uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

Transkript

1 uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

2

3 uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Dnr Wivianne Bondesson

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2009:38 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /214. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift EO Grafiska, 2009

5 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 4 Antikvarisk bakgrund 4 Arkeologisk potential 4 Målsättning 5 Metod 5 Resultat 5 Fornlämningar 6 Övriga lämningar 7 Referenser 7 Administrativa uppgifter 7 Bilagor 8 1. Objekttabell 8 2. Schakt- och provgropstabell 9 3. Fyndtabell 10 Figurer 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Gröna kartan. Skala 1: F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenåldersboplatsen objekt 9. Foto Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson Objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i söder. Foto Objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder. Foto...14

6 Sammanfattning Vid utredningen av Ösby 2:6 i Lunda socken registrerades en fågelfångstanläggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena undersöktes med sammanlagt 37 schakt. Inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9). Inledning NCC Roads AB avser att söka förlängt tillstånd för bergtäkt på fastigheten Ösby 2:6 i Lunda socken i Uppland. Efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt. Ytan på utredningsområdet omfattar totalt cirka 0,22 km 2. Området omfattar ett kuperat skogklädd bergs- och moränområde strax öster om Stockholmsåsen. Det är beläget på nivåer mellan cirka 35 och 45 meter över havet. Antikvarisk bakgrund Området revideringsinventerades år Det fanns vid utredningstillfället inga fornlämningar registrerade inom utredningsområdet. I närområdet strax söder samt sydväst om utredningsområdet finns däremot flera senmesolitiska boplatser (RAÄ ) samt en boplats, Björnkällan (RAÄ 238), som undersökts och tagits bort i samband med byggandet av tredje landningsbanan på Arlanda flygplats. Nordväst respektive nordöst om området finns/har funnits stensättningar av bronsålder-/äldre järnålderstyp (RAÄ 86, RAÄ 192:1 2). I SHM:s fyndkatalog finns 31 poster registrerade från Lunda socken varav drygt en tredjedel härrör från undersökningar i Arlandaområdet. Dessa har berört från boplatser till gravfynd och deras datering sträcker sig från järnålder in i nyare tid. Flera av posterna utgör ett mycket omfattande material som av tidsskäl inte presenteras närmare här (se historiska.se). Arkeologisk potential Topografin och fornlämningsbilden antyder att området skulle kunna rymma okända boplatser, framförallt från senmesolitisk tid. De ovan nämnda gravarna, glest belägna i landskapet, indikerar att enstaka gravar skulle kunna finnas på bra lägen uppe på höjdområdet på avsatser och i krönlägen. Även lämningar från senare tid, framför allt från utmarksutnyttjande, kan förekomma. 4 Ösby

7 Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Målsättning Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgrävningar. Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området: Lokalisera strandbundna boplatser från senmesolitisk tid. Lokalisera ensamliggande gravar av bronsålder-/äldre järnålderstyp. Lokalisera lämningar från senare tiders utmarksutnyttjande. Metod Arbetet inleddes med en begränsad excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier och genomgång av det digitala Fornminnesregistret (FMIS), vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även Lantmäteristyrelsens arkiv, lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM), och de i kravspecifikationen nämnda rapporterna har studerats. Vid fältinventeringen har jordmån vid behov kontrollerats med hjälp av jordsond. Ett urval tidigare kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Resultat Vid fältinventeringen registrerades en fågelfångstanläggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena undersöktes med sammanlagt 37 schakt där inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9). Ösby 5

8 Fornlämningar Fågelfångstanläggningen (objekt 1) består av 3 stenrader, byggda av 0,1 0,45 meter stora stenar lagda i ett skift och belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön med ett drygt tiotal meters mellanrum. Den sydligaste är hästskoformad, cirka två meter lång. Den mellersta är 1,5 meter lång och i norr är en stensamling (f.d. rad?) av cirka sju stenar. Anläggningen är, även om den är liten, mycket typisk. Den ligger i ett klassiskt läge, på hällmark längs ett flackt krön och utgörs av enkla stenrader med öppningar mellan vissa stenar där snaror har placerats för att fånga skogsfågel. I närheten finns oftast små ihoplagda rösen av två till fyra stenar och en del rader är just hästskoformade. Vi vet ganska lite om dateringen av denna fornlämningskategori, men det är känt att metoden brukats in i historisk tid. Lämningstypen har sitt kärnområde i Mellannorrlands kustzon, cirka 1 2 mil in i landet (Bondesson 1994). Fågelfångstanläggningar har emellertid oftast inget stort pedagogiskt- eller bevarandevärde. De är ofta så fragmentariska och raserade att deras art och status kan vara vansklig att fastställa. Den har emellertid ett värde som ett exempel på hur omfattande jakten på skogens mindre djur varit och därmed vilken betydelse de haft för befolkningens arbetsliv och försörjning. Här har den betraktats som fornlämning, trots sitt något skadade tillstånd och trots att det inte gått att inom givna tidsramar få fram skriftliga belägg på orrjakt med fällor av denna typ i detta område. Stenåldersboplatserna är belägna på var sin sida om den bergiga ö/halvö som sträcker sig norrut från den annars öst västliga höjdryggen i söder, där ytterligare tre boplatser sedan tidigare fanns registrerade på samma höjder över dagens havsyta, meter. Objekt 7 på den östra forntida stranden ligger i en flack sandig inbuktning som inramas och begränsas topografiskt av högre och oländigare mark i söder, väster och norr. Den öppnar upp mot en grund vik i öster med flacka kobbar som bör ha erbjudit bra marina fångstområden. På boplatsen påträffades tydligt slagen kvarts och skärvsten mycket ytligt varför grävningen avbröts i ett tidigt skede. Den lilla yta som blottats var i stort sett stenfri men om så är fallet över hela ytan är för tidigt att säga. På objekt 9 var förhållandena helt annorlunda. Denna boplats vetter mot väster och stupar betydligt brantare ner mot en större och djupare vik. Själva boplatsytan är emellertid mycket flack och även här begränsas den topografiskt av berg eller oländigare mark på tre sidor, i söder, öster och norr. Underlaget var här mycket stenigt med rikligt med stora bumlingar i marken. Fynden utgörs av mycket tydligt slagen kvarts som påträffades ganska långt ner, under cirka 0,2 meter stenig sandig morän. Detta tolkas som att fynden hamnat mellan stenarna på den dåtida boplatsytan/stranden som sannolikt sedan översandats då t.ex. stormvågor slagit långt in på den mycket flacka ytan och fört upp sand över och mellan stenarna. Ett av fynden tolkas som en kniv p.g.a. sin långa skärande egg, även om den inte formellt uppfyller definitionen (F2). 6 Ösby

9 Övriga lämningar Inga övriga lämningar påträffades. Referenser Beckman-Thoor, K Bergtäkt vid Långåsen. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2001:3. Stockholm. Bondesson, W Fågelfångstanläggningar i Sättna och Selånger i Medelpad. I: Odlingslandskap och fångstmark en vänbok till Klas- Göran Selinge. Red. Ronnie Jensen. Borås Kihlstedt, B Björnkällan en senmesolitisk skärgårdslokal i södra Uppland. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:75. Stockholm. Web ken=lunda&searchmode=&qtype=fyndplats&qmode=&sort=asc&orde rby=landskap&sm=0_2&pagesize=25&page Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 5 och november Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ann Vinberg, Henrik Runeson, Karin Neander och Pehr Lindholm. Underkonsulter: Mälardalens Schakt & Frakt AB. Exploateringsyta: 0,23 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 2e och 11I 3e. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x , y Höjdsystem:. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: F1 F4 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i väntan på beslut om fyndfördelning. Ösby 7

10 Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar 1 Fångstanläggning, övrig, Fågelfångstanläggning. Inom en m stor yta (NNV SSÖ) Fornlämning är 3 stenrader belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön. Den sydligaste är hästskoformad (Ö V), ca 2 m lång av 0,1 0,45 m stora stenar lagda i ett skift samt ett par i mitten. 11 m NNV därom är en 1,5 m lång stenrad (Ö V), något kringspridd av 7 stenar, 0,2 m stora med ett par öppningar eller störningar. 15 m NNV därom är en stensamling (f.d. rad?) av ca 7 stenar, 0,2 0,4 m stora. Öppningar eller störningar ca 0,1 0,15 m breda. 2 Boplatsläge, m stort (NV SÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergsknallar. Ej fornlämning Utredningsgrävd med 3 Boplatsläge, m stort (NV SÖ). Beläget i ett flackt NV sluttande pass mellan en flack bergsknalle och ett brantare berg i N. Passet smalnar av och blir trängre i N. 4 Boplatsläge, m stort (NÖ SV). Beläget i ett flackare parti av SÖ-sluttning av berg. 5 Boplatsläge, m stort (VNV ÖSÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergsknallar. Tydligt topografiskt avgränsat mot VNV av liten brant och mot ÖSÖ av sankt område. 6 Boplatsläge, m stort (N S). Beläget i ett mycket flackt pass mellan flacka hällområden och öppnar upp mot brantare SÖ-sluttning. 7 Boplats, m stort (SV NÖ). Beläget i flack SÖ sluttning avgränsad av högre belägna hällmarker i övriga riktningar. 8 Boplatsläge, m stort (SSVV NNÖ). Beläget i en N-sluttande gip, tydligt topografiskt avgränsad av brantare berg i Ö och V. 9 Boplats, ca m stor (ÖNÖ VSV). Belägen i en mycket flackt V-sluttande gip mellan bergknallar och berg. Begränsas topografiskt i V av brantare sluttning. 10 Boplatsläge, m stort (NV SÖ). Beläget i en flack gip mellan bergknallar och begränsas topografiskt av brantare sluttning i V. 11 Boplatsläge, m stort (NNV SSÖ). Beläget i en trång, flack gip mellan bergknallar i N och S. Begränsas topografiskt av brant V-sluttning. 12 Boplatsläge, m stort (SV NÖ). Beläget i i V sammanhängande gipar och sluttningar i en flack V-sluttning av berg. Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Ej fornlämning Fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med Utredningsgrävd med 8 Ösby

11 Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd 1 2 3,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän ,5 2 2,5 m stort (SÖ NV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, något grusig morän ,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt med lite grus samt 0,3 m stora stenar ,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig och siltig morän ,5 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän ,5 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt, mot botten grus och sten ,5 2,5 m stort (SÖ NV) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän med mycket sten, 0,05 m stora ,5 2,5 m stort (Ö V) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, morän med 0,15 m stora stenar i Ö ,5 2,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1 0,15 m tjock, därunder sandig morän. Sten i N, 0,1 m stora ,5 2,5 m stort (N S) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän med enstaka kantiga stenar ,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän ,5 3 m stort (N S) och 0,1 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, därunder berghäll med små stenar och ljusbrun något grusig silt ,5 m stort (ÖNÖ VSV) och 0,1 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder berghäll i S delen av schaktet, i centrala delen ljusgrå grusig silt och i N delen siltig gul morän med stenar, 0,1 0,3 m stora m stort (Ö V) och 0,1 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig, gul morän med 0,1 0,25 m stora stenar m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sandig, gulbrun morän med 0,1 0,3 m stora stenar. I schaktets N del var berg i dagen ,5 m stort (N S) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder morän med sandig silt och mindre stenar 0,05 0,15 m stora, vissa skarpkantade ,5 3 m stort (Ö V) och 0,1 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, delvis ombökat av vildsvin, därunder gulbrun sandig silt med ett fåtal stenar 0,1 m stora. I schaktets Ö del var ett 10-tal skärvstenar. Grävandet avbrutet p.g.a. fynd, ytligt belägna ,5 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulbrun morän något siltig. Stenigt, 0,05 0,15 m stora stenar ,5 m stort (ÖSÖ VNV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder brunröd, stenig morän, något siltig ställvis ,25 m stort (NNÖ SSV) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/ torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig, småstensbemängd brun morän ,5 2,25 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig mo, med rikligt med grus, småsten, 0,05 0,1 m stora, enstaka 0,2 m stora ,25 m stort (N S) och 0,2 0,35 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig, sandig, rödbrun morän. F1. 2 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. F2. 1 kniv i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. Ösby 9

12 Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd ,25 2 m stort (V Ö) och 0,25 0,3 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gråbrun stenig, sandig mo/ morän ,25 m stort (NV SÖ) och 0,15 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder stenig morän. Fynden påträffades på 0,2 m djup varefter grävandet avbröts på platsen ,5 2 m stort (NÖ SV) och 0,15 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder fuktig brun sand med inslag av mo och sten, 0,05 0,2 m stora. Uppstickande berg i kanten m stort (NV SÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder humus- och träkolsbemängd våt brungråsvart silt. Ganska rikligt med småsten <0,15 m stora ,25 2,25 m stort (V Ö) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun, stenig morän ,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med 0,05 0,3 m stora stenar ,5 2,5 m stort (NNÖ SSV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med rikligt med 0,5 m stora stenar ,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder rödbrun sandig silt med enstaka 0,1 0,7 m stora stenar ,5 2,5 m stort (NÖ SV) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder gulröd sandig silt med enstaka 0,05 0,2 m stora stenar ,5 2 m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig morän med rikligt med 0,05 0,2 m stora stenar m stort (NV SÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,1 m tjock, därunder sandig silt med måttligt med 0,15 0,3 m stora stenar ,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sandig silt med enstaka 0,15 0,2 m stora stenar m stort (Ö V) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder grusig sand ,5 2,5 m stort (N S) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder grusig sand ,5 m stort (NV SÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 0,15 m tjock, därunder sand med rikligt med 0,1 m stora stenar. F3. 1 kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts. F4. 1 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts. Bilaga 3. Fyndtabell Fnr Obj. nr Snr Typ Vikt i g kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. 34, kniv* i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig 61,0 slagen kvarts. * Kniven uppfyller inte formella krav för kniv då dess retusch inte möter något skarpt hörn, den har dock långsträckt form med skarp bearbetad egg varför den här benämns kniv. 7,5 4,3 1,2 cm stor kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts. 49, kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts. 49, 2 10 Ösby

13 Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Gröna kartans blad Uppsala 11I SV. Skala 1: Fig. 2. F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenåldersboplatsen, objekt 9. Foto: John Hamilton. Ösby 11

14 ÖSBY Obj 8 S21 Obj 11 S27 S28 S29 Obj 12 S31 S32 S37 S36 S35 S34 S33 S20 S19 S18 Klotskogen S25 S22 S26 Obj 10 Obj 3 S23 Obj 9 S24 Obj 4 S30 Obj 5 Obj 1 S13 S14 S15 S16 S12 Obj 6 S17 Obj 7 S4 S6 S5 S7 S9 S8 Obj 2 S3 S10 S2 S1 S11 RAÄ 246:1 RAÄ 245:1 RAÄ 244:1 Fig. 3. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e. Skala 1: Utredningsområde Fornlämning Ej avgränsad fornlämning Objekt Schakt Registrerat i FMIS!!!!!!!! 12 Ösby

15 ÖSBY Klotskogen Obj 9 Obj 1 2:6 Obj 7 RAÄ 245:1 RAÄ 246:1 RAÄ 244:1 Fig. 4. Resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e. Skala 1: Utredningsområde Fornlämning Ej avgränsad fornlämning Registrerat i FMIS!!!!!!!! Ösby 13

16 Fig. 5. Objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 6. Objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i söder. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 7. Objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder. Foto: Wivianne Bondesson. 14 Ösby