Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008



Relevanta dokument
Bibliografiska uppgifter för Traditionell markkartering i precisionsodling. Sammanställning av markkarteringsstatistik

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

och odling i typområden

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Instruktion till kalkylerna

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

Klippträda istället för svartträda

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Så reste Göteborgarna våren Rapport

De flesta norrlänningar är nöjda med avståndet till närmaste akutsjukhus

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Mobila lösningar på Jordbruksverket. Standardprogram och Öppen Källkod

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Metod för kartläggning av skyddszoner

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Figur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

Handelsområden 2010 MI0804

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal

Effekter av Pappabrevet

Möjliga Världar. Skapande Skola, Halmstad. Robert Hais

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Engelska skolan, Järfälla

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

Nordic Field Trial System Version:

MYNDIGHETSRANKING Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

It-politik Fakta i korthet

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat.

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Omställning. av Åsa Rölin

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Analys av kompetensutvecklingen

Årsrapport för år 2007

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Statistiska undersökningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Statistisk undersökningsmetodik (Pol. kand.)

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete

Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar Rapport 2015

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Nordic Field Trial System Version:

Barn- och ungdomspsykiatri

Att mäta för att veta. Senior alert

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Perspektiv Helsingborg

Danderyds kommun. Kundundersökning Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Nyheter och översikt 2014

Medborgarenkät Vellinge.se

Transkript:

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats statistiskt, både på blocknivå (dvs enligt Jordbruksverkets blockkarta för åkermark (fig A1)) och skördeområdesnivå (enligt SCB s skördeområden (fig A2)). Syftet var att få en uppfattning om geografiska skillnader både i generella nivåer och inomfältsvariation av analysdata från jordprover som är tagna i samband med markkartering i södra Sverige. Figur A1. Jordbruksverkets blockkarta. Här visas Skåne som exempel. Den grå ytan är jordbruksblocken och gränserna visar skördeområden. I den förstorade bilden visas hur blockens utbredning kan se ut mer i detalj. Figur A2. Skördeområden i södra Sverige (från SCB, 2002) A-1

Metoder och material Jordanalyserna är utförd av dåvarande AnalyCen Nordic AB (numera Eurofins) i samband med markkartering 1998-2002. Ett slumpmässigt antal jordanalyser som positionerats med GPS (satellitbaserad positionering) utförda under den nämnda tidsperioden valdes ut för den statistiska bearbetningen. Ca 250.000 jordprover analyserades av vilka två tredjedelar kom från Skåne, resterande del från jordbruksområdena i norra Götaland och Svealand. Data saknas dock till största delen från vissa viktiga områden, t ex från Halland, varför denna redovisning inte gör anspråk på att vara heltäckande geografiskt. Digitala kartdata som visar jordbruksblock respektive skördeområden införskaffades från Jordbruksverket respektive SCB. Genom att provpunkterna var koordinatsatta kan man m h a ett geografiskt informationssystem (GIS) tilldela varje jordprov en blocktillhörighet (innan denna analys hade varje block fått ett unikt id-nummer). Detta gjordes och sedan gjordes en statistisk summering på blocknivå, d v s medel (Med), min, max och standardavvikelsen (SD) m m beräknades för respektive block. Ofta är standardavvikelsen positivt korrelerad med medelvärdet. För att få en uppfattning om förhållandet mellan medelvärde och standardavvikelse beräknades variationskoefficienten (CV) för respektive block. CV är ett uttryck för hur stor del av medelvärdet som utgörs av standardavvikelsen: CV (%) = (SD / Med) * 100 Endast block med minst 10 prover valdes ut. Avsikten var att de statistiska värdena för ett block då kunde anses någorlunda representativa för ett fält, d v s blocken fick representera skiften. Detta är en sanning med viss modifikation eftersom ett block kan bestå av flera skiften, och avgränsningen sker vid fysiska hinder som t ex diken eller skogskanter. Emellertid är det endast ett urval av markkarteringar som använts i detta arbete varför det i de flesta fall endast är ett av skiftena inom ett block som är med i analysen, vilket borde betyda att antagandet är rimligt. På motsvarande sätt tilldelades block med minst 10 prover en skördeområdestillhörighet. Sammanfattande statistik beräknades för skördeområden som innehöll minst 20 block (av de tidigare utvalda blocken med minst 10 prover). Totalt hade 7805 block 10 jordprover där analys med AL-extraktet utförts, och 2087 block med 10 HCl-analyser. Dessa block innehöll 178.000 ALanalyser och 38.000 HCL-analyser. Antalet HCL-analyser i södra Götaland är noterbart litet, endast 6.200 (med tanke på att 115.000 av AL-analyserna var gjorda i detta område). Antalet prov per block varierade mellan 10-225 för AL och 10-120 för HCl. Dataarbetet utfördes med mjukvaran ArcGIS Desktop (www.esri.com). A-2

Tabell A1. Sammanställning av markkarteringsvärden per block 1998-2002 summerat per skördeområde (SKO). I tabellen redovisas medelvärden (Med) i mg / 100 g, medeltal av variationskoefficienten (CV) (%) och antal block (n) inom respektive SKO. SKO AL P-AL K-AL Mg-AL ph HCl K-HCl Cu-HCl n Med CV Med CV Med CV n Med CV n Med CV Med CV 0111 52 8.8 36.7 19.7 26.2 22.5 35.5 52 6.3 4.9 34 332.0 25.8 21.5 28.3 0311 87 9.7 48.9 17.0 29.3 23.2 35.9 87 6.7 6.7 21 343.8 22.6 26.7 19.0 0321 166 6.6 46.8 22.3 22.3 33.9 30.7 165 6.5 5.6 63 534.1 16.9 32.2 14.6 0411 96 5.7 40.3 14.3 30.0 27.3 44.1 96 6.2 4.3 60 207.3 28.1 15.6 37.0 0421 111 7.6 37.5 16.2 26.8 26.6 41.1 111 6.2 5.3 60 306.2 26.3 20.2 29.6 0422 28 8.5 48.2 23.9 22.6 33.3 37.1 28 6.3 5.9 10 466.6 16.1 35.6 18.2 0431 30 8.8 48.1 20.3 22.3 36.0 35.5 30 6.4 6.0 15 264.4 22.7 25.1 33.5 0512 17 8.2 45.8 14.6 29.7 13.7 59.7 17 6.2 3.5 13 175.7 36.0 13.6 27.1 0513 72 9.6 40.0 13.3 30.4 12.3 34.2 71 7.0 3.9 39 209.6 30.8 20.0 24.2 0514 121 8.0 44.8 18.2 24.2 30.4 40.7 121 6.7 3.7 62 294.3 27.0 19.0 22.7 0515 188 7.1 47.2 19.6 22.9 46.5 42.0 188 6.4 4.3 75 389.4 21.4 23.8 20.5 0912 20 7.9 46.8 14.3 35.8 22.1 35.9 20 7.4 6.4 20 103.1 36.6 12.5 35.7 1111 394 17.7 31.6 9.2 32.6 12.4 55.5 382 7.0 5.8 15 88.4 36.2 9.0 28.7 1121 502 15.4 39.1 11.0 32.2 10.4 42.5 483 6.9 5.3 43 108.0 29.0 12.3 27.2 1122 183 12.4 35.0 12.0 32.5 7.7 35.3 169 6.5 5.1 10 92.8 17.6 16.4 26.7 1123 316 10.9 39.5 15.5 28.6 14.1 44.3 301 6.9 4.8 23 194.7 38.5 11.9 24.5 1211 729 11.5 43.7 9.6 25.8 8.8 46.2 712 7.2 5.2 73 121.2 23.9 11.3 23.3 1212 270 10.5 42.1 9.9 28.9 8.3 48.9 257 6.9 5.8 34 122.6 25.0 13.1 24.5 1213 250 9.7 38.8 8.9 34.6 7.2 55.3 229 6.6 5.5 19 96.4 32.7 11.1 43.2 1214 553 11.1 42.1 11.1 28.8 9.4 43.8 512 7.2 5.5 91 131.6 24.5 11.4 23.4 1215 445 11.0 32.1 10.8 30.2 7.5 39.6 422 6.5 4.7 20 76.7 21.8 9.6 26.7 1216 563 10.2 39.1 11.0 26.2 7.9 35.2 521 6.9 4.7 82 129.4 22.8 11.4 21.6 1222 239 13.1 39.3 10.7 31.3 8.4 41.1 212 6.9 5.9 21 87.5 27.4 10.3 24.3 1412 24 6.3 38.6 14.3 32.1 21.9 38.3 24 6.1 3.2 11 221.1 28.6 9.7 20.2 1421 28 8.0 33.0 13.6 32.7 18.4 48.1 28 6.3 3.7 10 214.1 35.4 10.7 27.2 1512 154 6.9 28.4 16.9 24.2 21.1 34.1 154 6.4 3.1 94 187.4 27.2 8.5 21.6 1521 39 5.2 31.5 15.4 27.1 18.5 39.9 39 6.2 3.3 24 230.4 30.8 13.4 25.6 1611 16 5.4 34.4 9.2 33.2 6.5 34.9 16 5.8 4.3 13 69.6 29.4 8.8 32.0 1612 92 8.2 39.6 11.0 30.7 7.6 39.6 92 6.6 6.8 51 92.3 28.2 20.9 30.6 1614 193 5.2 42.6 12.7 34.4 12.8 40.7 193 6.3 3.5 156 198.7 32.8 7.6 24.8 1615 134 5.8 41.4 10.7 31.1 10.7 50.4 134 6.3 3.7 80 116.1 41.0 9.1 36.2 1616 272 4.7 43.6 15.6 31.2 34.5 47.7 272 6.4 3.7 158 253.3 34.1 15.5 34.9 1617 48 4.9 39.1 11.1 35.6 13.6 59.0 48 6.3 3.8 32 122.0 41.1 7.2 33.1 1621 102 6.4 31.2 13.2 27.8 14.0 42.4 102 6.3 3.3 69 148.7 35.6 9.6 27.9 1622 249 6.1 34.3 13.4 24.0 22.9 38.0 249 6.5 2.8 135 218.0 29.6 10.1 21.7 1623 139 6.6 34.5 12.7 28.7 17.3 46.2 139 6.6 3.3 86 181.5 36.2 9.2 27.7 1711 91 7.0 27.1 11.9 25.2 17.5 39.7 91 6.2 3.2 31 147.2 24.8 9.7 24.0 1722 54 6.7 29.7 11.3 29.2 18.5 38.9 54 6.3 3.0 29 123.5 32.9 9.5 25.1 1812 17 6.9 36.8 12.4 28.1 17.6 46.5 17 6.2 3.7 10 111.2 33.7 14.5 80.8 1911 109 6.2 38.0 21.3 21.3 49.4 33.8 109 6.4 4.5 75 428.0 19.3 29.4 17.5 1912 29 4.3 35.4 11.8 30.9 27.7 36.9 29 6.1 4.3 10 204.7 30.5 16.8 27.8 1921 182 7.0 41.6 15.9 22.9 46.1 32.6 182 6.3 3.8 85 357.9 22.4 27.7 18.2 1922 21 5.9 31.0 15.4 27.2 30.0 33.4 21 6.1 4.2 11 337.9 30.4 25.1 22.4 2121 19 5.6 39.4 14.1 43.6 16.4 39.8 19 6.1 4.7 14 153.1 34.3 14.5 28.5 A-3

Resultat Korta kommentarer till kartorna Figur A3, A4 I kartorna redovisas medelvärden för block inom skördeområden med minst 10 block. I figurerna A3 och A4 redovisas antalet block per skördeområde för respektive AL- och HCl-analyser. Man kan se att det finns data för betydligt fler skördeområden i AL-fallet. I de mer intensiva jordbruksområdena är antalet block i allmännhet >50. Det högsta antalet block är 729 för ett skördeområde. För HCl (fig A4) kan man notera det låga antalet block med data i delar av Skåne. I figurerna A5-A16 visas dels blockmedeltal per skördeområde för ph, P-AL, K-AL, Mg-AL, K-HCl och Cu-HCl, men även variationskoefficienten för block i medeltal per skördeområde för respektive parameter.. ph figur A5, A6 Högsta medeltalen i områden i anslutning till förekomst av kambrosilurisk berggrund. Låg variation i Vänerområdet. P-AL figur A7, A8 Högst värden i Skåne och Blekinge, lägst i delar av centrala Götaland. Stor variation i östra Götaland och Mälardalen. K-AL figur A9, A10 Höga värden i leriga områden i östra Götaland och Mälardalen, där också variationen är liten. Mg-AL figur A11, A12 Högsta värden som för K-AL samt andra områden med hög lerhalt. Stor inomvariation i bl a Göta älvdalen, nordöstra Västergötland och delar av Skåne. Liten variation i Mälardalen. K-HCl figur A13, A14 Högst värden i Mälardalen, lägst i Skåne. Stor variation i delar av Västergötland Cu-HCl figur A15, A16 Högst värden som för K-AL. Lägst i Vänerområdet. Ingen sammanhängande bild av områden med stor variation. Liten variation i Mälrdalen. A-4

Figur A3. Antal block per skördeområde med AL-data Figur A4. Antal block per skördeområde med HCl-data A-5

Figur A5. ph, blockmedeltal per skördeområde Figur A6. ph, CV i block i medeltal per skördeområde A-6

Figur A7. P-AL, blockmedeltal per skördeområde Figur A8. P-AL, CV i block i medeltal per skördeområde A-7

Figur A9. K-AL, blockmedeltal per skördeområde Figur A10. K-AL, CV i block i medeltal per skördeområde A-8

Figur A11. Mg-AL, blockmedeltal per skördeområde Figur A12. Mg-AL, CV i block i medeltal per skördeområde A-9

Figur A13. K-HCl, blockmedeltal per skördeområde Figur A14. K-HCl, CV i block i medeltal per skördeområde A-10

Figur A15. Cu-HCl, blockmedeltal per skördeområde Figur A16. Cu-HCl, CV i block i medeltal per skördeområde A-11