ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars ingenting. Med tiden började dock soporna ses som ett problem, och i slutet av 1850-talet införde Stockholm kommunal renhållning. Övriga städer följde slag i slag, och i början av 1900-talet hade flertalet någon form av organiserad sophantering. Sedan dess har mycket hänt och idag utgör soporna en resurs. Hur framtiden blir vet ingen. Förhoppningsvis fortsätter den positiva utvecklingen där vi blir duktigare på att minska avfallsmängderna, tar vara på det avfall som blir och värnar den här planeten. Ett väl genomtänkt system Återvinningssystemet innehåller flera led och bygger på att vi hela tiden gör rätt val. Det första, och kanske viktigaste, beslutet tar vi redan i butiken. En hållbar livsstil kräver att vi tänker klimatsmart varje gång vi handlar om vi nu verkligen behöver handla? Klokast är att välja grejer med kvalitet och som inte ger onödigt mycket och krångligt avfall, vilket ligger i linje med EU:s målsättning om minskade avfallsmängder. Men hur smarta vi än är så kommer det att uppstå avfall. Nästa viktiga steg är därför att sopsortera rätt och hjälpa till att hålla isär de olika typerna av avfall. En stor del av avfallet slänger vi i soppåsen. Denna hämtas och körs till en förbränningsanläggning, där innehållet används som bränsle i el- och fjärrvärmeproduktion. För matrester och annat organiskt avfall finns det ett bättre alternativ: Biologisk behandling i egen hemkompost eller i kommunal regi. Biologisk behandling sker dels via kompostering då avfallet förmultnar i en naturlig process, dels via rötning då avfallet bryts ned i en syrefri miljö. Några SÖRAB-kommuner erbjuder redan idag ett separat kärl för matavfall, och fler kommuner är på gång. Så har du möjlighet att ta hand om dina matrester på biologiskt vis, säger vi bara: go for it!
I en påse nära dig Vi som vill vara riktigt bra sopsorterare sorterar rätt och lägger bara brännbart avfall som inte kan återvinnas i soppåsen, och ingenting annat. Som bra sopsorterare väljer vi bort följande: Bygg- och trädgårdsavfall lämnar vi till återvinningscentralen. Matavfall lägger vi i ett separat kärl eller en hemkompost om vi har det. Läkemedel och kanyler lämnar vi på apoteket. Avlagda kläder lämnar vi i första hand till second hand. Farligt avfall som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen lämnar vi till en återvinningscentral, miljöstation eller mobil insamling. Förpackningar och tidningar lämnar vi till återvinningsstationen. Grovavfall som möbler, husgeråd och liknande lämnar vi i första hand till second hand, annars tar vi det till grovsoprummet eller återvinningscentralen. El-avfall och småbatterier lämnar vi till återvinningscentralen, miljöstationen eller andra alternativ som erbjuds av kommunen där du bor. Det som sedan finns kvar kan vi med gott samvete lägga i soppåsen. Då funkar den utmärkt för förbränning och kan den vägen bli ny energi. Med tanke på påsen Varje år bär vi i Sverige hem varor i 720 miljoner plastpåsar av vilka majoriteten slutar som soppåsar. Om vi istället använder tygpåsar till inköp och avfallspåsar till soporna, minskar vi koloxidutsläppen med 24 500 ton per år och vår påsbudget med 50 procent! Värt att tänka på eller?
En sopas väg Kompost I komposten kan du lägga alla sorters bioavfall (inte bara popcorn alltså). Naturen sköter resten genom mikroorganismer som bryter ned biologiskt material till mylla. Komposterar du rätt bidrar du till att göra dina odlingar på bättre humör. Separat kärl för matavfall Vissa kommuner erbjuder ett separat kärl för ditt matavfall. Avfallet komposteras och blir jord, eller rötas till biogas. Batteriholk Dina uttjänta småbatterier lämnar du i en batteriholk. I landet finns totalt ungefär 9 000 holkar. Du kan också lämna dem vid återvinningscentraler, miljöstationer eller i butiker som tar emot dem. Miljöstation Mindre anläggning som tar emot hushållens farliga avfall, ofta belägen vid en återvinningscentral eller intill en bensinstation. Alla SÖRAB-kommuner har inte miljöstationer, några har en miljöbil som hämtar det farliga avfallet. Gå in på din kommuns webbplats för att se vad som gäller för det farliga avfallet där du bor! Apotek Här lämnar du överblivna mediciner och använda kanyler. Mediciner ska läggas i en genomskinlig påse. Kanyler och sprutspetsar måste läggas i en särskild förpackning kallad Safe-clip som du får gratis på apoteket. Butik med pantautomat När du köper en flaska eller burk med dricka i affären betalar du en liten pant. Pengarna får du tillbaka när du stoppar in burken eller flaskan i pantautomaten som identifierar streckkoden. Smidigt och elegant. Återvinningscentral Bemannad större anläggning där du kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligt avfall och mycket annat. Återvinningscentralen är det vi ibland av gammal vana kallar soptipp. I SÖRAB-området finns sex återvinningscentraler. Återvinningsstation Obemannad mindre anläggning där du kan lämna förpackningar och returpapper. Anläggningen sköts av dem som producerar förpackningar genom organisationen Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Din närmaste återvinningsstation hittar du på www.ftiab.se. Behandlingsanläggningar Tar hand om det sorterade avfallet för materialåtervinning, energiutvinning eller deponering. Deponering kallade man förr i tiden för att lägga på soptippen.
Vem ansvarar för vad? Konsumenten I Sverige har konsumenterna det vill säga du, jag och alla andra skyldighet att sortera och lämna våra sopor på rätt sätt. I detta ingår att sortera ut returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och allt annat som inte hör hemma i soppåsen och lämna in till de insamlingssystem som finns. Kommunen Kommunerna har ansvaret för hämtning och behandling av hushållsavfall. Varje kommun bestämmer om den ska sköta sophämtningen själv eller lägga ut den på entreprenad det vill säga låta privata företag göra jobbet. SÖRABs ägarkommuner har valt det senare alternativet. Kommunerna i norra Stockholms län behandlade länge sitt avfall var för sig. Men 1978 gick tio av kommunerna samman och bildade SÖRAB för att effektivisera arbetet. I dag driver SÖRAB flera anläggningar i regionen som tar hand om invånarnas och företagens avfall på ett miljöriktigt och rationellt sätt. Kommunernas, SÖRABs och entreprenörernas arbete med hushållsavfallet bekostas av kommuninvånarna via en renhållningsavgift, eller via hyran om man bor i flerfamiljshus. Producenten Vissa saker finns det producentansvar på. Det betyder att den som tillverkar, säljer eller importerar en produkt också ansvarar för att denna samlas in och återvinns. Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för att just förpackningar och tidningar kommer till nytta igen. El- Kretsen ser till att allt elektronikavfall och små batterier omhändertas på rätt sätt. Det finns även producentansvar på glödlampor, däck, bilar och större batterier. Även här är det vi konsumenter som står för kalaset. I priset för varje pryl med producentansvar ingår en återvinningsavgift, som motsvarar kostnaden för insamling och återvinning av grejerna. Alltså är det ganska dumt att slänga något med producentansvar som man redan betalat återvinningsavgift på i soppåsen och därmed få betala igen för att den ska brännas upp. Slöseri med både pengar och resurser!
Planeten och Kretsloppet Idag talas det mycket om global uppvärmning och klimatförändringar. Sannolikt är det de viktigaste miljöfrågorna mänskligheten står inför. Och det är vi själva som orsakar problemen genom utsläpp av växthusgaser och förbrukning av naturresurser. Dessutom bidrar vår ökade konsumtion till att skapa allt mer avfall. Vår livsstil är helt enkelt inte hållbar. Klokt nog inser allt fler att vi måste göra något åt saken: Vi måste minska mängden klimatgaser, leva energisnålare och hushålla med jordens resurser. Och med tanke på att naturresurserna är begränsade, klimatet förändras och efterfrågan på nya råvaror växer, är det även nödvändigt att ta vara på den resurs vårt avfall utgör. Ett viktigt inslag i avfallshanteringen är olika slags återvinning. Ta till exempel materialåtervinning, vilket minskar industrins energiförbrukning och behov av nya råvaror, samtidigt som farliga ämnen tas hand om på ett miljösäkert sätt. En annan form av återvinning är biologisk behandling i form av kompostering eller rötning, där det biologiska materialet och näringsämnena återgår till kretsloppet utan att öka mängden koldioxid i luften. Bäst i EU I Sverige kan vi känna oss lite duktiga på det här med klimat och återvinning. Vad gäller klimatet är vi bäst i EU enligt en färsk undersökning har drygt 85 procent av oss gjort något konkret för att minska utsläppen, EU-snittet ligger på drygt 60 procent. De senaste tio åren har vi dessutom fördubblat återvinningen, samtidigt som deponering av avfall som inte kan återvinnas minskat till under fem procent. Det finns studier som visar att om människor källsorterar och återvinner aktivt, så påverkas deras övriga beteende i mer miljömedveten riktning. Kanske förklarar det varför nästan var tredje svensk börjat undvika korta flygresor och uppemot 35 procent av oss har minskat sin bilkörning. Våra val gör skillnad Kort sagt befinner vi oss i dag mitt i en klimatförändringsprocess som vi dess bättre kan påverka genom att göra klimatsmarta val: Genom att handla rätt redan i butiken, genom att se till att våra gamla prylar kommer till nytta för andra och till sist genom att sortera rätt. Svårare är det inte. Ovanstående resonemang sammanfattas i EU: s avfallstrappa och målsättning: Minskade avfallsmängder, Mer återanvändning, Mer materialåtervinning, Mer energiåtervinning och Mindre deponering. Hjälps vi åt att leva upp till det så tar vi ett stort och viktigt steg mot en bättre framtid.