uv mitt, rapport 2008:24 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp Södermanland, Katrineholms socken, Gersnäs 3:8 och Lasstorp 4:2 Wivianne Bondesson
uv mitt, rapport 2008:24 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp Södermanland, Katrineholms socken, Gersnäs 3:8 och Lasstorp 4:2 Dnr 421-1898-2008 Wivianne Bondesson
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se uvmitt@raa.se 2008 Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2008:24 ISSN 1403-90 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2008-10-03 (dnr 601-2008/2495). Layout Charlotta Lindgren Omslagsbild Camilla Grön vid röjningsröset A1. Foto: Wivianne Bondesson. Tryck EO Grafiska, Stockholm 2008
Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential 5 Målsättning 6 Metod 6 Resultat 6 Referenser 9 Administrativa uppgifter 10 Bilagor 1. Objekttabell 10 2. Schakttabell 11 3. Anläggningsbeskrivningar 12 Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala: 1:50 000. 4 2. Karta över utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Underlag av Ekonomiska kartan från 1956. Skala 1:2 000. 7 3. Röjningsröset A1 från väster. Foto 8 4. Röjningsröset A1 med norra halvan framrensad. Foto 8 5. Röjningsröset A1 i profil från norr. Foto 8 6. Röjningsröset A2 från norr. Foto 8 7. Röjningsröset A2 med norra halvan framrensad. Foto 8 8. Röjningsröset A2 i profil från norr. Foto 8 9. Resultat av 14 C-datering A1 respektive A2. 12
Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartan, blad 9G NV och 9G NO Katrineholm. Skala: 1:50 000. Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Gersnäs 3:8 och Lasstorp 4:2, Katrineholm socken och kommun, Södermanland. Fjorton objekt registrerades, förutom den tidigare kända RAÄ :1, ett röjningsröseområde. Bland objekten fanns sentida ar efter framför allt röjningar av inägomark som hört till enheten Karsudden. Två av röjningsrösena inom RAÄ undersöktes och 14 C-daterades till medeltid, tidigt 1400-tal. 4 medeltida röjningar i gersnäs-lasstorp
Inledning Med anledning av anläggande av brandstation med övningsfält har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, av området Gersnäs 3:8 och Lasstorp 4:2, Katrineholm socken och kommun. Utredningsområdet är totalt cirka 0,08 km 2 stort (8 ha). Området utgörs av skogsmark med blandskog i söder och idag övervägande granplanterad före detta inägomark till enheten Karsudden i norr. Centrala delen av området domineras av en brant rygg av blockig, ställvis storblockig, morän. Höjden över havet är mellan 40 och 50 meter. Enligt kravspecifikation skulle utredningen avgöra om fornar finns i området samt bedöma statusen för röjningsröseområdet RAÄ :1. Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades under år 1985. Inom utredningsområdet finns idag fornslokalen RAÄ registrerad i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Den utgörs av ett röjningsröse område som påträffades och registrerades av UV Mitt i samband med en arkeologisk etapp 1-utredning för östra förbifart Katrineholm (se bl.a. Kihlstedt 2003; Jakobsson 1994). Röjningsröset klassades då inte som fast forn eftersom dess datering var osäker. Katrineholmsområdet utgör en rik stenåldersmiljö, där de flesta kända boplatserna ligger längs Katrineholmsåsens sträckning. Lösfyndsbilden visar dock att även, de geologisk mer varierade, markerna i närområdet utnyttjats under stenålder, även om karaktären hos detta landskapsutnyttjande fortfarande till stora delar är okänt. Även intill det nu aktuella utredningsområdet finns flera uppgifter om lösfunna stenåldersföremål. I närområdet, strax norr om utredningsområdet, finns en uppgift om ett fynd av nackdelen av en tunnackig yxa av svart diabas. Typen daterar den till yngre stenålder. Den ska ha påträffats i samband med anläggandet av en väg mellan Karsudden och Bornstugan. Fyndplatsen RAÄ 128 med fynd av sex stenredskap, bland annat två trindyxor och en båtyxa ligger cirka 700 meter öster om utredningsområdet. Arkeologisk potential Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen god för att finna ytterligare kultur- och fornar, såväl synliga som dolda. Det gällde framför allt boplatser från äldre och yngre stenålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret, vilket beror på att de flesta av dem saknar synliga ar ovan mark. Om inte marken är öppen, till exempel upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Det kan även förekomma kulturar av olika slag från olika tidsperioder efter områdets långa utnyttjande som inägor och utmark tillhörande enheten Karsudden. En datering av ett eller ett par av röjningsrösena kan ge en fingervisning om deras ålder och därmed status. Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp 5
Målsättning Målsättningen med utredningen var att fastställa förekomster av fornar inom exploateringsområdet. Därmed ges möjlighet att styra undan, alternativt minimera, skador och ingrepp i dem som kan uppstå i samband med det planerade arbetsföretaget. Därtill skulle statusen för röjningsröseområdet RAÄ :1 klargöras. Metod Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) och Fornminnesregistret (FMR), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM) och lokal litteratur har kontrollerats. Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond. Av FMR registrerade kända kulturhistoriska ar har besiktigats. Nya och möjliga fornar, det vill säga boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornar, i detta fall två boplatslägen och ett röjningsröseområde, har utförts med hjälp av traktorgrävare och handredskap varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande, alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation i skrift och med foton samt inmätning lades schakten igen. Två 14 C-prover har togs in för analys. Resultat Vid fältbesiktningen registrerades 15 objekt förutom RAÄ som var känd sedan tidigare. Två av dem utgjordes av boplatslägen för stenåldersboplatser (objekt 7 och 14). Lägena för stenåldersboplatser valdes ut utifrån sina topografiska kriterier, alltså hur de ligger i terrängen och hur markens beskaffenhet är i kombination med nivån över havet. Lägena utredningsgrävdes med sammanlagt fem schakt. Inom de utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer, varför platserna utgår. Röjningsröseområdet RAÄ :1 (objekt 15) utredningsgrävdes med ett schakt vardera i två rösen, A1 beläget cirka 3 meter sydväst om A2. Inte heller här påträffades några fynd, vare sig från förhistorisk eller senare tid. Lämningarna var svårbedömda och platsen finns inte belagd som odlingsmark på de historiska kartor som funnits att tillgå, från år 1765 och framåt. Kartorna från 1600-talet visar inte utägomarken i sådan detaljeringsgrad att några slutsatser kan dras om hur den brukats då, men eftersom man vid denna kartläggning noggrant mätt in all inägomark kan man konstatera att platsen för röjningsrösena åtminstone inte odlats då. Utifrån denna kunskap, samt då objektet form- och lägesmässigt antingen kunde vara mycket gammalt och kopplas ihop med hackebruk eller vara från mycket sen historisk tid, fick datering och därmed antikvarisk bedömning stödja sig på 14 C-datering av kolprov tagna i objektens fyllning. Denna metod daterar röjningsrösena till senmedeltid, till 1400-talets första hälft. En hypotes är att platsen röjts upp och odlats under en kortare period för att sedan återgå till 6 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp
48 51 47 45! " 43 43 45 43 43 45 47 Obj 12 Obj 11 Obj 13 S4 S5 Obj 14 Obj 1 Obj 3 45 Obj 2 Obj 4 47 49 Obj 9 Obj 10 47 46 47 46 48 Obj 7 50 49 Obj 8 S3 S2 S1 46!!!!!!!!!! 45 46 47 48 49 51 50 Obj 5 49 Fig. 2. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade. Underlag av Ekonomiska kartan från 1956 blad 9G 8e, Katrineholm. Skala 1:2 000. 0 50 m Obj 6 A2 A1 48 48 Obj 15/ RAÄ 50 Utredningsområde Objekt/forn Objekt/övrig kulturhistorisk Objekt Schakt Anläggning medeltida röjningar i gersnäs-lasstorp 7
Fig. 3. Röjningsröset A1 från väster. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 6. Röjningsröset A2 från norr. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 4. Röjningsröset A1 med norra halvan framrensad. Foto från väster: Wivianne Bondesson. Fig. 7. Röjningsröset A2 med norra halvan framrensad. Foto från norr: Wivianne Bondesson. Fig. 5. Röjningsröset A1 i profil från norr. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 8. Röjningsröset A2 i profil från norr. Foto: Wivianne Bondesson. 8 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp
att vara skogsmark/utmark. Marken är mycket stenig och man har knappast kunnat pressa ut några större skördar ur den karga, steniga och blockiga jorden. Avståndet till den övriga mer samlade inägomarken gör det troligt att vi här har en mindre torpetablering under Gersnäs by med en kort varaktighet, kanske bara under en generation. Arkeologiska undersökningsresultat från Stockholms län tyder på att man under medeltid medvetet valt att bosätta sig mycket nära odlingarna, närmare än under senare tid. Jag har inte funnit några spår efter bebyggelse, men dessa kan ha varit mycket diskreta, eller ha försvunnit vid anläggandet av de omkringliggande vägarna. Vi vet inte så mycket om de obesuttnas bebyggelse på landsbygden under denna tid men sannolikt var stugorna små, vilande på kanske bara fyra syllstenar och med låga eldpallar som värme och ljuskälla. Sådana ar är nästan omöjliga att finna utan avbaning av stora ytor (Beronius Jörpeland, i manus). Cirka 35 meter nordväst om RAÄ :1 var ytterligare ett litet röjningsröse av samma typ (objekt 6). Området däremellan hade bitvis mycket tät vegetation och var svåröverblickbart, varför det inte helt kan uteslutas att kanske något ytterligare röjningsröse finns i området. Mellan dessa båda objekt löper den gamla vägen. Lite längre norr ut, på vägbanan, är ytterligare ett röjningsröse. Detta är av mycket sent datum och har sannolikt lagts upp i samband med aktiviteter för den korsande kraftledningsgatan (objekt 5). Övriga ar är även de ganska sentida och härrör från enheten Karsudden, belägen omedelbart nordväst om utredningsområdet. De utgörs dels av ett antal röjningsrösen belägna i anslutning till den gamla åkermarken som ännu brukades på 1950-talet (objekt 1 4 samt 11 12), dels en möjlig jordkällare eller annan grund (objekt 13) samt objekt 9 och 10. De två sistnämnda saknas på häradskartan från förra sekelskiftet men finns markerade på 1956 års Ekonomiska karta. Platsen utgörs av en utdraget D-formad terrassering i vars kortända rester efter ett uthus och en cementbrunn finns. Terrasseringen är uppbyggd som mest meterhög och uppbyggd av jord och sten så att även en låg vall bildas kring den upphöjda inre ytan. På kartan betecknas den inre ytan med schablonen för trädgård/fruktodling. Även om platsen tillkommit och brukats under 1900-talet så är den idag belägen i uppvuxen granskog och ger ett mycket märkligt intryck. På krönet av moränryggen är en större sentida grop, möjligen en provgrop av något slag (objekt 8). Ytterligare mindre gropar finns i området, liksom sprängda stenar vilket tyder på sentida aktiviteter i området. Referenser Beronius Jörpeland, L. Manuskript. Medeltida landsbygdsbebyggelse i Stockholms län. Dnr 420-04250-2005. Riksantikvarieämbetet. Kihlstedt, B. 2003. Östra förbifart Katrineholm. Väg 55/56. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:26. Stockholm. Jakobsson, M. 1994. Arkeologiska kulturmiljöer. Väg 55/56 förbifart Katrineholm. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1994:67. Stockholm. Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp 9
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1898-2008. Länsstyrelsens dnr: 431-7558-2008. Projektnummer: 10976. Intrasisprojekt: M2008:021 Undersökningstid: 2008. Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Camilla Grön. Underkonsulter: SÅAB. Exploateringsyta: 0,08 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 9G 8e, Katrineholm. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6542 923, y 1523 176. Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr/ RAÄnr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Röjningsröse, 4 5 m i diameter och 0,2 0,3 m högt. Ojämt, sladdrigt. Grop i V, 1 m stor och 0,1 m djup. Skogsmark, blandskog. 40 45 m ö.h. 2 Röjningsröse, 7 8 m långt och 0,2 0,4 m högt (NV SÖ). Oregelbundet, sladdrigt. Skogsmark, granskog. V-sluttning. 40 45 m ö.h. 3 Röjningsröse, 1,5 m i diameter och 0,2 m högt. Skogsmark, blandskog. 40 45 m ö.h. 4 Röjningsröse, något osäkert ev naturbildning, 5 m i diameter och 0,4 m högt. Oregelbundet, sladdrigt med påförd sten. Skogsmark, granskog. 40 45 m ö.h. 5 Röjningsröse, sentida, 3 m i diameter och 0,3 m högt. Beläget mitt i gamla vägen. 45 50 m ö.h. 6 Röjningsröse, 2,5 m i diameter och 0,2 0,3 m högt. En övermossad stubbe i SV och 2 granar. Skogsmark, blandskog. 40 45 m ö.h. 7 Boplatsläge, ca 65 12 m stort (VNV ÖSÖ) beläget i mycket flackt pass NV SÖ i mindre stenigt område. Storblockig morän runtomkring. Skogsmark, barrskog. 45 50 m ö.h. 8 Grop, 2,5 1,5 m stort och ca 1 m djupt (Ö V). N därom om är jordhögen, samma storlek, 0,6 m hög. Krön av moränrygg, barrskog. 45 50 m ö.h. 9 Husgrund, historisk tid 4 4 m stor (N S). Invid ägogräns. stenfot i Ö, 0,8 m hög, i marknivå i V. Sentida ar och föremål som ett dass, tegel, spann m.m. Skogsmark, granskog. 40 45 m ö.h. 10 Terrassering, terrasskant som övergår i vallsom i N Ö S omgärdar en 36 27 m stor (Ö V) yta, 0,3 m hög insida, upp till 1 m hög utsida av sten och jord. I S kanten är en modern brunn av cementring. Skogsmark, granskog. 40 45 m ö.h. Ej forn Ej forn Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Markerat på Ek. karta från 1956. Saknas på äldre kartor. Markerat på Ek. karta från 1956. Saknas på äldre kartor. Schablonmarkering som trädgård. 10 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp
Obj.nr/ RAÄnr Beskrivning Statusförslag Kommentar 11 Röjningsröse, 5 m 9 diameter och 0,4 0,5 m högt. Ojämn form. Granskog, invid åkermark. 40 45 m ö.h. 12 Röjningsröse, 8 m i diameter och 0,3 1,2 m högt. Granskog, invid åkermark. 40 45 m ö.h. 13 Husgrund, historisk tid, ev. jordkällare. Inom ca 6 6 m stor yta är sten lagt så ett hörn bildas, ca 1 m hög slänt i Ö med sten i flera skift. Impediment invid gammal åkermark. 40 45 m ö.h. 14 Boplatsläge, ca 50 30 m stort (NV SÖ) m stort. Beläget på tämligen plan gammal åkermark mellan moränmark. 40 45 m ö.h. 15/ RAÄ FMR: Område med fossil åkermark, ca 50 20 m (N S). Inom angivet område är 5 6 röjningsrösen och flera röjda ytor. Röjningsrösena är 2 3 m i diameter och 0,1 0,3 m höga, av 0,1 0,5 m stora stenar. I något fall ligger röset i anslutning till ett större, markfast block. I anslutning till rösena finns röjda ytor utan tydliga formelement. Det kan inte uteslutas att arna har förhistoriskt ursprung men fornsbilden talar för att de är historiska. SV-sluttande förhöjning. Skogsmark, blandskog. 45 50 m ö.h. Ej forn Forn Utredningsgrävd med negativt resultat. Utgår. Två röjningsrösen utgrävda till hälften. Inga fynd. Två 14 C-prov tagna med datering till 1400-tal. Se anläggningsbeskrivningar nedan. Bilaga 2. Schakttabell Snr Obj.- nr Beskrivning 1 7 6 2,5 m stort (N S) och 0,15 0,4 m djupt. Torv/mylla/förna 0,04 0,1 m tjockt, tjockast längst i N ned mot sänka. Under var gulbrun vit silt, ställvis sandig. Enstaka större 0,45 m stora stenar. 2 7 15 2,5 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,15 0,25 m djupt. Torv/mylla/förna 0,04 0,1 m tjockt. I schaktets ÖNÖ del en del 0,5 0,9 m stora stenar och i övrigt brungrå silt något sandig. I schaktets centrala del var gulbrun silt, ställvis sandig och grusblandad. Här löper hjulspår in i schaktet som delvis ligger i spårens riktning. Mycket grus och småsten av blandat material varav mycket skarpkantad kvarts. I VSV delen av schaktet dominerar grus/småsten lagret med något siltigt utfyllnadsmaterial, mycket naturlig, obearbetad kvarts. 3 7 4,5 2,5 m stort (ÖNÖ VV) och 0,2 0,35 m djupt samt djupschakt 1,5 1,5 m stort och 0,55 m djupt i VSV. Torv/mylla/förna 0,04 0,15 m tjockt, därunder morän ställvis småsten/makadamliknande grus. Grågul till gulvit i färgen. Mycket naturlig, obearbetad kvarts i hela schaktet. 4 14 15 2,5 m stort (N S) och 0,15 0,35 m djupt. Torv/mylla/förna 0,05 0,1 m tjockt, därunder i schaktets S-del ploglager 0,2 m tjockt, under detta vit, mycket torr lera. Centralt i schaktet framkom berg i dagen på en ca 2 m lång sträcka. N därom på berget, var odlingsröse, ca 3 2,5 m stort av 0,35 0,5 m stora stenar och en del mindre 0,1 0,2 m stora. I schaktets N del framkom direkt under torven/myllan grus- och stenblandad sand, gulröd till färgen. 5 14 12,5 2,5 m stort (NV SÖ) och 0,2 0,3 m djupt. Torv/mylla upp till 0,06 m tjockt, därunder ploglager ca 0,1 0,15 m tjockt av brungrå silt. I botten flammigt ljusgul silt blandat med mörktbrungrå silt. Spridda 0,3 0,5 m stora stenar i hela schaktet utan inbördes ordning. I schaktets NV del var ett parti med odlingssten som sannolikt hör samman med odlingsröset i schakt 4. Anläggningar, fynd samt kommentarer I ploglagret var en del tegelfragment och porslin. Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp 11
Bilaga 3. Anläggningsbeskrivningar A1 Röjningsröse, ovalt, 3,5 2 2,5 meter stort (Ö V) och 0,2 0,3 meter högt. Övermossad fyllning av 0,1 0,5 meter stora stenar. Beläget invid och öster om block 2 2 meter stort och cirka 1,1 meter högt. Ojämn yta. Otydlig och något sladdrig begränsning. Nedanför blocket är frostsprängda skärvor. Den norra halvan av anläggningen genomgrävdes med handredskap. Enstaka större stenar borttogs med maskinens gripklo. Stenpackningen var enkel förutom strax intill blocket där den var i 2 3 skift av 0,05 0,3 meter stora rundade och skarpkantade stenar. I denna del fanns en murken stubbe. I anläggningens västra del låg tre större, 0,55 0,7 meter stora, stenar som begränsning sannolikt lagda för att hålla småstenarna på plats inne i röset. Två kolprov togs, ett ytligt mellan första varvet sten i området med tydlig packning, det andra under två stenar i botten av anläggningen. Anläggningen vilade på gulvit morän. A2 Röjningsröse, runt, cirka 2,5 meter i diameter och 0,2 0,3 meter högt. Övermossad fyllning av 0,1 0,3 meter stora stenar. Strax öster om röjningsröset var är en grop, 2 1 meter stor (SÖ NV) och 0,3 0,4 meter djup. Den norra halvan av anläggningen genomgrävdes med handredskap. Enstaka större stenar borttogs med maskinens gripklo. Fyllningen var löst lagd med ställvisa håligheter mellan stenarna. Mycket rikligt med kol och sotbemängd jord mellan stenarna varav flera var spruckna, skärviga och skörbrända. Röjningsröset låg någon decimeter nedsjunket i förhållande till omgivande markyta, så höjden på stenpackningen blev som mest 0,55 meter. I nedre delen var packningen lite mer kompakt. Flerskiktad i 3 5 skift. Kolprov togs i centrala nedre delen, av det homogena kolskikt som i centrala delen sträckte sig från ytan till botten. Flack bottenprofil. Anläggningen vilade i morän. A1 Ua-28760 555 ±25 BP A2 Ua-28759 490 ±30 BP 1100 AD 1200 AD 1300 AD 1400 AD 1500 AD 1600 AD 1700 AD 1800 AD Kalenderår Fig. 9. Resultat av 14 C-datering A1 respektive A2. 12 Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp
Medeltida röjningar i Gersnäs-Lasstorp Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, av området Gersnäs 3:8 och Lasstorp 4:2, Katrineholm socken och kommun, Södermanland. Fjorton objekt registrerades, förutom den tidigare kända RAÄ, ett röjningsröseområde. Bland objekten fanns sentida ar efter framför allt röjningar av inägomark som hört till enheten Karsudden. Två av röjningsrösena inom RAÄ undersöktes och 14 C-daterades till medeltid, tidigt 1400-tal. ISSN 1403-90