Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram
Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN OCH DET ÖVERGRIPANDE MÅLET...2 2.2 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER...3 3 DE NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅLEN OCH KOMMUNENS LOKALA FOLKHÄLSOMÅL...5 3.1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...5 3.1.1 Kommunens lokala folkhälsomål...5 3.2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR...6 3.3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR...6 3.4 HÄLSA I ARBETSLIVET...6 3.5 MILJÖER OCH PRODUKTER...7 3.6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...7 3.7 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING...7 3.8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA...8 3.9 FYSISK AKTIVITET...8 3.9.1 Kommunens lokala folkhälsomål...8 3.10 MATVANOR OCH LIVSMEDEL...8 3.10.1 Kommunens mål...9 3.11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING & SPEL...9 3.11.1 Kommunens lokala folkhälsomål...9 Folkhälsoprogram
1 Inledning Hälsan betyder mycket för varje enskild invånare i vår kommun. Folkhälsan spelar också en stor roll för kommunens utveckling och tillväxt. Med en god hälsa upplever vi livskvalitet och välbefinnande som återspeglar sig i låg sjuklighet och hög medellivslängd. Det är många faktorer som påverkar folkhälsan. Sociala nätverk, levnadsvanor, utbildning och livsmiljö har stor inverkan. Allt detta gör folkhälsan till mångas ansvar. Folkhälsan har även betydelse för samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och en ekologiskt hållbar kommun. Ett framgångsrikt arbete förutsätter samverkan med andra intressenter för att komplettera varandras insatser. För att nå framgång förutsätts att folkhälsoaspekterna integreras i kommunens verksamheter och beaktas vid kommunala beslut. Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Stora skillnader i hälsotillstånd mellan grupper är exempel på brister i folkhälsan. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället (Folkhälsovetenskapligt lexikon Janlert 2000). 1.1 Syftet och arbetssätt Syftet med dokumentet är att lyfta folkhälsofrågorna och få dem integrerad i det löpande styrnings- och planeringsarbetet. Några av de nationella målen har brutits ner till egna lokala folkhälsomål.. Till varje lokalt mål finns en eller flera indikatorer kopplade. Till Folkhälsoprogrammet finns en handlingsplan som kommunstyrelsen ansvarar för. Handlingsplanen beskriver aktiviteterna för att nå fastställda mål enligt Folkhälsoprogrammet. Handlingsplanen följs upp och revideras årligen av kommunstyrelsen i samband med budgetprocessen. Att årligen uppdatera ett lokalt välfärdsbokslut, utifrån givna indikatorer, är ett verktyg för att styra och följa upp folkhälsan i kommunen. Det är en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälsooch välfärdsutvecklingen i kommunen. Resultatet kan användas i ordinarie beslutsfunktioner samt i de reguljära styr- och uppföljningssystemen Folkhälsoprogram för Ånge kommun 1 (10)
2 Hälsa och folkhälsopolitik Sveriges befolkning blir allt friskare och lever längre åtminstone om man ser till hela den svenska befolkningen. Men hälsan skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Skillnaderna i hälsa mellan olika samhällsgrupper är relativt sett fortfarande stora. De som till exempel har kortare utbildning och lägre inkomst har oftast också en sämre hälsa (se Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009). 2.1 Den nationella folkhälsopolitiken och det övergripande målet Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Den nationella folkhälsopolitiken utgår från riksdagens beslut kring Mål för folkhälsan. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället som omgivningen i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 2 (10)
2.2 Hälsans bestämningsfaktorer Den yttersta halvcirkeln står för omgivningsfaktorer, sedan följer livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala nätverk, individen samt de opåverkbara individuella faktorerna ålder, kön och arv. Hälsan påverkas av en mängd olika faktorer som på olika sätt och på olika nivåer samspelar med varandra. En del bestämningsfaktorer kan påverkas genom individuella ställningstaganden och uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil, men i allmänhet behövs politiska beslut och kollektiva åtgärder eftersom våra val hänger samman med vilka möjligheter till val som finns. Som exempel kan nämnas att ekonomiska ojämlikheter är svåra att påverka individuellt, men vi kan själva besluta om att dricka mindre eller äta bättre. Våra levnadsvanor och vår livsstil påverkas emellertid i stor utsträckning av kultur, omgivning, relationer, priser, marknadsföring, sociala position m.m. Hälsan påverkas också av miljön. Den fysiska miljön kan innehålla olika gifter, buller och andra hot mot hälsan. Den sociala miljön kan vara en tillgång eller ett hot för en hälsosam utveckling. Hälsan påverkas även av vårt genetiska arv, vårt kön och vår ålder. Dessa faktorer går inte att påverka men kunskapen om att, och hur, de påverkar är betydelsefullt i sammanhanget. Att kunna påverka tillvaron, att ha makt i vardagen, har visat sig vara en betydelsefull faktor för hälsan. De som själva kan planera och styra sina liv har i större utsträckning en bättre hälsa än de som inte kan detta. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 3 (10)
I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem utgår hälsans bestämningsfaktorer från faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. Att formulera folkhälsomål i termer av hälsans bestämningsfaktorer ställer även stora krav på att folkhälsoarbetet skall vara kunskapsbaserat. Att utgå från hälsans bestämningsfaktorer placerar huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården då de flesta faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska kompetens- och kunskapsfältet. (Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet) Folkhälsoprogram för Ånge kommun 4 (10)
3 De nationella folkhälsomålen och kommunens lokala folkhälsomål Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande nationella målområdena för folkhälsa. De anger de centrala bestämningsfaktorerna för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. De elva folkhälsomålen är Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Här nedan beskrivs de elva nationella folkhälsomålen. 3.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 3.1.1 Kommunens lokala folkhälsomål Ökad invånardelaktighet i kommunens utveckling Kommunens indikator Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Folkhälsoprogram för Ånge kommun 5 (10)
3.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. 3.2.1 Kommunens lokala folkhälsomål Den öppna arbetslösheten i gruppen 16-24 år ska minska Kommunens indikator Andel personer i gruppen 16-24 år som är öppet arbetslösa 3.3 Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 3.3.1 Kommunens lokala folkhälsomål Ge förutsättningar och verktyg för ett gott föräldraskap Kommunens indikator Andel föräldrar som årligen erbjuds samt deltar i kommunens föräldrautbildning för gruppen 6 år (börjar 0:an) Antal deltagare som årligen deltar i pappagrupper Antal deltagare som årligen deltar i övriga föräldrautbildningar 3.4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl Folkhälsoprogram för Ånge kommun 6 (10)
som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. 3.5 Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och utgör ett särskilt målområde. Området Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. 3.5.1 Kommunens lokala folkhälsomål Skolhälsovården ska uppmärksamma de problem 1 som kan uppstå vid höga ljudnivåer samt spel med elektronisk utrustning 3.6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga har hälso- och sjukvården även ett ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada. Denna bredare roll betonas av regeringen i 2008 års folkhälsoproposition. Där betonas att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälsooch sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället. 3.7 Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det 1 Tex; hörselskador och ledbesvär Folkhälsoprogram för Ånge kommun 7 (10)
övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. 3.7.1 Kommunens lokala folkhälsomål Kommunens vattenförsörjning ska vara av god kvalitet Kommunens indikator Mindre än 2 % av vattenproverna har anmärkning 3.8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. 3.9 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsoutveckling. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk aktivitet under fritid, att personer med funktionsnedsättning aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina villkor. 3.9.1 Kommunens lokala folkhälsomål Att barn och unga får med sig goda vanor under sin uppväxt som de har nytta av som vuxna. Kommunens indikatorer Fysisk aktivitet hos elever fsk klass, åk 4, åk 7 samt gy åk1 Invånare 18-80 år som är fysiskt aktiva minst 30 min/dag 3.10 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för god hälsoutveckling hos befolkningen,.. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Folkhälsoprogram för Ånge kommun 8 (10)
Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor i landet. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall. 3.10.1 Kommunens mål Kommunen ska inom sina verksamheter alltid vara ett gott exempel för hur goda matvanor formas. De risker som finns med höga sockerintag bör uppmärksammas Kommunens indikatorer BMI värden på elever i fsk, åk 4, åk 7 samt gy åk1 Invånare med fetma, andel (%) 3.11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och dopning Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för tex alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. 3.11.1 Kommunens lokala folkhälsomål Alkoholkonsumtionen bland både vuxna och ungdomar skall minska Genomsnittsåldern för alkoholdebuten skall höjas Antal unga som röker eller snusar ska minska Nolltolerans mot övriga droger Folkhälsoprogram för Ånge kommun 9 (10)
Kommunens indikatorer Andel elever som brukar alkohol och/eller droger, dagröker och/eller snusar i åk 1 på gymnasiet Invånare 18-80 år med riskabla alkoholvanor Folkhälsoprogram för Ånge kommun 10 (10)