Innehåll 1 FYSISKA PERSONER... 3 1.1 MILERSÄTTNING I TJÄNSTEN... 3 1.2 AVDRAG FÖR RESOR MED BIL TILL OCH FRÅN ARBETET... 3 1.3 GRUNDAVDRAG OCH BRYTPUNKTER... 3 1.4 SINK- SKATT... 4 1.5 NÄRINGSIDKARES PENSIONSSPARAVDRAG... 4 1.6 RUT- OCH ROT-SKATTEAVDRAG... 4 1.7 UTHYRNING AV PRIVATBOSTAD... 5 2 KAPITAL... 5 2.1 ARV, GÅVA OCH FÖRMÖGENHETSBESKATTNING... 5 2.2 KAPITALVINSTBESKATTNING AV PRIVATBOSTÄDER... 5 2.3 KAPITALVINST VID FÖRSÄLJNING AV AKTIER... 6 2.4 SKATTEAVDRAG OCH KONTROLLUPPGIFT FÖR RÄNTA... 7 2.5 KAPITALFÖRSÄKRING... 7 2.6 INVESTERINGSSPARKONTO... 7 3 NÄRINGSVERKSAMHET... 8 3.1 AVSÄTTNING TILL PERIODISERINGSFOND... 8 3.3 DIREKTAVSKRIVNINGAR AV INVENTARIER... 10 3.4 REPRESENTATIONSAVDRAGET... 10 3.5 PENSIONSFÖRSÄKRINGAR... 10 3.6 UNDANTAG FRÅN KASSAREGISTER... 10 3.7 STOPPREGLER FÖR VISSA KONCERNBIDRAG... 11 3.8 ENSKILDA NÄRINGSIDKARE... 11 3.8.1 Förvärvskällor... 11 3.8.2 Lön till barn och barnbarn... 11 3.8.3 Räntefördelning... 11 3.8.4 Expansionsmedel... 12 3.8.5 Förlust i Enskild firma får göra avdrag med 70 %... 12 3.9 AKTIEBOLAG... 13 3.9.1 Försenade årsredovisningar till Bolagsverket... 13 3.9.2 Upprättande av Årsredovisnings enligt K3... 13 3.9.3 Övergång till K3... 13 3.9.4 Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2... 13 3.9.5 Skalbolagsdeklaration... 14 3.9.6 Aktiekapital... 14 3.10 HANDELSBOLAG... 14 3.10.1 Räntefördelning... 15 3.10.2 Expansionsmedel... 15 3.10.3 Nya regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom företagssektorn... 15 3.11 FÅMANSBOLAG... 15 3.11.1 Tantiem... 16 3.11.2 Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2014... 16 3.11.3 Kapitalvinster vid försäljning... 19 3.11.4 Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar... 19 4 ANSTÄLLDA... 19 4.1 ARBETSGIVARAVGIFTER... 19 4.2 RÄNTEFRIA LÅN TILL ANSTÄLLDA... 20 4.3 KOSTFÖRMÅN... 20 4.4 TRAKTAMENTEN 2013 OCH 2014... 21 4.5 SKATTEFRIA GÅVOR TILL ANSTÄLLDA ÅR 2014... 22 4.6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 23 4.7 BILFÖRMÅN... 23 4.8 EXEMPEL PÅ ETT FÖRMÅNSPAKET... 25 5 MERVÄRDESSKATT... 26 5.1 HELÅRSMOMSEN FLYTTAS FRAM... 26 5.2 FRIVILLIGT MOMSINTRÄDE FASTIGHETER... 27 5.3 OMVÄND SKATTSKYLDIGHET INOM BYGGSEKTORN... 28
5.4 AVDRAGSRÄTT FÖR MOMS GÄLLANDE FÖRSKOTT OCH Á CONTON... 29 5.5 RESTAURANGMOMSEN SÄNKT... 29 6 FASTIGHETSBESKATTNING... 30 7 ÖVRIGT... 31 7.1 FYLLNADSINBETALNING SAMT RÄNTA PÅ SKATTEKONTOT... 31 7.2 FÖRSENINGSAVGIFTER... 31 7.3 SKATTEFÖRFARANDELAGEN... 32
3 1 Fysiska personer 1.1 Milersättning i tjänsten 2013 2014 Egen bil: 18,50 kr/mil 18,50 kr/mil Förmånsbil: Diesel 6,50 kr/mil Diesel 6,50 kr/mil Bensin 9,50 kr/mil Bensin 9,50 kr/mil Överstigande belopp blir skattepliktiga och belastas med arbetsgivaravgift. 1.2 Avdrag för resor med bil till och från arbetet Avdrag för bilkostnader vid resor mellan bostaden och arbetsplatsen medges oavsett körsträcka med 18,50 kr för egen bil under år 2013 och 2014. De som kör tjänstebil får göra avdrag till och från arbetet med 9,50 kr/mil för bensin och 6,50 kr/mil för diesel. From inkomståret 2012 är det bara kostnaden som överstiger 10 000 kr som är avdragsgill. 1.3 Grundavdrag och brytpunkter För inkomståret 2014 är prisbasbeloppet bestämt till 44 500 kr. Grundavdraget ligger numera i intervallet mellan 13 100 kr och 34 200 kr. Nedre skiktgränsen för beskattningsbar inkomst uppgår till 420 800kr. Utöver dessa skiktgränser tillkommer grundavdraget, och de faktiska brytpunkterna blir följande: 2013 2014 Statlig skatt 0 426 300 0 433 900 0 426 400 604 700 434 000-602 600 20 % 604 800-602 700-25 % Ränteutgifter får dras av fullt ut mot ränteinkomster. Uppstår underskott beaktas detta genom en 30-procentig skattereduktion från övriga skatter. Ränteutgifter överstigande 100 000 kr är endast avdragsgilla till 70 % och sänker således övriga skatter med enbart 21 %. Högsta pensionsgrundande inkomsten för inkomståret 2014, respektive 2013 2013 2014 456 762 kr 459 183 (8,07 inkomstbasbelopp)
4 Skattenyheter 2014 1.4 SINK- skatt För fysiska personer som är bosatta utomlands beskattas för sina tjänsteinkomster i Sverige. Det finns förenklad beskattning och omfattas då av de så kallade SINK-reglerna. Skattesatsen sänks från 25 procent till 20 procent. Detta gäller från den 1 januari 2014. 1.5 Näringsidkares pensionssparavdrag Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet i enskild firma, enkelt bolag, i handels-, eller kommanditbolag får göra s.k. pensionssparavdrag i näringsverksamheten. Med pensionssparavdrag menas premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton. För att få avdrag krävs att den skattskyldige äger försäkringen och att han själv betalar premien. Betalningen för pensionsförsäkringen skall bokföras som ett kapitaluttag ur firman. Uttaget hänförs, enligt SKV, till den period under vilken det har gjorts. Avdraget för premien för pensionsförsäkringen respektive inbetalningen på pensionssparkontot hänförs då till det år då premien eller insättningen har gjorts. En premie anses betald den dag betalningen skett i försäkringsbolagets kassa eller i post- eller bankkassa. En premie anses också betald den dag gireringsuppdrag belastat aktuellt girokonto eller då check eller annat betalningsmedel inkommit till försäkringsbolagets huvudkontor. 1.6 RUT- och ROT-skatteavdrag Fysiska personer som köper hushållstjänster får en skattereduktion med 50 % av utgiften, dock högst med 50 000 kr per år. För att kunna få avdrag med 50 000 kr krävs att du har en inkomst och därtill en inkomstskatt på minimum 50 000 kr. Ytterligare ett krav är att den sökande måste ha fyllt 18 år under beskattningsåret. Det hushållsarbete som omfattas av reduktionen är bl. a städning eller annat rengöringsarbete, vård av kläder (t ex strykning, lagning och skoputsning) och hemtextilier samt matlagning (t.ex. grillning i trädgården). Matlagning innefattar dock inte avhämtning eller catering. Skatteverket har under 2012 tagit ställning till att det endast gäller om kocken använder hushållets egna varor, dvs kocken får inte medtaga råvaror eller tillbehör. Även en bartender som blandar drinkar i hemmet omfattas men får heller ej medtaga råvaror eller tillbehör. En förutsättning för reduktionen är att det bolag som utför arbetet har F-skattsedel. Den som köper hushållstjänster av en fysisk person som inte har F-skattsedel kan få skattereduktion under förutsättning att säljaren inte är skyldig till moms för sådana tjänster. Köparen är i detta fall skyldig att redovisa arbetsgivaravgifter. Begränsningen att det aktuella hushållsarbetet inte får utföras av ett eget eller närstående persons företag slopades från och med 1 juli 2009. Arbetet får däremot inte utföras av den som begär skattereduktionen eller av en person som tillhör dennes hushåll. Underlag för skattereduktionen utgörs av utgifter för sådant hushållsarbete som betalats under beskattningsåret. Utgifter för material, resor, utrustning och installationer får däremot inte ingå i underlaget. Från den 1 juli 2009 får köparen av den hushållsnära tjänsten skattelättnaden direkt vid köpet.
5 Gällande ROT-skatteavdrag så omfattar detta för dem som vill göra reparationer, underhåll samt om/eller tillbyggnader av en bostadsrätt eller ett småhus. Att göra ROT-skatteavdrag innebär att köparen, precis som för RUT- skatteavdragen, får en skattereduktion med 50 % av arbetskostnaden dock med max 50 000 kr/år. Avdraget gäller inte för nybyggnation eller omoch tillbyggnad inom 5 år från nybyggnation. Den viktiga skillnaden jämfört med hushållsnära tjänster är att det krävs att man äger fastigheten/bostadsrätten för att få rätt till avdraget. För att maximera avdragsmöjligheten kan delat ägande vara ett alternativ eftersom båda ägarna då får utnyttja ett avdrag på 50 000 kr vardera. 1.7 Uthyrning av privatbostad Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad höjs fr.o.m. inkomståret 2013 (2014 års taxering) från 21 000 kr till 40 000 kr. Utöver schablonavdraget på 40 000 kr medges avdrag med 20 %. Detta innebär att en hyresinkomst på 50 000 kr är skattefri per år och privatbostadsfastighet 50 000 40 000 ( 20 % x 50 000) = 0. För bostadsrätter får man utöver göra avdrag med den avgift som avser för den uthyrda perioden. Avdrag får dock inte i något fall överstiga hyresintäkten. 2 Kapital 2.1 Arv, gåva och förmögenhetsbeskattning Arvs och gåvoskatten avskaffades helt år 2004, vilket innebär att man kan ge gåvor helt utan skatt. Det utgår inte heller någon arvsskatt vid dödsfall efter år 2004. Ömsesidiga gåvor är dock inte skattefria utan ses som byten. I inkomstskattelagen betraktas ett byte som en avyttring och skall kapitalvinstbeskattas. Förmögenhetsskatten avskaffades helt från och med den 1 januari 2007. 2.2 Kapitalvinstbeskattning av privatbostäder Den skattepliktiga delen höjdes från 1 januari, 2008 till 22/30 (tidigare 2/3) av kapitalvinsten. Vilket innebär att skatten blir 22 % av vinsten. Den som säljer sin bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov på kapitalvinsten, detta med ett särskilt uppskovsbelopp. En förutsättning för uppskov är att den sålda bostaden (ursprungsbostaden) har varit en permanentbostad. Vilket menas att den skattskyldige skall ha bott i bostaden antingen minst ett år närmast före avyttringen, eller minst tre av de senaste fem åren. Uppskov medges inte vid avyttringen av andra bostäder än permanentbostäder. En försäljning av en fritidsbostad kan t.ex. inte ge rätt till uppskov. Uppskov kan även beviljas för ersättningsfastigheter inom ESS. Även ersättningsbostaden måste uppfylla vissa krav för att anskaffandet av den skall kunna medföra uppskov. Den nya bostaden måste anskaffas tidigast året före det att ursprungsbostaden avyttrades och senast året efter det att ursprungsbostaden avyttrades. Dessutom måste säljaren ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj andra året efter det att ursprungsbostaden avyttrades. Uppskovsavdraget medges vid den taxering då vinsten på den avyttrade bostaden, d.v.s. ursprungsbostaden, redovisas. Avdraget minskar omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgiften
6 Skattenyheter 2014 mm) när ersättningsbostaden avyttras. Om förutsättningarna är uppfyllda kan man dock få uppskov även vid denna avyttring. Ytterligare en förutsättning för att uppskov skall kunna medges är att den nominella vinsten vid frivillig avyttring uppgår till minst 50 000 kr, d.v.s. minst 37 000 kr (50 000 x 22/30) i skattepliktig kapitalvinst. På uppskovsbeloppet utgår det en årlig avgift på 0,5 %, vilket motsvarar en schablonränta på 1,67 % och en upplåningsränta hos exempelvis banken på 3,24%. Detta gäller även för uppskov innan år 2008. Uppskovsbeloppet för avyttringar får inte överstiga 1 450 000 kr (tidigare 1 600 000 kr). Om den skattskyldige inte varit ensam ägare till bostaden skall uppskovsbeloppet proportioneras efter hur stor andel av bostaden man ägt. Vad gäller reaförluster är avdraget avseende privatbostäder och privatbostadsrätter fortsatt oförändrad och är även fortsättningsvis begränsat till 50 % av reaförlusten. Sedan årsskiftet 2008 är det inte längre möjligt att överta ett uppskov vid arv, testamente, gåva eller bodelning mellan makar av en villa eller del av villa. Har man gjort en bodelning efter år 2007 så måste man beskatta för uppskovet. Detta gäller även t ex gåvor mellan föräldrar och barn. Uppskovet behöver inte återföras till beskattning vid: - Arv till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år. - Bodelning med anledning av att ett äktenskap upplöses. 2.3 Kapitalvinst vid försäljning av aktier Kapitalvinster på börsnoterade aktier beskattas till 30 % Kapitalvinster och utdelningar på onoterade andelar som ej är kvalificerade (fåmansbolag) beskattas till 25 %. Kapitalvinster på kvalificerade andelar beskattas enligt 3:12 reglerna (se sid. 16-19) Om det uppkommer ett underskott i inkomstslaget kapital medges en skattereduktion med viss del av underskottet. Denna reduktion kan användas mot statlig och kommunal inkomstskatt (på inkomst av tjänst eller näringsverksamhet). Skattereduktionen är 30 % på underskott upp till 100 000 kr och 21 % på överskjutande underskott. Om de skatter som får reduceras på grund av underskott av kapital tillsammans understiger skattereduktionsbeloppet får mellanskillnaden inte sparas till kommande år, varken som avdrag i kapital eller som skattereduktion. Därmed finns det anledning att se över aktieportföljen före årsskiftet och eventuellt vända några aktier. Från 1 januari 2000 får kapitalförluster på marknadsnoterade värdepapper även kvittas fullt ut mot vinster på onoterade aktier. Ett sätt att mildra de skattemässiga effekterna vid stora aktieförluster är att återföra eventuella uppskovsbelopp till beskattning. Återföringen måste dock uppgå till minst 20 000 kr per skattskyldig och år. Den årliga avgiften på uppskovsbeloppet (0,5 %) minskar under kommande år.
7 2.4 Skatteavdrag och kontrolluppgift för ränta Om det betalas ut ränta till delägare måste bolaget göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Detta innebär att om ni har en fordran på ert bolag som ni ska ta ut ränta för måste skatteavdrag göras i bokslutsmånaden och redovisas på skattedeklarationen och betalas in månaden efter bokslutsdagen. Även om räntan inte utbetalas under bokslutsmånaden anses den tillgänglig för lyftning och därför ska skatteavdrag göras då. I de fall räntan tas ut per månad måste skatteavdraget redovisas månaden efter. Kontrolluppgift lämnas till skatteverket på blankett KU20. 2.5 Kapitalförsäkring Kapitalförsäkring har under en tid varit ett populärt placeringsalternativ för värdepapper. Reglerna har varit fördelaktiga då försäljning och utdelning i försäkringen inte lett till kapitalvinstbeskattning. Innehavaren har istället belastats med en avkastningsskatt utifrån värdet på försäkringen. Skatten har beräknats genom att kapitalunderlaget multiplicerats med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskattningsåret. Eftersom endast en avstämningstidpunkt förekom, fanns det incitament för innehavare av kapitalförsäkring, att tillfälligt flytta sina besparingar för att komma undan beskattning. Från och med inkomståret 2012 höjs underlaget och skatten blir värdet på försäkringen 1 januari, plus de premier som betalas in under året. De premier som betalas in under första halvåret får full avkastningsskatt och de som betalas in från och den 1 juli belastas med halv avkastningsskatt. Kapitalunderlaget beskattas med 30%. Se upp med kostnaden för själva försäkringen. Speciellt utländska kan bli väldigt dyra. 2.6 Investeringssparkonto För att förenkla sparandet i aktier och andra värdepapper har regeringen föreslagit en ny sparform där vinster - likt kapitalförsäkringar inte behöver deklareras och påföras kapitalvinstbeskattning med 30 %. Istället ska en schablonintäkt beräknas som baseras på tillgångarna multiplicerat med statslåneränta vid utgången av november föregående år. Detta belopp beskattas sedan med 30 %. För investeringssparkontot tas skatten ut på ett underlag av en fjärdedel vid ingången av varje kvartal under beskattningsåret. Vi rekommenderar denna form för de som idag börjar att spara i börsnoterade aktier, då det innebär att deklaration ej behövs och att det blir låg skatt vid eventuellt höga vinster.
8 Skattenyheter 2014 3 Näringsverksamhet 3.1 Avsättning till periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond får uppgå till 30 % av vinsten för enskilda näringsidkare, dödsbo samt fysisk delägare i HB. För aktiebolag är motsvarande avsättning 25 %. Maximalt antal periodiseringsfonder som kan avsättas är 6 stycken. När du inte längre bedriver någon näringsverksamhet ska periodiseringsfonderna återföras till beskattning omgående. Tidigare har det inte funnits något krav i vilken ordning periodiseringsfonderna ska föras tillbaka. From 1 januari 2009 ska den äldsta periodiseringsfonden återföras först. Räntebeläggning schablonintäkt - skattebelastning De juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten är summan av gjorda avsättningar x 72 % av statslåneräntan 30/11 året före inkomståret. För inkomståret 2013 (2014 års taxering) gäller statslåneräntan per 30/11 2012 (1,49 %) Periodiseringsfonderna för 2014 skall räntebeläggas med 1,07 % (1,49x72%). Schablonräntan tas upp i bolagets deklaration. Räntan bokförs inte utan kommer att ingå i bolagets skattekostnad. Bolagets kostnad för periodiseringsfond blir således; 2013; (1,49 x 72,0) 1,07 % x 22,0 % = 0,24 % 2014: (2,09x 72,0) 1,50 % x 22,0% = 0,33 % 3.2 Korrekta uppgifter i fakturor Enligt aktiebolagslagen finns det ett uppgiftskrav på faktura, brevpapper och orderblanketter. Uppgiftskravet innebär att följande uppgifter ska finnas; Bolagets firma (det fullständiga namnet) Orten där styrelsen har sitt säte. Bolagets organisationsnummer Beteckning "publ" i firman om bolaget är publikt AB Enligt Bolagsverket behöver inte orten där styrelsen har sitt säte anges särskilt, om den är samma som den adress som angetts på fakturor, brevpapper och orderblanketter. Momsfakturor ska ange nedanstående; Vem som är skyldig att utfärda fakturor och att en tredje person, eller i vissa fall köparen, får fakturera för säljarens räkning För vilka transaktioner som faktura ska utfärdas och vilka uppgifter som en faktura ska innehålla En förenklad faktura respektive samlingsfaktura får utfärdas i vissa fall Elektronisk fakturering är tillåtet
9 En faktura skall innehålla; Datum för utfärdandet (fakturadatum) Ett unikt löpnummer för varje faktura baserat på en eller flera serier Säljarens registreringsnummer till moms Kundens registreringsnummer till moms behöver endast anges om kunden är skattskyldig för förvärvet (omvänd skattskyldighet) eller om en köpare i annat EGland åberopat sitt VAT-nummer för att få leveransen utan moms Säljarens och köparens namn och adress Varornas mängd och art eller tjänsternas omfattning och art Datum då omsättningen av varorna eller tjänsterna har utförts eller slutförts. Vid a-contobetalning anges datum för betalning om det kan fastställas och om det avviker från fakturadatum Beskattningsunderlaget för varje momssats eller undantag, enhetspriset exklusive moms, samt eventuell prisnedsättning eller rabatt som inte ingår i enhetspriset, Tillämpad momssats Den moms som ska betalas. Om du använder vinstmarginalbeskattning ska du inte ange momsbelopp. (Används vid handel med begagnade bilar mm) Vid befrielse från skatt eller vid omvänd skattskyldighet ska det finnas en hänvisning till den relevanta bestämmelsen i ML, eller i en annan uppgift som styrker att omsättningen är skattebefriad eller att köparen är skyldig att betala moms Levereras ett nytt transportmedel inom EG ska de uppgifter lämnas som behövs för att kunna avgöra att varan är ett nytt transportmedel (bilar, MC, båtar, flygplan), En kreditnota skall innehålla; Vilken den ursprungliga fakturan är som skall krediteras Artikel/artiklarna som skall krediteras Hur stor del av krediteringen som är moms För mer detaljerad information se SKV:s hemsida www.skatteverket.se. Förenklad faktura Förenklad faktura får användas när fakturabeloppet uppgår till 2 000 kr inkl moms. I detta belopp räknas fakturans samtliga omsättningar som medför faktureringsskyldighet in. Förenklad faktura får även användas där identifiering av köparen normalt inte är tillgänglig exempelvis vid försäljning genom betalautomat och försäljning av persontransporter inom kollektivfabriken. Om det föreligger en förenklad faktura är det tillräckligt att följande uppgifter finns med; Datum för utfärdandet, Identifiering av säljaren, Identifiering av varorna eller tjänsterna Momsbeloppet eller uppgifter som gör att beloppet kan beräknas
10 Skattenyheter 2014 3.3 Direktavskrivningar av inventarier Inventarier av mindre värde behöver ej tas upp som en tillgång, utan kan kostnadsföras direkt. För 2014 får inventarier som har ett värde upp till 22 200kr (1/2 prisbasbelopp) kostnadsföras direkt, under 2013 var motsvarande belopp 22 250 kr. 3.4 Representationsavdraget 2013 2014 Lunch, middag eller supé 90 kr 90 kr Frukost, drinkar och enklare förtäring 60 kr 60 kr Övriga kostnader (teaterbiljetter, greenfee m.m.) 180 kr 180 kr Beloppet är exklusive moms. Avdrag för vin och sprit får ingå inom dessa beloppsgränser. För representation i utlandet bosatt person gäller samma regler samt vid intern representation. Vid jubileum och invigningar får kostnader för mat och dryck uppgå till 90 kr. Övriga kostnader får uppgå till skäligt belopp. För en person, som inte är skattskyldig till moms, ökar ovanstående belopp med den därpå löpande momsen. 3.5 Pensionsförsäkringar Rätten till avdrag för premier avseende privata pensionsförsäkringar är fr.o.m. taxeringsåret 2009 högst 12 000 kr. Tjänstepensionsförsäkring i aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskilda firmor påverkas inte av detta. Avsättning till tjänstepensionsförsäkring kan göras enligt huvudregeln med maximalt 35 % av det högsta av årets lönesumma eller föregående års lönesumma. För de med låg pensionsförsäkring finns möjlighet att köpa i kapp enligt en kompletteringsregel. Försäkringsbolag kan räkna fram avsättningsmöjligheten. 3.6 Undantag från kassaregister Reglerna om krav att använda certifierade kassaregister i kontantbranschen infördes 2010. Riksdagen har nu utan ändringar antagit regerings förslag om att förtydliga undantaget från kravet på att ha kassaregister vid försäljning i obetydlig omfattning. När lagen om kassaregister infördes angavs som riktvärde för obetydlig omfattning en kontantförsäljning som normalt understiger fyra prisbasbelopp per år. (År 2014 44 400*4= 177 600) Därmed har det klargjorts att det är den faktiska försäljningen och inte en fiktiv uppräkning av den som ska ligga till grund för bedömningen. Det ska således inte göras någon uppräkning av en säsongsbaserad försäljning till en fiktiv årsvis försäljning. Det är den normala försäljningen under ett räkenskapsår på 12 månader som ska läggas till grund för bedömningen. Om ett företag beräknas få en försäljning som överskrider fyra prisbasbelopp, men detta tillhör ovanligheterna, bör något krav på kassaregister inte föreligga. En företagare som har haft ett certifierat kassaregister undantas inte från kravet på kassaregister när verksamheten avvecklas, endast p g a att försäljningen under det sista räkenskapsåret understiger fyra prisbasbelopp. Ikraftträdande 2 januari 2014. Källa Tholin & Larsson
11 3.7 Stoppregler för vissa koncernbidrag Viss del av avdraget begränsas till 83,66 procent. Företag med beskattningsår som påbörjades före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får ett begränsat avdrag för det lämnade koncernbidraget. För så stor del av koncernbidraget som belöper på de månader av beskattningsåret som avser tid före den 1 januari 2013 får avdrag göras med 83,66 procent. För den resterande delen av koncernbidraget, som belöper på tiden fr. o m den 1 januari 2013, medges fullt avdrag. Ett företag har därmed full avdragsrätt för koncernbidrag för tid från den 1 januari 2013.Det företag som tar emot koncernbidraget ska ta upp hela bidraget till beskattning. Effekten blir att givaren och mottagaren sammantaget betalar en bolagsskatt som motsvarar 26,3 procent av det lämnade koncernbidraget som avser tiden före den 1 januari 2013. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2014 men tillämpas på moderföretag med beskattningsår som påbörjas under 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Källa Tholin & Larsson 3.8 Enskilda näringsidkare 3.8.1 Förvärvskällor Överskott och underskott från olika verksamheter kan kvittas mot varandra. Indelningen i aktiv och passiv verksamhet avser hela näringsverksamheten. Det kan då bli att en verksamhet som tidigare var passiv blir aktiv och då tas fulla egenavgifter ut istället för den särskilda löneskatten. 3.8.2 Lön till barn och barnbarn Om ett fåmansbolag betalar ut lön till en företagsledares - eller dennes makes barn (under 16 år) - ska ersättningen tas upp hos den av makarna som har den högst inkomst från företaget. När det är frågan om enskild näringsverksamhet gäller istället att ersättning för arbete som utförts av den skatteskyldiges barn under 16 år, inte får dras av. 3.8.3 Räntefördelning Vid en räntefördelning kommer avkastningen delvis att beskattas under kapital. Positiv räntefördelningen beräknas på det ingående egna kapitalet multiplicerat med statslåneräntan + 6,0 %. Detta räntefördelningsbelopp får man göra avdrag med i verksamheten och beskatta i inkomstslaget kapital. Om det egna kapitalet är negativt måste man på samma sätt beräkna en räntekostnad (statslåneränta + 1 %). Beloppet läggs till i näringsverksamhet och avdrag får göras med samma belopp i inkomstslaget kapital. Negativ räntefördelning är obligatorisk. Räntefördelning skall bara ske om fördelningsunderlaget (egna kapitalet) är mer än 50 000 kr. Överskrids detta belopp beräknas räntefördelningen på hela fördelningsunderlaget.
12 Skattenyheter 2014 3.8.4 Expansionsmedel Enskilda näringsidkare ska kunna "spara" överskott i verksamheten med samma beskattning som för aktiebolag. Detta innebär att näringsidkaren ska kunna sätta av 100 % av inkomsten efter räntefördelning och avsättning till periodiseringsfond som en särskild deklarationspost. Avsättningen beskattas med expansionsmedelsskatt, vilka inte belastas med några egenavgifter. En förutsättning för att få denna lägre skatt är att avsättningen skall vara kvar i firman och inte användas privat. Expansionsmedlen beräknas på eget kapital vid årets utgång och skattesatsen är 22,% 2013 och 2014 22%(tax 2015.) 3.8.5 Förlust i Enskild firma får göra avdrag med 70 % Huvudregeln är att ett underskott av näringsverksamhet inte får kvittas emot inkomst av tjänst eller kapital men får dras av nästa år i samma näringsverksamhet. Om näringsverksamheten efter avdrag visar ett underskott får detta rullas fram tills nästa år. Rullning av underskott får göras så länge näringsverksamheten finns kvar. När det kommer till avdrag för slutligt underskott då en näringsverksamhet skall upphöra då får man göra avdrag med 70 procent i inkomstslaget kapital, det medges som en kapitalförlust. Man kan välja på att fördela avdraget på detta år och de två följande åren.
13 3.9 Aktiebolag 3.9.1 Försenade årsredovisningar till Bolagsverket Årsredovisning och revisionsberättelse som inte inkommit till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets slut påförs en förseningsavgift på 5 000 kr. Efter ytterligare två månader från det att underrättelse om förseningsavgift avsänts påförs ytterligare 5 000 kr. Efter ytterligare två månader från det att underrättelse nr två om förseningsavgift avsänts påförs ytterligare 10 000 kr. Alltså kan näringsidkaren få böta totalt 20 000 kr om denne väntar med att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket. 3.9.2 Upprättande av Årsredovisning enligt K3 Bokföringsnämnden har presenterat ett nytt allmänt råd som är tänkt att gälla alla bolag som upprättar årsredovisning men inte tillämpar internationella redovisningsprinciper (IFRSföretag). Den nya normgivningen K3 gäller både för koncernredovisning och för redovisning i juridisk person. K3 är principbaserat och bygger på IFRS för större bolag. Skillnaden mellan dessa är att kopplingen mellan redovisning och beskattning i Sverige har beaktats vilket inskränker möjligheten att värdera vissa tillgångar till verkligt värde. Ett bolag som tillämpar K3-regelverket ställs inför mer uppskattningar och bedömningar, i redovisningen, än de som tillämpar K2. Tanken är att K3 blir huvudregelverket att följa för dem som inte aktivt väljer att tillämpa K2. Arbetet med K3 bedrivs fortfarande och kommer att tillämpas av bolag som upprättar årsredovisning med räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2013. Tidigare tillämpning ska vara tillåten. Källa Tholin & Larsson 3.9.3 Övergång till K3 De företag som tillämpar K3 för första gången ska räkna om posterna för det närmast föregående räkenskapsåret i balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och noterna enligt det allmänna rådet. Vidare ska en ingångsbalansräkning upprättas vid tidpunkten för övergång. För de som väljer att tillämpa K3 första gången för kalenderåret 2014 är tidpunkten för övergång den 1 januari 2013. I ingångsbalansräkningen ska det allmänna rådets redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. Retroaktiv tillämpning är dock inte tillåtet i vissa specificerade fall och det finns också frivilliga undantag. Mindre företag kan välja att inte räkna om jämförelsetalen och då blir tidpunkten för övergången den 1 januari 2014. Källa Tholin & Larsson 3.9.4 Årsredovisning i mindre aktiebolag - K2 Detta regelverk är endast tillämpat för mindre aktiebolag 1. Mindre bolag som är moder i en större koncern får inte tillämpa K2 dock inte heller publika bolag. De är frivilligt att tillämpa K2, dock så måste de som väljer K2 göra det i sin helhet utan avvikelser. Årsredovisningar som upprättas 31 december 2008 eller senare kan börja tillämpa sig utav detta regelverk. Syftet med K2 är att det ska vara förenklade regler för småföretagarna. Reglerna bygger på försiktighetsprincipen och normalt ska tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet. De 1 Definitionen på ett mindre bolag är 80 miljoner i nettoomsättning, 50 anställda och 40 miljoner i balansomslutning. Om företaget uppfyller mer än ett av följande värden, två år i följd är företaget att betrakta som ett stort företag.
14 Skattenyheter 2014 förenklingar som bl.a. finns i K2 är att inventarier alltid får skrivas av på 5 år och det blir färre periodiseringar. Utgifter som understiger 5 000 kr eller utgifter som är återkommande behöver inte periodiseras. Även kravet på tilläggsupplysningar har man minskat på i K2. K2-reglerna är standardiserade och det har införts schablonmässiga regler för t.ex. avskrivningar för att på det viset minska kravet på egna bedömningar. De möjligheter som finns i ÅRL är inte tillåtet att följa fullt ut i K2, t.ex. är det inte tillåtet att skriva upp värdet på anläggningstillgångar med undantag för byggnad och mark. Det går inte heller att värdera tillgångar till verkligt värde. Dessa begränsningar är något som oftast inte berör mindre företag ändå. 3.9.5 Skalbolagsdeklaration Ett skalbolag är ett bolag där de likvida tillgångarna överstiger jämförelsebeloppet. Om samtliga andelar har avyttrats utgörs jämförelsebeloppet av halva köpeskillingen. Till summan av kontanta medel och dylikt läggs marknadsvärdet av andra tillgångar vid avyttringen om dessa anskaffats tidigast två år före avyttringen. Vid bedömning av de likvida tillgångarnas storlek tar man inte hänsyn till eventuella skulder i företaget Den som har avyttrat andelar i ett skalbolag skall beskattas för vinsten som för passiv näringsinkomst. Bestämmelserna tillämpas dock inte om det avyttrade företaget inom 60 dagar efter avyttringen lämnar in en skalbolagsdeklaration till skatteverket. Säljaren skall därefter lämna säkerhet till skatteverket för obetalda skatter. Regeln om skalbolagsbeskattning skall inte tillämpas om andelarna i det avyttrade företaget är marknadsnoterade. Samma gäller vid likvidation eller konkurs eller vid avyttring av minoritetsposter. Villkoren skall inte heller tillämpas om särskilda skäl talar emot det. När kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar avskaffades 2003 har det ansetts nödvändigt med regler som motverkar handel med skalbolag även inom bolagssektorn. Skalbolagsregeln har därefter byggts upp efter samma mönster och regler som gäller för fysiska personer. 3.9.6 Aktiekapital Lägsta tillåtna aktiekapital halverades från 100 000 kr till 50 000 kr för privata aktiebolag som bildas efter 1 april 2010. Möjligheten finns att nedsätta aktiekapitalet i befintliga bolag till 50 000 kr. Detta har negativa skatteeffekter för ägarna som bör utredas i varje enskilt fall. Kostnad för nedsättning och de negativa skatteeffekterna gör att det oftast är onödigt med en sänkning från 100 000 kr till 50 000 kr. 3.10 Handelsbolag Fr.o.m. 1998 års taxering är handelsbolagen egna skattesubjekt och är skyldiga att redovisa fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionsförsäkringar. Inkomsten beskattas dock hos delägarna. Bedömningen aktiv eller passiv avgörs på delägarnivå. Inkomsten från ett HB skall tas upp till beskattning vid den taxering då bolaget skulle ha taxerats om det hade varit ett
15 skattesubjekt. För aktiebolag med brutna räkenskapsår innebär detta att resultat från handelsbolag som avslutats efter aktiebolagets bokslut även skall tas med i aktiebolagets deklaration. Från och med 2013 ändras detta till att handelsbolagens resultat tas med i det räkenskapsår för aktiebolaget som handelsbolaget har bokslut i. 3.10.1 Räntefördelning Positiv och negativ räntefördelning gäller också för fysiska delägare i HB. Fördelningsunderlaget utgörs av "IB" på det justerade ingångsvärdet som finns på blankett N3. Samma gränsbelopp som för enskilda näringsidkare, 50 000 kr. 3.10.2 Expansionsmedel Expansionsmedel knyts till de fysiska delägarna i HB-et. Expansionsmedlen får högst ökas med delägarnas andel av bolagets inkomst. Det får inte heller tas upp med så stort belopp att det justerade ingångsvärdet vid utgången av räkenskapsåret blir negativt. En avsättning till expansionsmedel innebär att delägaren får dra av avsättningen från sin andel av inkomsten. På detta belopp utgår en statlig skatt med 22 %, från och med beskattningsår 2013 (tax 2014). 3.10.3 Regler om kapitalbeskattning på andelar i HB inom företagssektorn Andelar i handelsbolag som ägs av ett företag skall fr.o.m. 1 januari 2010 behandlas som en näringsbetingad andel på samma sätt som t.ex. en andel i ett aktiebolag. Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster på andelar i handelsbolag avskaffas därmed inom företagssektorn från denna dag. Kapitalförluster på handelsbolag under tiden 18 juni-31 december 2009, kan bara utnyttjas mot kapitalvinster på handelsbolag. Även kapitalvinster och utdelningar på andelar som ägs via handelsbolag blir skattefria. Det gäller om vinsten eller utdelningen skulle ha varit skattefri om delägaren själv avyttrat andelen eller erhållit utdelningen. Vidare innebär ändringen att företag som är delägare i handelsbolag och som vid ingången av 2010 har en negativ justerad anskaffningsutgift (JAU) på andelen måste skatta av det, vid taxeringen 2011. Efter ansökan kan detta fördelas på tio år. 3.11 Fåmansbolag Det finns vissa regler att tillämpa angående fåmansbolag. Definitionen av ett fåmansbolag är att 4 eller färre delägare äger aktier som har mer än 50 % av rösterna. Minsta antalet blir 8 stycken om samtliga äger lika stor andel. Närstående räknas som en enda delägare. De regler som blir tillämpbara vid fåmansbolagsbeskattning är utdelning och kapitalvinst.
16 Skattenyheter 2014 3.11.1 Tantiem Fåmansföretagare kan numera göra avsättning för tantiem i bokslutet under förutsättning att avsättningen är förenlig med god redovisningssed. Tantiemet är skattepliktigt när det lyfts, dock senast dagen för bolagsstämma. Skatter och sociala avgifter måste därmed betalas in senast månaden efter bolagsstämman. 3.11.2 Utdelning och kapitalvinster på kvalificerade andelar 2014 Beskattning av kapitalvinster och utdelning på andelar i fåmansbolag, gäller de s.k. 3:12- reglerna. Vilka innebär bl.a. Fördelning mellan tjänst och kapital på kapitalvinster Kapitalbeskattning med 20 % av gränsbeloppet Utbetalda löner i företaget får en ökad tyngd när den kapitalbeskattade utdelningen ska beräknas hos ägaren I löneunderlaget får även lön till den med kvalificerade andelar räknas med Som med de gamla reglerna räknas ett gränsbelopp fram. Detta gränsbelopp kommer att beskattas till 20 %. Utdelning utöver gränsbeloppet tas upp för beskattning i inkomst av tjänst. Det finns två alternativ att räkna fram gränsbeloppet. From 1 januari 2009 ska årets gränsbelopp räknas vid årets i ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Ändrade regler vid beräkning av lönebaserat utrymme. För att få beräkna ett lönebaserat utrymme måste en delägare i ett fåmansbolag äga fyra procent av bolagets kapital. Vid beräkningen av gränsbeloppet för 2014 ska kapitalandelskravet vara uppfyllt den 1 januari 2014. I annat fall får 2013 års löner inte läggas till grund för beräkningen. Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget i ett företag och dess dotterföretag året före beskattningsåret. Detta betyder att den del som understiger 60IBB får räknas med 50 procent istället för tidigare regler där det beräknas med 25 procent. För att räknas som dotterföretag skall ägarandelen överstiga 50 %. Ett tak för hur högt det lönebaserade utrymmet får bli för en delägare införs. Per år får det högst uppgå till 50 gånger den egna eller någon närståendes ersättning under året före beskattningsåret. Detta innebär inte att sparade utdelningsutrymmen från tidigare år går förlorade utan endast att värdet av nya lönebaserade utrymmen begränsas. Alternativ 1 (Schablonregel) Gränsbelopp = 2,75 x inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet år 2013 = 56 600 kr Vilket ger ett gränsbelopp på 2,75 x 56 600 = 155 650kr + sparad utdelning x (SLR + 3 %) Från och med år 2012 är det inte möjligt att använda schablonregeln i mer än ett bolag tillskillnad från föregående år då det inte fanns någon begränsning alls. Dock kvarstår möjligheten att nyttja schablonregeln i ett bolag och att själv använda huvudregeln i ett annat bolag.
17 Alternativ 2 (Huvudregeln) Gränsbelopp = omkostnadsbeloppet x (SLR + 9 %) + sparad utdelning x (SLR + 3 %) + lönebaserat utrymme Lönebaserat utrymme Löneunderlag x 50 % av löneunderlaget. Löneunderlaget = kontant lönesumma Avser kontant utbetalda löner för beskattningsåret 2013 Inga förmåner eller kostnadsersättningar Även dotterbolags löner Endast dotterbolag inom EES Om ett dotterbolag endast ägts under del av löneunderlagsåret, räknas endast löner som betalts ut under innehavstiden. Krav på löneuttag från aktieägare under 2013 Vid utdelning krävs ett minsta löneuttag för att utnyttja löneunderlaget i företaget. Minst en person inom närståendekretsen måste under året före beskattningsåret, d.v.s. under 2013 för utdelning 2014, ta ut en lön med belopp som motsvarar; Minsta löneuttag; 339 600 + 5 % av sammanlagda kontanta ersättningen Maximalt löneuttag; 566 000 kr (10 x 56 600)
18 Skattenyheter 2014 Påverka utdelning 2014 genom löneuttag 2013, exempel S:a löner Lägsta ägarlön Summa löner Lönebaserat utrymme S:a löner under 60 ibb 500 000 383 789 883 789 441 895 1 000 000 410 105 1 410 105 705 053 1 500 000 436 421 1 936 421 968 211 2 000 000 462 737 2 462 737 1 231 368 2 500 000 489 053 2 989 053 1 494 526 2 800 000 504 842 3 304 842 1 652 421 3 000 000 515 368 3 515 368 1 757 684 3 300 000 531 158 3 831 158 1 915 579 3 500 000 541 684 4 041 684 2 020 842 3 700 000 552 211 4 252 211 2 126 105 3 960 000 565 895 4 525 895 2 262 947 Löner övriga över 3 960 000 ger maxlön för ägaren på 10 ibb dvs 566 000 4 000 000 566 000 4 566 000 2 283 000 7 000 000 566 000 7 566 000 3 783 000 9 000 000 566 000 9 566 000 4 783 000 12 000 000 566 000 12 566 000 6 283 000 15 000 000 566 000 15 566 000 7 783 000 18 000 000 566 000 18 566 000 9 283 000 27 734 000 566 000 28 300 000 14 150 000 Max vid ägarlön 566 000
19 3.11.3 Kapitalvinster vid försäljning Kapitalvinsten beskattas upp till sparat utdelningsutrymme där utöver 20 % i inkomstslaget kapital. Fr.o.m. 1 januari 2010 tas klyvningsmodellen bort och allt kommer att beskattas i tjänst till 58 %. 100-basbeloppsregeln finns dock kvar, dvs. den regel enligt vilken den tjänstebeskattade delen av en kapitalvinst kan uppgå till högst 100 inkomstbasbelopp (100 ibb= 5 660 000 för vinster år 2013) under en sexårsperiod. Kapitalunderlaget beräknas, utifrån betalt belopp för aktierna, alternativt utifrån företagets balansräkning vid 1992 års bokslut. Om företaget under senare år ökar sitt egna kapital genom vinster kommer kapitalunderlaget inte att öka. Däremot kan kapitalunderlaget minska om utdelningen överstiger nettovinsten samma år. 3.11.4 Takregeln utvidgas gällande kapitalvinst vid utdelningar Utdelningar på kapitalvinster som beskattas i inkomstslaget tjänst får ett nytt takbelopp från och med år 2012. Taket är numera endast 90 basbelopp (90 ibb = 5094 000). Reglerna gäller under ett och samma beskattningsår, vilket inte är likställt med kapitalvinster vid försäljning. 4 Anställda 4.1 Arbetsgivaravgifter 2014 Arbetsgivaravgifter 31,42 % Egenavgifter 28,97 % 2 Löneskatt 24,26 % Under 23 år 10,21 % Över 25 år 31,42% Över 23 år men under 25 år 15,49% Egenavgifter 14,89% Över 65 år 10,21 % Vidare kan näringsidkaren under vissa omständigheter få nedsättning med 7,5 %, högst 15 000 kr, av egenavgifterna. För att få detta krävs det att du är mellan 26-65 år och har ett överskott om minst 40 000 kr ifrån den aktiva näringsverksamheten. 2 På överskott mellan 40 000 till 200 000 kr görs nedsättning med 5 %. Max 10 000 kr/person och max 20 000 kr totalt för samtliga delägare i HB.
20 Skattenyheter 2014 4.2 Räntefria lån till anställda Ränteförmån för anställda beskattas under inkomst av tjänst och beläggs med socialavgifter. Den anställde erhåller motsvarande avdrag under inkomst av kapital. Preliminärskatteavdrag skall göras varje månad och sociala avgifter skall betalas löpande. För räntefria lån, lån med fast ränta och lån där räntan utgår i fast förhållande till marknadsräntan är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan) lånetillfället + 1 % och den avtalade räntesatsen för den anställde. Vad gäller lån med rörlig ränta är förmånens värde skillnaden mellan SLR (statslåneräntan) vid utgången av november året före inkomståret + 1 % och den avtalade räntesatsen. Ränteförmånen avser den del av räntan som understiger statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret. SLR per 2013-11-30 var 2,09 vilket innebär att den anställde under beskattningsår 2014 slipper att betala ränteförmån om räntesatsen är 3,09 % eller högre. Motsvarande siffra för beskattningsår 2013 var 2,49 %. Fåmansdelägare och närstående till dessa får ej låna från egna aktiebolaget. 4.3 Kostförmån Förmånen av fri kost är skattepliktig så länge det inte rör sig om representation. Inte heller hotellfrukostar eller måltider som ingår i allmänna transportmedel ska beskattas om de ingår i priset för hotellrummet respektive resan. 2013 2014 Frukost 40 kr 42 kr Lunch/middag 80 kr 82 kr Helt fri kost (minst 3 måltider) 200 kr 210 kr