gamla goda badtiden Tänk OM baden! 9-17
Gröna fasader 2010 är Stockholm Europas gröna huvudstad. Det kan vara svårt att upptäcka vid en promenad i City. I Hammarby Sjöstad däremot är det både grönt och högteknologiskt och miljöanpassat vart man än går. Jämför med hur andra städer marknadsför sina satsningar på hållbar utveckling. Fundera på vilka energivinster och marknadsföringspoäng som huvudstaden skulle kunna inrikta sig på. Ekologi behöver inte vara tekniskt komplicerat eller undangömt under mark. Gör den nya tekniken synlig och livsbejakande. Diskutera ur den nygamla arkitekturen från 60-talet kan kompletteras och kanske till och med lyftas fram med nya tillägg. Permanent eller på försök. Tänk OM fasaderna! Musée du quai Branly i Paris, arkitekt Jean Nouvel. Grön fasad i sydläge. Vildvin på gammal fasad I Stuttgart. Grön fasad på nytt kontorshus I Concepción, Chile. Byggnaden intill Åhléns längs Klarabergsgatan gör idag inte mycket väsen av sig. Fundera på ett modernt tilägg som lyfter fram miljötänket. Kanske skulle Stockholms City åter hamna på omslaget till amerikanska nyhetsmagasinet Newsweek så som vi gjorde år 2000, då Stockholm utsågs till den hetaste huvudstaden för IT. Eller varför inte en grön installation på Sergels Torg, en tillfällig gräsmatta eller en park som slår besökarna med häpnad. 10-17
Tänk OM City, Inspirationsmaterial från City I Samverkan Stockholm Vägvisare I de flesta stör re städer finns det hänvisningsskyltar till järnvägsstation, slott, oper a, teater, kultur hus, toaletter, museum, gallerior och de viktigaste torgen, parker na och gatorna. Det ger både ett tr evligt första intryck och ökar tr yggheten. Lyft fram begivenheterna i City och gärna också närm sta väg till badplatser och nationalstadsparken. Tänk OM vägvisarna! Liverpool Canterbur y Portugal Malmö Stade, T yskland Ystad Analoga och digitala inform ationsskyltar, England o ch Italien I dag ser skyltflor an runt Sergels Torg ut så här. Visst kan vi bättr e! 11-17
Gemensamt ansvar Stordrift och specialisering kan öka effektivitet och lönsamhet. Men på det lokala planet, när många olika frågor ska lösas samtidigt, på samma plats, kan det finnas det en poäng med lokalt ansvarstagande och skötsel.. I New York har fastighetsägarna kring Bryant Park gått samman i en gemensam förvaltningsorganisation, en BID (Business Improvement District). Mot en rabatt på den lokala fastighetsskatten, ungefär 1 Dollar per kvadratmeter våningsyta, tar de gemensamt ansvar för skötsel och drift av utemiljön. Omsättningen ligger på 2 miljoner Dollar per år. De lokala fastighetsskötarna, eller kanske borde det heta stadsskötarna, svarar för allt från städning och säkerhet till toaletter och utemöbler med tillhörande gratis tidningar. De står för offentlig underhållning och shower, ordnar skridskobana och julmarknad på vintern, tar hand om restaurangen mitt på torget, klipper gräset, sköter blommorna, byter trasiga lampor och håller kontakt med polisen. Heart of London Business Alliance är en liknande organisation för lokalt stadsansvar. På uppdrag av fastighetsägare, handel och övriga företag ansvarar denna BID för skötsel och utveckling av kvarteren kring Piccadilly Circus och Leicester Square, ett område med ca 500 000 dagliga besökare. Alliansen driver samarbetsprojekt för att förbättra stadsmiljön och höja servicenivån för de drygt 200 företagen i stadsdelen (total våningsyta 75 000 kvm). Ansvaret spänner från investeringsplanering och marknadsföring till städpatruller, cityvärdar, brottsförebyggande arbete, konsumentservice, evenemang och festivaler. Stockholms enda motsvarighet till en BID är Kungsträdgården Park & Evenemang, ett helägt dotterbolag till Stockholms Handelskammare. Sedan 1953 svarar bolaget för uthyrning och underhållning i Kungsträdgården på uppdrag av Stockholms stad och i nära samarbete med Trafikkontoret. Syftet är att genom uthyrning av kiosker, serveringar och intäkter från evenemang ge besökarna fri tillgång till avkoppling, rekreation och underhållning utan anslag från stat, landsting eller kommun. Finns det andra modeller för lokalt ansvarstagande? Finns det fler platser i City som skulle lämpa sig för gemensam skötsel? Vem tar hand om Plattan? Tänk OM ansvaret! 12-17
Gröna taxibilar Att man har hamnat i New York går inte at missta sig på. Det är bara att kolla taxibilarna. Yellow Cabs är ett varumärke lika tydligt som frihetsgudinnan men på flera ställen samtidigt. Samma sak i London. Bulliga, gammaldags droskor, i olika färger men av samma märke och design. I Dubai är alla taxis målade i samma ljusbruna sandiga nyans. Men taken har helt olika färg, beroende på vilket bolag man åker med. Även dörrarna är öppna för experiment och motivmålningar. I Mexico City berikas trafikmiljön av Pink Taxi bara för damer. I Stockholm har vi både svarta, blåa, gula och vita taxibilar. Liksom taxi med märkliga taxametrar som inte är taxi på riktigt men vet att ta betalt. Visst är det bra med mångfald. Men för vykortens och trygghetens och Skatteverkets skull vore det inte heller fel med lite ordning. Kanske en helt unik design för Stockholms taxibilar. Självklart kopplat till krav på miljöbränsle, tillstånd, kvalitet och säkerhet. Tänk OM Taxi! 13-17
Stockholms vatten I Stockholm finns det ingen egentlig anledning att köpa vatten på flaska eller burk. Inte så länge man har en kran inom räckhåll vill säga. Men ute på stan, på vägen hem eller till jobbet eller om man råkar vara turist och det är långt till hotellet? Ja, då blir man en miljöbov vare sig man vill det eller inte. Och tio-tjugo kronor fattigare. Förr i tiden, innan vattenledningsnätet var fullt utbyggt och reningsverken hade tillräcklig kapacitet, då hade vi brunnar och kranar på offentliga platser och torg. Men offentliga brunnar utan service liksom offentliga toaletter utan bevakning riskerar att vandaliseras och saboteras. En möjlighet är att kombinera vattnet och kollektivtrafiken. Kylt och möjligen också kolsyrat vatten i en vattenautomat direkt i T-banehallen. Förslaget är framtaget av elever vid KTH.s mastersprogram Urban Planning and Design, Sooror Kaleibari Notash, Maria Beltrán Rodriguez. Ett garanterat miljökorrekt samarbetsprojekt mellan SL och Stockholms Vatten. För att inte tala om populärt. Tänk OM vattnet! 14-17
Skeppsholmsbadet Stockholm har mycket vatten men ont om strandliv. De närmaste stränderna, Långholmsbadet och Smedsuddsbadet fyra kilometer från City, är små och överfulla på sommaren. Ur badperspektiv hart vi ett stort tomt hål på 5 kilometer över innerstaden. Strandlivet i Skandinavien har aldrig handlat om action, snarare om att tillbringa tid med familj och vänner, bada, spela boll, ha en picknick, kanske grilla litet. En enkel sandstrand nära city skulle betyda mycket för folklivet och understryka Stockholms miljöprofil. På Skeppsholmens södra strand skiner solen hela dagarna. Vattnet är grunt, bara 1 4 meter. Men inte många hittar hit. En enkel sandstrand är lätt att bygga. Det kunde finnas ett ställe för beachvolleyboll och en plats för grillande. En av dagens små byggnader nära vattnet kan användas för service, café, toaletter och omklädningsrum. Den nuvarande tennisplanen kan också betjäna strandlivet. Förslaget framtaget av Annina Lehikoinen, vd KTH:s mastersprogram Urban Planning and Design.. Bojar och nät förhindrar att någon råkar simma för långt ut.. Tänk OM stränderna! 500 meter ny sandstrand till låg kostnad och mycket nöje. Utsikt mot Södermalm, Slussen och Gamla Stan. 15-17
One Stop Stockholm ur Handelskammartidningen nr 4, 2007 16-17
Stockholms nya... Ditt förslag för city Vi välkomnar fler förslag och exempel på hur Stockholm City kan utvecklas till en ännu bättre del av varumärket Capital of Scandinavia på väg mot ett Stockholm i världsklass år 2030. Gå in på vår hemsida www.cityisamverkan.se Eler maila oss på info@cityisamverkan.se 17-17