Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Transkript

1 BESLUT Dnr: 17/01128 SAKEN Ođđasat, , kl. 6.35, Nyheter, , kl. 6.40, och , kl och kl , samt Rádio Sápmi med Karen Eira, , kl. 15, samtliga i Sameradion (P2), inslag om en samepolitikers lön; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Inslagen handlade om att en politiker i Sametingets styrelse, A, fått högre lön. Inslaget i Ođđasat I inslaget intervjuades A, Sametingets ordförande B samt styrelseledamoten C som reserverat sig mot beslutet att öka A:s arbetstid. Inslaget var på samiska och återges i översättning till svenska. Bland annat följande sades. (Nyhetspresentatör) Sametingets vice ordförande [A] har dubblat sin lön under ett år. Nu ska hon arbeta mer och därför ökar även hennes lön. Sametingets styrelseledamot [C] är en av dem i Sametingets styrelse som är emot beslutet. (C) Jag tror att vanliga människor tänker precis som jag: Vad i hela friden gör människan? Och det vill, skulle jag också vilja ha ett svar på, för det har jag inte fått ett tillfredställande svar på. (Reporter) [A] är vice styrelseordförande i Sametingets styrelse. Hon och [B] är de avlönade politikerna i Sametinget på svensk sida tjänade [A] i månaden. Förra året höjdes hennes lön med kronor, så att hon hade samma lönevillkor som [B]. Enda skillnaden var att hon skulle arbeta 60 procent. Nu får [A] högre lön igen, kronor, dubbelt så mycket som förra året. Och styrelsens förklaring denna gång är att hon ska arbeta mer, 90 procent istället för 60 procent. (A) Ja, så i realiteten så har jag ju i princip jobbat heltid sen jag fick det här uppdraget, men det har inte funnits pengar för att jag skulle kunna ha samma lön som andra eller för att jag skulle kunna gå upp i arbetstid då till, 90 procent. (Reporter) [A] säger att det nya löneavtalet speglar hennes verkliga arbetstid. Innan fanns det inte pengar för att öka hennes lön. Nu har Sametinget fått två miljoner av regeringen och då är hon nöjd att styrelsen har prioriterat att ge henne mer arbetstid. Men [C] som också är Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/7 styrelseledamot i Sametinget har opponerat sig mot beslutet. [C] menar att man istället hade kunnat prioritera [annat]. [...] (Reporter) [B], Sametingets styrelseordförande menar dock att just det som [C] lyfter fram kommer att prioriteras bättre när [A] ska arbeta mer. (B) Man ser att det är en stor skillnad på resultatet också, nu då, då hon jobbar mera. Inslaget i Nyheter, , kl I påannonseringen av Nyheter sades bland annat följande. (Nyhetspresentatör) Och i våra nyheter på svenska hör vi bland annat att Sametingets vice ordförandes [A:s] löneklipp. Hens arvode har dubblerats på ett år. (Reporter) Hur, hur tror du vanliga tänker att, de har kanske inte chansen att dubblera sin lön på ett år? (A) Nej, men det handlar ju inte heller om det. Det handlar ju om att ha en lön som faktiskt speglar hur man jobbar. I inslaget sades bland annat följande. (Nyhetspresentatör) Nu kan vi avslöja att Sametingets vice styrelse, styrelseordförande [A] har fått två löneförhöjningar under Tillsammans utgör de nästan kronor mer i månaden, vilket är en fördubbling av hens lön. Styrelsekollegan [C] är kritisk och har reserverat sig mot det senaste beslutet. (C) Jag tror att vanliga människor tänker precis som jag: Vad i hela friden gör människan? För, vad är det som hon ska göra som gör att hon måste ha den här procentsatsen på sitt arbete? Och då vill man ha ett svar, ett tydligt svar. Vad exakt är det hon ska göra i år som hon inte gjorde i fjol? Och det vill, skulle jag också vilja ha ett svar på, för det har jag inte fått ett tillfredställande svar på. (Reporter) 2015 hade [A] drygt i månaden. Till 2016 höjdes lönen till kronor. Det motiverades med att hon tidigare följt prisbasbelopp, men att det nu ändrades till att istället följa inkomstbasbelopp berodde på att styrelseordförande [B] följer det. Nu inför 2017 har [A:s] lön höjts igen, till i månaden, vilket alltså är en fördubbling på drygt ett år. Höjningen motiveras nu med att hon nu ska gå upp i arbetstid och jobba 90 procent istället för 60 procent. (A) Ja, så i realiteten så har jag ju i princip jobbat heltid sen jag fick det här uppdraget, men det har inte funnits pengar för att jag skulle kunna ha samma lön som andra eller för att jag skulle kunna gå upp i arbetstid då till, 90 procent. Det är väl egentligen därför, för det speglar ju verkligheten. Det går inte att göra det här jobbet egentligen på deltid för att, telefonen ringer hela tiden, det mejlas hela tiden, man får (Reporter) [C] som sitter i Sametingets styrelse har reserverat sig mot styrelsens beslut som innebär ökad arbetstid och högre lön till [A]. [ ] (Reporter) Men [B], styrelsens ordförande, menar att arvodeshöjningen till [A] kommer att ge resultat i just sådana satsningar som [C] pekar på. (B) Man ser att det är en stor skillnad på resultatet också, nu då, då hon jobbar mera, alltså det Inslaget i Nyheter, , kl I påannonseringen av Nyheter sa nyhetspresentatören bland annat följande. Och i våra nyheter på svenska hör vi bland annat att Sametingets styrelseordförande [B] var med och höjde vice styrelseordförandes arvode trots att de är partikollegor. I inslaget sades bland annat följande. (Nyhetspresentatör) Sametingets styrelse har omförhandlat lönen för vice styrelseordförande [A], och på ett år har hennes lön fördubblats. En av de som förhandlade fram löneavtalet med [A] är hennes partikollega styrelsens ordförande [B]. (B) Det finns, det finns inget annat reglemente i Sametinget utan det har varit styrelsen som

3 3/7 har, som har förhandlat då det gäller styrelseordförande och vice styrelseordförandes eh, vad ska man säga ar, omfattning på arbete och (Reporter) Sametingets vice styrelseordförande [A] har på ett år dubblerat sin lön. Hon tjänar idag i månaden. Senaste höjningen motiverades av styrelsen med att hon fått ökad arbetstid från 60 till 90 procents anställning. [Namn på politiker] är dock kritisk mot att [B] förhandlat lönen med sin partikollega [A]. [ ] I riksdagen och regeringen är det nämnder som förhandlar löner [ ] I Sametinget förhandlar alltså politikerna själva i styrelsen lönerna med varandra. [A] anser riksdagsmodellen skulle kunna vara en bra modell även för Sametinget. (A) Ja, men det vore väl väldigt lämpligt. Det, vi har alltid haft det här systemet med att det är styrelsen, styrelseledamöterna som förhandlar löner så vi har ju inte gjort nånting annorlunda än vad nån tidigare har gjort. Eh, men det finns ju absolut anledning att se över det, det kan jag tycka. (Reporter) Men du ser inget, oro till att det kan leda till att man höjer varandras löner? (B) Nej, men alltså vi går ju på den lönenivå som tidigare lagts i Sametinget. Jag har ju den, den lön som [tidigare ordföranden] hade till exempel. Och då ser jag inget märkligt att vice styrelseordförande också ska gå efter, efter den lönegraden. Inslaget i Rádio Sápmi med Karen Eira Påannonseringen av inslaget var på samiska och återges i översättning till svenska. Programledaren sa bland annat följande. [A] tjänar dubbelt så mycket som förra året och den hon förhandlade lön med var partikollegan [B]. I inslaget intervjuade programledaren A. Bland annat följande sades. (Programledare) Är det rimligt att kunna dubbla sin lön drygt på, dryga ett år? (A) Ja, fast jag har ju inte gjort det. Jag har gått upp i arbetstid. Det är väl ganska normalt att lönen följer med om man går upp i arbetstid. (Programledare) Ni säger att ni följer inkomstbasbelopp men en inkomstbasbelopp är ju inte automatiskt en heltidslön utan det är ett beslut som ni tagit. Inom vissa kommuner är en heltidslön för politiker satt till 80 procent av ett inkomstbasbelopp. Så, det är ju ert beslut att din lön ska vara så här. Är det här motiverat tycker du? (A) Ja, fast det här är ju en standard som har slagits fast under tidigare styrelser. Och förra mandatperioden när det var [tidigare ordföranden] som ledde den, så det är ju inte någonting som vi har hittat på. Och så undrar jag om man kan jämföra helt ut med en kommun. Borde det inte rimligare vara att typ jämföra med en riksdagspolitiker eller vad som helst. Men det spelar ju liksom ingen roll i alla fall. Det är inte, så här jag eller nuvarande styrelse som har satt den här standarden. Och det är heller inte så att någon har löneförhandlat med mig utan vi har ju bara gått rakt av: Okej, jag jobbar 90 procent då har jag 90 procent av den, liksom, lönestandard som finns som är ett inkomstbasbelopp. Precis som när jag jobbat 60 procent förut och då hade jag 60 procent av det. Sedan spelades en intervju med C upp där C sa att hon och vanliga människor frågar sig vad i hela friden A gör. (Programledare) Ja, [A], vad säger du? (A) Ja, jag säger att jag försökt förklara för journalisten i det där inslaget som var, och jag tror [C] också vet det [ ], att tidigare så har jag kunnat ligga på soffan. Jag har kunnat ha ett annat jobb vid sidan av men jag har valt att inte göra det utan jag har jobbat på min lediga tid. Jag har inte räknat på: Okej, nu har jag klockat in på 60 procent utan, ja, okej, det kanske blev 120 den här veckan. Jag for till ett möte sex på morgonen och kom hem tio på kvällen, och det är rätt vanligt. Så det funkar ju liksom inte om jag dagen efter: Nämen nu stänger jag av telefonen eller jag far inte på uppföljningsmötet, utan för att få det här att funka, för att få resultat för Sametinget så har jag jobbat som en jäkla idiot. Och det är himla kul att

4 4/7 jag nu ska få, liksom, lika lön för det arbete jag gör. Och det redovisas ju som inte heller: Okej, vad tjänar andra politiker? För de tjänar ju mer än vad jag gör i Sametinget. Jag har ju som mindre betalt än dem. (Programledare) Ja, vi kan ta en exempel. En riksdags, riksdagspolitiker tjänar drygt i månaden. Du ligger nära det, bara under. Har du liknande ansvar och arbetsbörda som dem, anser du? (A) Nej, jag tror att jag jobbar jättemycket mer än vad de gör. Programledaren frågade senare om det inte kunde väcka misstankar om vänskapskorruption när partikollegor i Sametingets styrelse förhandlar sina löner med varandra. A svarade att det bara sitter fyra personer i styrelsen och att det inte finns någon annan att förhandla med. A sa också att de inte förhandlat utan att hennes lön satts till 90 procent av det standardbelopp som bestämdes under förra mandatperioden. (Programledare) Men finns det inte andra sätt att göra avtalet för att undvika såna här misstankar eller situation? (A) Jo, jag menar, det tycker jag vore en jättebra idé om vi jobbar fram på Sametinget. (Programledare) Mm, och sen är det på vår webb så tycker ju folk att ni är giriga i Sametinget, korrupta till och med. Vad säger du till dem? (A) Alltså jag tänker att det Man kan kritisera vad politiker tjänar absolut, men jag tycker att det är jätteskumt att jag ska hänga ut, ut som en skitstövel när jag får lön när jag jobbar i enlighet, och liksom, Sametinget har satt tidigare. Utan att man tittar på: Ja, men vad tjänar de andra? Och då kan vi diskutera den saken då i sådana fall. [ ] (Programledare) Vi kan också ta, som jämförelse tjänar Sametingspresidenten i Finland mellan 40 till kronor i månaden, mindre än din lön. Vad säger du om det? (A) Nämen, titta på vad de tjänar på norsk sida, det är bra mycket mer. Så jag menar, det finns ju en helt olik standard, vi har inget gemensamt sameting. (Programledare) Precis. Senare i inslaget intervjuade programledaren den reporter som låg bakom rapporteringen. Intervjun var på samiska och återges i översättning till svenska. Bland annat följande sades. (Programledare) Du, [namn på reporter], har följt den här saken. Vad säger du efter att du hört vad [A] säger? (Reporter) Ja, det är lite skrämmande när hon säger att de knappt har förhandlat, de har inte förhandlat lönen. Så på ett sätt har de bara slumpmässigt beslutat att nu höjer de lönen. Jag träffade en av Sametingets partiledamöter för att prata om saken och hen sa att det inte har tagits upp någonstans i plenum, så det är bara styrelsen som har beslutat, Sametingets styrelse. [ ] Men som du hörde så vill de från styrelsens sida förklara att de bara höjt arbetstiden, men det är ju motstridigt, och säger själv emot [A] om ni lyssnade på morgonen, så säger hon ju att hon arbetat lika mycket förra året som nu. De ökar den inte, ja, på papperet har de ökat den. (Programledare) Så som du berättar säger de på sociala medier att de tycker det är konstigt att vi säger att det är en löneökning när det i verkligheten är en förhöjd arbetstid. Varför har du förklarat det så här? (Reporter) Ja, det står löneförhandling på papperet. Så det är en löneförhandling, men politiker har inte som vanliga löntagare en vanlig lön. De har ju själva beslutat om lönen. Och nu skyller de på [tidigare ordföranden], det beslutet togs under 2010, att de skulle öka eller ändra den nivån och följa inkomstbasbelopp istället för prisbasbelopp, och det här var ju styrelsen med i. Och i styrelsen satt alla partier och det togs ett beslut i plenum, så vilka tog de beslutet då? Ja, politiker, men på ett sätt kan man säga att politikerna ökade lönen då. Och nu ser man resultatet av det. Så han har ju rätt, det är ju inte partiet direkt, det är ju de som har gjort den nya lönenivån, men de har varit med. På ett sätt kan man säga att de alla var med på det här i Sametinget, och det har jag inte försökt motsätta mig heller, det kan jag säga.

5 5/7 Reportern redogjorde sedan för lönenivåer i riksdagen, kommuner och sametingen i Finland och Norge. (Programledare) Och hur vanligt är det att partikollegor hamnar i samma löneförhandling? (Reporter) Ja, det har inte skett tidigare i Sametinget, eftersom det här är första gången det är en vice ordförande i Sametinget under den här perioden, och då har det blivit så att [B] och [A] är i samma parti. Så det har ju inte hänt förut. Därför har det blivit så, och så säger även [C], att det är trist att det blivit så här. De är ju inte de som beslutat men de tidigare enligt besluten har det varit så att de har varit två som haft hand om löneförhandlingen för styrelseordföranden och de ska vara personer i styrelsen. (Programledare) Och nu när du berättat det här, vad kan resultatet bli? (Reporter) Ja, det kan vara så att folk har fått vetskap om det här och politiker kanske tänker på det i framtiden. Och det var som en sa till mig, att ska det vara så att politiker har de högsta lönerna i samhället, är det rätt? Eller ska det vara så här, att vanliga människor, blir som underställda dem, jag vet inte, men det kanske ska vara som i riksdagen där det är nämnder som förhandlar löner för riksdagspolitikerna och även för riksdagens ledamöter. Jag vet inte hur man skulle göra för Sametinget, men det har ju såklart möjlighet att tänka ut hur man ska göra. Inslaget i Nyheter Inslaget kl var likalydande med det som sändes kl samma dag. ANMÄLAN A har anmält inslagen och anser att hennes ökning i arbetstid och därmed också i arvode framställdes som en löneförhöjning. I realiteten följer arvodet den fastslagna skalan för vad en politiker i Sametinget ska tjäna. Att anmälarens lön ökat beror på att den numera precis som lönen för Sametingets ordförande baseras på ett inkomstbasbelopp istället för som tidigare på ett prisbasbelopp. Omfattningen av A:s uppdrag har också ökat från 60 till 90 procent varpå också hennes lön ökat med samma andel. Enligt anmälaren har hon även tidigare arbetat mer än 60 procent men detta arbete har då varit oavlönat. Anmälaren anser det osakligt och oseriöst att det hela framställdes som ett svindleri med Sametingets medel och ett löneklipp för henne. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Radio (SR) anser att inslagen överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Sametinget är att likställa med samernas riksdag och Sametingets styrelse kan närmast beskrivas som den samiska regeringen. Anmälaren innehar den näst högsta positionen i Sametinget. Hon avlönas via offentliga medel. Att hon under en relativt kort tid ökat sin lön och tjänstgöringsgrad var en stor och relevant nyhet för den samiska allmänheten. Främst på grund av att den som förhandlade lön och villkor med A var hennes partikamrat och Sametingets ordförande B, något som väckt kritik.

6 6/7 När det stod klart för Sameradion att det fanns olika uppfattningar i styrelsen om ökningen av A:s lön och tjänstgöringsgrad var det en självklarhet att ta upp frågan i nyhetsrapporteringen. Alla parter fick komma till tals i nyhetsinslagen. Alla parter fick också komma till tals i inslaget i Rádio Sápmi med Karen Eira. A fick förklara hur hon ser på sin lön och hur den är satt. B medverkade också liksom C, som var kritisk. SR har inte påstått att det rör sig om svindleri eller andra olagligheter. Anmälaren har inte påtalat några felaktigheter i inslagen. Samtliga relevanta fakta framkom. AKTUELLA BESTÄMMELSER SR ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i radion (14 i sändningstillståndet). Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SR ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (8 i sändningstillståndet). Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Med kommentarskyldigheten följer även ett visst utrymme för värderande omdömen. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden anser att det kan diskuteras om inslagen gav en missvisande bild av bakgrunden till att A:s lön ökat. Nämnden konstaterar dock att det i samtliga inslag framgick att lönen ökat eftersom den börjat beräknas från inkomst- istället för prisbasbelopp och eftersom A gått upp i arbetstid. A fick i inslagen också bemöta uppgifterna. Vidare anser nämnden att uttalandena från den reporter som intervjuades i Rádio Sápmi med Karen Eira inte gick utöver vad som kan accepteras inom ramen för SR:s gransknings- och kommentarsskyldighet. Inslagen strider därför inte mot kraven på opartiskhet och saklighet.

7 7/7 Detta beslut har fattats av Kristina Ståhl, Jan Holmberg, Ulrika Hansson, Clas Barkman, Berivan Yildiz och Malin Bergström efter föredragning av Rasmus Johansson. På granskningsnämndens vägnar Kristina Ståhl Rasmus Johansson Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.