Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på saklighet.

1/11 BESLUT 2019-03-18 Dnr: 18/02663 SAKEN Uppdrag granskning sommar: Gängmorden i Göteborg, SVT1, 2018-07-11, program om gängkriminalitet; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på saklighet. PROGRAMMET Programmet utgjordes bland annat av en återutsändning av ett reportage från år 2017 samt en uppföljande intervju med en av reportrarna bakom reportaget. Inledningsvis i programmet sa en programledare bland annat följande. Hej, och välkomna till Uppdrag granskning sommar där vi återvänder till tidigare reportage och berättar om vad som hänt sen dess. Kvällens program handlar om det utbredda gängvåldet där till och med barn dödats i konflikter mellan kriminella grupper. Och ett område som plågats av våldet är [namn på stadsdel] [ ] i Göteborg. Därefter visades reportaget från år 2017. Reportaget handlade bland annat om unga gängkriminella män i en stadsdel i Göteborg. Det berättades att våldet i stadsdelen ökat och att 30 personer blivit mördade. I reportaget intervjuades bland annat planeringsledaren (NN) för en så kallad avhopparverksamhet för personer som vill lämna gängkriminalitet. Under intervjun sades bland annat följande. (Reporter, speakerröst) Avhopparverksamheten i Göteborgs stad [ ] har blivit något av kommunens stolthet. (NN) Jag tycker det går väldigt bra. När jag träffar andra aktörer inom avhopperiet eller socialtjänster runt om i Sverige eller poliser, så får jag ofta höra att de berömmer Göteborg, just för avhoppsverksamheten. För Göteborg har faktiskt en struktur för det arbetet och vi har en riktlinje för det och det är långt ifrån alla Myndigheten för press, radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mprt.se

2/11 städer och kommuner i Sverige som har det. (Reporter) Hur många har ni lyckats rädda? (NN) Sedan [avhopparverksamheten] började med det här arbetet 2010 så är det ungefär ett drygt hundratal som varit i kontakt med oss, sedan den tiden. (Reporter) Du säger att det är 100 som, som ni har haft kontakt med? (NN) Mmm. (Reporter) Kan man säga då att ni räddat 100 från gängverksamhet? (NN) Nej, det kan jag inte säga för att, som jag sa vi har haft kontakt med 100 personer och det innebär att inom vårt uppdrag så är det att slussa dem vidare till nästa. (Reporter) Det måste ju ändå gå att få fram hur många har lyckats då, hur många är inte kriminella i dag och har ett bra liv? (NN) Ja, det är sant. Och men vi, vi tänker såhär att det måste gå ett antal år först innan vi kan göra den tillbakablicken och polisen brukar ofta ha ett tidsspann om fem år innan de kan säga att det här är en person som lever ett icke-kriminellt liv och vi har samma resonemang att det bör gå cirka fem år innan man kan börja att verkligen säkerställa att det har hållit och det har fungerat. Och det är först där vi är just nu egentligen. Vi började med de första avhoppsärendena 2011 och i dag är det 2017 så det är sex år. Vi är någonstans i det spannet att kunna börja och utvärdera hur ser det faktiskt ut från första. (Reporter) Så egentligen vet du ju inte hur det har gått eller? (NN) Nej, det är ingen som vet, eftersom det är så, eftersom det är så, så kort tid som har gått så att säga. Reportern berättade därefter att NN slussar vidare de som vill lämna gängkriminaliteten till respektive stadsdel där socialtjänsten tar över. En medarbetare på socialtjänsten intervjuades och sa att hon inte kunde bekräfta att de hjälpt någon att lämna gängkriminaliteten. Efter att det återutsända reportaget var slut intervjuades en av reportrarna bakom reportaget av en programledare och bland annat följande sades. (Programledare) Hur blev då reaktionerna efter ni hade sänt detta? Vad fick ni för reaktioner? (Reporter) Ja, framförallt tror jag att det var ett uppvaknande i Göteborg här, som sedan också spred sig, kanske till Malmö och Stockholm, där man har sådana här avhopparverksamheter som det heter där man ska hjälpa gängkillar att komma ur den här miljön. Så vi kunde ju visa att i Göteborg så hade man inte ett enda exempel man kunde visa upp där någon verkligen hade lämnat den här miljön och liksom alltså slutat då med hålla på med de här grejerna. Och det väckte ju en viss förvåning tror jag hos många, det var väl någon pollett som trillade ner där. Så det har ju, det arbetet får man ju hoppas att det ger resultat framöver. (Programledaren) Mindre lyckat kan man säga, just när det gäller den delen. Programledaren sa även bland annat följande. Ja, det är ett fåtal personer inblandade i gängkriminaliteten i Göteborg, men samhället tycks stå helt handfallet. ANMÄLAN Programmet har anmälts av NN som sammanfattningsvis anför följande. Inför sändningen av programmet blev anmälaren informerad om att reportaget skulle återutsändas, men han fick ingen information om programmets innehåll. Varken anmälaren eller någon av hans kollegor gavs möjlighet att komma med ny uppföljande fakta, bemöta kritik eller komplettera tidigare intervjuer.

3/11 Under hösten 2017 och våren 2018 ägnade Göteborgs stad tid åt att följa upp de fall där personer varit i kontakt med den aktuella avhopparverksamheten. Resultatet presenterades vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 mars 2018 och finns enkelt att hämta och läsa på Göteborgs stads webbsida. Där framgår i detalj hur verksamheten arbetat och arbetar och vilket resultat som arbetet har gett. Det står bland annat att verksamheten hanterade 94 personer inom ramen för avhopparverksamheten under åren 2011 2016. 73 av dessa fullföljde sina individuellt anpassade program. Av dessa 73 personer tillhörde 24 personer vid avhoppstillfället MC- eller fängelsegäng och 49 personer tillhörde territoriella nätverk. Av de 73 personer som under perioden 2011 2016 fullföljde processen har 30 personer inte dömts för brott eller förseelse efter det att de hoppat av, vilket innebär att 41 procent inte återfallit i kriminalitet. Av de 73 personer som fullföljt processen har 48 personer inte längre någon av polisen dokumenterad anknytning till något kriminellt gäng eller nätverk. Inget av ovanstående resultat valde Uppdrag granskning att lyfta i programmet trots att man påstår sig göra en uppföljning av vad som hänt sedan reportaget sändes förra gången. Sveriges Television (SVT) har haft nästan ett år på sig att korrigera det felaktiga påståendet att Göteborgs stad, det vill säga anmälaren, inte kan ange ett lyckat exempel på en avhoppare, men har fortfarande inte korrigerat uppgiften eller gett anmälaren, eller någon annan, möjlighet att bemöta påståendet. SVT förmedlade en vinkling som snarare gav en nidbild av kommunen och polisens arbete i stället för att påvisa de många goda exempel av positivt och idogt arbete som faktiskt finns. Det görs oerhört mycket gott socialt och polisiärt arbete i samhället, inte minst i Göteborg, kring frågor som rör kriminalitet, organiserad brottslighet och avhopp. Att två representanter från SVT tydligt tog ställning genom att påstå dels att samhället står handfallet, dels att inte ett enda lyckat exempel på ett avhopp från ett kriminellt gäng finns att uppbringa, utan att någon fick chans att bemöta det, var att bryta mot kravet på opartiskhet. Programmet vilseledde allmänheten på flera sätt. Programmet rubricerades som Gängmorden i Göteborg, men SVT valde att endast vinkla programmet mot exempel från en av stadens tio stadsdelar. Det stadsövergripande arbetet och de lyckade fallen av avhopp ignorerades och utelämnades. Detta hade kunnat undvikas om SVT gjort en rimlig kontroll innan programmet sändes eller allra helst lät någon anställd fått bemöta uppgifterna. Ovan beskrivna felaktigheter drabbar särskilt de som arbetar och är bosatta i Göteborgs stad. Det har påverkat anmälaren personligen, såväl privat och i sin roll som tjänsteman eftersom han fått motta oförtjänt kritik av SVT.

4/11 PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet samt bestämmelsen om respekt för privatlivet. Programföretaget anför i huvudsak följande. Den 29 mars 2017 intervjuade Uppdrag granskning NN och hans slutsats framkom i programmet: att det hade gått för kort tid för att säga hur det egentligen har gått och att han därför inte visste hur många som verkligen har lyckats. Det fanns med andra ord inga bekräftade exempel att visa upp. Att kommunens avhopparverksamhet däremot hade bistått med hjälp till gängkriminella framfördes av honom i intervjun. NN informerades i god tid före sändning om hela sin medverkan i programmet. Något krav på att Uppdrag granskning skulle korrigera några uppgifter eller bemöta några påståenden framfördes aldrig från NN, varken före eller efter det att reportaget sändes den 30 augusti 2017. Att SVT haft lång tid på sig att korrigera uppgifter samt att varken anmälaren eller någon annan fått möjlighet att bemöta några uppgifter saknar saklig grund. I det program som sedan sändes den 11 juli 2018 var det tydligt, både i programledarens presentation och i en inledande grafik, att det handlade om en återutsändning av ett tidigare sänt inslag samt en tillbakablick. Den 1 juni 2018 intervjuades en av reportrarna av Uppdrag gransknings programledare inför programmet. Det var avhopparverksamheten som beskrevs i programmet år 2017 och reaktionerna som följde därefter som programledaren frågade om och som reportern hänvisade till i sina svar. Den 11 juni 2018 informerade SVT NN om att programmet skulle återutsändas, med en tydlig uppmaning att höra av sig till redaktionen. Inte heller den här gången framfördes något krav på att korrigera några uppgifter eller någon önskan om att tillföra något bemötande eller ny information kring den aktuella avhopparverksamheten. Den 14 juni 2018 informerade Göteborgs stads presschef redaktionen via e-post att kommunen nu gjort en första utvärdering av avhopparverksamheten, som en direkt konsekvens av Uppdrag gransknings reportage. Någon begäran om att innehållet i rapporten skulle tillfogas programmet gjordes inte. Kommunen uppgav att 30 personer av 73 som genomgått avhopparprogrammet inte har dömts för nya brott. Men presschefen påpekade själv följande. Som framgår av rapporten är det vanskligt att dra några säkra slutsatser för de som genomgått programmet de senaste åren. Det krävs en längre tidsperiod för att med större säkerhet bedöma om livsstilen förändrats.

5/11 Kommunens egen slutsats var alltså densamma i juni 2018 som den slutsats som redogjordes för i reportaget från augusti 2017. Det saknas en enhetlig, tydlig, definition på när ett avhopp verkligen har lyckats. Rapporten undersöker endast en parameter: om en individ dömts för brott eller inte. Man har inte undersökt om det finns spaningsuppgifter hos polisen, eller ens om personerna varit misstänkta för brott. Inom gängmiljöerna är det ett faktum att det är långt vanligare att misstänkas för brott, än att dömas. Redaktionen anser att ingenting i den nya rapporten förändrar bilden av det som berättades i reportaget eller i de uppgifter reportern tillför i den efterföljande intervjun. Någon begäran om att uppgifter från rapporten eller annan källa skulle tillföras programmet framfördes aldrig inför sändningen, varken från NN eller annan person inom kommunens organisation. Reporterns påstående om att det skedde ett uppvaknande i Göteborg baserades på reaktionerna från kommunens högsta ledning, där ett kommunalråd var kritisk och omedelbart krävde att avhopparverksamheten måste följa upp sitt eget arbete. Kommunalrådet uttryckte sig på följande vis i en intervju i SVT Nyheter Väst. [Namn på avhopparverksamhet] måste ha en nystart. Både vi och polisen tycker att verksamheten inte fungerat optimalt på stadsledningskontoret, och då är det bättre att flytta över det till social resursnämnden som hanterar de här frågorna mycket oftare. Programledarens kommentar om att den delen var mindre lyckad var en summering av vad reportern just sagt om det uppvaknande som skett i Göteborg utifrån kommunalrådets kommentar ovan samt att inget lyckat exempel lämnades under intervjun med NN år 2017 trots upprepade frågor kring detta. Att samhället tycks stå helt handfallet, var en allmänt hållen reflektion som redaktionen ansåg var fullt rimlig utifrån det underlag om gängrelaterad brottslighet som de tagit fram, att skjutningarna fortsatt även under våren och sommaren år 2018. Anmälaren anför att programmet vilseledde allmänheten, genom att endast vinkla programmet mot exempel från den aktuella stadsdelen. Våldsspiralen som drabbat Göteborg startade år 2012 då en ung man sköts ihjäl i den aktuella stadsdelen. Genom redaktionens research identifierades därefter 30 gängmord i hela Göteborgsområdet, begångna under en femårsperiod, och redaktionen kunde koppla nära hälften av de 30 morden just till stadsdelen. Men redaktionen såg också att problemen i stadsdelen inte slagit ner som en blixt från klar himmel och problemen som utgår från stadsdelen berör hela staden Göteborg. Anmälaren anser att programmet har påverkat honom personligen såväl privat och i hans roll som tjänsteman. Anmälaren intervjuades i sin yrkesroll som tjänsteman inom Göteborgs stad, med ansvar för den aktuella avhoppar-

6/11 verksamheten. Han har själv valt att framträda i programmet. Samtliga frågor rörde verksamheten han ansvarar för och den kritik mot honom som förekom i programmet var inte av intrångskaraktär. KOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Anmälaren har kommenterat SVT:s yttrande och anför sammanfattningsvis följande. Anmälaren kontaktades via e-post av en programdirektör den 11 juni 2018. Anmälaren ringde därefter programdirektören för att fråga vad programmet skulle handla om och vilket fokus man tänkte sig ha. Programdirektören sa att programmet till största del skulle vara en repris av tidigare sänt program och att reportern skulle följa upp vad som hänt efter att det första programmet sändes. Programdirektören sa ingenting om att intervjun redan var genomförd, vilket innehåll den skulle ha eller att själva programidén var klar. Eftersom att programdirektören uppgav att reportern skulle följa upp vad som hänt i Göteborg efter att programmet sändes tog anmälaren för givet att man även tagit del av stadens rapport kring arbetet med avhopparna. I synnerhet som andra stora medier redan hade gjort det och rapporterat om det. SVT påstår även i sitt yttrande att presschefen för Göteborgs stad inte heller framförde någon begäran om att innehållet i rapporten skulle tillfogas programmet. Presschefen skrev ordagrant följande i e-postmeddelandet. Inför reprisering av programmet om gängvåld skickar jag avhopparverksamhetens utvärdering. Här framgår bland annat att under perioden 2011 2016 vände sig 94 personer, samtliga män, till avhopparverksamheten och bad om hjälp. 41 procent av de som genomgått programmet har inte dömts för nya brott, men som framgår av rapporten är det vanskligt att dra några säkra slutsatser för de som genomgått programmet de senaste åren. Det krävs en längre tidsperiod för att med större säkerhet bedöma om livsstilen förändrats. Uttrycket inför reprisering bör rimligen uppfattas som att Göteborgs stad faktiskt önskade göra Uppdrag granskning uppmärksamma på rapporten och dess innehåll. Det stämmer inte att anmälaren och Göteborgs stad fick chanser att kommentera innehållet i programmet som sändes den 11 juli 2018. De signaler som framförts från anmälarens sida efter det att han blev uppmärksammad på att programmet verkligen skulle sändas omhändertogs inte. Anmälaren visste inte att man ens planerade att sända ett program i juli 2018 förrän en månad innan det gjordes. Anmälaren uttalade sig givetvis som tjänsteman i programmet, och inte som privatperson. Det blir dock märkligt när anmälaren rubriceras och citeras på ett

7/11 sätt som anmälaren aldrig uttryckt för att sedan nästan ett år senare, undanhålla ett resultat som anmälaren faktiskt varit med att ta fram. Som intervjuad i Uppdrag granskning är anmälaren inte bara tjänsteman, utan också en människa. Anmälaren har vänner, familj och kollegor som ser honom i tv. Att då framställas som att han gör ett ifrågasatt och bristfälligt arbete påverkar därför både organisationen som anmälaren representerar och honom själv som privatperson. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT anför i huvudsak följande. Anmälaren beskriver ett telefonsamtal med en redaktör på Uppdrag granskning, efter att anmälaren nåtts av e-post från redaktionen den 11 juni 2018, med information om att reportaget skulle återsändas. I telefonsamtalet fick anmälaren återigen information om det program där han medverkat och vars innehåll han kände till. Han fick också veta att reportern skulle prata om granskningen i ett uppföljande samtal, som berörde bland annat reaktionerna efteråt. Varken i e-post eller i det uppföljande telefonsamtalet nämnde anmälaren rapporten eller någon annan information som anmälaren anser att redaktionen borde beakta vid en reprisering av det gamla reportaget. Under hela processen, från att anmälaren kontaktades första gången under våren 2017, fram till sändningen av återutsändningen av reportaget sommaren 2018, har redaktionen haft ett flertal kontakter med honom. Inte vid något tillfälle, trots uppmaning, har anmälaren hört av sig med önskemål om att korrigera några uppgifter eller tillföra ny, relevant information. I programmet år 2017 (och i återutsändningen av reportaget år 2018) hade redaktionen en kritisk infallsvinkel på avhopparverksamheten, som tidigare beskrivits som något av kommunens stolthet. Redaktionen kunde visa att den positiva bild som framhölls saknade stöd i verkligheten, bland annat på grund av den korta tidsperiod det handlade om. Svårigheterna med att utvärdera verksamheten fick också de ansvariga utförligt beskriva och förklara. Den rapport som sedan presenterades i mars år 2018 och som var en direkt följd av Uppdrag gransknings reportage från år 2017, efter att kommunpolitikerna reagerat på redaktionens uppgifter, menar anmälaren stödjer att det numera visat sig att avhopparverksamheten varit framgångsrik. Detta genom att visa upp att 41 procent av de som genomgått någon form av program inte dömts för nya brott. Men i majoriteten av fallen har avhopparverksamheten alltså inte varit lyckosam. Och som framgår av rapportens egen sammanfattning är det fortfarande vanskligt att dra några säkra slutsatser på grund av den korta tidsperioden. Detta konstaterar också kommunen, i såväl rapporten som i kontakterna med redaktionen.

8/11 Innehållet i kommunens rapport gjorde inte att redaktionen såg något skäl att förändra eller lägga till något i programmet. Att samtalet med anmälaren gjordes efter att intervjun mellan programledaren och reportern spelades in ändrade inte denna ståndpunkt och om något nytt framkommit som borde tillföras så hade redaktionen med lätthet kunnat göra om den korta intervjun med sina egna medarbetare. När det gäller privatlivet anser anmälaren i korthet att han inte citerades korrekt och att det varit till hans nackdel att kommunens rapport inte nämndes i programmet. Som redaktionen redan visat har han fått ta del av vad delarna i programmet innehåller där han medverkar och har alltså fått ta del av citaten. Han har också fått möjlighet att lägga till ytterligare information om han skulle vilja genom att han kontaktats både via telefon och e-post. KOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Anmälaren har kommenterat SVT:s tilläggsyttrande och anför sammanfattningsvis följande. Att anmälaren skulle ha fått del av innehållet och huvudbudskapet inför programmet år 2018 stämmer inte. Detta trots att anmälaren kontaktade programredaktören och faktiskt frågade. Att påstå att redaktionen genom upprepade kontakter med anmälaren och andra företrädare för kommunen erbjudit möjligheter att påverka innehållet inför programmet år 2018 saknar saklig grund. Uppföljningen av avhopparverksamheten var klar och presenterades i slutet av mars år 2018. Det är ju först efter utredningens offentliggörande i mars år 2018 som det varit aktuellt att prata om resultatet eftersom det existerade först då. PROGRAMFÖRETAGETS ANDRA TILLÄGGSYTTRANDE SVT anför i huvudsak följande. Den specifika information som anmälaren nu i efterhand hade önskat var med tog redaktionen ställning till och valde bort inför programmet. Hur uppföljningen presenterades i media visade på en tydlig skillnad mellan en rapporterande nyhetsorganisation och ett granskande samhällsprogram. Den positiva bild som förmedlats av många nyhetsmedier kunde enligt redaktionen ifrågasättas. Det viktigaste var det faktum kommunen själva framhållit både i rapportens sammanfattning och i kommunens e-postmeddelande till redaktionen inför sommarsändningen att det fortfarande var för tidigt att dra några säkra slutsatser. Det betyder att av alla de personer anmälaren vill fram-

9/11 hålla som positiva exempel var det bara ett ytterst fåtal som ens kan räknas in i statistiken. För övriga personer behöver man vänta i ytterligare flera år framåt för att kunna dra en slutsats. Svårigheten med den här typen av utvärderingar redogjordes också för i programmet där anmälaren själv var den som fick möjlighet att beskriva saken. Anmälaren anför att han inte skulle fått ta del av rubriken och huvudbudskapet inför programmet år 2018. Rubriken på programmet var Gängmorden i Göteborg: del 1 En ny generation. Denna rubriksättning var densamma som på programmet året dessförinnan. När det gäller huvudbudskapet i programmet år 2018 vill SVT påminna om att den enda fråga reportern svarade på när det gällde avhopparverksamheten, i intervjun mellan programledaren och reportern efter det återutsända reportaget, handlade om reaktionerna som kom efter originalutsändningen hösten år 2017 och ingenting annat. I övrigt handlade svaren om bland annat nya skottlossningar och polisens arbete, vilken anmälan inte rör. SVT vill vidare göra ett viktigt tillrättaläggande avseende de kontakter anmälaren hänvisar till mellan redaktionen och kommunens pressansvarige. Det är en kontakt som tas med redaktionen efter att programmet sänts och som är värt att återge i sin helhet. Dels för att den pressansvarige agerar på felaktig information (det som påstås i e-postmeddelandet om programmets innehåll stämmer helt enkelt inte) och dels för att kommunens pressansvarige i den här kontakten med redaktionen återigen visar förståelse för att man kan ha synpunkter på den nya rapporten om avhopparverksamheten, både utifrån metod och resultat. Ett efterföljande telefonsamtalet med den pressansvarige visade också en mer korrekt bild av kommunens agerande. E-postmeddelandet till redaktionen från den pressansvarig på Göteborgs stad, skickat den 13 juli 2018, löd som följer. Från stadsledningskontorets sida upplevde vi det som osakligt att ni i samtalet mellan programledare/reporter uttryckligen säger att det inte hänt något nytt när det gäller avhopparverksamheten. Det har gjorts en uppföljning för åren 2011 2016 ärende för ärende. Denna uppföljning skickades till [namn på programdirektören] 14 juni. Man kan ha synpunkter på uppföljningens metodik och på resultatet. Men man kan rimligen inte ignorera uppföljningen på en direkt fråga på det sätt som [namn på reportern] gjorde i sändningen. Förslagsvis tar ni upp detta under kommande program. Hur tänker ni i frågan? Med anledning av e-postmeddelandet tog redaktionen kontakt med den pressansvarige på kommunen och förklarade att han var felinformerad om innehållet i programmet. Han fick då det korrekta innehållet uppläst och han fick också veta när intervjun spelats in. Efter att ha fått korrekt information om vad som faktiskt sades i programmet förklarade han sig nöjd och stod inte längre kvar vid sitt krav på ett beriktigande om avhopparverksamheten i nästföljande sommar-

10/11 program. Hade den pressansvarige kvarstått vid ett krav på beriktigande hade detta varit möjligt att tillmötesgå. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet). Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (8 i sändningstillståndet). Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Med kommentarskyldigheten följer ett visst utrymme för värderande omdömen. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska respektera den enskildes privatliv i programverksamheten om inte ett oavvisligt allmänt intresse kräver annat (15 i sändningstillståndet). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden anser inte att det i programmet framkom kritik som krävde något ytterligare bemötande av en representant för den aktuella avhopparverksamheten. Programmet strider därför inte mot kravet på opartiskhet i denna del. Av handlingar i ärendet framgår att en presschef vid Göteborgs stad inför sändningen meddelade SVT att en utvärdering av avhopparverksamheten genomförts och att den bland annat visat att 41 procent av de som genomgått ett program inom verksamheten inte dömts för nya brott. Det faktum att SVT inte redovisade detta innebar enligt nämndens mening en brist i förhållande till kravet på saklighet. Mot bakgrund av osäkerheten i utvärderingens resultat, som presschefen påpekade i sin kommunicering med SVT, innebar bristen inte att programmet blev så missvisande att det strider mot kravet på saklighet. Vad anmälaren i övrigt anfört medför inte att programmet strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

11/11 Nämnden anser vidare att det inte framkom några uppgifter av intrångskaraktär om NN i programmet, eller att framställningen i övrigt innebar ett intrång i hans personliga integritet. Programmet strider därför inte mot bestämmelsen om respekt för privatlivet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Clas Barkman (skiljaktig), Berivan Yildiz, Staffan Dopping, Malin Bergström, Bo-Erik Gyberg och Pia Rehnquist (skiljaktig) efter föredragning av Gustav Aspengren. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Gustav Aspengren SKILJAKTIG MENING Ledamöterna Clas Barkman och Pia Rehnquist är skiljaktiga. De anser att programmet borde frias utan kritik och att andra stycket i bedömningen borde ha följande lydelse. Av handlingar i ärendet framgår att en presschef vid Göteborgs stad inför sändningen meddelade SVT att en utvärdering av avhopparverksamheten genomförts och att den bland annat visat att 41 procent av de som genomgått ett program inom verksamheten inte dömts för nya brott. Presschefen påpekade även att det var vanskligt att dra några slutsatser utifrån utvärderingens resultat eftersom att det krävs en längre tidsperiod för att göra bedömningar med större säkerhet. Redaktionen tog ställning till denna utvärdering och valde medvetet bort den inför programmet. Att utvärderingen och dess resultat inte redovisades i programmet innebar inte att det strider mot kravet på saklighet. Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.