Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars 2019 Värnamo kommun Granskning av räddningstjänsten
Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Avgränsning och genomförande... 3 3. Styrning... 4 3.1. Lagstiftning... 4 3.2. Kommunens styrdokument... 5 3.3. Bedömning... 8 4. Organisation och arbetssätt... 9 4.1. Förebyggande arbete... 9 4.2. Operativt arbete...11 4.3. Samverkan...12 4.4. Uppföljning och återrapportering...13 4.5. Bedömning...14 5. Sammanfattande bedömning...15 Bilaga 1 Källförteckning...17 Bilaga 2 Verksamhetsplan 2018-2020...18 Bilaga 3 översikt delprogram tillhörande Trygg och säker kommun 2015-2018...19 1
1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Värnamo kommun granskat räddningstjänsten under 2018. Granskningens syfte är att bedöma om det finns en tillräcklig och fungerande styrning och uppföljning av räddningstjänstverksamheten. Vår sammanfattande bedömning är att det finns delar som kan utvecklas och stärkas för att fullt ut erhålla en tillräcklig och fungerande styrning och uppföljning av räddningstjänstverksamheten. Det framgår i fastställt reglemente att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den räddningstjänstverksamhet som ska finnas enligt gällande lagstiftning. Ansvaret är beskrivet i reglementet utifrån förebyggande, operativ och övrig räddningstjänstverksamhet. Vår bedömning är att kommunen har fastställda handlingsprogram med tillhörande delprogram enligt fastställd lagstiftning och dessa utgör viktiga styrdokument. I både handlingsprogram och delprogram finns fastställda målsättningar utifrån lagstiftning och kommunens ambitionsnivå. Vissa målsättningar saknar utgångsläge vilket försvårar bedömning av måluppfyllelsen. De målsättningar som finns i handlingsprogram och delprogram följs inte upp på ett systematiskt sätt av nämnden. Utifrån granskningsresultatet ger vi följande rekommendationer för fortsatt utvecklingsarbete: Säkerställ att de mål som finns i fastställda handlingsprogram och delprogram följs upp på ett systematiskt sätt. Tydliggör utgångspunkten/utgångsläget för de målformuleringar som ska öka eller minska. Saknas detta blir bedömningen av måluppfyllelsen svår att bedöma och målstyrningen blir inte effektiv. Utveckla arbetet med att analysera och dokumentera förbättringsområden utifrån genomförd räddningsinsats. Säkerställ att räddningstjänstens verksamhets inkluderas i samhällsbyggnadsnämndens internkontrollarbete. 2
2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt Lag (2003:778) om skydd och olyckor anges att med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. I Värnamo kommun ligger ansvaret för räddningstjänstverksamheten under samhällsbyggnadsnämnden. Verksamheten styrs både genom nationella uppdrag som ges i lagstiftning och dels genom styrdokument och handlingsprogram som kommunfullmäktige beslutat om. Räddningstjänsten arbetar både förebyggande och med operativa insatser. I Sverige har ett stort antal kommuner bildat kommunalförbund tillsammans med en eller flera grannkommuner för gemensamma räddningstjänster. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för att bedöma om det finns en tillräcklig och fungerande styrning och uppföljning av räddningstjänstverksamheten. Följande revisionsfrågor besvaras i granskningen: Vilka mål och riktlinjer har uttalats beträffande kommunens räddningstjänstverksamhet? Finns fastställt handlingsprogram för räddningstjänst? Hur arbetar räddningstjänsten med förebyggande insatser? Finns fastställt handlingsprogram för förebyggande verksamhet? Hur sker uppföljning av genomförda operativa insatser? Hur sker samverkan med andra kommuner? Vilken återrapportering sker till kommunstyrelse och samhällsbyggnadsnämnden avseende räddningstjänstverksamheten? 2.3. Revisionskriterier I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kommunens handlingsprogram och övriga styrdokument inom granskningsområdet 2.4. Avgränsning och genomförande Granskningen omfattar samhällsbyggnadsnämnden och baseras på intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med bl.a. förvaltningschef, räddningschef och andra ansvariga tjänstemän. Utöver intervjuer har en kartläggning av berörda styrdokument och andra relevanta underlag genomförts och granskats. 3
3. Styrning 3.1. Lagstiftning 3.1.1. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, kap. 3 Denna lag innehåller bl.a. en beskrivning av vilka skyldigheter en kommun har gällande förebyggande verksamhet, räddningstjänst, efterföljande åtgärder, organisation och ledning. En kommun ska enligt lagen om skydd mot olyckor se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. I lagen framgår att samtliga kommuner ska ha ett, av kommunfullmäktige antaget, handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet ska antas varje ny mandatperiod. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges och det ska även innehålla de risker för olyckor som finns i kommunen samt hur den förebyggande verksamheten är ordnad och hur den planeras. Vidare uttrycker lagen att kommunfullmäktige ska anta ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet, som ska antas varje ny mandatperiod, ska målet för kommunens verksamhet och risker för olyckor anges. I programmet ska det anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Enligt lagen ska kommunen ha en räddningschef med ansvar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen fyller även funktionen som räddningsledare förutsatt att ansvaret inte har delegerats vidare. En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form. 3.1.2. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Det anges i förordningen att de handlingsprogram som avses i lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska innehålla uppgifter om samverkan med andra kommuner och med statliga myndigheter och enskilda. En kommuns handlingsprogram ska tillställas länsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt de kommuner och andra med vilka samverkan inom förebyggande arbetet eller räddningstjänst kan bli aktuell. 3.1.3. Statens räddningsverks allmänna råd avseende systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) I de allmänna råden anges att systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Ägare och nyttjare bör fortlöpande vidta åtgärder för att få bort eller minska risken för brand. De allmänna råden innehåller rekommendationer kring dokumentation av brandskyddet, innehåller i dokumentationen, tillsyn och kontroll samt en checklista över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder. 4
3.2. Kommunens styrdokument 3.2.1. Samhällsbyggnadsnämndens reglemente Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente 1 framgår att nämnden kommunens räddningsnämnd. Nämnden ansvarar för de uppgifter som enligt lag ska fullgöras inom räddningstjänstområdet och ska ansvara för en effektiv räddningstjänst i hela kommunen. I reglementet beskrivs vilket ansvar nämnden har gällande förebyggande räddningstjänstverksamhet, operativ räddningsverksamhet och övrig räddningstjänstverksamhet. Hänvisning finns till Lag om skydd mot olyckor med tillhörande förordning. 3.2.2. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan 2018 Verksamhetsplanen för 2018-2020 är antagen av nämnden 2017-03-28. I verksamhetsplanen framgår att Värnamo kommuns positiva utveckling med ökad inflyttning av både invånare och verksamheter ställer högre krav på räddningstjänstens förebyggande och operativa arbete. Utifrån fullmäktiges mål Kvalitet grunduppdrag av god kvalitet för den vi är till för har det fastställts nämndmål. Ett av dessa nämndmål avser utryckningstjänst. Nämndmålet är formulerat enligt följande: Medborgare och de som vistas i kommunen upplever att kommunens utryckningstjänst präglas av professionalitet och samordning. Hjälpen är kompetent, snabb och effektiv. I kontakt med kommunens utryckningsverksamhet upplever medborgaren en hög grad av trygghetskänsla och mervärde Till ovanstående nämndmål finns fyra indikatorer med tillhörande målnivåer för år 2017-2020. Indikatorerna finns i bilaga 2. 3.2.3. Handlingsprogram Trygg och säker kommun 2015-2018 Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige 2016-11-24 i enlighet med gällande lagar och förordningar 2 och genomförd riskanalys 3 som beskriver risker och sårbarheter och frekventa händelser. Riskanalysens syfte är att ge en övergripande bild av vilka risker som finns samt vilka olyckor, kriser, brott och händelser som drabbat kommunen och dess invånare samt bilda underlag till kommunens handlingsprogram. Programmet gäller för mandatperioden 2015-2018 och är kopplat till det kommunövergripande målet kvalitet. Syftet med handlingsprogrammet är att ge tjänstemän och politiker en sammanfattande bild av vilka förebyggande och operativa verksamheter som finns kopplade till lagkrav och målsättningar. Till handlingsprogrammet finns ett flertal delprogram som framgår av bilaga 3. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2017-01-26 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (FEH) och lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). 3 Riskanalys 2014 Värnamo kommun, dnr: 2016.025.168. 5
Ansvarsfördelningen för handlingsprogrammet är enligt följande: Kommunfullmäktige beslutar om Handlingsprogrammet Trygg och säker kommun samt delprogrammen Operativ räddningsinsats samt Brandförebyggande. Kommunstyrelsen beslutar om övriga delprogram. Räddningstjänsten har ett övergripande samordningsansvar. I programmet beskrivs 3 målsättningar utifrån kommunens ansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO): Värnamo kommun ska ha förmåga att hantera oönskade händelser Värnamo kommun ska arbeta aktivt med att förebygga oönskade händelser Värnamo kommun ska ha förmåga att samordna arbetet i det geografiska området inför och vid oönskad händelse Handlingsprogrammet innehåller även nationella mål utifrån gällande lagstiftning. Det framgår i handlingsprogrammet att alla förvaltningar har ansvar för att det sker ett förebyggande arbete i respektive förvaltning utifrån gällande lagstiftning och att samordningsansvaret ligger hos Räddningstjänsten. Det finns beskrivningar över olika arbetsgrupper som finns inom kommunen och som arbetar förebyggande, exempelvis arbetsgrupper inom trygghet och säkerhet, riskhanteringsgruppen, temagrupper, gruppen som arbetar med systematiskt brandskyddsarbete (SBA), gruppen för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) m.fl. Handlingsprogrammet innehåller även information om den samverkan som finns med andra organisationer (se även avsnitt 4). Kommunen har genomfört en riskanalys 2014 som ligger till grund för beskrivningen av riskbilden handlingsprogrammet. Riskerna beskrivs utifrån kategorierna: Vardagshändelser Händelser med räddningsinsats Stora händelser Extraordinära händelser Vid intervjuerna uppges att det pågår ett arbete med att ta fram ett nytt handlingsprogram inför mandatperioden 2019-2022 och beslut kommer att tas av kommunfullmäktige under hösten 2019. Enligt uppgift sker det även en uppdatering av riskanalysen från 2014 i samband med framtagandet av det nya handlingsprogrammet. 3.2.4. Delprogram till handlingsprogram Trygg och säker kommun 2015-2018 Samtliga delprogram finns kortfattat beskrivna i bilaga 3. De två delprogram som tillhör Lag om skydd mot olyckor (LSO) är följande: Delprogram operativ räddningsinsats Enligt LSO skall kommunen ha ett handlingsprogram för räddningstjänsten. Detta delprogram fastställer mål för kommunens räddningstjänstverksamhet och beskriver vilken förmåga kommunen har att genomföra räddningsinsatser. Delprogrammet är beslutat av kommunfullmäktige 2016-11-24 och beskriver bl.a. risker för olyckor, olyckstyper, mål och visioner, hur den operativa räddningstjänsten är strukturerad, kommunens resurser, samverkan och undersökning av olyckor (efter avslutad räddningsinsats). Uppföljningen av delprogrammet åligger kommunens räddningschef och ska redovisas i räddningstjänstens delårs- samt helårsrapport och presenteras för ansvarig nämnd. 6
Delprogram brandförebyggande Delprogrammet är antaget av kommunfullmäktige 2016-11-24. Det brandförebyggande arbetet regleras i LSO och kommunen ska enligt denna lag bl.a. vidta åtgärder för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Kommunen ska ge rådgivning och information samt ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet som bl.a. omfattar tillsyn och brandskyddskontroll. Delprogrammet innehåller en beskrivning av riskbilden, mål och visioner, satsningar som beskrivs utifrån fastställda säkerhetsmål och aktiviteter. Det finns en beskrivning över hur det brandförebyggande arbetet är strukturerat, vilken tillsyn som ska göras enligt lagstiftning, vilken kompetens räddningstjänstens personal ska ha och vilken samverkan som sker. Uppföljning av detta delprogram ligger till grund för uppföljningen av handlingsprogrammet Trygg och säker kommunen och sker i kommunens system för uppföljning och årligen presenteras för kommunstyrelsen. I detta delprogram har det fastställts målsättningar utifrån de mål som fastställts i handlingsprogrammet Trygg och säker kommun (se ovan avsnitt 3.2.3). Målsättningarna är följande: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020. Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. 3.2.5. Tillsynsplan för brandförebyggande 2018 Denna tillsynsplan utgår från handlingsprogrammet Trygg och säker kommun och det underliggande delprogrammet Brandförebyggande. Planen är fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2017-12-12. Planen beskriver hur tillsyn ska bedrivas i kommunen enligt lagkrav, vilka objekt som prioriteras under 2018, strategi för tillsynsverksamheten under år 2018, tillsynsområden, tillsynsintervall, tillsynsavgift och uppföljning av utförd tillsyn. 3.2.6. Riktlinjer för kommunens ansvar för olycksförloppsutredningen Riktlinjen är framtagen av tidigare miljö- och stadsbyggnadsnämnden i augusti 2004 och syftet med olycksförloppsutredningar är att det ska utgöra ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. Riktlinjen beskriver bl.a. vad som ska undersökas vid olycksförloppsutredningar, befintlig utredningsverksamhet och praktiskt undersökningsarbete. Räddningstjänsten uppger att det ska tas fram en ny riktlinje under 2019. 7
3.3. Bedömning Vår bedömning är att det framgår tydligt i samhällsbyggnadsnämndens reglemente att nämnden ansvarar för förebyggande räddningstjänstverksamhet, operativ räddningstjänstverksamhet och övrig räddningstjänstverksamhet i enlighet med gällande lagstiftning. Kommunfullmäktiges mål Kvalitet grunduppdrag av god kvalitet för den vi är till för har brutits ned till ett nämndmål avseende utryckningstjänst och till detta nämndmål finns fyra indikatorer med tillhörande målnivåer för år 2018-2020. Vår bedömning är att kommunen har fastställda handlingsprogram med tillhörande delprogram enligt fastställd lagstiftning. Handlingsprogram och delprogram har sin utgångspunkt i en riskanalys som ger en övergripande bild av risker, säkerhetsarbetet, olyckstyper m.m. Handlingsprogrammet är ett viktigt styrdokument och i dokumentet beskrivs de olika delprogrammen samt till vilken lagstiftning och arbetsgrupp/temagrupp/råd delprogrammen tillhör. Detta ger en tydlig och överskådlig bild av kommunens räddningstjänstverksamhet. I både handlingsprogram och delprogram finns fastställda målsättningar utifrån lagstiftning och kommunens ambitionsnivå. De målsättningar som bl.a. finns i delprogram Brandförebyggande innehåller formuleringar som minska och öka. För att bedömning av måluppfyllelse ska kunna ske krävs att det finns ett utgångsläge. Enligt uppgift är detta utgångsläge inte känt av Räddningstjänsten, vilket gör att målstyrningen inte blir effektiv. 8
4. Organisation och arbetssätt Organisatoriskt är samhällsbyggnadsnämnden ytterst ansvarig för räddningstjänsten i Värnamo kommun. Räddningstjänsten tillhör från och med 1 januari 2017 samhällsbyggnadsförvaltningen. Räddningstjänsten leds av en räddningschef och är uppdelad i två enheter en operativ enhet och förebyggande enhet. Varje enhet leds av en enhetschef. I kommunens räddningstjänst finns det 40 heltidsanställda 4 och 60 deltidsbrandmän. Det finns ca 20 brandmän i beredskap dygnet runt i Värnamo, Bredaryd, Bor och Rydaholm. I nedanstående bild beskrivs hur förvaltningen är organiserad: 4.1. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet omfattar bl.a. rådgivning, information och utbildning till kommuninvånare, företag och organisationer genomföra tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) genomföra tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) genomföra olycksförebyggande uppdrag skicka remisser till olika myndigheter m.fl. avseende brandtekniska frågor Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Kommunen har ett fastställt dokument gällande SBA och där beskrivs arbetet i sju steg. 1. Policy 2. Ansvar och organisation 3. Utbildning 4. Instruktioner och rutiner 5. Teknisk brandskyddsbeskrivning 6. Drift och underhåll 7. Kontroll och uppföljning 4 Yrkesgrupper som ingår är brandmän, insatsledare, handläggare, samordnare och brandingenjör. 9
Varje förvaltning ska utse brandskyddsansvarig/a och brandskyddsarbetet ska årligen redovisas till respektive nämnd/styrelse. Räddningstjänsten har inte något övergripande ansvar för kommunens systematiska brandskyddsarbete. Förvaltningarnas brandskyddsanvariga har möjlighet att kontakta Räddningstjänstens förebyggande enhet vid frågor, något som enligt uppgift inte sker så ofta. Dialogen med de olika verksamheterna uppges främst ske genom tekniska förvaltningen. Det sker ingen systematisk uppföljning på kommunövergripande nivå att brandskyddsarbetet redovisas till respektive nämnd. Det finns en fastställd blankett där uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet ska dokumenteras. Originalet av dokumentet ska förvaras hos samordnaren för SBA och en kopia ska skickas till förvaltningens brandskyddsansvarige. Uppföljningen omfattar organisation, utbildning, regler och instruktioner, kontroller, risker och tillbud samt larm. Information och utbildning Information om brandskyddskunskap till allmänheten sker bl.a. i samband med publika evenemang, information på kommunens hemsida samt genom ett aktivt samarbete med media. I delprogrammet avseende det brandförebyggande arbetet framgår att samtliga elever i förskoleklass, årskurs 5 och årskurs 1 på gymnasiet årligen får brandskyddsinformation i skolan. Kommunens personal, privata företag och andra offentliga organisationer utbildas av Räddningstjänsten och ca 1 200 personer utbildas årligen i brandskydd. Utöver utbildning i brandskydd kan det även tillkomma utbildning i hjärt- och lungräddning, heta- arbeten och andra kurser. Det finns en utbildningsplan gällande brandskydd där det fastställs vilka utbildningar kommunens personal ska genomgå. Syftet, intervall och utbildningens längd framgår av planen. Exempel på utbildningar är brandkunskap för kommunanställda, brand- och säkerhetsinformation, första hjälpen, brandfarlig vara, heta arbeten utrymningsövningar, säkerhetsutrustning m.m. Brandskyddsansvariga och säkerhetskontrollanter inom de olika förvaltningarna ska även gå fortbildning inom systematiskt brandskyddsarbete. Omsorgsförvaltningen har en egen fastställd utbildningsplan för brandutbildningar där det finns en uppdelning inom särskilt boende, ordinärt boende m.m. Enligt uppgift kommer ca 40 % av räddningstjänstens utbildningsintäkter från externa verksamheter. Räddningstjänsten ansvarar även för brandteknisk rådgivning till medborgare/verksamheter. Vidare stödjer enheten fastigheter/verksamheter i samband med införandet av systematiskt brandskyddsarbete. Enligt uppgift har enheten deltagit på möten tillsammans med ett antal förvaltningar för att stödja dem i deras brandförebyggande arbete. Tillsyn Nämnden antar varje år en tillsynsplan som beskriver hur tillsynen ska bedrivas i kommunen enligt gällande lagkrav. I planen beskrivs det vilka objekt som ska prioriteras för det aktuella året och vilken strategi som finns för tillsynsverksamheten. Tillsyn enligt LSO genomförs bl.a. genom att löpande besöka enskilda verksamheter/byggnader/anläggningar för att bedöma om det samlade brandskyddet är skäligt. Enligt uppgift har 71 5 tillsynsobjekt genomförts under 2018. Tillsyn sker även genom att kontroll av den skriftliga redogörelse över brandskyddet som krävs av ägare till viss byggnader och anläggningar. Avseende tillsynen enligt LBE så utförs den i huvudsak genom kontroll av hantering av brandfarliga och explosiva varor på enskilda verksamheter. Det systematiska arbetet med säkerheten i hanteringen beaktas vid tillsynen. 5 12 vårdrelaterade objekt, 15 Publika lokaler hotell/restauranger/butiker, 5 skolor/förskolor, 7 bensinoch gasstationer. Resterande är industri- och lagerverksamheter. 10
Enhetschefen för den förebyggande enheten tillsammans med samordnaren för myndighet ansvarar för att tillsyn av olika objekt genomförs. Varje enskild tillsynsförättare ansvarar för att följa upp och ser till att krävda åtgärder blir utförda för de tillsynsobjekt de ansvarar för. Olycksförebyggande Räddningstjänsten arbetar även med olycksförebyggande arbete bl.a. genom fixartjänsten. Tjänsten erbjuds den som är 65 år eller äldre eller den som är funktionshindrad. Exempel på tjänster som utförs är byte av glödlampor samt proppar, flytt av möbler inom bostaden m.m. Vid samtliga besök görs kontroll av brandvarnare och vid behov kontroll av andra säkerhetsrisker i vardagen för att undvika fallskador, brottslighet m.m. Det finns en fastställd checklista för fixartjänsten. 4.2. Operativt arbete I kommunen finns fyra brandstationer; Värnamo, Bor, Bredaryd och Rydaholm. På varje brandstation finns en räddningsstyrka med en styrkeledare som är gruppens befäl. I delprogrammet operativ räddningsinsats redovisas bl.a. o o o o Risker för olyckor och olika olyckstyper Säkerhetsmål som beskriver förväntad förmåga hos kommunen och den enskilde. Det finns mål för trafikolycka, brand i byggnad, vattenolycka, brand ej i byggnad, utsläpp av farligt ämne, ledning av räddningsinsatser och övrigt Insatsförmåga Kommunens resurser Vid intervjuerna framkommer att kommunens räddningsstyrka har en liknande/högre förmåga i förhållande till andra kommuner. En åtgärd som vidtas för att korta responstiden är att styrkeledaren åker direkt till olycksplatsen. Personalomsättning inom räddningstjänsten är enligt uppgift låg på heltidsstationen. På deltidsstationerna uppgår den årliga personalomsättningen till minst 10 %. Avseende kompetens finns det en viss utmaning i rekrytering av brandingenjörer. Under 2018 har räddningstjänsten i Värnamo kommun larmats ut till totalt 779 tillfällen. Av dessa har 707 varit till adresser i den egna kommunen. Fördelningen av larmtyper under 2018 har i huvudsak varit trafikolycka, felaktiga automatlarm, sjukvårdslarm och brand i byggnad. Nedan finns det en sammanställning av antalet larm för perioden 2014-2018 uppdelat på Värnamo kommun och annan kommun. 11
Undersökning av olyckor Efter varje operativ räddningsinsats ska insatsen dokumenteras. Enligt delprogram för operativ räddningsinsats ska olycksutredningar bestå av tre delar; orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Utredningarna ska vara ett underlag för planering av kommunens förebyggande arbete och för planeringen av räddningsinsatser. Enligt de intervjuade skrivs det alltid en händelserapport efter genomförd räddningsinsats. I händelserapporten finns det uppgifter om bl.a. skada, typ av olycka, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen. Vid avvikelser i räddningsinsatsen ska rapportering ske till berörd enhetschef eller till räddningschef. Vid intervjuerna framkommer att dokumenterade analyser av förbättringsområden/lärdomar efter genomförd räddningsinsats kan utvecklas och i dagsläget sker det inte med systematik. Anledningen till detta uppges vara resurs- och tidsbrist. 4.3. Samverkan För att klara omfattande räddningsinsatser finns det samverkan med räddningstjänster i andra kommuner och med andra instanser. Nedan presenteras Räddsam F och F- samverkan. Räddsam F är ett samarbete mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län, räddningstjänsten i Ydre kommun i Östergötlands län och SOS Alarm. Ytterst ansvarig för RäddSam F:s verksamhet är cheferna inom respektive räddningstjänst som bildar räddningschefsgruppen. Det övergripande målet med samarbetet är att möjliggöra effektiva räddningsinsatser och olycksförebyggande verksamhet genom samverkan och effektivt resursnyttjande. Sammantaget finns det 44 hel- och deltidsstyrkor med sammanlagt cirka 210 medarbetare i beredskap dygnet runt i samverkan. 12
Inom RäddSam F genomförs det gemensamma utbildningsinsatser. Exempel på utbildningsinsatser är Axamodagarna 6, byggnadstekniskt brandskydd och brandfarlig vara, tillsyn inom lagen om skydd mot olyckor och brand- och olycksförloppsundersökning m.m. I intervjuer uppges utbildningarna vara uppskattade bland personalen. Genom RäddSam F kan räddningstjänsterna utbilda gemensamma specialister med hög kompetens, vilken sprids vidare i organisationen. F-samverkan är en fördjupad samverkan inom Jönköpings län mellan myndigheter, kommuner och samverkande organisationer och företag. Syftet med samverkan är att stärka samhällets beredskap före, under, och efter en kris/olycka. I intervjuerna framhålls att befintliga samverkansformer fungerar mycket bra. Ett antal bränder har kunnat begränsas på grund av att stora resurser har kunnat sättas in i ett tidigt skede. Det uppges även finnas samverkan med andra kommuner, exempelvis med Ljungby kommun (uttryckning) och även med andra kommuner på mer nationell nivå. Ett utvecklingsområde som lyfts fram vid intervjuerna är samverkan mellan kommunen och regionen. Det råder inte alltid en samsyn kring vad som ska göras på en olycksplats. Enligt uppgift ska en samövning med Region Jönköpings län ske i december 2018. 4.4. Uppföljning och återrapportering I handlingsprogrammet framgår det att det förebyggande arbetet och det operativa arbetet ska följas upp för att säkerställa att arbetet gett förväntad effekt. Kommunens räddningsinsatser diskuteras enligt uppgift i förvaltningschefens ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas varje månad. Utöver ledningsgruppen sker det enligt uppgift regelbunden avstämning mellan förvaltningschef och räddningschef. Enligt intervjuade följer nämnden i huvudsak upp räddningstjänstverksamheten i samband med delårs- och årsbokslut. I kommunens årsredovisning 2017 och delårsredovisning 2018 framgår det att nämndmålet för utryckningstjänst bedöms som helt uppfyllt. Den första målsättningen som finns i handlingsprogrammet Trygg och säker kommun (se avsnitt 3.2.3) följs upp genom att statisk över räddningsinsatser sammanställs av Räddningstjänsten och presenteras halvårsvis till nämnden. Statistik över genomförda tillsyner (uppföljning av tillsynsplanen) redovisades tidigare i nämndens verksamhetsberättelse. Enligt uppgift får inte dessa uppgifter plats i nämndens nuvarande verksamhetsberättelse, vilket innebär att redovisning till nämnden inte sker. När det gäller redovisning av målet gällande samordning så sker det delvis till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, inom ramen för rapportering av krisberedskap. Ingen rapportering sker till nämnden. Uppföljning av räddningstjänstens förebyggande arbete sker inte systematiskt till nämnden eller kommunstyrelsen. Dock framgår det att nämnden beslutar om föreläggande av vite i tillsynsobjekt och att sotning följs upp. I delprogrammet brandförebyggande beskrivs ett antal målsättningar, säkerhetsmål och aktiviteter. Enligt uppgift finns det inte någon systematisk uppföljning av dessa. Det finns heller inget utgångsläge fastställt för dessa målsättningar vilket försvårar uppföljningen. 6 Under en period på cirka 6 veckor pågår Axamodagarna där länets samtliga räddningstjänster är representerade. Målet för insatsövningarna är att få övning och nya kunskaper inom räddningstjänstområdet med återkoppling av genomförda insatser. 13
Uppföljning av räddningstjänstens operativa arbete sker heller inte systematiskt till nämnden eller kommunstyrelsen. I delprogrammet brandförebyggande beskrivs ett antal säkerhetsmål och aktiviteter. Enligt uppgift finns det inte någon systematisk uppföljning av dessa. Vid genomgång av nämndens protokoll under 2018 visar det att nämnden har fått information om räddningstjänstens insatsstatistik för 2017 7 och information om en brand i en metallindustri i Hörle 8. Vidare har nämnden fattat beslut om taxor och avgifter för räddningstjänsten 9 samt om en avvikelse från handlingsprogrammet Trygg och säker kommun avseende operativ räddningsinsats som berör förändrad beredskap av Bredaryds brandstyrka under sommaren 2018 och fram till hösten 2019. 10 De intervjuade upplever att samhällsbyggnadsnämnden är intresserad av räddningstjänstverksamheten. Ett utvecklingsområde som lyfts fram är behovet av en bättre uppföljning av handlingsprogram och delprogram och de målsättningar som fastställts i dessa program. I granskningen noteras att nämndens intern kontrollplan 2018 inte innehåller några kontrollmoment som berör räddningstjänstverksamheten. 4.5. Bedömning Räddningstjänsten arbetar på ett strukturerat sätt med det förebyggande arbetet och det finns beskrivet i delprogrammet Brandförebyggande. Det sker ett arbete som innefattar utbildning och informationsinsatser som är riktad till olika målgrupper, såsom barn/elever, kommuninvånare, kommunanställda, företag och olika organisationer. Tillsyn sker enligt den tillsynsplan som fastställts av nämnden. I planen framgår lagkrav, prioritering och strategier för tillsynsverksamheten. Det finns fastställda rutiner för hur en operativ räddningsinsats ska dokumenteras och följas upp. Utredningarna ska bestå av tre delar; orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Analyser av förbättringsområden efter genomförd räddningsinsats kan utvecklas och ske på ett mer systematiskt sätt. Räddningstjänsten inom Värnamo kommun har en väl utvecklad samverkan med länets kommuner, myndigheter, företag och andra samverkande organisationer inom ramen för Räddsam F och F-samverkan. Räddningstjänsten har själva identifierat att samverkan/samsynen med Region Jönköpings län kan utvecklas gällande arbetet på olycksplatsen. Vår bedömning är att det är angeläget att Samhällsbyggnadsnämnden informerar sig om hur räddningstjänstens förebyggande arbete fortlöper och hur följsamheten är till fastställda handlingsprogram med tillhörande delprogram samt tillsynsplan. De målsättningar som finns i handlingsprogram och delprogram bör följas upp och utvärderas på ett systematiskt sätt. Granskningen visar att det saknas ett systematiskt internkontrollarbete gällande räddningstjänsten. Verksamheten bör i högre grad ingå i nämndens/förvaltningens arbete med riskanalys och årliga åtgärdsplan för intern kontroll. 7 Enligt sammanträdesprotokoll 2018-01-24 8 Enligt sammanträdesprotokoll 2018-03-21 9 Enligt sammanträdesprotokoll 2018-04-24 10 Enligt sammanträdesprotokoll 2018-06-27 14
5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att det finns delar som kan utvecklas och stärkas för att fullt ut erhålla en tillräcklig och fungerande styrning och uppföljning av räddningstjänstverksamheten. Det framgår i fastställt reglemente att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den räddningstjänstverksamhet som ska finnas enligt gällande lagstiftning. Ansvaret är beskrivet i reglementet utifrån förebyggande, operativ och övrig räddningstjänstverksamhet. Vår bedömning är att kommunen har fastställda handlingsprogram med tillhörande delprogram enligt fastställd lagstiftning och dessa utgör viktiga styrdokument. I både handlingsprogram och delprogram finns fastställda målsättningar utifrån lagstiftning och kommunens ambitionsnivå. Vissa målsättningar saknar utgångsläge vilket försvårar bedömning av måluppfyllelsen. De målsättningar som finns i handlingsprogram och delprogram följs inte upp på ett systematiskt sätt av nämnden. Utifrån granskningsresultatet ger vi följande rekommendationer för fortsatt utvecklingsarbete: Säkerställ att de mål som finns i fastställda handlingsprogram och delprogram följs upp på ett systematiskt sätt. Tydliggör utgångspunkten/utgångsläget för de målformuleringar som ska öka eller minska. Saknas detta blir bedömningen av måluppfyllelsen svår att bedöma och målstyrningen blir inte effektiv. Utveckla arbetet med att analysera och dokumentera förbättringsområden utifrån genomförd räddningsinsats. Säkerställ att räddningstjänstens verksamhets inkluderas i samhällsbyggnadsnämndens internkontrollarbete. Revisionsfråga Vilka mål och riktlinjer har uttalats beträffande kommunens räddningstjänstverksamhet? Finns fastställt handlingsprogram för räddningstjänst? Svar Mål och riktlinjer framgår i samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan och i de handlingsprogram och delprogram som enligt lag ska fastställas. Se avsnitt 3.2. Hur arbetar räddningstjänsten med förebyggande insatser? Finns fastställt handlingsprogram för förebyggande verksamhet? Det finns ett fastställt delprogram brandförebyggande som ingår i handlingsprogrammet Trygg och säker kommun 2015-2018. Räddningstjänstens förebyggande arbete omfattar bl.a. rådgivning, information och utbildning till kommuninvånare, företag och organisationer genomföra tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) genomföra tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) genomföra olycksförebyggande uppdrag skicka remisser till olika myndigheter m.fl. avseende brandtekniska frågor 15
Hur sker uppföljning av genomförda operativa insatser? Efter varje operativ räddningsinsats ska insatsen dokumenteras. Enligt delprogram för operativ räddningsinsats ska olycksutredningar bestå av tre delar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Utredningarna ska vara underlag för planering av kommunens förebyggande arbete och för planeringen av räddningsinsatser. Hur sker samverkan med andra kommuner? Samverkan sker främst inom Räddsam F och F- samverkan. Denna samverkan beskrivs i avsnitt 4.5. Vilken återrapportering sker till kommunstyrelse och samhällsbyggnadsnämnden avseende räddningstjänstverksamheten? Det sker ingen systematisk återrapportering av måluppfyllelsen gällande de målsättningar som finns i fastställda handlingsprogram och delprogram. Värnamo den 27 mars 2019 EY Ulrika Strånge Certifierad kommunal revisor Emelie Duong Verksamhetsrevisor 16
Bilaga 1 Källförteckning Intervjuade funktioner: Förvaltningschef Räddningschef Ställföreträdande räddningschef/enhetschef för förebyggande enhet Enhetschef för operativ enhet Dokument: Kommunstyrelsens reglemente, 2017-02-23 Samhällsbyggnadsnämndens reglemente, 2017-01-01 Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan 2018, 2017-03-28 Handlingsprogram Trygg och säker kommun 2015-2018, 2016-11-24 Delprogram brandförebyggande, 2016-11-24 Delprogram operativ räddningsinsats, 2016-11-24 Tillsynsplan för brandförebyggande 2018, 2017-12-12 Riktlinjer för kommunens ansvar för olycksförloppsutredningen, 2004-08-12 Samhällsbyggnadsnämndens sammanträdesprotokoll 2018-01-24-2018-11-20 Statistik räddningstjänstinsatser 2018 Riskanalys 2014, Värnamo kommun Systematiskt brandskyddsarbete 17
Bilaga 2 Verksamhetsplan 2018-2020 Följande indikatorer är kopplade till nämndmålet för uttryckningstjänst som beskrivs i avsnitt 3.2.3. 18
Bilaga 3 översikt delprogram tillhörande Trygg och säker kommun 2015-2018 19