Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Relevanta dokument
Naturgeografi klimatets variationer. Wibjörn Karlén Professor emeritus, Stockholms Universitet GEILO. 14 september 2012 kl. 10.

Bakgrundsupplysningar for ppt1

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Ekologisk hållbarhet och klimat

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Byt vanor. och res klimatsmart

IPCC och den globala temperaturhöjningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Geografi Analys och reflektion

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Energiomställning utifrån klimathotet

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar


Jordbävningar. Bild: CNN

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Observationer Förlängda tidsserier

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vad händer med jordens klimat?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Växthuseffekten och klimatförändringar

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

Det nordiska samarbetet

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Extremhändelser och klimat

Var går gränsen? REMISSVAR

De fyra klimatzonerna

Varför BioPower? Användningen av bioetanol som ett förnyelsebart bränsle är svaret på två problem som

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimat och Energimål

Framtidsklimat i Kalmar län

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

Uppgifter talmönster & följder

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

STIFTELSEN BORNÖ INSTITUTE FOR OCEAN AND CLIMATE STUDIES Org nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2009

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Micael Antonsson. Borås

Påverkar människan klimatet?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Befolkningsförändringar bland barn 2001

LS Motion av Anna Sehlin och Bekir Uzunel (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan

Transkript:

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi

Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till ett varmare klimat. I en del rapporter hävdas emellertid att CO 2 inte har någon stor effekt på klimatet (klimatets känslighet 0,5 i stället för 2,5 vid en fördubblad koncentration av CO 2, som det ofta hävdas). En skillnad mellan modeller ligger i synen på de processer som ombesörjer värmetransport från jordytan.

Eftersom teorin om koldioxidens stora betydelse för klimatet är brett accepterad är det teorin om begränsat inflytande som behöver diskuteras: a) Sambandet mellan CO 2 och klimat. Är sambandet så påtagligt som det hävdas? b) Har klimatet blivit så mycket varmare under sent 1900-tal som det hävdas i IPCC? c) Finns det processer utöver ökad koncentration av CO 2, som kan påverka klimatet?

Energiflöden i atmosfären Jordens energi kommer från solen. Energin absorberas av markytan som kyls genom utstrålning. Utgående strålning absorberas delvis av växthusgaser. En ökad koncentration av dessa gaser leder till ökad absorption och global uppvärmning. I debatter hävdas ofta att en ökad atmosfärisk koncentration av CO 2 medför stigande temperatur Sambandet mellan CO 2 och klimat är emellertid mindre övertygande än ofta framhävt

Alternativ teori: Växthusgaser i atmosfären absorberar huvuddelen av utgående strålning redan nära markytan. Turbulens i lägre luftlager transporterar värmen uppåt. Utstrålning sker från högre luftskikt. Klaus Ermecke (2010) betonar, liksom en del tidigare forskare, turbulensens betydelse för värmetransport inom låga luftskikt

IPCC:s modeller är baserade på detta underlag 1950 1800 1900 2000 CO 2 -kurvan är förbluffande samstämmig med den globala temperaturen (enligt IPCC 2007). IPCC 2007, global temperatur

Temperature anomaly (deg. C) Atmospheric CO2 (ppm) 1960 1980 2000

370 ppmv Global temperaturtrend CO 2 1860 2000 Carter, R.M., 2007: The myth of dangerous human-caused climate change. The AusIMM New Leaders Conference, Brisbane, QLD, 2-3 May 2007.

CO 2, 1812 to present, Northern Hemisphere, Chemical Measurement CO 2, 5 års medelvärde Ice core Antarctica Mauna Loa 1800 1850 1900 1950 1990 1812 1957 mättes CO 2 i atmosfären vid ca 90 000 tillfällen. Dessa data har inte beaktats av IPCC. En del forskare anser dessa data osäkra, men de är i linje med resultat från andra studier.

Reconstruction of variations in CO 2 based on stomata (klyvöppningar) Klimatmodeller baseras på koncentrationen av CO 2 i atmosfären (data från Koldioxid i atmosfären enligt IPCC, Summary for Policymakers Iskärnor). 1200 e Kr 1800 e Kr

Temperaturen för tre av NORDKLIM valda lokaler Reykjavik 1920 1960 2000 Jan Mayen Karesuando 1960 2000 Årets medelvärde, avvikelse från temperaturen 1961-1990 Koncentration av koldioxid i atmosfären har ökat från 315 till 370 ppmv på 40 år

IPCC 2007 Nordamerika 1900 1940 1980

C 10 5 0-5 -10-15 -20 11 yr mean temperature north of 65 o N Bodö Akureyri Tromsö Haparanda Arhangelsk Vardö Sodankyla Godthab Nuuk Svalbard Salahard Turahansk Ostrov Dikson Verhojansk 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 1880 Year 1980 1900 IPCC 2007 Svart linje visar global temperatur

Mean annual temperature at 9 African stations with long records and the the African temperature according to IPCC 2007 (data from NASA) 20,0 Temperature, Africa, according to IPCC 2007 19,5 o C 19,0 18,5 18,0 Capetown, Durban, Port Elizabet, Kimberley, Bulawayo, Harare, Dar-El-Beida, Tripoli, Dakar/Yoff and 10 years mean 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Year Wibjörn Karlén 2009 AFRICA 9 stations 10 yr running means LACIE

Mean annual temperature, Central England and Uppsala o C 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Central England Uppsala 1650 1700 1750 1800 1850 1900 1950 2000 Year

Northern hemisphere dendrochronology Delta 18O δ 18 O -33,5-34 -34,5-35 -35,5-36 -36,5 GISP2, Ice core δ 18 O, GISP2, 20 yr average and 5 year running means? GISP2 Ice core 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Years AD A dendrochronology yielding summer temperature (Briffa 2000) and ice core data from Greenland (GISP2) show major shifts in climate at approximately the same time during the last 2000 years. Note, distinct regional similarities in variability

Little ice age Medieval warm period 1000 e Kr 1900 e Kr The Hockey Stick debate We must get rid of the Medieval Warm and the Little Ice Age Michel Mann 1000 e Kr 2000 e Kr

6500 BP 9500 BP Age, BP Stalagmit från en grotta i Oman. Droppstenen visar temperatur (delta 18 O) och solaktivitet (delta 14 C) (data från mellan 9000 och 6000 år BP) Neff, U. et al. 2001: Nature 411: 290-293

7 6 Island, Färöarna, Norge, Sverige, Finland Medeltemperatur för Island, Färöarna, Norge, Sverige och Finland Årsmedeltemperatur och 10-års medel oc 5 4 Medeltemperatur för Island, Färöarna, Norge, Sverige 3 och Finland 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 1880 1980 År 7 Island, Färöarna, Norge, Sverige, Finland Årsmedeltemperatur 6 Vi borde framhålla att: uppmätta data ligger inom gränserna för tidigare 3 observationer. 1880 1980 oc 5 4 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År

Tack för visat tålamod 20