Det finländska pensionssystemet i finansmarknadens turbulens Merkur Lectures in Business Satu Huber 23.9.2011 23.9.2011 1
1.Det finländska pensionssystemet 2.Placeringsverksamhetens roll vid finansiering av arbetspensioner 3.Ett hållbart pensionssystem med hjälp av arbetshälsoverksamhet 23.9.2011 2
Pensions-Tapiola föregångare i arbetspensionsförsäkring och arbetshälsa Pensions-Tapiola är ett stort finländskt arbetspensionsförsäkringsbolag och utgör en del av den kundägda Tapiolagruppen. Bolagets uppgift är att förse arbetstagare och företagare med lagstadgat arbetspensionsskydd samt delta i utvecklingen av arbetspensions- systemet. Denna uppgift har Pensions-Tapiola innehaft sedan 1962. Pensions-Tapiola har placeringstillgångar på nästan 10 miljarder euro varav en tredjedel har placerats i aktier. Bolagets solvens är en av de bästa i branschen. Placeringsorganisationen har ca 30 anställda. Eftersom bolaget ansvarar för arbetspensionstillgångar och avkastning på dem ska tillgångarna placeras på ett avkastande och tryggt sätt. 23.9.2011 3
Pensions-Tapiolas nyckeltal 2010 Premieinkomst 1,43 md Utbetalda pensioner 1,33 md Pensionstillgångar 9,51 md ArPL-försäkringar 25 940 ArPL-försäkrade 217 997 FöPL-försäkrade 47 285 Pensionstagare 117 955 Antalet personal 198 Vi är Finlands andra största pensionsförsäkrare av företagare och tredje största av arbetstagare. 23.9.2011 4
Tapiolagruppen i ett nötskal Finlands största ömsesidiga finansgrupp Huvudkontor i Esbo Försäkringskoncernens omsättning ca 3 267 mn euro (2010) Företagskunder ca 18 000 och ägarkunder ca 1,2 mn (2010) Företagstjänsternas andel av affärsverksamhetens volym är 2/3 Kundåterbäringar ca 100 mn (2010) Antalet personal ca 3 000 (2010) 23.9.2011 5
ArPL-systemet och återbäring RESULTAT ArPLåterbäring Verksamhetskapital KUND Driftkostnadsbesparing Andel lagstadgade avgifter ArPL-avgift PSC Driftkostnadsbelastning 19 % 78 % Placeringsöverskott ArPL-fonder Beräkningsräntan 4,75 % fr.o.m. 1.7.2011 Pensionsutbetalning 23.9.2011 6
Marknadsandelar 2010 Pensions-Alandia 0,3 % Eläke-Veritas Etera 3,6 % 5,3 % Pensions-Fennia Eläke-Fennia 10,6 % Pensions-Tapiola Eläke-Tapiola 13,4 % Varma 35,1 % Ilmarinen 31,8 % 23.9.2011 7
1.Det finländska pensionssystemet 2.Placeringsverksamhetens roll vid finansiering av arbetspensioner 3.Ett hållbart pensionssystem med hjälp av arbetshälsoverksamhet 23.9.2011 8
Placeringsverksamhetens roll vid finansiering av arbetspensioner Placeringsverksamheten främjar de långsiktiga målen med arbetspensionssystemet och minskar trycket på att höja avgiften. Olika typer av perioder på placeringsmarknaden påverkar avkastningen både på kort och lång sikt. Risktagning har en positiv inverkan på placeringarnas långsiktiga avkastning. Placeringsverksamheten är effektiv och kostnadsstrukturen låg också internationellt sett. Riskhantering främjar placeringsverksamhet som söker avkastning. Solvensberäkning och utveckling av systemet spelar centrala roller i den framtida verksamheten samtidigt som de ökar systemets transparens. Solvensen fungerar som en buffert mot normal fluktuation i placeringsverksamheten. När solvensen är tillräcklig kan man ta större risker i placeringsverksamheten och därigenom eftersträva bättre avkastning. 23.9.2011 9
Förordningar som måste följas i placeringsverksamheten Arbetspensionsbolagens placeringsverksamhet regleras av: - Försäkringsbolagslagen (521/2008) - Lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997): Ett arbetspensionsförsäkringsbolags medel ska placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. - Lagen om beräkning av solvensgränsen för pensionsanstalter och om täckning av ansvarsskulden (1114/2006): Pensionsanstalterna skall, i enlighet med den lagstadgade pensionsförsäkringens karaktär, i sin placeringsverksamhet se till att placeringarna diversifieras på ett ändamålsenligt sätt. Vid diversifieringen skall placeringarnas säkerhet, avkastning, likviditet och mångsidighet beaktas. Placeringsverksamheten regleras även av myndighetsbestämmelser på lägre nivå som givits på basis av de ovan nämnda (t.ex. Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar). 23.9.2011 10
Fonderingen spelar en stor roll i det finländska arbetspensionsskyddet Ca 80 % av pensionsavgifterna går direkt till finansiering av nuvarande pensionskostnader och 20 % till fonder. För närvarande är beloppet i fonderna drygt 1,5-faldigt jämfört med lönesumman. Den reala avkastningen på fonderna minskar behovet att höja arbetspensionsavgiften. I långsiktiga utgiftsprognoser har det antagits att den reala avkastningen på fonderna är utmanande 4 %. Om den reala avkastningen ökar med en procentenhet innebär det en besparing på ca 1,5 procentenhet i arbetspensionsavgifter. Avkastningen på fonderna räcker inte ensam till att lösa problemet med att finansieria pensionsskyddet. Den viktigaste faktorn för balans vid finansiering av pensionsskyddet är en sund nationalekonomi: hög sysselsättning och stigande reala inkomster. 23.9.2011 11
ArPL-kostnader och -avgifter, procent av lönesumma 35 30 25 Procent av lön 20 15 10 5 0 Kostnad Avgift (4% real avkastning) Avgift (5% real avkastning) Avgift (3% real avkastning) Källa: Pensionsskyddscentralen 23.9.2011 12
Real avkastning på arbetspensionsplaceringar i privat sektor 1997 2010, % av sysselsatt kapital 90 80 70 60 50 40 30 20 Upplupna reala intäkter jämnt enligt en årlig avkastning på 4 procent 10 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Arbetspensionsförsäkrarna TELA 23.9.2011 13
Avkastning på privatbranschernas arbetspensionsplaceringar 1997-2010, %/år 18 15 12 9 6 3 0-3 8,2 6,3 14,6 11,4 10,5 10,9 3,6 1,5 8,0 7,3 7,9 0,3 0,9-1,3-0,7 7,4 11,5 10,4 8,7 6,4 14,6 13,9 10,6 7,4 5,4 6,2 4,4 2,7-6 -9-12 Nimellinen Nominell Reaalinen Real -15-18 -17,8 1997* 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010**Keskim. -15,0 *1997 endast * 1997bolagens vain yhtiöiden uppgifter, tiedot, avkastningen 2010 tuotto 2010ennakkotietoihin uppskattning baserad perustuva på förhandsuppgifter arvio Vid beräkningen Vuosituottoja av medelavkastningen ei ole pääomapainotettu över åren har keskituoton årsinkomsterna laskennassa inte kapitalviktats. yli vuosien 27.1.2011 Lähde: TELA 14
Fördelning av arbetspensionsbolagens placeringar åren 1980 2010 100 % Återlåning Finska staten Masskuldebrev i euro, aktier, aktieliknande 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Osakkeet Aktier och övriga ja muut Joukkovelkakirjat, Masskuldebrev, placeringslån, sijoituslainat, penningmarknader rahamarkkinat 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Takaisinlainat Återlåning Kiinteistösijoitukset Fastighetsplaceringar 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Åren 1980-1996 bokföringsvärden, 1997 1998 övergångsfas, fr.o.m. 1999 marknadsvärden 23.9.2011 15
Genomsnittlig avkastning på placeringar under 5 och 10 år Genomsnittlig Sijoitustoiminnan avkastningkeskituotto på placeringar 2006-2010 2006-2010 ja 2001-2010 och 2001-2010 7 6 5 4 % 3 2 Etera Fennia Ilmarinen Tapiola Varma Veritas 1 0 2006-2010 2001-2010 23.9.2011 16
Differens mellan 10-åriga statslån 8/2009 9/2011 25 % 20 % Ranska Italia Suomi Kreikka Espanja Portugali Valtionlainojen korkoerot 10v 15 % Utvecklingen den senaste tiden skapade 10 % ett behov att se över solvensbestämmelserna. 5 % 0 % 21.8.2009 21.9.2009 21.10.2009 21.11.2009 21.12.2009 21.1.2010 21.2.2010 21.3.2010 21.4.2010 21.5.2010 21.6.2010 21.7.2010 21.8.2010 21.9.2010 21.10.2010 21.11.2010 21.12.2010 21.1.2011 21.2.2011 21.3.2011 21.4.2011 21.5.2011 21.6.2011 21.7.2011 21.8.2011 21.9.2011 23.9.2011 17
Differens mellan 10-åriga statslån, 1900 2010 25 % 20 % Ranska Italia Suomi Kreikka Espanja Portugali Valtionlainojen korkoerot 10v 15 % 10 % 5 % 0 % 0.1.1900 31.12.1902 31.12.1905 31.12.1908 31.12.1911 31.12.1914 31.12.1917 31.12.1920 31.12.1923 31.12.1926 31.12.1929 31.12.1932 31.12.1935 31.12.1938 31.12.1941 31.12.1944 31.12.1947 31.12.1950 31.12.1953 31.12.1956 31.12.1959 31.12.1962 31.12.1965 31.12.1968 31.12.1971 31.12.1974 31.12.1977 31.12.1980 31.12.1983 31.12.1986 31.12.1989 31.12.1992 31.12.1995 31.12.1998 31.12.2001 31.12.2004 31.12.2007 31.12.2010 23.9.2011 18
Aktiemarknaden 1.1.2007 20.09.2011 23.9.2011 19
Tillväxten har avtagit överallt % 8 Årlig BKT:n förändring vuosimuutos, av BNP, % 4 0-4 -8 UK Euroalue Euroområdet USA Japani -12 Lähde: Källor: Bloomberg, Tapiola Tapiola Kapitalförvaltning VarainhoitoAb Oy 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 23.9.2011 20
Den långsiktiga utvecklingen på aktiemarknaden omfattar olika typer av perioder 8.0 7.0 S&P 500, prisindex hintaindeksi (1910-2010) (1910-2010) Den naturliga logaritmen för prisindexet Hintaindeksin luonnollinen logaritmi 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Deflation 33 år Återuppbyggnad Inflation Bubblorna spricker 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 Källor: Lähde: BCA BCA Research, Tapiola Tapiola Kapitalförvaltning Varainhoito Oy, Ab, Prof. Prof. Robert Shiller, Yale Yale University Globalisering, reaganomics 15 år redan över 10 år Det tar årtal att återhämta sig från finanskrisen. 23.9.2011 21
Allokering och avkastningsprocent 1 6/2011 Fastighetsplaceringar Lånefordringar 3,4 % (4,1 %) Aktier och andelar Masskuldebrev Övriga finansmarknadsinstrument och insättningar Gängse värde 9 506,2 mn (9 378,3 mn 12/2010) Avkastningsprocent på placeringar 0,2 % (3,9 % 1 6/2010) *Avkastningsprocent enligt tillgångsslag 23.9.2011 22
Solvens på en hållbar grund Bolag Placeringsintäkter 1 6/2011 Solvensnivå 1 6/2011 Proportionell solvens = verksamhetskapital /solvensgräns Pensions-Tapiola 0,2 % 27,5 % 2,6 Ilmarinen 0,1 % 27,3 % 2,1 Varma 1,3 % 30,2 % 2,2 Pensions-Fennia 0,4 % 19,9 % 2,5 Veritas Pensionsförsäkring 0,0 % 25,1 % 2,4 Etera 0,5 % 19,9 % 1,8 23.9.2011 Tillfälliga lagändringar har beaktats. 23
Hur ser situationen ut för långsiktiga placerare? Den sköra ekonomiska tillväxten i industriländerna gör de ekonomiska cyklerna kortare frekventare recessioner. Risk för liknande deflationsspiral som i Japan. De växande ekonomiernas roll som källor för slutefterfrågan betonas ytterligare. Aktierna i industriländerna har blivit ett taktiskt tillgångsslag köp och håll -strategin fungerar inte längre. Strukturbetonad argumentering ökar placeringarna på växande marknader. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid marknadsprissättningen. Balansering av statsekonomierna kan kräva inflatorisk politik 2010 kan rentav präglas av stagflation. En utmanande miljö både för aktie- och ränteplacering. Alternativa placeringsobjekt (råvaror, valutor etc.). 23.9.2011 24
1. Det finländska pensionssystemet 2. Placeringsverksamhetens roll vid finansiering av arbetspensioner 3. Ett hållbart pensionssystem med hjälp av arbetshälsoverksamhet 23.9.2011 25
Satsning på arbetshälsa betalar sig själv för alla parter Ur företagets perspektiv: Lönsamhet Ur arbetstagarens perspektiv: Livskvalitet arbete ger innehåll och sparar på arbetspensions- betydelse i livet och sjukfrånvarokostnader arbete främjar funktionsförmågan sparar på omsättnings personlig utveckling kostnader ökad kompetens kompetent personal pensionering vid god hälsa erfarna arbetstagare utkomsten tryggad under hålls kvar i företaget visar att företaget bryr sig rehabilitering om personalen Ur ett samhälleligt perspektiv: Demografisk försörjningskvot bredare skattebas minskar trycket på högre skatter minskat behov av att rekrytera från utlandet mindre tryck på högre arbetspensionsavgifter minskat behov av socialhjälp eftersom löneintäkterna är högre än pensionerna 23.9.2011 26
Målet med arbetshälsoverksamhet Upprätthålla hela personalens arbetsförmåga Förebygga arbetsoförmåga Minska förtida pensionering Minska sjukfrånvaron Förbättra stämningen i företaget Göra företaget till en lockande och eftertraktad arbetsplats 23.9.2011 27
Arbetshälsotjänster EXPERTSTÖD: Kartläggning Planering Verkställande Uppföljning VERKTYG OCH MATERIAL: etyky Internettjänst Bedömning Kartläggning och bedömning - arbetshälsoenkät - rapport - presentation för ledningen - övrig bedömning Planering och verkställande - utarbetande av utvecklingsplan - expertnätverk - utbildning och träning - verksamhetsmodeller och -program - ekonomiskt stöd för verkställandet Uppföljning - bedömning av inverkan 23.9.2011 28
Invalidpensioner i Finland För närvarande får 270 000 finländare invalidpension varav 38 procent har mentala problem som huvuddiagnos. Nya invalidpensioner beviljas årligen till ca 23 000 personer (30 % till följd av mentala problem). Medelåldern för ålderspension är 63,4 år. Medelåldern för invalidpension är ca 55 år. Av de som får invalidpension är 100 000 villiga att fortsätta i arbetslivet om det vore möjligt med beaktande av arbetsuppgifter. Cirka 70 % återgår till arbetslivet efter framgångsrik rehabilitering. 23.9.2011 29
Projektet Entusiasm i arbetet 2010 2011 Presentation heading / Työterveyslaitos / MM / 28.9.2011 30
Målet med projektet Entusiasm i arbetet Mål En entusiastisk arbetsgemenskap och entusiastiska individer Insamling av erfarenheter av vad som skapar entusiasm i arbetet och vad som krävs av individen, arbetsgemenskapen och ledarna. Individerna, cheferna och arbetsgemenskapen uppmuntras att aktivt och på eget initiativ tillämpa metoder som skapar entusiasm i arbetet. Arbetsgemenskapen, pilotorganisationen och nätverket för entusiasm i arbetet utbyter och sprider erfarenheter samt nya verksamhetsmodeller genom att nyttja sociala medier. Främjande av experiment med ledarskap som ger möjligheter för att understöda entusiasm i arbetet. Presentation heading / Työterveyslaitos / MM / 28.9.2011 31
Vad ger Entusiasm i arbetet? INSPIRERANDE ARBETSGEMENSKAP Inspirerande arbete Utmanande och betydelsefulla uppgifter Kundinriktning och påverkningsmöjligheter Frihet och självständighet Framgång Öppenhet Kreativitet Respekt Engagemang Mod Delad kompetens Utbyte av kunskaper och kompetens Ömsesidigt understöd Skapande av nätverk Vi-anda En öppen och demokratisk arbetsgemenskap Genuin interaktion Samarbete Humor Tillit Ledarskap som ger möjligheter Ansvarstagande Positiv inställning Arbetsgemenskapskompetens Närvaro och självledning Respons och uppmuntran Möjlighet till experiment Ge svängrum åt kollegerna Ramverk som främjar entusiasm och kreativitet: Flexibilitet vad gäller arbetstid och fritid Ny mötespraxis Lokaliteter och verktyg som möjliggör möten Presentation heading / Työterveyslaitos / MM / 28.9.2011 32
Frågor? Kommentarer? Tankar? Tack! 23.9.2011 33