Strängnäs-Lundby. Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

Transkript

1 uv mitt, rapport 2008:20 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Strängnäs-Lundby Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 Wivianne Bondesson

2 uv mitt, rapport 2008:20 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Strängnäs-Lundby Södermanland, Strängnäs socken, Strängnäs-Lundby 7:79 nr Wivianne Bondesson

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2008:20 ISSN Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. nr L 1999/3. Fig. 1 och 2 är godkända från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket (dnr /2120). Layout Charlotta Lindgren Omslagsbild Författaren dokumenterar schaktet i objekt 2. Foto: Eva Wesslen. Tryck eo Grafiska, Stockholm 2008

4 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Antikvarisk bakgrund 5 Arkeologisk potential 5 Målsättning 7 Metod 7 Resultat 8 Referenser 8 Administrativa uppgifter 10 Bilagor 1. Objekttabell Schakttabell 12 Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Översikt över objekt 1 nere vid motorvägen taget från objekt 2. Foto Schaktet i objekt 1 under utgrävning. Foto Närbild på den brända flintan i schaktet i objekt 1. Foto. 9

5 Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartan, blad 10H NV Strängnäs, med utredningsområdet markerat. Skala: 1: Strängnäs-Lundby

6 Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs-Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun. Tio objekt registrerades, förutom den tidigare kända RAÄ 29. Sju av objekten utgjordes av boplatslägen. e andra objekten utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga, en kolbotten och en sannolik rest av en kolarkoja. Vid utredningsgrävningen påträffades en bränd slagen flinta och en slagen kvarts i objekt 1, beläget längst i söder. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde. På övriga boplatslägen framkom inga förhistoriska indikationer. Inledning Med anledning av anläggande av verksamhetsområde med industri har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun. Uppdragsgivare var Kilenkrysset AB. Utredningsområdet var totalt cirka 1,1 km 2 stort (110 ha). Området utgörs av låglänt, delvis sank skogsmark. Tidigare har ytor vid sankmarken varit uppodlade. Höjden över havet är mellan 10 och 45 meter. Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation skulle utredningen avgöra om fornlämningar fanns i området, bedöma statusen för röjningsröset RAÄ 29, fastställa om lämningar förekom intill grav- och boplatsområdet RAÄ 355 samt undersöka om det sanka området haft någon funktion under förhistorisk tid. Antikvarisk bakgrund Området fornminnesinventerades för första gången ärefter har kompletterande inventering ägt rum under år Inom utredningsområdet finns idag en registrerad lämningslokal i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS): RAÄ 29, ett röjningsröse. RAÄ 25, en grav av typen rund stensättning med stenfyllning, är belägen strax utanför den nordöstra gränsen av området. Graven kan typdateras till bronsålder/äldre järnålder. elar av närområdet i söder har utretts och undersökts tidigare av UV Mitt i samband med byggandet av motorvägen E 20 och Svealandsbanan under 1990-talet (se bl.a. Franzén 1993; Andersson 1995). År 2002 påträffades RAÄ 355, ett grav och boplatsområde, beläget strax söder om nuvarande utredningsområde. En förmodad grav undersöktes och borttogs inom denna fornlämning i samband med motorvägsbyggandet samma år. Lämningen tolkades inte som grav efter undersökningen men antas kunna kopplas samman med ett skärvstensflak beläget längre mot sydväst inom det aktuella grav och boplatsområdet (Carlsson 2002). Arkeologisk potential Som framgår av sammanställningen ovan var potentialen mycket god för att finna ytterligare kultur- och fornlämningar, såväl synliga som dolda. et gällde framför allt boplatser från bronsålder järnålder. Under järnåldern var det vanligt att anlägga gravar i bebyggelsens närområde. Man kunde i detta Strängnäs-Lundby 5

7 Malmgården Kinnekulle Malmbystugan, Lindholmen, " Brunnsgården Fig. 2. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10H. Skala 1: Utredningsområde Schakt Objekt/fornlämning Objekt/övrig kulturhistorisk lämning Objekt Fornlämning enligt FMIS Exploaterat område RAÄ 25:1 S17 S18 S16 S15 Obj. 11/ RAÄ 29 Obj. 8 Öråsen Obj. 5 Malmby f Obj. 6 S10 S9 Obj.10 S11 S7 S8 Obj. 9 Obj.7 S1 Obj. 2 S2 S3 S5 S4 Obj. 1/ RAÄ 355 S12 S13 S14 S6 Obj.3 Obj. 4 Lillebo RAÄ 355:2 Lagnöhagen Pipartorp uvbo m 6 strängnäs-lundby näs-lundb Bråtorp

8 område förvänta sig boplatser från järnåldern eftersom gravarna kan typdateras till denna tid. I området strax söder om, på grav- och boplatsområdet, finns även ett skärvstensflak, en fornlämningstyp som vanligen dateras till bronsålder. Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornminnesregistret, vilket beror på att de flesta av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, till exempel upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen. Centralt i området är en våtmark. Under förhistorisk tid, i synnerhet under bronsåldern, förekom att man gjorde rituella deponeringar i våtmarker. Närheten till andra lämningar från denna tid gör våtmarken intressant för en undersökning med metalldetektor för att spåra eventuella fynd. å det inte finns någon direkt uppgift om tidigare fynd görs undersökningen i mindre skala. et kan även förekomma kulturlämningar av olika slag från olika tidsperioder efter områdets långa utnyttjande som inägor och utmark tillhörande byn Malmby. Målsättning Målsättningen med utredningen var att fastställa förekomster av fornlämningar inom exploateringsområdet. ärmed ges möjlighet att styra undan, alternativt minimera, skador och ingrepp i dem som kan uppstå i samband med det planerade arbetsföretaget. Ytterligare en målsättning var enligt Länsstyrelsens begäran att undersöka om det sanka områdets haft någon funktion under förhistorisk tid. ärtill skulle statusen för röjningsröset RAÄ 29 klargöras. Metod Arbetet inleddes med en excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier, genomgång av Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) och Fornminnesregistret (FMR), båda vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM) och lokal litteratur har kontrollerats. Vid fältinventeringen har jordmån kontrollerats med hjälp av jordsond. Kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, det vill säga boplatser utan synlig markering ovan mark har beskrivits och mätts in med GPS. Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare och/eller handredskap varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen. Inga 14 C-prover har tagits in för analys. Undersökning av våtmarksområde med metalldetektor samt dokumentation av därvid påträffade fynd skulle endast utföras om platsen efter besiktning bedömdes ha en förhistorisk potential och var fysiskt möjlig att avsöka. Strängnäs-Lundby 7

9 Resultat Vid fältarbetets början upptäcktes att cirka m 2 av området redan var förstört ur utredningssynpunkt då exploateringen redan var i full gång. Vid fältbesiktningen av resterande område registrerades tio objekt förutom RAÄ 29, som var känd sedan tidigare. Sju av dem utgjordes av boplatslägen för stenålders-, bronsålders- och järnåldersboplatser, de senare med tanke på de gravar från denna tid som finns i närområdet (RAÄ 25 och RAÄ 355). Lägena för stenåldersboplatser valdes ut utifrån sina topografiska kriterier, alltså hur de ligger i terrängen och hur markens beskaffenhet är i kombination med nivån över havet. Lägena utredningsgrävdes med sammanlagt 18 schakt. I schaktet i objekt 1, beläget längst i söder, påträffades en bränd flinta och en slagen kvarts. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde invid och utanför utredningsområdet, idag kluvet av motorvägen. en ringa mängden fynd gör att ytan tolkas som den perifera kanten av fornlämningen vars gräns alltså bör flyttas ett stycke längre mot nordnordväst. Fornlämningens hela omfattning kan avgöras genom en arkeologisk förundersökning, vartill tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen. Inom de övriga utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer. Ett objekt utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga (objekt 5). En sådan finns markerad på Häradskartan från år På äldre och yngre kartor saknas uppgifter om backstugan. Platsen är inte helt säkert identifierad då omgivningarna är skadade av täkt och schaktningar och lämningarna så diskreta och svårtydda. et går inte att utesluta att lämningen härrör från ett uthus och att själva stugan försvunnit. Även de två andra objekten härrör från historisk tid, en kolbotten (objekt 9) och en sannolik rest av kolarkojan bredvid (objekt 10). Båda är mycket otydliga. I kolbottnen syns rikligt med kol i markskador. Kolarkojan består av en stenansamling som tolkas som ett raserat spismursröse. å utredningens resultat inte visade på någon omfattande förhistorisk verksamhet i området beslöts, i samråd med Länsstyrelsen, att inte genomföra någon metalldetektorundersökning av mossen. Referenser Andersson, S Härad Järsta. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1995:2. Stockholm. Franzén, B Svealandsbanan Södertälje Strängnäs. Riksantikvarieämbetet. UV Stockholm, rapport 1993:16. Stockholm. Carlsson, M Ett gränsröse vid Bråtorp. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2003:15. Stockholm. 8 Strängnäs-Lundby

10 Fig. 3. Översikt över objekt 1 nere vid motorvägen taget från objekt 2. Foto: Wivianne Bondesson. Fig. 5. Närbild på den brända flintan i schaktet i objekt 1. Foto: Eva Wesslen. Fig. 4. Schaktet i objekt 1 under utgrävning. Foto: Eva Wesslen. Strängnäs-Lundby 9

11 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: M2008_014 Undersökningstid: 10, och juni Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson och projektmedarbetare Hanna Larsson. Underkonsulter: SÅAB. Exploateringsyta: 1,1 km 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10H 5e. Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x , y Höjdsystem:. okumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet, Stockholm:. Fynd: Inga fynd är sparade. 10 Strängnäs-Lundby

12 Bilagor Bilaga 1. Objekttabell Obj.nr/ RAÄnr 1 Boplatsläge, ca m stort (NÖ SV), beläget i NV-sluttning av liten kulle. Fynd av en bränd flinta och en slagen kvarts. Röjd kraftledningsgata m ö.h. 2 Boplatsläge, ca m stort (NNV SSÖ), beläget i flackt pass N S mellan berg och flack kulle. Röjd kraftledningsgata. 35 m ö.h. 3 Boplatsläge, ca m stort (NÖ SV), beläget i V sluttning av berg. Röjd kraftledningsgata m ö.h. 4 Boplatsläge, ca m stort (NÖ SV), beläget i V sluttning av större berg, mellan två mindre utskjutande uddar. Röjd krafledningsgata m ö.h. 5 Lägenhetsbebyggelse, en backstugulämning, 6 4 m stor (ÖSÖ VNV).Vall i V, 0,4 m bred 0,1 m hög, dike i S, 1 m brett 0,1 m djupt, risfylld grop i mitten. I S är tegel. elvis bortschaktad, skogbevuxen grusås, invid tomtmark. 30 m ö.h. Beskrivning Statusförslag Kommentar 6 Boplatsläge, ca m stort (NV SÖ), beläget i en flack gip mellan en högre och en lägre rygg (NV SÖ). Skogsmark. 35 m ö.h. 7 Boplatsläge, ca m stort (NNV SSÖ), beläget i en V-sluttning av kulle. Röjd kraftledningsgata. 35 m ö.h. 8 Boplatsläge, m stort (Ö V), beläget i en mycket flack N sluttning. Hagmark med spridda barr och lövträd m ö.h. 9 Kolbotten, ca 12 m i diameter och 0,1 0,2 m hög, rund. Otydlig form och begrtänsning. Bevuxen med 8 barrträd. Skogsmark. Kol ställvis synligt i markskador. 10 Kolarkoja, rest av. Synlig som en ansamling med sten som kan vara ett raserat spismursröse, 2,5 1,5 m stort och 0,2 m högt, av 0,2 0,5 m stora stenar. Röjd kraftledningsgata. Bevuxet med 1 grantelning. 11/ RAÄ29 Röjningsröse, rund, 6 m diameter och 0,4 m hög. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,2 0,3 m stora. Kantkedja, 0,2 0,4 m hög av 0,2 0,4 m stora stenar. Runt kanten ligger flera stenar 0,5 1,3 m stora. Revideringen 2004: intill röjningsröset finns stenrader. Moränrygg (NÖ SV). Gammal hagmark, nu betesmark m ö.h. Fornlämning Utgör en del av RAÄ 355 som antagligen sträcker sig en bit in i detta område. Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Ej fornlämning Ej fornlämning Ej fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Utredningsgrävd med negativt resultat Utredningsgrävd med negativt resultat Utredningsgrävd med negativt resultat Ej helt säkert identifierad men på Häradskartan finns en markering för en backstuga på denna plats. Strax invid både norr och söder om är omrört och bortschaktat vilket försvårar en säker identifiering. Utredningsgrävd med negativt resultat Utredningsgrävd med negativt resultat Utredningsgrävd med negativt resultat Strängnäs-Lundby 11

13 Bilaga 2. Schakttabell Snr Obj.nr Beskrivning Anläggningar, fynd samt kommentarer ,2 3 m stort och 0,15 0,3 m djupt (NÖ SV). Torv 0,5 m tjockt lager, därunder silt i S, lera i N ,5 2,5 m stort och 0,15 0,3 m djupt (NNV SSÖ). Sand i SÖ, småstensbemängd grus i NV ,5 m stort och 0,1 2,5 m djupt (SSV NNÖ). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager därunder småstensbemängd grus ,5 2,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt (ÖSÖ VNV). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager därunder sand, i ÖSÖ siltig sand ,5 2,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt (ÖNÖ VSV). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager därunder sandig morän med rikligt med 0,02 0,6 m stora stenar ,5 m stort och 0,1 0,15 m djupt (VSV ÖNÖ). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager, därunder sandig morän med rikligt med 0,02 0,5 m stora stenar ,5 m stort och 0,7 0,3 m djupt (NV SÖ). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager, därunder silt/lera med rikligt med sten, ställvis 0,05 0,6 m stora. Grusfläckar i Ö ,5 m stort och 0,1 0,2 m djupt (N S). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager därunder sandig morän med 0,05 0,5 m stora stenar ,5 1,2 2,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt. (NNV SSÖ). Torv 0,07 0,1 m tjockt lager, därunder sandig/siltig morän med 0,05 0,5 m stora stenar ,5 3 m stort och 0,1 0,3 m djupt (NNÖ SSV). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager, därunder sandig/siltig morän med 0,02 0,4 m stora stenar ,5 2,5 3 m stort och 0,07 0,2 m djupt (SSÖ NNV). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager, därunder sandig morän med 0,01 0,4 m stora stenar ,5 2 2,3 m stort och 0,15 0,3 m djupt (SV NÖ). Torv 0,02 0,1 m tjockt lager, därunder silt/sand med enstaka 0,05 0,3 m stora stenar ,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt (SV NÖ). Torv 0,05 0,15 m tjockt lager, därunder sandig morän med enstaka 0,01 1 m stora stenar ,5 2,5 m stort och 0,1 0,3 m djupt (SV NÖ). Torv 0,05 0,1 m tjockt lager, därunder sand med enstaka 0,02 0,4 m stora stenar ,5 m stort och 0,2 0,35 m djupt (VSV ÖNÖ). Ploglager ca 0,15 0,2 m tjockt lager, därunder hård silt ,5 m stort och 0,15 0,3 m djupt. (ÖNÖ VSV). Ploglager ca 0,15 m tjockt lager, därunder silt/lera ,5 2,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt (NNV SSÖ). Ploglager ca 0,2 m tjockt lager, därunder hård silt/lera. Enstaka småsten ,5 2,5 m stort och 0,2 0,3 m djupt (VSV ÖNÖ). Ploglager ca 0,15 0,2 m tjockt lager, därunder hård silt och lera. Fynd av en övrig slagen kvarts och en slagen bränd flinta. Fynd av tegel, ben, hästskosöm. 12 Strängnäs-Lundby

14 Strängnäs-Lundby Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av området Strängnäs- Lundby 7:79 i Strängnäs socken och kommun i Södermanland. Vid fältbesiktningen registrerades 10 objekt förutom RAÄ 29, som var känd sedan tidigare. Sju av dem utgjordes av boplatslägen. Vid utredningsgrävningen av dem påträffades en bränd flinta och en slagen kvarts i objekt 1, beläget längst i söder. Platsen bedöms vara fast fornlämning och hör sannolikt ihop med RAÄ 355, ett grav- och boplatsområde. Inom de övriga utredningsgrävda boplatslägena påträffades inga som helst förhistoriska indikationer. e andra objekten utgjordes av de troliga resterna efter en backstuga, en kolbotten och en sannolik rest av kolarkojan bredvid. essa tre objekt härrör från sen historisk tid. ISSN