Säker & trygg förening CERTIFIERINGSMATERIAL FÖR FÖRENINGAR MED BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Säker & trygg förening CERTIFIERINGSMATERIAL FÖR FÖRENINGAR MED BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

INNEHÅLL Inledning Del 1. Föreningsorganisation och riktlinjer 4 Säkerhet 6 Del 2. Värdegrund, policys och handlingsplaner 8 Rekrytera och behålla 12 Träning, utbildning och utveckling 13 Barnrättsperspektivet 15 Förbättringsområden 16 Målsättningar En förenings organisation och kultur är av stor betydelse för att skapa en säker och trygg föreningsmiljö. För att lyckas med detta är det viktigt att föreningen har en förankrad värdegrund, en tydlig vision och en bra organisering. Det är också viktigt att de riktlinjer som föreningen upprättar följs av alla medlemmar. Det är därför av stor vikt att det upprättas tydliga informations- och kommunikationsvägar, så att rätt information når rätt mottagare. Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer skapas av föreningar som lyckas att hålla ett tydligt fokus på långsiktig utveckling, både när det gäller själva föreningsorganisationen och den långsiktiga utvecklingen av aktiva och ledare. Lycka till med föreningens arbete! FÖRENINGENS NAMN > STARTDATUM > Säker & trygg förening Säker och trygg förening är namnet på ett utvecklingsprogram och kvalitetsmärkning för föreningar i Växjö kommun. Certifieringen bygger på ett långsiktigt arbete och är ett stöd för att förbättra säkerhet och trygghet på såväl föreningens anläggning som inom föreningens verksamhet. Genom att medverka i Säker & trygg förening får ni stöd i ert arbete att erbjuda en så god barn- och ungdomsverksamhet som möjligt genom att: ha en god regelbunden kontroll på viktiga säkerhetsrutiner för er verksamhet. ta fram underhållsplaner för att långsiktigt erbjuda hållbara anläggningar. se över, och vid behov ta fram, värdegrundsdokument och andra riktlinjer för er verksamhet. planlägga hur de olika riktlinjerna ska utgöra en naturlig del i er idrottsliga verksamhet. både rekrytera och behålla såväl aktiva som ledare. Arbetet är initierat och leds av Växjö kommun tillsammans med Smålandsidrotten. Certifieringsoch arbetsmaterialet är utvecklat i samverkan med Linnéuniversitetet. Inom Säker & Trygg förening erbjuds föreningar stöd genom utbildning, nätverk, föreläsningar, dokumentation och arbetsmaterial. Arbetet bygger på en nära samverkan och dialog mellan föreningar och kontaktpersoner på Smålandsidrotten och Växjö kommun. Arbetet bygger på ett erfarenhetsutbyte föreningar emellan. Syftet med Säker & Trygg förening är att stödja utvecklingen av ett hållbart föreningsliv med en positiv samhällspåverkan utifrån jämställdhet, mångfald, miljö och ekonomi. För en föreningsverksamhet som ger möjlighet till en aktiv fritid för barn och ungdomar i en säker och trygg föreningsmiljö. FOTO: Lina Alriksson (sid 1), Jennifer Nilsson (sid 2-3, 8, 25), Simon Runesson (sid 4), Mats Samuelsson (sid 18, 20, 32), Hans Runesson (sid 30-31) och övriga Växjö kommun. Materialet har tagits fram av kultur- och fritidsförvaltningen Växjö kommun och Smålandsidrotten. ha en bra och hållbar organisation för verksamheten i er förening.

1 1. Säker förening Föreningens styrelse beslutade om att delta i utvecklingsprogrammet Säker & trygg förening den > FÖRENINGSORGANISATION OCH RIKTLINJER En skriftlig dokumentation ska sammanställas till respektive fråga tillsammans med föreningens dokument (stadgar, verksamhetsidé, värdegrund, vision, verksamhetsområde, mål, strategi, handlingsplan & policy). Föreningsdokumentationen, tillsammans med en analys av denna, ligger därefter till grund för bedömning av certifiering i steg 1. 1. FÖRENINGENS STADGAR När antogs föreningens stadgar och är dessa fortfarande aktuella? Fundera och resonera kring om det finns ett behov att revidera stadgarna. 2. FÖRENINGENS VÄRDEGRUND Har föreningen en beslutad och gällande värdegrund? Om ja, när togs denna fram och på vilket sätt? Finns det ett behov att förtydliga och utveckla föreningens värdegrund? Ge exempel på vad som behöver förtydligas eller utvecklas. Finns det handlingsplan för hur värdegrunden ska kommuniceras och implementeras i föreningen? Säker förening 3. FÖRENINGENS VERKSAMHETSPLAN Har föreningen en verksamhetsplan? Om ja, sträcker sig denna ett eller flera år framåt? Utveckla hur föreningen jobbar med framtagning och uppföljning av denna. Finns det ett behov av att förändra eller utveckla verksamhetsplanen? Ge exempel på vad som behöver förändras eller utvecklas. - Hur kommuniceras verksamhetsplanen ut till medlemmarna?

1 Säker verksamhet 1. FÖRSÄKRINGSSKYDD Vilka försäkringsskydd (individ/anläggning) har föreningen tecknat? Vilka försäkringar omfattas föreningen av inom ramen för sin verksamhet (genom Riksidrottsförbundet, Specialidrottsförbund, kommunen och föreningen)? 4. DROG- OCH ALKOHOLPOLICY (DOPING) Har föreningen en drog- och alkoholpolicy? Beskriv vilka regler som gäller samt hur policyn kommuniceras. Vaccinera klubben mot doping: http://www.rf.se/vaccinera 2. KRISPLAN Utforma en krisplan. Utgå ifrån er verksamhet och föreställ er vad som kan hända. En krisplan måste vara enkel att förstå och kunna fungera vid olika typer av krislägen. Krisplanen ska innehålla en åtgärdsplan med tydliga ansvarsområden och instruktioner att följa vid ett akut läge. Krisplanen bör innehålla följande: Krisgrupp Viktiga telefonnummer Rutiner vid första insatsen Insatser och agerande vid olycka och dödsfall Insatser och agerande vid trakasserier samt vålds- eller övergreppssituationer 5. RIKTLINJER FÖR RESOR Vilka riktlinjer har föreningen gällande resor (reserutiner, krav på förare och fordon samt regler vid övernattningar)? 3. UTDRAG UR POLISENS BELASTNINGSREGISTER Har föreningen några riktlinjer gällande utdrag från polisens belastningsregister? Om ja, hur är den utformad, vilka personer/roller innefattas av denna, och hur följer föreningen upp arbetet? 6. OLYCKSFALL OCH AKUT OMHÄNDERTAGANDE Vilken policy finns för utbildning av föreningens ledare i HLR, hjärtstartare och akut omhändertagande? Vilka skador kan uppkomma inom er idrott, och har ledarna utbildning för att kunna ta hand om dessa? Vilket sjukvårdsmaterial finns att tillgå för förenings ledare och hur sköts hanteringen av detta material?

1 Säker anläggning Vår anläggning 1. I vilka lokaler/anläggningar bedriver föreningen sin verksamhet? 2. Finns det särskilda lagar och föreskrifter för anläggningen som föreningen måste förhålla sig till (exempelvis djurskyddslagen, kravspecifikationer, anläggningsregler, riktlinjer och kvalitetsmärkningar från respektive förbund)? Gör en kort beskrivning utifrån föreningens verksamhet. 3. Görs regelbunden besiktning av lokalen/anläggningen? Har besiktning gjorts av följande (ange ev. datum): Maskinpark... Ventilation... Larm, el/värme... Kemiska preparat... Tryckbärande kärl (gastuber)... Ja Nej Datum: Ja Nej Datum: Ja Nej Datum: Ja Nej Datum: Ja Nej Datum: 4. Har föreningen tillgång till eller upprättat sopsortering och avfallssortering i lokalen/anläggningen? Finns det ett behov av detta?

1 Underhåll Brandsäkerhet 1. Punkta upp vilka insatser som bör göras på anläggningen över en treårsperiod med en kort beskrivning av syftet med insatsen samt eventuella energi- och miljöförbättringar. Fyll sedan i en mer utförlig underhållsplan (mall från Kultur- och fritidsförvaltningen) och bifoga den till materialet ni redovisar. Investeringsplan för föreningar med egen anläggning INSATS BESKRIVNING KOSTNAD Utdrag ur lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken av brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. År 1 1. GRÄNSDRAGNINGSLISTA BRANDSKYDD CHECKA AV VID MINST 2 TILLFÄLLEN/ ÅR. Bedöm och skriv om det är ok (eller ej ok) samt meddela brandskyddsansvarig, dvs styrelse + ev. hyresvärd. Skyltar för utrymning... Ja Nej År 2 Skyltar om antal personer som får vistas i lokalen... Handbrandsläckare (finns på avsedd plats, synlig, synlig skylt, oskadd och plomberad, manometer på grönt)... Ja Ja Nej Nej Inomhusbrandpost (synlig skylt som visar placering, lätt åtkomlig och lätt att öppna)... Ja Nej Brandfilt (som finns på skyltad plats)... Ja Nej År 3 Dörr i och till utrymningsvägar (lätt öppningsbar utan nyckel)... Ja Nej Brandfarliga varor (förvaring sker i skåp, skyltning finns)... Ja Nej Brandvarnare (funktionskontroll)... Ja Nej Föreningar i Säker & Trygg erbjuds kostnadsfri energirådgivning Utrymningsplaner (placering och att de är aktuella)... Finns information om återsamlingsplats?... Ja Ja Nej Nej Detta kan föreningen få hjälp med: Hur kan föreningen minska energianvändning i lokalen/anläggningen Vilka för- och nackdelar finns det med olika uppvärmningssystem Hur solenergi kan användas för värme, varmvatten och el Vad föreningen bör tänka på vid renovering eller nybyggnation Vilka lampor finns det på marknaden, hur inreda med ljus efter föreningens behov Vilka aktuella bidrag och stöd finns det att söka på energiområdet

1 2. UTFORMA INSTRUKTIONER OCH RUTINER Utse brandskyddsansvarig i föreningen, brandskyddsansvarig har ansvar för att internkontroller genomförs minst 1 ggr/år enligt checklista och gränsdragningslista. INOM RAMEN FÖR SÄKER OCH TRYGG FÖRENING ERBJUDS FÖLJANDE: Brandutbildning utbildning i hantering av brandsläckare samt grundläggande brandkunskap. Brandövning/utrymningsövning Professionellt stöd i att hålla en brandövning i föreningens verksamhetslokaler. Datum för brandövningen > Gäller för fastighet > Beskriv vilka rutiner som gäller för föreningen vid händelse av brand ex. ledarens ansvar vid utrymning, vem larmar? Plats för uppsamling? Inräkning, när återgår man ev. till verksamheten? Resultat/reflektioner utifrån övningen > Kommunikation vem behöver veta vad? Hur kommuniceras information kring brandsäkerhet till föreningens medlemmar?

1 Brandsäkerhet för föreningar med egen anläggning 4. Upprätta en grupp som kan arbeta för det förebyggande brandskyddsarbetet. Styrelsen ansvarar för brandskyddet i verksamheten men kan också delegera det praktiska arbetet. Styrelsen har ansvar för att det finns resurser och verktyg för att utföra uppdragen. Det handlar främst om tid och mandat för att utföra uppgifterna. En brandskyddsorganisation ska byggas upp utifrån föreningens egna förutsättningar. För föreningar med egen anläggning bör arbetet utgå ifrån ett Systematiskt brandskyddsarbete (SBA). 1. Vid uthyrning är det viktigt att kommunicera vad som gäller i förhållande till brandskyddet, ex. vid nyckelkvittenser, bifoga denna text här. 5. Upprätta en plan för åtgärder och rutiner som följs vid inträffad brand. Bifoga denna. 2. Föreningar som genomför större arrangemang skall utföra en utrymningsövning minst 1 gång/år. Ange datum och hur utrymningsövningen genomförts: 6. Upprätta en plan för hur alla i verksamheten ska få kännedom om hur man utrymmer verksamhetens lokaler vid brand. Bifoga denna. 3. Utse ett eller flera brandskyddsombud. Namnge dessa: 7. Starta en dialog med ev. fastighetsägare om hur ni tillsammans ska arbeta med brandskyddet samt diskutera gränsdragningslistan med ev. fastighetsägare. Beskriv hur arbetet har gått.

1 CHECKLISTA Brandskydd Utemiljö Förening > Kontroll resultat Kommentar Åtgärd/datum OK Anm. 1. Anser ni att det finns osäkra eller otrygga trafikmiljöer runt och i närheten av idrottsanläggningen? Gör en kort beskrivning av detta samt förslag på förbättringsåtgärder. 1. ANSVAR & ORGANISATION Finns tydlig ansvarsfördelning? Finns utsedd brandskyddsansvarig? Finns brandskydds/säkerhetspolicy? Finns brandskyddsorganisation? Är organisationen tydlig och riktigt beskriven? 2. UTBILDNING 2. Hur arbetar föreningen med information ut till medlemmarna angående utemiljön och eventuella risker i denna? Finns utbildningsplan? Följs planen? Finns dokumentation över utbildad personal? Har föreningen tillräcklig kompetens? 3. VERKSAMHET & RISKER Finns aktuell verksamhetsbeskrivning? Finns aktuell byggnadsteknisk beskrivning? Finns aktuella utrymningsplaner? Är larminstallationer beskrivna? Finns särskilda risker beskrivna? 4. UNDERHÅLL & KONTROLLER Finns rutiner för kontroll/underhåll av byggnadstekniskt brandskydd? Utförs kontroller enligt dokumentation? Exempel att granska i utemiljön: Skrymmande häckar eller föremål som utgör fara för trafiksäkerheten Skrymmande häckar, byggnader eller föremål som känns osäkra att passera Avsaknad av gång- och cykelbanor Osäkra övergångsställen/cykelöverfarter Otrygga platser med hög hastighet, otillåten motortrafik. Behov av farthinder, hastighetsbegränsningar etc. Dålig belysning Halkbekämpning Klotter, olaglig affischering, nedskräpning och annan vandalisering

1 Tillgänglighet på vår anläggning Inkludering på vår anläggning Har lokalen/anläggningen följande, beskriv även status och behov av förbättringar: 1. Gångytor som är anpassade efter rullstol eller liknande? 1. Föreningslokalen säger mycket om vilka normer som finns i föreningen. Det kan handla om vilka bilder eller porträtt som hänger på väggarna, vilken musik som spelas, vilka som har tillträde till vissa utrymmen i lokalen och vilka som känner sig välkomna till lokalen. Föreningslokalen kan därmed både främja gemenskap och befästa hierarkier och utanförskap. Hur används er föreningslokal i dag? 2. Tillgänglighet för alla utrymmen (exempelvis ramper)? 3. Funktionsanpassade toaletter? Hur trivs medlemmarna i föreningslokalerna är det något som behöver förändras för att alla ska känna sig välkomna och trygga? 4. Avskilda duschutrymmen? Vad sitter uppsatt på väggarna och vilket intryck kan besökare tänkas få av lokalen? 5. Utrustning hjälputrustning ledgångar? Finns det normer och sociala koder som tar sig uttryck i föreningslokalen? I så fall, på vilket sätt? 6. Åskådarplatser för exempelvis rullstolsburna? 7. Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning? 2. Arbetar föreningen aktivt med att öppna upp sina lokaler/anläggningar för aktiviteter utan krav på medlemskap (idrottsskola, prova-på-aktiviteter, spontanidrott etc.)? 8. Skyltar samt infotexter olika språk?

2 2. Trygg förening Del 2 i materialet kommer att gå in djupare på föreningens mjuka delar för att vidare analysera och utveckla dessa. Tidigare har föreningen lyft upp vilket arbete som gjorts gällande exempelvis värdegrund, nu ska föreningen utveckla flera av de delarna för att få en trygg och inkluderande miljö för våra barn och unga. När föreningen arbetar med de mjuka delarna så är det fördelaktigt att involvera flera delar av föreningen för att öka delaktigheten, gärna från flera olika målgrupper. Policy, värdegrund och handlingsplaner 1. VERKSAMHETSIDÉ DÄRFÖR FINNS VI TILL... Vilken typ av förening vill vi vara? Vem riktar sig verksamheten till? Vad erbjuds och/eller vad ska uppnås? Varför görs detta? Trygg förening 2. VÄRDEGRUND VAD STÅR VI FÖR... Hur vill vi bli omtalade? Hur vill vi tala om/med varandra? Vilka värden ska vara de mest centrala och viktigaste inom föreningen? Ta fram tre värdeord som kännetecknar föreningens verksamhet och gör en utförlig beskrivning av vad de står.

2 3. FÖRENINGENS VÄRDEGRUND HUR HÅLLER VI DEN LEVANDE? Hur delger ni er värdegrund till nya medlemmar? Vad fungerar bra? Kan ni utveckla detta? Om så är fallet hur skulle det kunna göras? 4. VISION DIT SIKTAR VI Hur ser den mest önskvärda framtiden för föreningen ut? Vilka är drömmarna? Hur kan visionen beskrivas? På vilka sätt följer ni upp och håller värdegrunden levande bland aktiva, tränare/ledare och föräldrar? Ge goda exempel. Är detta något som är utvecklingsbart? Om så är fallet hur skulle det kunna göras? 5. VERKSAMHETSOMRÅDEN VAD SKA VI FOKUSERA PÅ Beskriv vad föreningen gör idag och vilka grupper/sektioner som finns? Granska dessa områden med kritiska ögon och fundera kring om de förverkligar verksamhetsidén, värdegrunden och visionen. Ta fram exempel på hur värdegrunden tydligt finns med i de aktiviteter och insatser som görs inom er förening (möten, matcher, träningar, föräldraträffar m.m.). 6. MÅL VAD SKA VI UPPNÅ Vad är det vi ska uppnå inom respektive verksamhetsområde? På vilket sätt överensstämmer målen med vårt uppdrag (Verksamhetsidé)? På vilket sätt överensstämmer målen med det vi står för (Värdegrund)? På vilket sätt leder målen dit vi siktar (Vision)? FÖRENINGENS VÄRDEGRUND NÄR ALLT INTE GÅR SOM DET SKA! Om det händer saker i er förening som inte överensstämmer med vad ni står för har ni då tänkt efter före? Alltså har ni exempelvis en handlingsplan när värdegrunden utmanas? Vilka är era erfarenheter av detta? 7. STRATEGIER HUR SKA VI UPPNÅ Vad behöver föreningen göra för att nå sina mål? Finns det behov av att utforma någon form av organisation och plan om det uppstår problem. Om så är fallet hur skulle det kunna göras? 8. HANDLINGSPLAN FRÅN SAGT TILL GJORT Upprätta en handlingsplan för varje aktivitet där det tydligt framgår: Vad som ska göras? Hur ska det göras? Vem/vilka ska göra? När ska det göras?

2 Föreningens inkludering och likabehandling För att öka möjligheterna för en mer inkluderande idrott är det av värde att jobba aktivt med ett antal olika områden i er förening. Det handlar om att våga utforska sig själv för att se vad som tas för givet. I alla organisationer finns det normer. Det kan finnas en rad saker i organisationen, i verksamheten eller bemötandet av människor som bidrar till att antingen höja eller sänka tröskeln för olika personer eller gruppers möjlighet att vilja eller kunna delta. Normer är ofta osynliga och upplevs normala så länge ingen synliggör dem och vågar ifrågasätta dem. Alla kan hjälpa till att bidra till frågor om likabehandling och ökad inkludering. Gör en bedömning (1 5) över hur er förening arbetar inom nedanstående områden, samt ge några konkreta exempel på vad som är bra och vad som behöver förbättras. Ni kan tänka på olika delar i er verksamhet som exempelvis ledare, tränare, aktiva, föräldrar, styrelse och valberedning. 1. Delaktighet inom föreningen (beskriv särskilt hur barn och unga ges delaktighet i föreningen). 1 2 3 4 5 Bra: Förbättras: 2. Mångfald - ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, socioekonomisk bakgrund (kön specificeras i nästa rubrik). 1 2 3 4 5 Bra: Förbättras: 3. Jämställdhet kvinnor män, flickor pojkar. 1 2 3 4 5 Bra: Förbättras: 4. Tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. 1 2 3 4 5 Bra: Förbättras: 5. Tillgänglighet för barn och ungdomar (socioekonomisk bakgrund, närhet till verksamheten m.m.). 1 2 3 4 5 Bra: Förbättras:

2 Föreningen och barnrättsperspektivet Sverige har skrivit under FN:s konvention om barns rättigheter barnkonventionen. Den gäller för alla barn och ungdomar som inte fyllt 18 år, och för er förening innebär det att barn- och ungdomsidrotten ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. För att skapa en trygg föreningsverksamhet för barn och unga krävs att barnens behov sätts i centrum. Detta betyder att verksamheten ska utgå från barnets intressen (exempelvis lek och rörelseglädje) och att deltagarna ska ha möjlighet att påverka träningens innehåll. Nedan kommer ett antal delar kring barns rättigheter. Hur ser ni i er förening på dessa delar och hur arbetar ni för att upprätthålla barns rättigheter? A. Alla barn har samma rättigheter och lika värde ingen får diskrimineras. B. Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. C. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. D. Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer. E. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och övergrepp.

2 Föreningens HR-arbete AKTIVA Hur arbetar er förening med rekrytering av aktiva? Har ni någon tydlig plan för hur ni ska få aktiva medlemmar till er förening? HR står för Human Resources, alltså mänskliga resurser. En definition av HR-arbete är helt enkelt att rekrytera, behålla och utveckla de mänskliga resurserna. Då blir det en fråga vilka som utgör de mänskliga resurserna i er förening? Det kan handla om olika målgrupper såsom aktiva, föräldrar, ideella ledare och tränare samt anställd personal. Vi kommer i denna del att fokusera på HR-frågor gentemot ledare och tränare, i huvudsak de ideella, samt de aktiva. Givetvis är frågorna mycket angelägna även för de som är anställda i föreningslivet, och ni som har anställda medarbetare får fundera på hur ni exempelvis arbetar med områden som tydlighet i arbetets innehåll, arbetstider, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Formellt ligger ett stort ansvar på föreningens styrelse som har arbetsgivaransvaret för de anställda. Det är också viktigt att notera att ett flertal av de frågor som tagits upp i de tidigare delarna kring Trygg förening spelar en stor roll för ett bra arbete med de mänskliga resurserna. Det kan exempelvis kopplas till den inledande delen kring värdegrunden och likabehandling, men också kring den andra delens frågor om kompetensutveckling och en tydlig organisation för verksamheten. Materialet berör i huvudsak följande delar rekrytering, belöna/vårda, behålla och kompetensutveckling. Rekrytering LEDARE/TRÄNARE Hur arbetar er förening med rekrytering av tränare/ledare? Finns det någon tydlig strategi för hur ni går tillväga? Om det inte redan finns en tydlig plan för rekrytering försök att ta fram en sådan som ni tydligt dokumenterar. Om det finns en plan se över den och gör eventuella förfiningar. Belöna och vårda När det gäller olika typer av belöning så brukar man dels tala om ekonomiska ersättningar, dels om andra former som inte innebär pengar. De sistnämnda aspekterna ligger då nära frågor kring ledarvård. Här finns exempelvis delar som uppmärksamhet, erkännande, ansvar, inflytande och personlig utveckling. LEDARE/TRÄNARE Fundera på och ge exempel på hur ni belönar/vårdar ledare och tränare i er förening. Vad upplever ni vara särskilt viktiga och uppskattade delar? Om det inte redan finns en tydlig strategi för rekrytering försök att ta fram en sådan som ni tydligt dokumenterar. Om det finns en strategi se över den befintliga och gör eventuella förfiningar. Kan ni utveckla sätten som ni belönar och vårdar era ledare och tränare? Om så är fallet ge exempel. Ta gärna fram en skriftlig plan för belöning/ledarvård som innehåller svar på frågorna vad, hur och när.

2 BEHÅLLA Olika studier har genomförts som visar varför ungdomarna såväl slutar som stannar kvar i idrotten. Ser man varför ungdomar slutar finns det en naturlig förklaring att det är annat som konkurrerar, man hinner helt enkelt inte med allt. Här finns ju också en aspekt inom idrotten, där det ofta ställs allt högre träningskrav ju äldre man blir vilket gör det svårare att hålla på med flera idrotter. I övrigt framkommer synpunkter på att ungdomar ser föreningsidrotten mer som en barn- och ungdomsverksamhet, och inte en del av att vara vuxen. Vidare upplever en del ungdomar att de bara kan fortsätta om man satsar och att det inte går att börja med en ny idrott vid deras ålder. När det gäller vilka som stannar kvar i idrotten så värdesätts delar som kamratskap, att man lär sig nya saker, får utvecklas idrottsligt och att det bidrar till hälsa och välbefinnande. Vidare tycker man om att få tävla, men det handlar i första hand om kampen för stunden, och att man får vara med och påverka verksamheten på något sätt. AKTIVA Bedriver ni i er förening ett medvetet arbete för att barn och ungdomar ska vara kvar i er verksamhet? Ge gärna exempel. Om ni ser till olika faktorer som har betydelse för att ungdomar både stannar kvar och slutar vilka delar arbetar ni bra med, vilka delar är utvecklingsbara? Gör gärna en skriftlig sammanställning och eventuellt en handlingsplan hur ni kan arbeta vidare med frågan. Har er förening några riktlinjer för att understödja att barn och ungdomar kan vara aktiva i både er idrott och andra idrotter? Om inte finns det behov av detta? Om så är fallet kan det vara en idé att ta fram riktlinjer och kommunicera dessa.

2 Kompetensutveckling När det gäller vikten av kompetensutveckling har frågan redan berörts för ledare och tränare i delen kring Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. Där har det framförallt tydliggjorts vikten av att stödja utvecklingen av den idrottsliga och pedagogiska kompetensen. Därför lyfts i denna del några frågor kring utvecklingen av de aktiva. Kan ni utveckla sätten som ni samarbetar med föräldrarna? Om så är fallet ge exempel. Ta gärna fram en skriftlig plan för hur ni i er förening samverkar med föräldrarna som kan utgå från frågorna vad, hur och när. AKTIVA Har er förening en tydlig plan för både den idrottsliga och sociala utvecklingen för era aktiva? Om inte finns det behov av att ta fram en utbildnings-/utvecklingsplan? Om så är fallet hur ska detta göras? Om det finns en utbildnings-/utvecklingsplan behöver den ses över? Hur kommuniceras planen mot ledare, tränare, aktiva, föräldrar etc. Utvecklingsbart? Om så är fallet hur? Avveckling/Avslutning En del i arbetet med de mänskliga resurserna är också hur det går till när någon slutar i verksamheten, det kan handla om såväl ledare och tränare som aktiva. När det gäller ledare och tränare kan det vara värdefullt att få deras syn på verksamheten och varför de slutar, men också försöka fånga delar av deras kompetens för att kunna tillvarata den via andra. Ser man till de aktiva som slutar är det också intressant att försöka fånga orsakerna till varför de slutar och hur de ser på sitt idrottande i föreningen. Det kan ge viktiga lärdomar i den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Bedriver ni i er förening något arbete för att fånga erfarenheter m.m. från ledare, tränare och aktiva som slutar? Hur går det i så fall till? Era erfarenheter? Avslutningsvis några delar till Avslutningsvis några inspel om en annan målgrupp och ett annat HR-område. FÖRÄLDRAR Givetvis är föräldrarna en viktig målgrupp att ha god kontakt med. Finns det en positiv samverkan med föräldrar till aktiva underlättas den idrottsliga verksamheten. De kan även utgöra en värdefull resurs för föreningen i olika sammanhang. Hur arbetar er förening med att samverka, utbilda och engagera föräldrarna till aktiva? Vad har ni för goda exempel? Är det önskvärt att ni utvecklar ert arbete med att ta del av erfarenheter m.m. från de som slutar? Om så är fallet hur skulle det kunna gå till?

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer Olika studier har gjorts kring vad som kännetecknar idrottsmiljöer som dels regelbundet fostrar framgångsrika utövare, dels är duktiga på att behålla ungdomar i idrottslig verksamhet. Utifrån resultaten av dessa undersökningar kommer här några utvecklingsfrågor att fundera på och arbeta vidare med i er förening. För att önskad utveckling ska bli verklighet är det viktigt att till frågorna koppla såväl ansvarsfrågan som någon form av handlings- och tidsplan. Vem/vilka bör ta ansvar? Är det viktigt med ett ansvar på både aktivitetsnivå (t.ex. tränare) och på organisationsnivå (t.ex. styrelse, klubbledning)? Vad ska göras, i vilken ordning och när? A. TRÄNARE OCH LEDARES KOMPETENS Tränare och ledare har förstås en central roll för att det ska vara en god idrottslig utvecklingsmiljö. Det handlar inte minst om att deras idrottsliga och pedagogiska kompetens är av stor betydelse. Goda idrottsliga 1. Om ni ser till er förenings verksamhet hur bedömer ni rent allmänt det idrottsliga och pedagogiska kunnandet i tränargruppen? 2. Vad gör ni i er förening för att stödja tränare i deras utveckling av sitt idrottsliga och pedagogiska kunnande? utvecklingsmiljöer 3. Om ni bedömer att det finns delar i tränares och ledares kompetenser som kan förbättras, vad bör i så fall prioriteras? Hur kan det genomföras? Ansvar?

B. SOCIALA FAKTORER Olika sociala faktorer har betydelse för den goda idrottsliga utvecklingsmiljön. I detta sammanhang lyfts särskilt träningsgruppens betydelse och att det finns en fungerande helhet kring idrott-skola-familj-vänner. 1. Om ni ser till er förenings verksamhet hur bedömer ni rent allmänt hur det är med kamratskap och ett öppet klimat i era träningsgrupper? C. ORGANISATION, STRUKTUR OCH KULTUR I goda idrottsliga utvecklingsmiljöer framkommer vikten av tydlig struktur och organisation samt klara mål med verksamheten. Långsiktighet och tydlighet präglar det man håller på med och man står fast vid även när omgivningen kräver förändring ( positiv tröghet ). Det kan vara allt ifrån tränargruppen som håller fast vid sin planering till en förening som uthålligt arbetar vidare med sin långsiktiga plan för ungdomsutveckling. 1. Om ni ser till er förenings verksamhet bedömer ni att er idrottsliga utvecklingsmiljö har en tydlig struktur kring vad som gäller i olika åldrar och skeden? Lyft fram exempel! Vad skulle eventuellt kunna förbättras och i så fall hur ska det göras? 2. Hur arbetar ni idag med dessa frågor? Finns det goda exempel att lyfta fram och eventuellt sprida i föreningen? 3. Går arbetet med det sociala klimatet att utveckla? Ge gärna förslag på hur det skulle kunna ske och var ett ansvar bör ligga. 2. Om ni ser till er förenings verksamhet upplever ni att er idrottsliga utvecklingsmiljö utmärks av ett både ett långsiktigt arbete och en positiv tröghet (dvs. hålla fast vid det man tror på)? Ge exempel! Vad ser ni eventuellt för utvecklingsmöjligheter för att förstärka det långsiktiga, hållbara arbetet? Hur ska det i så fall genomföras? 4. Bedömer ni att det bland tränare och ledare finns en god bild av de aktivas samlade situation, dvs. en helhetssyn kring idrotts- och fritidsaktiviteter, skolsituation, hemförhållande etc. I synnerhet kan det vara viktigt bland de lite äldre ungdomarna. 3. Gör en enkel skiss på organisationen för er idrottsliga utvecklingsmiljö, i synnerhet för barn- och ungdomsverksamheten. Upplever ni att den är lämplig? Är roller och uppdrag tydliggjorda? Finns det delar kring organisationen som ni behöver förändra och/eller förtydliga? I så fall hur? 5. Vad skulle kunna utvecklas för att skapa en större förståelse och bättre helhet kring de aktiva? Hur skulle det i så fall göras? 4. Tycker ni att er organisation, struktur/upplägg och långsiktighet är välbekant för föreningens aktiva, ledare och andra berörda? På vilka sätt delger ni det? Finns det behov av att förbättra kommunikationen? I så fall hur kan det genomföras?