Identifierade problemområden och förslag på förenklingar från Lantbrukarnas Riksförbund Nytt nummer i kolumn 1. Tidigare nummer i kolumn 2.

Identifierade problemområden och förslag på förenklingar från Lantbrukarnas Riksförbund Nytt nummer i kolumn 1. Tidigare nummer i kolumn 2. Nr Nytt Nr Tidigare Lagområde Förbättringsförslag Föreskrivande myndighet 1 1 Allmänna förslag Underlätta för företagaren att skaffa information om regler, tillstånd m.m. enligt principen en dörr in. Samla all information på ett och samma ställe. 2 2 Allmänna förslag Inför bäst före datum på regler det vill säga att regler tidsbegränsas och utvärderas innan de antingen ges en ny tidsfrist eller avskaffas. 3 Allmänna förslag Att det på myndighetsnivå finns en (1) ingång för allt som har med företaget att göra. Vid inloggning på s hemsida ska man kunna sköta SAM-ansökan, djurinnehavsrapportering, foderföretagarregistrering med mera. Utforma systemen utifrån användaren och inte efter vers organisationsstruktur. 4 19 Allmänna förslag Inför regeltak - 0-tolerans för ökad regelbörda. 5 7 Allmänna förslag Inför kravet att all lagstiftning, från lag till föreskrift, alltid måste redovisa konsekvenserna för företagens administrativa börda när ett nytt förslag läggs fram. 6 3 Allmänna förslag Skapa bättre rutiner och standard för informationsöverföring och lagring i form av rapporter, egenkontroller m.m. som är kopplade till produktionen genom mjukvara så att data enklare kan överföras elektroniskt mellan företagarens egna administrativa system och myndigheterna/kommunen. 4 Tillämpande myndighet Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Departement Myndigheter Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter LRF 2007-10-02 1

7 5 Allmänna förslag Kvalitetssäkra så att det finns en enhetlig och likvärdig bedömning i hela landet vid beviljande av tillstånd (Miljöbalken; vindkraftverk, farmarenergiverk, bo på lantgård/hotell, vägskyltar, miljöfarlig verksamhet) 8 6 Allmänna förslag I utbildningar avsedda för tjänstemän inom förvaltningar som har anknytning till skogs- och lantbruk måste vikten av gräsrotsnära kunskap och social kompetens lyftas fram. Utbildningarna bör kvalitetssäkras. 9 7 Allmänna förslag Se över vilka informationskrav och register som är dubbla för att hitta en effektivisering som underlättar för lantbrukaren. Detta kan lösas med ett uppgiftslämnarregister som myndigheterna måste stämma av med så att de inte begär in uppgifter som redan är lämnade. 10 8 Allmänna förslag Förklara varför regelverken är utformade som de är och gör det genom ett flertal olika kommunikationsvägar - informationsskrifter, hemsidor, möten, m.m. 11 9 Allmänna förslag Skapa möjlighet att söka bland föreskrifter med hjälp av sökord och fritextsökning. Gör information även tillgänglig offline. 12 10 Allmänna förslag Gör en språklig översyn av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Språ bör harmoniseras genom att konsekvent och genomgående samma ord används i olika texter. 13 11 Allmänna förslag Det måste finnas en rimlighet mellan uppsåt och sanktion samt en given summa i stället för en procentsats i samband med tvärvillkorskontroll. Ta bort risken för dubbelbestraffning. Se till exempel kravet på provtagning av dricksvatten. 14 12 Allmänna förslag Ta bort detaljstyrda regler och ersätt dessa med ett regelverk som baseras på övergripande funktioner. Respektera den yrkesskicklighet och kompetens som finns. Samtliga myndigheter Länsstyrelser Kommuner Samtliga myndigheter Näringsdepartementet, Jordbruksdepartement et Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Samtliga instanser Naturvårdsver Jordbruksdepartement et Livsmedelsver Länsstyrelserna Kommunerna LRF 2007-10-02 2

15 13 Allmänna förslag Minska antalet gånger som regelver ändras per år och därmed antal gånger som information skickas till företagen. Det är lättare om förändringar görs vid fasta tidpunkter istället för löpande under året. 16 14 Allmänna förslag Minska kraven på säkerheter vid export Banker 17 Allmänna förslag Ta fram branschspecifika riktlinjer när det gäller risker i primärproduktionen, t.ex. hantering av kemikalier, skadedjur, inköpt foder eller liknande. 18 Allmänna förslag Inrätta en front-desk enligt den modell som Djurskyddsmyndigheten har utvecklat, så att företagen på ett enkelt sätt kan få svar på sina frågor. 19 15 Allmänna förslag Varje kommun borde lägga ut checklistor på sin hemsida med vad kommunen kräver för att landsbygdsföretagaren skall uppfylla de krav som finns i gällande regelverk, t.ex. att tänka på vid byggnation, hantering av livsmedel, m.m. Idag tvingas många riva och bygga om då inga förhandsbesked ges. 20 16 Allmänna förslag Se till att samma sociala förmåner omfattar småföretagare så väl som löntagare i sjuk- och föräldraförsäkringen, bl.a. i beräkningsgrunden för ersättning. 21 17 Allmänna förslag Skapa enklare regler och konkurrensneutralitet i utformningen av statens kommande policys, bland annat i genteknik, växtskydd och organiskt avfall. Olika verksamheter kommer att ha miljökrav. Det är då viktigt att se till att nyttan i reglerna är tydlig, att det verkligen finns skäl att ha dem överhuvudtaget, att de är enkla att förstå och att det finns vettiga redskap och kunskap för att utföra rätt åtgärder. De styrmedel måste vara som konkurrensneutrala tas fram och gynna entreprenörskapet hos våra lantbruksföretagare. Ta fram kunskapsunderlag för att göra Jordbruksde partementet Jordbruksdepartement et Livsmedelsver Livsmedelsver Kommunerna Sveriges kommuner och landsting Arbetsmarknadsdepartementet Miljödepartementet Naturvårdsver LRF 2007-10-02 3

entreprenörsmöjligheten tydlig. 22 18 Allmänna förslag Förstärk utmaningsrätten i offentlig sektor. Ge småföretagare möjlighet att ta över vissa offentliga tjänster om de är effektivare än den nuvarande driften, till exempel Grön omsorg. 23 Allmänna förslag Upprätta en tidsgräns för hur länge en komplett ansökan får behandlas. Korta handläggningstider och tydliga besked ger bonden realistiska förutsättningar och stimulerar företagandet. 24 22 Allmänna förslag Deltids- och småföretagare saknar en rimlig social omställningsförsäkring motsvarande arbetstagares A-kassa. Detta gäller både vid företags start, vid fatala händelser i verksamheten och vid avveckling. Näringsidkares sociala skydd bör därför utredas för att finna lämpliga lösningar. 25 21 Allmänna förslag Tillgång till bredband samt möjlighet att få bra utbildning i datakunskap är också viktiga förutsättningar för att man skall kunna använda nätbaserade blanter som i sin tur minskar oron att man gör fel. Bredband bör därför byggas ut och göras tillgängligt på landsbygden. Utbildningsdelen kan lösas via studieförbunden i samarbete med myndigheterna. 20 26 Arbetsmiljö Förenkla kravet på upprättad arbetsmiljöplan för de mindre företagen med få eller inga anställda. 27 Arbetsmiljö AFS 1999:03. Förtydliga avd som gäller angående arbetsmiljöplan. Måste arbetsmiljöplan upprättas även om man arbetar ensam med det riskfyllda arbetet på den egna gården och inte hyr in arbetskraft? 28 21 Arbetsrätt Utarbeta en praktisk handbok för anställande av personal. 29 22 Arbetsrätt Reformera arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen. Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Arbetsmarknadsdepartementet, Näringsdepartementet Näringsdepartementet Arbetsmiljöver Arbetsmiljöver NUTEK Näringsdepartementet 30 26 Arbetsrätt Arbetsrätten är komplicerad och om man, Arbetsmarknadssom många landsbygdsföretag, driver departementet verksamheter parallellt, omfattas man LRF 2007-10-02 4

också av flera komplexa avtalsområden med särvillkor. Kostnaden att vara med i flera arbetsgivarorganisationen för att få tillgång till kompetens inom olika avtalsområdena skulle bli hög. Avtalen är därtill knappast utformade för att hantera multipelföretagarnas arbetskraftsbehov. Det vill säga många drar sig för att överhuvudtaget anställa, trots att man har behov av arbetskraft. Det bör därför finnas bättre och tydligare möjligheter att själv hantera framförallt korttidsanställningar. Arbetslagstiftningen bör därför utformas så att den är mer flexibel vid kortare anställningar. 31 29 Bank, Basel II Ändringarna i förmånsrätten har ställt till en del bekymmer. Det är för stora krav på säkerhet vid lån och bankernas bedömningen av företagens operativa risk kan leda till onödigt hög ränta. Reglerna för förmånsrätt bör därför ses över. 32 23 Djur Se över regelver för avlivning, Häst transport och destruktion av hästkroppar i syfte att hitta en hållbar lösning. 24 33 25 Djur Förtydliga informationen om vilken Exportförordning exportförordning det är som tillämpas. 34 26 Djur Prisrapportering från Slakterier Låt får ta del av Swedish Meats prislista. Den veckovis prisrapportering är onödigt eftersom slakterier ofta använder Swedish Meats prislista. 35 27 Djur Se till att djurhållning får förekomma på planlagt område. Vissa kommuner hindrar näringens utveckling genom områdesbestämmelser och detaljplaner. 36 28 Djur Inrapportering av råvaruförbrukning och tillsatser (SJVs blant E15.6) 37 29 Djur Journalföring för Skapa möjligheter för foderindustrin att rapportera in vissa uppgifter elektroniskt istället för hand på papper. Det blir betydligt mer effektivt. Gäller t.ex. råvaruförbrukning. Utarbeta tydliga anvisningar för hur djurjournaler ska vara utformade och där Finansdepartementet Kommun LRF 2007-10-02 5

djurhållning inom Jordbruk (t.ex. SJVFS 1994:190) 38 30 Djur Anmälan om bisamhällets placering det klart framgår vilken information som absolut är nödvändig att registrera. Modernisera anmälan så det blir lättare att ange platsen 39 31 Djur Modernisera journaler och blanter så att de är anpassade för besättningar med ett stort antal djur. 40 32 Djur 41 Djur 42 Djur 43 33 Djur Märkning av djur (SJVFS 1994:190) Märkning av djur (SJVFS 1994:190) Märkning av djur (SJVFS 1994:190) Exportbidrag Nuvarande brickor är inte anpassade efter ålder och djurslag. Speciellt lamm, ska märkas då de fortfarande är myc små och brickorna är då oproportionerligt för stora. Tillåt Allflex-bricka för produktionsplats- nummermärkning på suggor. Dessa öka möjligheten identifiera suggan på avstånd. Brickan är godkänd i Danmark. Godkänn leverantörsnummer vid märkning av slaktsvin i besättningar med integrerad eller externintegrerad produktion, det vill säga uppfödare med både smågris- och slaktsvinsproduktion på samma gård respektive uppfödare som samarbetar. Leverantörsnummer fungerar lika säkert som produktionsplats nummer vid smittspårning. Godkänn elektronisk märkning som alternativ. Systemet innebär minskad arbetsinsats, färre arbetsskador och minskad administration. En stor fördel är att elektroniska märkningssystem även kan användas i produktionsuppföljande syfte. Med elektronisk märkning kan även kvaliteten på spårbarheten höjas genom hela livsmedelskedjan. Skapa möjligheten att också skicka in ansökan om exportbidrag elektroniskt och inte bara per fax eller vanlig post. 44 34 Djur Ta bort lantbruksföretag i reglerna som berör offentlig förevisning av djur. Länsstyrelser 35 45 Djur För de flesta nötkreatursbesättningar med flera produktionsplatsnummer kan antalet LRF 2007-10-02 6

Journalföring för djur i jordbru (t.ex. SJVFS 1994:190) reduceras betydligt. I de allra flesta fall räcker det med ett produktionsplatsnummer per nötkreatursbesättning. 46 36 Djur Höj gränsen och trösklarna för djurenhetsbegreppet för samtliga produktionsinriktningar inom lantbrus husdjur. Den höjda gränsen för nötkreatur med 400 djurenheter är en bra början, men behöver höjas ytterligare. 47 37 Djur Förtydliga reglerna för slakt av struts. Slakt Dessa är oklara. 48 38 Djur Inrapportering av förändrat djurinnehav (enligt SJVFS 1997:130) 49 39 Djur Kravet på vissa typer av utbildningskurser för seminverksamhet Förenkla blanten Indata CDB från Svensk Mjölk eftersom den är svårt att förstå. Den tar också lång tid att fylla i. bör ansvara för efterhandskontrollen i större utsträckning. Acceptera tidigare dokumenterad yrkeskompetens. Har någon erfarenhet inom ett specifikt område, t.ex. arbetat som veterinärassistent eller husdjurstekniker skall krav på att genomgå ny utbildning inte behövas. 50 40 Djur Ta fram lösningar för journalföring så att dubbelbokföring förhindras eller godkänn de system som används ute på gården vare sig det är PIG WIn eller datautfodringsregistreringen. Se till att berörda myndigheter har tillgång till samma djurregister. Skapa ett system som gör det möjligt att slippa märka smågrisar med produktionsplatsnummer om de föds upp integrerade eller i s.k. mellangårdsavtal, där en smågrisuppfödare levererar sina smågrisar till kontrakterade slaktgrisuppfödare under förutsättning att mellangårdsavtal finns samt att man sen kopplar ihop medlemsnummer hos slakteriet med produktionsplatsnummer i slakt, så att endast de grisar som går i den allmänna förmedlingen behöver märkas två gånger - både av djuromsorgs- och arbetsmiljöskäl. Svensk Mjölk Jordbruksdepartementet Livsmedelsver Svensk Mjölk/ LRF 2007-10-02 7

51 41 Djur Anpassa det svenska regelver enligt gällande EG-regler så att det över huvud taget går att driva viltslakterier. 52 42 Djur Undersök möjligheten att införa moleklärbiologiska testmetoder vid provtagning av Bovin tuberkulos. 53 Djur Tillräcklig, allsidig och välbalanserad foderstat till djur kan vara problematiskt för t.ex. grisar. Grisar är flockdjur och små individer har ofta svårt att komma åt foder. Dessa får utrymme först när de större/äldre drar sig tillbaka, men då följer ofta de undanträngda med gruppen utan att ha ätit. 54 Djur SJVFS 1999:102, Epizootier. Hur snabbt måste djurägare och veterinär rapportera om man misstänker att det finns en smittsam sjukdom i besättningen? En timme? Fem timmar? Vad gäller i ett skarpt läge? 43 55 44 Djurskydd Förenkla och anpassa nuvarande regelverk till praktisk djurskötsel av idag, där detaljerade regelverk ersätts med funktionskrav. Ett gott djurskydd bygger i grunden på djurskötarens kunskaper, kompetens, intresse och ambitioner. 56 Djurskydd Förtydliga vad som gäller vid daglig tillsyn av djur. Kan tillsyn ske på avstånd, eller ska man vara i fysisk kontakt med varje djur? 45 57 46 Djurskydd Anpassa transportregler med tillhörande förordning där tolkning av regelverk är beroende på klassning av näringsverksamhet. 58 Djurskydd EG 1/2005. Svenska bestämmelser, transport av levande djur - nyfödda däggdjur. Vilken är den tidigaste tidpunkt för transport av moderdjur med nyfödda efter förlossning under betessäsongen? 59 Djurskydd EG 1/2005. Svenska bestämmelser, transport av levande djur. Förtydliga vad Livsmedelsver SVA Regeringen Djurskyddsmyndighet en LRF 2007-10-02 8

60 DJUR Journalföring SJVFS 2005:60 direktiv 98/58/EG avses med kommersiell verksamhet. Vad gäller vid transport inom den egna verksamheten? Se över EUs regelverk så att det harmoniserar och blir samma tid för lagring av journaler i alla regelverk vilka har direkt beröring med jordbruksverksamhet 61 Djur Hanteringen av register bör effektiviseras. Berörda myndigheter bör t.ex. ha tillgång till samma djurregister. 62 47 EKO/certifiering Utnyttja möjligheten till samordning av kontroller. Både Aranea och SMAK kan utföra samtliga certifieringar på gårdsnivå. Det betyder att antalet personer som skall besöka enskild gård vid certifiering, besiktning och kontroll kommer att bli färre och kostnaden blir då lägre. 63 Energi Inför en nedre gräns som innebär att anläggningar som har en effekt på mindre än 2 MW får undantag från kravet på särredovisning. Det är inte rimligt att ställa samma krav på enskilda bönder som på stora bolag som Fortum och Eon. 48 64 49 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig energiproduktion 65 50 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig energiproduktion 66 51 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig energiproduktion Avskaffa det orimligt dyra kravet på timmätning av små anläggningar Avskaffa fastighetsskatten på små energianläggningar Ge vedeldade pannor som uppfyller högt ställda miljökrav och närvärmeanläggningar möjlighet till konverteringsstöd Livsmedelsver Länsstyrelser Kommuner 67 52 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig energiproduktion 68 53 Energi - Förenklingar och Inför en laglig rätt att byta el med en elleverantör, s.k. nettomätning Inför ett regelverk med öppen redovisning LRF 2007-10-02 9

stimulans åt småskalig av ersättning för nätnytta energiproduktion 69 54 Energi - Förenklingar och Skapa fungerande regler som ger rimliga tider och kostnader för nätanslutning stimulans åt småskalig energiproduktion 70 55 Energi - Förenklingar och Skapa stimulansåtgärder för småskalig biogas- och etanolproduktion stimulans åt småskalig energiproduktion 71 56 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig Ändra reglerna för elskatt på egenanvändning så att det lönar sig att sälja överskottsel via nätet energiproduktion 72 57 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig Ändra eller ta bort regler i miljöbalken som ställer orimligt höga krav på små energianläggningar energiproduktion 73 58 Energi - Förenklingar och Utvidga rätten till fri inmatning av el till nätet stimulans åt småskalig energiproduktion 74 59 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig Undanta anläggningar under 2 MW från det orimliga kravet på uppgiftslämning för närvärmeanläggningar energiproduktion 75 60 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig Ställ krav på de företag som reglerar flödet längs ett vattendrag att optimera elproduktionen genom vattenhushållning energiproduktion 76 61 Energi - Förenklingar och stimulans åt småskalig energiproduktion Ändra eller ta bort regler som inte är relevanta för små anläggningar i olika tekniska regelverk; el- lagen, arbetsmiljölagen, tryckkärlsdirektiv m.m. 77 62 Företagsutveckling Utveckla en strategi för landsbygd i utveckling med särskild inriktning på företagsutvecklingsinsatser anpassade efter landsbygdens förutsättningar. 78 63 Häst Tolka skattelagstiftningen på ett entydigt Skatt sätt så att villkoren för företag är lika oavsett var i landet som verksamhet bedrivs. Näringsdepartementet Jordbruksdepartementet Skattever 79 64 Häst Klassa hästverksamhet så att denna ingår Skattever LRF 2007-10-02 10

Skatt 80 65 Häst Skatt 66 81 67 Häst PBL i jordbruksföretaget och därmed erhåller F-skattsedel. Betrakta fortsättningsvis hästar som ett livsmedelsproducerande djur i jordbruk. Se över Råd och anvisningar om tillämpningen av plan- och bygglagen så att tolkningen och tillämpningen av den blir likvärdig över hela landet 82 68 Häst Se över tillstånd i 16 i djurskyddslagen, bl.a. blanten för registrering av hästföretagare. 69 70 71 72 83 73 Häst Förtydliga informationen om momssats för ridskoleverksamhet och turridning. Nuvarande skillnader skapar olika villkor för inkomst av verksamheterna. 74 75 84 76 Infrastruktur Se till att infrastrukturen i form av vägar, el, telefoni eller bredband är likvärdig för boende och företag oavsett var man bor och verkar, i städer eller på landet. 85 Förenkla och utöka jakttider för gäss. 86 77 Konsumentpolitik Upphandlingsregler Se till att det är samma krav på miljö- och djuromsorg för importerade livsmedel som för de som gäller för svenskproducerade. 87 78 Livsmedel Effektivisera den kostsamma hanteringen av slaktavfall. Anpassa hämtnings- och avfallsavgifter till en rimligare nivå. 88 79 Livsmedel Undersök om EUs hygiendirektiv skapat den flexibilitet för de småskaliga livsmedelsföretagarna som det var tänkt från början. 89 80 Livsmedel Förenkla det krångliga regelver kring vattenförsörjning med tillhörande krav på vattenprover för företag som bedriver någon form av livsmedelsförädling så att det blir i proportion till verksamheten. Jordbruksdepartementet Bover Länsstyrelsen Kommuner Kommunerna Finansdepartementet Skattever Näringsdepartementet Regeringen Kommuner Livsmedelsver Livsmedelsver Livsmedelsver LRF 2007-10-02 11

90 81 Livsmedel Utveckla Livsmedelsvers hemsida så att det är lättare att läsa och förstå all den information som finns om lagar och regler. 91 82 Livsmedel Arbeta om och anpassa LOU för små företag. 92 83 Livsmedel Förändra Hygiendirektiv som trädde i kraft 2006 så att avgifter och regler i större utsträckning blir mer flexibla och bättre anpassade till företagens storlek. Livsmedelsver Livsmedelsver Offentlig sektor Livsmedelsver 93 84 Livsmedel Minska på antalet uppgifter som skall uppdateras i befintliga HACCP-planer 94 85 Livsmedel Öka kompetensen hos de tjänstemän som genomför tillsyn samt granskar beviljande av tillstånd för småskalig livsmedelsförädling i kommunerna. De långa handläggningstiderna vid ansökningar måste kortas och de kraftigt ökade tillsynsavgifterna måste anpassas efter företagens omfattning och verksamhet. 95 86 Livsmedel Ändra monopolet så att tillverkare och förädlare av fruktvin får servera och sälja på den egna gården. 96 87 Livsmedel Kontrollsanktionerna bör i framtiden dömas ut längre ifrån kunden t.ex. genom ett mer övergripande och neutraltstatligt system. I arbetet med att utarbeta en ny EU-förordning pågår också diskussioner om harmoniserade sanktioner inom unionen. Sanktionsrätten ligger i dag på de privata certifieringsorganisationerna i ett antal länder. Det betyder att varje land kan tolka sina kontroller mer positivt än övriga. 97 88 Miljö/Livsmedel Anpassa kravet på provtagning av dricksvatten så att det står i proportion till verksamhetens omfattning. En anpassning av de ofta höga kostnaderna måste ske, annars kommer ett antal mindre företag att slås ut. 98 89 Miljö Skapa större flexibilitet i reglerna för gödselspridning med anledning av det ändrade förhållandena i klimatet. Livsmedelsver Kommunerna Jordbruksdepartementet Naturvårdsver Livsmedelsver Regeringen LRF 2007-10-02 12

De nuvarande kraven på enskilda dispensansökningar måste ses över och mindre administrativt krävande lösningar behövs. 99 90 Miljö Förtydliga grund- och ramlagarna med en konsekvensbeskrivning. Förutsägbarheten i t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen, expropriationslagen, m.fl. skulle underlätta för att påvisa vissa orimligheter som finns i dagsläget och som i sin tur behöver förändras eller tas bort. Regeringen 100 91 Miljö Gör en översyn av miljöbalkens effekter för småföretagare: länsstyrelsens miljöprövning transport av avfall Miljöavgifter Rapporter enligt miljöbalken, Avskaffa köldmedel rapporten Sanktionsavgifter och kriminalisering 92 101 93 Miljö Inför samma avtalssystem som finns i våra grannländer inom EU med rimliga ersättningar inom vattenskyddsområden. Då kan marken brukas lönsamt och vattnet skyddas samtidigt effektivt. I föreskrifter och handbok rekommenderar Naturvårdsver kommunerna att inte ge markägaren ersättning för åtgärder. Dessutom informerar ofta kommunerna brukarna väldigt sent vil resulterar i att brukarna kraftigt motsätter sig både arbetssätt och regler. 102 94 Miljö Påverka vattendirektivets inverkan på jord- och skogsbrus expansionsmöjligheter med tillhörande ökande kostnader och byråkrati så, att det gör det möjligt att kunna bedriva och utveckla lantbru till en hållbar och lönsam verksamhet. Detta gäller i högsta grad även fastigheter inom ett vattenskyddsområde. Eventuella begränsningar och restrektioner vid till exempel ny- eller utbyggnad av djurstall Naturvårdsver Naturvårdsver Naturvårdsver LRF 2007-10-02 13

eller inskränkningar av växtodling till exempel grödor som kräver viss typ av bekämpningsmedel behöver förtydligas. 103 95 Miljö Regeringen handlägger frågan om att ändra nivån vid tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken så att en högre nivå än i dag skall gälla. Det innebär t.ex. att gränsen för utbyggnad av djurstall med mer än 200 djurenheter kan komma att ändras till ett högre antal eller helt tas bort och det tillhörande kravet på Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer också att förändras. 104 Miljö Miljörapport avkrävs ibland även anmälningspliktiga verksamheter, inte bara tillståndspliktiga. Det finns dock variationer mellan landets olika kommuner. Det bör vara lika i hela landet. 105 Miljö Det är oklart vilka krav som ställs beträffande dokumentation på anmälningspliktiga och tillståndspliktiga företag. Förtydliga vilken dokumentation som krävs. 106 96 Miljö Ändra strandskyddsregeln så att möjligheten finns att bygga längs stränder i glesbyggd. Det ger möjlighet till ökade inkomster och fler jobb. 107 97 Miljö Undersök möjligheten att skapa ett centralt register för dieseltankar och kompressorer. Detta skall i så fall ha som uppgift att meddela när det är dags för besiktning samt informera om ackrediterade företag som genomför besiktningar, en organisation liknande Svensk bilprovning. 108 Miljö Naturvårdsvers allmänna råd 87:2, riktlinjer för stoftutsläpp från fastbränsleeldade anläggningar (500 kw- 10 MW). Det är oklart vad som gäller angående gränser för utsläppsmängd. Förtydliga vad gäller om gränser överskrids totalt i flera byggnader på samma fastighet. Regeringen Bover Naturvårdsver Regeringen Naturvårdsver Räddningsver Naturvårdsver 109 98 Miljö/EKO De höga kostnaderna för certifiering kan Kommissionen LRF 2007-10-02 14

110 Skatt Generella åtgärder - enskilda näringsidkare 111 Skatt Särskilt pa - enskilda näringsidkare 112 Skatt Särskilt pa - enskilda näringsidkare Stimulans för produktion av alternativ energi 113 Skatt Särskilt pa - enskilda näringsidkare Omedelbar avdragsrätt för anläggning av våtmarker 114 Skatt Särskilt pa - enskilda näringsidkare Uppgradering av skogsbilvägar minska genom EU-anpassning av regelver, ökad konkurrens på certifieringsmarknaden och bättre samordning av gårdens alla kontroller. Genomför åtgärder som sänker beskattningen av småföretagarnas arbetsinkomster. Prioritera dessa före justeringar i kapitalinkomstbeskattningen. Genom detta kan jobbskatteavdragets sysselsättningsskapande effekter återställas för småföretagarna och företagande i synnerhet stimuleras. Inför olika åtgärder i form av ett särskilt pa för främst enskilda näringsidkare inom de gröna näringarna bl.a. genom att tillåta överföring av skogskonton vid generationsskiften. Åtgärd en kommer att sätta fart på generationsskiftena och därmed också leda till större aktivitet hos nytillträdda skogsbrukarna. Åtgärden är därför sysselsättningsskapande. Ge en "skatterabatt" för samtliga inkomster som kommer från produkter eller åtgärder som skapar alternativ energi. Den bör vara konstruerad så att en skattereduktion erhålls med 5 % av bruttointäkten. Alternativt kan stimulansen rent tekniskt ges i form av ett extra avdrag i deklarationen. Klargör avdragsrätten för dammar, våtmarker och småvatten genom lagstiftning. Genom att kombinera ett sådant förtydligande med en omedelbar avdragsrätt för anläggande av våtmarker öppnar man upp för ovan nämnda mål. Notera parallellen med direktavdraget för dikning som främjar skogsbru. För att stimulera uppgradering av befintliga och byggnation av nya skogsbilvägar bör utgifter göras direkt avdragsgilla. För att få en större effekt av åtgärderna bör någon form av rotavdrag för skogsbilvägar tillskapas. Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet LRF 2007-10-02 15

115 Skatt Särskilt pa - enskilda näringsidkare Utvidga direktavdragsrätten för omarronderingar till alla rationaliseringsförvärv och se över reglerna för markbyten 116 Skatt Generellt pa - enskilda näringsidkare med inriktning på landsbygsföretagande Bilbeskattning 117 Skatt Generellt pa - enskilda näringsidkare med inriktning på landsbygsföretagande Schablonavdrag för vissa kostnader 118 Skatt Generellt pa - enskilda näringsidkare med inriktning på landsbygsföretagande Direktavdrag för investeringar Gör avdragsrätten generell när det gäller åtgärder som är till för jord- och skogsbrus rationalisering och som uppmuntrar till större brukningsenheter. Något som gynnar både de enskilda skogsägarna och samhället. Ändra beskattningen vid sedvanligt byte av mark i de fall att byten som är till för skogsbrus yttre rationalisering inte leder till någon beskattning för annat än för eventuell kontantlikvid, jämför de så kallade markbytesreglerna. Slopa dagens bilförmånsregler de enskilda näringsidkarna. Låt istället den körjournal som man redan idag måste föra ligga till grund för fördelning av bokföringens samtliga kostnader på företagskörning respektive privatkörning. Om man inte för körjournal anses automatiskt 1 500 mil (dvs. den körsträcka dagens förmånsvärde beräknats utifrån) utgöra privatkörning. Den som inte har bilen i företaget bör få ett schablonavdrag på kanske 32 kr/mil. Att bara få avdrag för viss del av kostnaderna strider mot grundläggande beskattningsprinciper. Inför ett alternativt schablonavdrag i deklarationen för vissa kostnader: - egna traktamenten på resor, - arbetsredskap, - arbetsplats/kontor i hemmet, - representation, - personalvårdsförmåner, - tjänstesamtal med egen telefon, och - arbetskläder Inför större möjligheter till direktavskrivningar vid inköp av inventarier av olika slag. I dagens system finns tre beloppsgränser, 5 000 kr, 10 000 kr och 20 000 kr. Förslagsvis kan en enhetlig gräns på ett basbelopp (40 300 kr 2007) införas. Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet Finansdepartementet 119 Skatt Inför ett miljöanpassat skogsavdrag. Finansdepartementet LRF 2007-10-02 16

Miljöanpassade åtgärder för skogsbru Miljöanpassat skogsavdrag Förslaget innebär att samma avdragseffekt uppnås med halva avverkningsuttaget. Det nödvändiga finansiella tillskottet för att genomföra ett förvärv av en skogsfastighet kan därmed uppnås med mindre avverkningsvolym. Inför skattefrihet för ersättning för naturreservat och biotopskyddsområden till enskilda skogsbrukare liknande de som infördes i Norge från och med 2005. Det ger en motsvarande statsfinansiell effekt. 120 Skatt Miljöanpassade åtgärder för skogsbru Markavsättningar för naturvård 121 99 Skatt Gör det enkelt att variera mellan F- och A-skatt över tiden. 122 111 Skatt För att underlätta generationsskiften så att barnen kan ta över bör också skogskontot kunna överföras vid generationsskiftet. 123 100 Skatt Undersök möjligheten att förenkla återbetalning av elskatt genom att klassa Återbetalning elskatt varje elmätare med en skattesats som och andra punktskatter sedan elleverantören ansvarar för att rapportera in till Skattever. Återbetalningen av olika skatter bör samordnas med momsredovisningen. 124 101 125 102 126 103 Skog Inrättande av skogsreservat o liknande måste förbättras. Reservat på privat mark bör bildas på frivillig grund. Till exempel fungerar frivillighetsprincipen myc bra i Finland. 127 1 Skog SKS, skoglig sektorsmyndighet skall Sektorsmyndighet gentemot skogsägaren företräda statliga och kommunala intressen inom skogsbru. SKS bör verka för administrativa system och rutiner som är enkla och med enhetlig tillämpning inom ri. En viktig samordningsfråga är markavsättningar för naturvård. 128 1 Skog SKS bör verka för samordning av Sektorsmyndighet vattenfrågor (vattenmyndigheterna) 129 1 Skog Sektorsmyndighet SKS bör verka för samordning av viltvård och jakt. Finansdepartementet Skattever Finansdepartementet, Skattever Skattever, länsstyrelsen LRF 2007-10-02 17

130 1 Skog Sektorsmyndighet 131 1 Skog Sektorsmyndighet 132 2 Skog Sektorsmyndighet 133 2 Skog Sektorsmyndighet 134 2 Skog Sektorsmyndighet SKS bör verka för samordning av vägar SKS bör verka för samordning av Natura 2000 Skapa mindre detaljreglering inom Skogsvårdslagen. Gör en översyn av begreppet svårföryngrad skog med avveckling där behovet inte längre finns, t ex merparten av Gotland. Skapa mindre detaljreglering inom Skogsvårdslagen. Kortare normal tid för behandling av anmälan för föryngringsavverkning behövs.. Skapa mindre detaljreglering inom Skogsvårdslagen. Avveckla SMÖR. 135 2 Skog Sektorsmyndighet 136 3 Skog Företagande 137 3 Skog Företagande 138 3 Skog Företagande 139 3 Skog Företagande Skapa mindre detaljreglering inom Skogsvårdslagen. Gör en översyn av behovet av gräns för fjällnära skog. Underlätta för skogsföretagare och arbetsgivare genom åtgärder avseende förenklade 3:12 regler för fåmansaktiebolag. Underlätta för skogsföretagare och arbetsgivare genom åtgärder avseende regler som förbättrar möjligheterna för skogsägare (och entreprenörer) att anlita personer/företagare som har kombiarbeten, d.v.s. flera arbetsgivare. (Se punkten om skattever och försäkringskassan nedan.) Underlätta för skogsföretagare och arbetsgivare genom åtgärder som gör att skogsägare enklare skall få tillgång till F-skattsedel och med denna som grund utföra serviceåtgärder som entreprenör (ej arbetstagare). Dagens regler innebär att en skogsägare som t.ex. anlitar en motormanuell huggare (eller liknande service) med F-skattsedel formellt är arbetsgivare, vil medför ett flertal skyldigheter och administrativa kostnader. Underlätta för skogsföretagare och arbetsgivare genom åtgärder avseende möjligheter till fortsatt förenklad deklaration utan årsbokslut för mindre LRF 2007-10-02 18

140 3 Skog Företagande 141 4 Skog 142 4 Skog Överlåtelser Generationsväxlingar Överlåtelser Generationsväxlingar skogsägare (K1-företag) med omsättning upp till ca 300 000 SEK. (Från och med 2007 ska alla upprätta bokslut.) Underlätta för skogsföretagare och arbetsgivare genom att öka servicenivån från skatteverk och försäkringskassa gentemot små arbetsgivare. Skapa en gemensam serviceportal på Internet. Underlätta överlåtelser och generationsväxling av skogsfastigheter. En förlängd tid för överlåtelser leder normalt till sänkt aktivitet i skogsbru. Låt överlåtelser ske utan beskattning av skogskonto/skogsskadekonto i samband med gåva och arv (särskilt angeläget i stormområdet). Underlätta överlåtelser och generationsväxling av skogsfastigheter. Inför skogsavdrag med möjlighet att inom ramen 50 % av inköpspris göra samma årliga avdrag som för rationaliseringsförvärv, d v s 100 % för avverkningsrätt och 60 % för leveransvikre. 143 5 Skog Enklare, snabbare och mer rättssäker hantering av avsättningar för naturvård. Riksdagens ram för Levande Skogar skall vara grund för prioritering. Objekt som överstiger 900 000 ha skall klassificeras som produktionsskog med generell naturhänsyn enligt SVL. Nyckel-biotoperna skall särskilt hanteras enligt denna princip. 144 5 Skog Enklare, snabbare och mer rättssäker hantering av avsättningar för naturvård. Effektivare samverkan mellan länsstyrelse och Sveaskog för att hantera ersättningsmark 145 5 Skog Slopa kapitalvinstskatt vid tvångsvis markavsättning för natur- och kulturmiljövård (naturreservat och biotopskyddsområde) 146 5 Skog Erbjud statlig ersättningsmark vid intrångsreserverat LRF 2007-10-02 19

147 5 Skog Inför rimliga hänsynsregler i SVL/KML för att hantera areella fornminnen. Ersättning vid större intrång än MBs toleranströskel 148 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen. Behov finns för enklare rutiner för anmälningar och liknande. 149 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen. Det behövs en flexibel tillämpning av ransoneringsregler på katastrofdrabbade företag. 150 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen vid skogsskadeskydd inkl. reservatsskötsel. 151 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen angående virkeslagring (tillstånd) 152 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen angående insektsbekämpning (insekticider). 153 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen angående vägdispenser. 154 6 Skog SKS behöver ett starkare ansvar att som sektorsmyndighet hantera katastroflägen angående transportdispenser för utländska lastbilar. 155 7 Skog Utred begreppet brukningsenhet relativt relevant lagstiftning. 156 104 Socialförsäkring Försäkringskassans rutiner och kunskap Försäkringskassan om skattesystemet effekter behöver uppmärksammas. Par som driver näringsverksamhet tillsammans kan få lägre ersättningar, bestämda på felaktiga grunder, om någon av makarna har räntefördelat i sin deklaration. En annan sida av saken är att inkomsterna för företagare i praktiken bestäms historiskt trots att det är den aktuella inkomsten som ska bedömas. 157 105 Socialförsäkring Ändra inställningen till små företag i Näringsdepartementet LRF 2007-10-02 20