Foto: Annika Örnborg, Ringhals Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken
KÄRNKRAFTSÄKERHET OCH UTBILDNING AB, KSU KSU är de svenska kärnkraftverkens centrum för utbildning och simulatorträning. En betydande del av drift- och underhållspersonalens kompetens byggs upp och underhålls genom KSUs utbildningsverksamhet, som under omfattade 13 kursdagar. Företaget producerar och förvaltar också läromedel för utbildningen. KSU analyserar drifterfarenheter från världens alla kärnkraftverk och informerar de svenska kärnkraftverken. Företaget bildades 197 och ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB. KSU ingår i Vattenfallkoncernen. KSU har sitt huvudkontor i Studsvik med utbildningsavdelningar i Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Företaget har anställda, varav cirka 1 vid utbildningsavdelningarna (ca1 instruktörer). Sedan starten har cirka 1, miljarder kronor investerats i simulatorer och kringutrustning de senaste åren i genomsnitt 1 miljoner kronor per år. År investerades över 7 miljoner kronor. WANO WANO (World Association of Nuclear Operators) är en internationell organisation som bildades 1989 för att öka kärnkraftens säkerhet och tillförlitlighet genom erfarenhetsutbyte inom olika områden. Antalet medlemsländer uppgår till 36, med totalt cirka kärnkraftverk. WANO är organiserat i fyra regioner med regionkontor i Atlanta, Moskva, Paris och Tokyo samt ett samordnande kontor i London. Sverige ingår i WANOs Parisregion. Årsrapporten Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken produ ceras av Avdelningen för erfarenhetsåterföring vid Kärn kraft säkerhet och Utbildning AB. Layout och original: Foto omslag: Foto: Omslagsbild: Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Annika Örnborg, Ringhals Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Oskarshamns Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Ringhals AB Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB Ringhals Barsebäck KSU Oskarshamn Forsmark
Innehåll Historik... Sveriges reaktorer... Energitillgänglighet... Reaktorsnabbstopp... Kollektivdos... Sveriges reaktortyper...6 BWR Kokvattenreaktor... 6 PWR Tryckvattenreaktor... 7 Forsmark 1...8 Forsmark...9 Forsmark 3...1 Oskarshamn 1...11 Oskarshamn...1 Oskarshamn 3...13 Oskarshamn 3 forts...1 Ringhals 1...1 Ringhals 1 forts...16 Ringhals...17 Ringhals 3...18 Ringhals...19 Produktionsdata för svensk kärnkraft... Elproduktionen i Sverige...1 3
Historik sveriges reaktorer Kärnkraftverk Reaktortyp Elektrisk effekt (MWe) Termisk effekt Start kommersiell drift Netto Brutto MWt (år) Barsebäck 1* BWR 6 61 1 8 197 Barsebäck ** BWR 6 61 1 8 1977 Forsmark 1 BWR 978 1 16 98 198 Forsmark BWR 99 1 8 98 1981 Forsmark 3 BWR 1 17 1 1 3 3 198 Oskarshamn 1 BWR 73 9 1 37 197 Oskarshamn BWR 638 661 1 8 197 Oskarshamn 3 BWR 1 1 3 9 198 Ringhals 1 BWR 89 98 1976 Ringhals PWR 866 91 6 197 Ringhals 3 PWR 1 1 1 86 3 13 1981 Ringhals PWR 93 97 77 1983 * Avställd 1999 BWR = Boiling Water Reactor Kokvattenreaktor ** Avställd PWR = Pressurized Water Reactor Tryckvattenreaktor energitillgänglighet Svenska kärnkraftsblock 1 9 8 7 6 PWR BWR 78,6 7,68 WANOs jämförelsetal för är 7 (årsmedelvärde) BWR 87,93 = medelvärde PWR 8,1 = medelvärde 6 8 1 1 Sverige När det gäller energitillgängligheten, visar en jämförelse mellan de svenska blocken och medelvärdet för övriga BWR/PWR- reaktorer i världen att de svenska PWR-reaktorerna ligger under medelvärdet, och de svenska BWR-reaktorerna ligger betydligt under medel. WANO Vid denna jämförelse räknades tillgängligheten för 6 BWR- och 7 PWR-block in för respektive jämförelsetal.
reaktorsnabbstopp Svenska kärnkraftsblock Antal 3,,, 1, BWR WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärde) BWR,38 = medelvärde 1,, PWR,81,63 PWR,1 = medelvärde, 6 8 1 1 Sverige De svenska blockens medelvärde ligger betydligt högre än motsvarande medelvärde för BWR- respektive PWR-block. WANO Vid denna jämförelse räknades reaktorsnabbstopp för 6 BWR-och 7 PWR-block in för respektive jämförelsetal. kollektivdos Svenska kärnkraftsblock mansievert 3,,, 1, BWR 1,, PWR,93,7 WANOs jämförelsetal för (årsmedelvärden) BWR 1,6 mansv = medelvärde PWR, mansv = medelvärde, 6 8 1 1 Sverige De svenska BWR-blocken ligger samtliga under BWR-medelvärdet och PWR-blocken ligger över medelvärdet, utom R3 som har CRE,3 betydligt lägre än medelvärdet. WANO Vid denna jämförelse räknades medelvärdet för 6 BWR- och 7 PWR-block.
6 6 Sveriges reaktortyper BWR Kokvattenreaktor 1 BWR = Boiling Water Reactor I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med styrstavar och huvudcirkulationspumpar. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. Vattnet blir så varmt att det kokar. Den ånga som bildas går ut genom ledningar i reaktortankens övre del. Den 8 C heta ångan, som flödar med 6 1 6 kg 3 per sekund (beroende på reaktorstorlek), når turbinanläggningen. Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen cirka volt. Av den producerande energin tar anläggningen ca 3 procent till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. Reaktor med utrustning Reaktortank 1 Varje kärnkraftsanläggning har en turbingenerator utom R1, F1 och F, som har två. O1 har en en turbin och två elgeneratorer. En tredjedel av den tillförda värmeenergin omvandlas till elenergi. Turbin Elgenerator 3 Ånga Elektroteknisk utrustning Kylvattenpump Bränsleelement Huvudcirkulationspump Kondensor Vatten Kylvatten Fallspalt Kondensat Styrstavar Matarvattenpump Huvudcirkulationspumparna blandar matarvatten och vatten som skiljts av från ångan och cirkulerar det förbi bränslet. Vattnet tas från fallspalten (utrymmet alldeles innanför reaktortankens vägg) och pumpas in i tankens nedre del. Vid full effekt pumpas 7 11 kg vatten genom härden per sekund. (I de yngsta reaktorerna, F1, F, F3 och O3, är huvudcirkulationspumparna placerade i reaktortankens botten, s k internpumpar. Bildens rörsystem finns alltså inte där.) Vattnet pumpas in i reaktortanken igen och kallas då matarvatten. Reaktorn tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar den, alltså 6 1 6 kg per sekund. När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls ångan av cirka 3 m³ havsvatten per sekund (beroende på hur stor anläggningens effekt är). Ångan övergår till vatten, s k kondensat. 6
PWR Tryckvattenreaktor PWR = Pressurized Water Reactor I ånggeneratorerna strömmar det heta vattnet från reaktorn i flera tusen tuber och förångar vattnet på utsidan av tuberna. Ångan som bildas är fri från aktivitet eftersom den inte kommit i kontakt med vattnet i reaktorkretsen. Till varje reaktor hör tre ånggeneratorer. Reaktor med utrustning 3 Trycket i kretsen regleras med ett tryckhållningskärl med tillhörande avblåsningstank. Trycket höjs om man tillför värme via en elpatron och sänks om man sprutar in vatten i ångan i tryckhållningskärlet. Tryckhållningskärl Avblåsningstank Ånga I reaktortanken finns reaktorns bränsle uranet i form av bränsleelement. Värmeutvecklingen i bränslet regleras med borsyra i reaktorkylvattnet. För snabb reglering används styrstavarna. Bränslet kyls med vatten som strömmar förbi bränsleelementen. 1 Elpatron Styrstavar 1 Vatten Vatten Bränsleelement Reaktortank Den 8 C heta ångan, som flödar med cirka 1 kg per sekund, delas upp på de två turbinanläggningarna och avger sin energi till turbinernas rotorer. 6 Ångturbin med utrustning Elgeneratorn är sammankopplad med turbinen och roterar med samma varvtal. Här genereras elenergi med spänningen volt. Av den producerade energin tar anläggningen cirka 3 till egen drift. Resten förs ut på det svenska storkraftnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till volt. 3 6 Elenergi Ånggenerator I turbingeneratorerna omvandlas en tredjedel av värmeenergin till elenergi. Kondensor Kylvattenpump 7 Kylvatten Tuber Kondensat 8 7 När ångan har passerat turbinen strömmar den in i kondensorn. Där kyls den av cirka m³ havsvatten per sekund. Ångan övergår till vatten, s k kondensat. Matarvattenpump Reaktorkylpump Reaktorkylpumparna cirkulerar cirka 6 m³ vatten per sekund i reaktorn. 8 Vattnet pumpas in i ånggeneratorerna och kallas då matarvatten. Ånggeneratorerna tillförs här lika mycket vatten som den ånga som lämnar dem, alltså cirka 1 kg per sekund. 7
Forsmark 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,8 TWh Energitillgänglighet 9, Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Med få reaktorsäkerhetsmässiga problem. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Inga avställningar i form av planerade ingrepp har skett under 1 8 6 Energitillgänglighet (UCF) Revision Revisionsavställningen pågick 19 dygn mellan 3 april och 1 maj. Några av de arbeten som genomfördes var: Utbyte kablage i reaktorinneslutningen etapp 1. Omdesign lockbalkskonsoler tillhörande reaktortanklocket. Byte av dvärgbrytarmatning underspänning dieselskena. Byte AUMA-don i systemet för kondensatrening. Byte av säkerhetsventiler i hjälpkraftdieslarnas startluftsystem. 1 1 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1,6 1,6 Snabbstopp Under året har en aktivering av reaktorns skyddssystem inträffat. Vid värmning efter revisionen erhölls hög reaktornivå motsvarande nivå för SS, varvid automatiskt snabbstopp utlöstes. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 67, mmansv, varav,7 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Antal 6 7 8 9 1 Snabbstopp (UA7) 11 1 13 6 7 8 9 1 11 1 13 mansievert Kollektivdos (CRE), 3, 3, 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 Forsmark 1 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark. Den termiska effekten är 98 MW och den elektriska nettoeffekten är 98 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 8
Forsmark Blockets egna data Nettoproduktion 8,79 TWh Energitillgänglighet 9, händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 Energitillgänglighet (UCF) Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Forsmark har, sedan provningarna i samband med effekthöjningen avslutades 13, körts på effektnivån 1. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INESskalan. Inga planerade ingrepp eller oplanerade avställningar har skett under. 1 1 Antal 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1 1, 6 7 8 9 1 11 1 13 Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 98 mmansv, varav 78,7 mmansv erhölls under revisionsavställningen. F hade en säsong med bränsleskada. Revision Revisionen var planerad att pågå i 1 dygn men förlängdes med 11 dygn. Den pågick mellan maj och 6 juni. Utöver bränslebyte gjordes ett stort antal underhållsarbeten och moderniseringar, samt omfattande inspektioner och provningar. Några av de arbeten som genomfördes var: Byte av 8 drivdon, som reglerar styrstavarnas läge. Byte av motor på ett av fyra hjälpkraftdieselaggregat. Skovelinspektion på en av de två turbinerna. Översynen på ventiler i kylsystemet för avställd reaktor. Kontroll av huvudångledningarnas skalventiler. Byte av styrventiler i reaktorns avblåsningssystem. Inspektion av kylbatterier och fläktar i reaktorinneslutningens kylsystem., 1, Kollektivdos (CRE), Snabbstopp Under året har en aktivering av reaktorns skyddssystem inträffat i samband med uppgång efter revisionen. Efter problem med kondensatflöde och efterföljande delsnabbstopp erhölls SS6 högt reaktortryck och A isolering. 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 1. Den termiska effekt en är3 3 MW och den elekt riska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 676 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 9
Forsmark 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,7 TWh Energitillgänglighet 83,1 Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 3 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INESskalan. Problemområden under året har varit: Avvikelser i hjälpkraftförsörjningen. Återupprepningar inom området brandzoners och brandcellers integritet samt separation. Ökande trend avseende RO n pga mänskligt felhandlande. Inga avvikelser i fysiska skyddet har bedömts som RO under. Under effektdrift inträffade två händelser som utmanade djupförsvaret. Ett kortstopp genomfördes den 31 mars för åtgärd av läckage i Reaktorinneslutningens dränagesystem samtidigt byttes skadat bränsle ut. Stationen fasades åter in på nätet den 6 april. I samband med manöverprov av styrventiler i huvudångledningarna stängdes en huvudventil på grund av felgrepp. Vilket resulterade i A-nedstyrning och delsnabbstopp. Den alltför höga förekomsten av bränsleskador på Forsmark 3 föranleder ett utökat och intensifierat arbete för att motverka dessa. Målet med detta arbete är att nå en maximal bränsleskadefrekvens på,1 bränsleskador per år räknat från revisionsavställning (RA-1). 1 8 6 1 1 Antal Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 6 7 8 9 1 11 1 13 Snabbstopp (UA7) Revision Årets revisionsavställning inleddes den 6 juli och pågick till den 19 september. Den totala revisionslängden blev dygn mot planerade 1 dygn. Under revisionen provades skalventilernas täthet. Vid RA-1 var härden fri från bränsleskador enligt onlineaktivitetsövervakning och kemiprovtagning. Under revisionen registrerades totalt erfarenheter. Snabbstopp Under nedgång inför revision i driftläge varmt avställd reaktor med en utlöst reaktoravställningskanal löstes automatiskt snabbstopp pga. en kanal för hög konduktivitet i kondensatsystemet löste ut. Snabbstoppet var ett s.k. orent snabbstopp då det var en kanal SS1 (manuellt snabbstopp som var avsiktligt utlöst tidigare pga pågående prov) och en kanal SS3 (hög konduktivitet i kondensatsystemet) som löste ut stationen. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 87 mmansv, varav 76,9 mmans erhölls under revisionsavställningen. Det högre dosutfallet beror främst på att revisionsorganisationen varit större än förväntat samt mer omfattande jobb i utrymmen med höga strålnivåer., 1, 1,,, mansievert 6 6 7 7 UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor 8 8 UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure Forsmark 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Oskarshamn 3. Den termiska effekten är 3 3 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 17 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. 9 9 1 Kollektivdos (CRE) 1 11 11 1 1 13 13 Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styrstavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 7 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1
Blockets egna data Nettoproduktion 3, TWh Energitillgänglighet 7,1 Oskarshamn 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 1 1 Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7 1,6,3 83,3 68 7,1 Driftåret Året har präglats av stabil drift och goda produktionsresultat. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 3 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Året inleddes med anläggningens återstart efter byte av högtrycksturbin. Under hösten hade O1 vibrationsproblem i turbinanläggningen, men trots detta låg effekt på 93 till 1. Planerad tillgänglighet var 79,1, produktionsmålet uppnåddes inte, mest beroende på en bristande redo visning till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) efter ombyggnad av reaktorns snabbstoppsystem. SSM tillät inte O1 att starta efter revision enligt ett av myndigheten utfärdat beslut om särskilda villkor för drift (SSM1-78-1). Tillgängligheten minskade ytterligare pga. att ett tillfälligt monterat instrumentrör till turbinens dumpsystem brustit, samt att åtgärder gjordes på snabbstoppsystemet efter tidigare bristande montage. En oplanerad avställning skedde under året i samband med oljeläckaget i turbininneslutningen. Säkerhetsläget har under året varit gott. Utfallet för säkerhetsindex har under året blivit,8. Antal 3 1 mansievert, 1, 1,,, 6 6,99 6 7 7 7,99 8 8 8 9 9 9 1 Snabbstopp (UA7) 1 Kollektivdos (CRE) Oskarshamn 1 togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av ASEA Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effek ten är 1 37 MW och den elektriska netto effekten är 73 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn, vilket kopplas in i händelse av en reaktor olycka. Reaktorhärden består av 8 bränsleelement. Cirka av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 11 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en radialhögtrycksturbin med två mot roterande axlar. På varje axel finns en enkel och två dubbla axiella lågtrycksturbiner. På varje turbinaxel finns en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn. 1 11 11 11 1 1 1 13 13 13 Revision Ett flertal planerade AÄ och underhållsarbeten visade sig inte vara klara i tid för införande under revision och stoppades därmed. Årets revisionsavställning inleddes den 31 mars och pågick till den 3 juni. Den totala revisionslängden blev 61 dygn mot planerade dygn. Bidragande orsaker till revisionsförlängningen: Problem i reaktorns snabbstoppsystem. Problem med en läckande tätning på en reservkraftdiesel. För lång öppnatid för avblåsningsventil i reaktorns avblåsningssystem. Under revisionen upptäcktes att O1 sedan driftsättningen varit behäftat med ett felaktigt montage i borsystemet. Ett lyft av en aktiv WRM-detektor utfördes som resulterade i att SSM genomförde en RASK-utredning Större arbeten under revisionen: Ombyggnad ventilation till turbin. Total urladdning och bränslebyte. Byte av rörklammer i snabbstoppsystemet. Byte av två huvudcirkulationspumpar. Produktionen efter revisionen fortlöpte stabilt och O1 har slagit nytt rekord gällande antal dagar i drift utan att lämna nät (1 under året, mot tidigare 183 maximalt antal driftdygn utan avbrott). Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 91 mmansv, varav 797 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Snabbstopp Under januari genomfördes kortstopp orsakat av oljeläckage på en utrustning. För tillfällig mätning av oljetryck i en dumpreglerventil. Rök detekterades och anläggningen fördes manuellt via SS till säkert läge för åtgärd. 11
Oskarshamn händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion TWh Energitillgänglighet Driftåret Året inleddes med anläggningen i driftläge plundrad reaktortank med allt bränsle i förvaringsbassängen och detta läge varade året ut. På grund av betydande förseningar i moderniseringsprojektet togs nytt beslut den 19 juni, att ytterligare förlänga avställningen till sommaren 1. Bidragande orsaker till förlängningen är underskattning av både arbetsomfattning och tidsomfattning. Problem för leverantörerna att få fram installationsunderlag då design inte var klar när O gick in i revisionen, men även att mängden av nya kablar har ökat och därmed orsakat omdesign av kabelvägar. Övervakningen av anläggningen har under året skett från den tillfälliga operatörsplatsen (TOP) på ett tillfredsställande sätt. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var st och kategori 3 var st. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Årets totala utfall avseende säkerhetsindex är, vilket förklaras med driftläge plundrad reaktortank. Under året inträffade en elolycka i ett ställverksskåp (gasturbinsäkrat V AC ställverk). Vid arbetet erhölls en ljusbåge som gav elinstallatören brännskador på båda armarna. Orsaksutredningen nivå 1 har identifierat ett antal problem områden som planeras omhändertas under 1. Inställda Clabtransporter har medfört ett ansträngt bassängläge i reaktorhallen. O har under året producerat GWh brutto och således också GWh Netto, som därmed underskred budget med 6 GWh. 1 8 6 1 1 Antal Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 1,1,1 6 7 8 9 1 11 1 13 Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 176 mmansv. mansievert, Kollektivdos (CRE) 1, 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 Oskarshamn (Uppgifter gällande före pågående modernisering PLEX ) togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Barsebäck. Den termiska effekten är 1 8 MW och den elektriska nettoeffekten är 638 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, gemensam med Oskarshamn 1, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 19 styrstavar och vattenkylflödet från fyra externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopplad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i två separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från två diesel generatorer och två gasturbinaggregat. Gasturbinaggregaten är gemensamma med Oskarshamn 1. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 1
Blockets egna data Nettoproduktion Energitillgänglighet Oskarshamn 3 9, TWh 77,3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Driftåret Energitillgänglighet (UCF) 1 8 6 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7,8,3 1,3 1,1,1 8 9 1 11 1 13 11 1 13 11 1 13 1 1 Revision 6 7 Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 Kollektivdos (CRE),, 1, 1,,, Anläggningen har under befunnit sig i provdrift efter genomförd säkerhetsmodernisering och effekt höjning. är det fjärde bästa produktionsåret i O3s historia. Säkerhetsläget har generellt varit högt. Energitillgängligheten uppgick till 77,3 mot budgeterade 79,8, att utfallet inte nådde budget beror i huvudsak på den förlängda revisionen. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Efter tekniska och administrativa förbättringar har andelen RO kopplade till det fysiska skyddet minskat kraftigt från till 1. Utfallet för säkerhetsindex för O3 blev,88, Det största bidraget berodde på att ett hjälpkraftaggregat varit ej driftklart. I samband med ett åskoväder slogs de båda KVlinjerna som O3 var ansluten mot ut. Anläggningen hamnade i husturbindrift och låg i detta läge under timmar och 18 minuter innan återfasning. 6 7 8 9 1 Driftsäsongen slutade några dagar tidigare än planerat på grund av utlöst delsnabbstopp. Driftledningen beslutade då att tidigarelägga revisionsavställning som inleddes den 9 april och pågick till den 7 juli. Den totala revisions längden blev 69 dygn mot planerade 8 dygn. Revisionen började med en systemdekontaminering på systemen för kylning av avställd reaktor och rening av reaktorvatten. Större arbeten under revisionen: Omfattande inspektioner både i utvändigt reaktortanken. Utbyte av tre drivdon. Milk, byte av kablar och genomföringar i reaktorinneslutningen. Omlindning av båda pumpmotorerna i högtrycks delen av kylsystemet för avställd reaktor. Dekontamination av högtryckskretsen i systemet för kylning av avställd reaktor. Inspektion/reparation av kylvattenkanaler. Oskarshamn 3 togs i kommersiell drift 198. Reaktorn är en kokvatten reaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB) och av samma utförande som Forsmark 3. Den termiska ef fekten är 3 9 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till,6 MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryck avlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 7 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 169 styr stavar och vattenkylflödet från åtta interna huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Turbinen är via en gemensam axel kopp lad till en synkrongenerator med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 13
Oskarshamn 3 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Service av samtliga huvudkylvattenpumpar. Inspektion av två av turbinens högtrycksregler ventiler. Byte av skenstråk. Byte av starttransformator. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 18 mmansv, varav 99 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Snabbstopp Den 9 april utlöstes delsnabbstopp pga störd högtrycks regler ventilreglering, som resulterade i hög nivå i matarvattentanken vilket ledde till snabbstopp SS1. 1
Blockets egna data Nettoproduktion,8 TWh Energitillgänglighet 71,8 Ringhals 1 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 1 1 Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 6, 3,6 Driftåret Produktionsåret inleddes med maximal effekt på blocket fram till nedgång för revisionsavställningen. Produktionsprofilen har varit säker och stabil, dock med två reaktorsnabbstopp och en avställning till varm avställd reaktor. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 8 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Av inträffade händelser kan ca 6 hänföras till MTO beroende avvikelser. Avvikelserna visar bl.a. på brister i drift- och yrkesmannaskap. Åtgärder för att komma till rätta med aktuella brister har vidtagits. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Antal mansievert, 1, 6 6 7 7 8 9 1 Snabbstopp (UA7) 8 9 1 Kollektivdos (CRE),,,3,3 11 11 1 1 13 13 Revision Årets revision var den näst största i R1s historia. Årets revisionsavställning inleddes den 3 mars och pågick till den juni. Den totala revisionslängden blev 91 dygn mot planerade 7 dygn. Dimensionerande för revisionslängden var projekt CAPE (Byte av kablar R1 miljökvalificering). Andra större arbeten under revisionen: Projekt BAS3 (byte av ställverk, säkerhetsdel). Projekt RADAR (dekontaminering och upprustning av systemen för kylning av avställd reaktor och reaktorns reningssystem). Inspektion av HC-kretsar. Inspektion av HT-turbiner. En översvämning inträffade i dieselbyggnaden i samband med avställning för byte av ventiler mm tillhörande sötvattenförsörjningssystemet. 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 Ringhals 1 togs i kommersiell drift 1976. Reaktorn är en kokvattenreaktor (BWR) tillverkad av Asea Atom (i dag Westinghouse Electric Sweden AB). Den termiska effekten är MW och den elektriska nettoeffekten är 86 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa och är fylld med kvävgas. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 68 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 17 styrstavar och vattenkylflödet från sex externa huvudcirkulationspumpar. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en enkel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en synkrongenerator, med vattenkyld stator och vätgaskyld rotor, kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 1
Ringhals 1 forts. händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 167 mmansv, varav 18 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Dosutfallet är högre än budgeterat, huvudsakligen på grund av för låg prognostiserad dos för projektet miljökvalificering av kablage (CAPE) och för projektet för uppgradering av avblåsningssystemet samt tillkommande arbeten med ventiler. Snabbstopp Söndagen den juli utfördes periodiskt prov, skifte av komponenter, enligt normala rutiner. Vid skiftning av kylare i regleroljesystemet skiftades av misstag istället smörjoljekylare till huvudkylvattenpumparna. Konsekvensen blev att samtliga 6 huvudkylvattenpumpar på turbin 11 stoppade på lågt smörjoljetryck med efterföljande turbinsnabbstopp och dumpförbud. Reaktorn snabbstoppade på villkor SS11 (hög reaktoreffekt jämfört med dumpkapacitet). Torsdagen den december snabbstoppade reaktorn pga. villkor SS11, hög reaktoreffekt jämfört med dumpkapacitet. Den direkta orsaken var att de båda redundanta processorerna i turbinskyddsystemet har felfungerat. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 16
Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion,3 TWh Energitillgänglighet 6 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 1 1 Antal mansievert, 1, Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports 3,6 63,7 36,6,1 6 7 8 9 1 11 1 13 Snabbstopp (UA7), 6 7 8 9 1 11 1 13 Kollektivdos (CRE), Driftåret R har under haft ett större produktionsbortfall i och med uppkommet läckage i inneslutningens bottenplåt. Blocket har stått still sedan augusti för åtgärd av inneslutningens bottenplåt. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. Drygt hälften av årets ROn är inom huvudområde fysiskt skydd, diesel generatorer och brandskydd. Det pågår arbete inom dessa områden för att förbättra rutiner och underhållsplaner. Sedan 8 är möjlig effekt begränsad till 9 pga. reducerad hjälpmatarvattenkapacitet. Revision Årets revisionsavställning inleddes den 16 augusti och skulle pågå till den september. Uppgång efter RA1 är förhindrad pga. funna skador i reaktorinneslutningens bottenplåt. Ett akutprojektet Läckage bottenplåt arbetar med att återställa bottenplåten dvs RA1 sträcker sig över årsskiftet 1. Kritiska projekt under året: Åtgärdande av magnetventiler i huvudångledningar. Utbyte av snabbavluftningsventiler på manöverdon till ventiler i huvudångledningar. Läckage bottenplåt. Förskjutning av bottenblåsningsledning från ånggenerator. Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 138 mmansv, varav 9 mmansv erhölls under revisionsavställningen fram till den 1 oktober. Snabbstopp Inga snabbstopp, men två oplanerade produktionsbortfall har inträffat under året. 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 Ringhals togs i kommersiell drift 197. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse. Den termiska effekten är 6 MW och den elektriska nettoeffekten är 866 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reaktorn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra dieselgeneratorer. UCF Unit Capability Factor UCLF Unit Capability Loss Factor UA7 Antal snabbstopp/7 drifttimmar CRE Collective Radiation Exposure 17
Ringhals 3 händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet Blockets egna data Nettoproduktion 8,1 TWh Energitillgänglighet 88, Driftåret Årets produktion har varit stabil, dock har R3 haft ett större produktionsborfall där reaktorsäkerheten påverkades, genom överskridande av gränsvärde FΔH (för hög effekt lokalt i härden). Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. De enskilt största bidraget är likt föregående års rapportering inom huvudområde fysiskt skydd. Huvudområde brandskydd som tidigare år utgjort en stor del, har mer än halverats. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Revision Blocket har haft ca dygns coast down. Årets revisionsavställning inleddes den 1 maj och pågick till den 19 juni. Den totala revisionslängden blev 37 dygn mot planerade 3 dygn. Dimensionerade arbeten för årets revisionslängd var arbetet med att åtgärda felaktiga dvärgbrytarberoenden och arbetet med omgummering av rör tillhörande saltvattensystemet. Övriga större aktiviteter som genomfördes under revision: Byte av två värmeväxlare i systemet för reaktorkylning, CCAHAH-1/-. Montage och provdrift av ny extra hjälpkraftdiesel (gemensam med R). HEBIC (Åtgärder mot High Energy Line Break och brand i Containment). Inspektion av LT-turbiner. KOMPIS (komponentskydd). Rörbrottsåtgärder delpaket 1 i bottenblåsningssystemet. Seismiska åtgärder, delpaket (gemensam med R). Tåligheten mot jordbävning förstärks. Under RA1 utfördes infästning av kabelstegar och ventilationskanaler i Containment. 1 8 6 1 1 Antal mansievert, 1, Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports,7 6 7 8 9 1 11 1 13 Snabbstopp (UA7) 6 7 8 9 1 11 1 13 Kollektivdos (CRE) Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 319 mmansv, varav 81 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Budgeterat dos var 39 mmansv. Direkta orsaker till underskridandet av dosprognosen var lägre dosrater i anläggningen än förväntat. Snabbstopp Inget snabbstopp inträffade under året. 1,,, 6 7 8 9 1 11 1 13 Ringhals 3 togs i kommersiell drift 1981. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals. Den termiska effekten är 3 13 MW och den elektriska nettoeffekten är 1 1 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent avbränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. 18
Ringhals Blockets egna data Nettoproduktion 6,7 TWh Energitillgänglighet 83, händelser av betydelse för säkerhet och tillgänglighet 1 8 6 1 Energitillgänglighet (UCF) 6 7 8 9 1 11 1 13 Produktionsbortfall (UCLF) Uppgift från WANO PI Reports Driftåret Årets produktion har varit stabil, dock med två reaktorsnabbstopp och några få produktionsstörningar. Ingen RO kategori 1 inträffade under. Antal RO kategori var 6 stycken och kategori 3 var stycken. Inga händelser har klassats över på INES-skalan. De enskilt största bidragen är som föregående års rapportering inom huvudområde fysiskt skydd. Dock har huvudområde brandskydd halverats jämfört med föregående år. En bränsleskada identifierades under hösten. Skadan är den första i Ringhals sedan. Provningar och inspektioner som utförts under tillsammans med de efterföljande åtgärder som vidtagits därav, ger att den strukturella integriteten på anläggningen är god. Den sammanfattande bedömningen är att statusen på anläggningens komponenter och utrustningar är acceptabel, men att fortsatt fokus på underhållet erfordras. Ringhals har inte haft några oplanerade avställningar under. 1 Antal mansievert, 1, 1,, 6 6 7 7 8 9 1 Snabbstopp (UA7) 8 9 1 Kollektivdos (CRE) 11 11 1 1 13 13, Revision Blocket har under året haft en lång coastdown. Årets revisionsavställning inleddes den 6 augusti och pågick till den 1:a oktober. Den totala revisionslängden blev dygn mot planerade 6 dygn. Dimensionerade arbeten för årets revisionslängd var arbetet med att införa projekt RH/SP (förstärkning av härdnödkylning), byta undertak i KR samt omgummering av rör tillhörande saltvattensystemet. Övriga större aktiviteter som genomfördes under revision: CAT (täthetsprovning av inneslutningen). KOMPIS (komponentskydd). Arbete med separation av dvärgbrytarberoenden. HEBIC (Åtgärder mot High Energy Line Break och brand i Containment.) Tryckavsäkring av RHRS och RCS. Reaktortanksprovningar. Montage och provdrift av ny extra hjälpkraftdiesel (gemensam med R3). Seismiska åtgärder, delpaket (gemensam med R3). Rörbrottsåtgärder delpaket 1 i bottenblåsningssystemet. ÅG-provningar både på sekundär och primärsida., 6 7 8 9 1 11 1 13 Strålskydd Det totala kollektivdosutfallet uppgick till 818 mmansv, varav 763 mmansv erhölls under revisionsavställningen. Ringhals togs i kommersiell drift 1983. Reaktorn är en tryckvattenreaktor (PWR) tillverkad av Westinghouse och av samma utförande som Ringhals 3. Den termiska effekten är 77 MW och den elektriska nettoeffekten är 93 MW. Reaktorinneslutningen är dimensionerad för tryck upp till, MPa. Till inneslutningen hör ett system för filtrerad tryckavlastning, vilket kopplas in i händelse av en reaktorolycka. Reaktorhärden består av 17 bränsleelement. Cirka procent av bränslet byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 8 styrstavar och genom förändring av borhalten i reaktorkylvattnet. Turbinanläggningen består av två separata turbinsträngar. Varje sträng består av en dubbel axialhögtrycksturbin och tre dubbla axiella lågtrycksturbiner. Till varje turbinsträng är en vattenkyld synkrongenerator kopplad via en gemensam axel. Elkraftsystemen är uppdelade i fyra separata delsystem. När reak torn är avställd svarar det yttre kraftnätet för kraftförsörjningen via - och 13 kv-linjer. Som reserv finns intern hjälpkraft från fyra diesel generatorer. Snabbstopp I samband med uppstarten efter R:s revision skedde två reaktorsnabbstopp. Ett på grund av för låg nivå i ÅG och ett på grund av turbinutlösning från extremt hög nivå i ÅG. De två SS har viss gemensamhet, och rapporterades inte som en separat störning då det inträffade inom avställningstidplan för RA1. Regleringen av ÅG-nivåerna gjordes manuellt med hjälp av huvudreglerventiler i matarvattensystemet. I automatiskt läge vid låga effektnivåer reglerar dessa ventiler ej tillfredställande. Detta var första gången som de användes på det här sättet vid låg effekt på R, vilket visade sig vara mycket svårt. 19
Produktionsdata för svensk kärnkraft Kärnkraftproduktionen i Sverige blev under året 6, TWh och svarade för 1 av den totala elproduktionen i landet. FKA Under år producerade Forsmark totalt,3 TWh el, 16,7 av den totala elproduktionen i Sverige. Det är det bästa produktionsresultatet för kärnkraftverket någonsin. Forsmarks energitillgänglighet uppgick till 88,9 procent. OKG 1,3 TWh, 8 av den totala elproduktionen i Sverige. RAB,6 TWh, 16 av den totala elproduktionen i Sverige. Reaktorhall Oskarshamn 3. Foto: OKG Elpris Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool Spot i blev knappt 7 öre/kwh, det lägsta genomsnittspriset sedan år 7. Årets högsta timpris i Sverige noterades den 9 december kl 16 17 på 6 öre/kwh. Det lägsta svenska timpriset noterades till drygt 1,8 öre/kwh den 7 oktober kl 3. För jämförelse: Det genomsnittliga priset i Tyskland blev drygt 3 öre/kwh. Beroende på den höga andelen sol- och vindkraft var dock pris variationerna betydligt större i Tyskland med ett högsta timpris på nästan 8 öre/kwh och ett lägsta pris på knappt (-9) öre/kwh. Källa: Svensk energi, Elåret.
Elproduktionen i Sverige Elproduktion 11, TWh + import 16,9 TWh = 168,1 TWh Elanvändning 13,6 Twh + export 3, Twh = 168,1 TWh Hz Vattenkraft Kärnkraft Värmekraft Import Vindkraft 6, TWh 6, TWh 13,3 TWh 16,9 TWh 9,9 TWh Bostäder, service, järnvägar m m Industri Förluster Export 76 TWh 8, TWh 1, TWh 3, TWh Källa: Svenska energi, Statistik, Elåret. 1
PRODUKTIONSUPPGIFTER ENERGIUTNYTTJANDE avser den verkliga produktionen PRODUKTIONS- POTENTIAL ENERGI- TILLGÄNGLIGHET Nedreglering orsakas av tillgång och efterfrågan Coastdown nedreglering för effektivt bränsleutnyttjande Planerat bortfall för underhåll, inspektion och provning Oplanerat bortfall avser störningar som minskar produktionen internationella skalan för kärntekniska händelser ines Klass Omgivningspåverkan Anläggningspåverkan Försämrat djupförsvar 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka Olycka med risk för omgivningen Olycka utan betydande risk för omgivningen 3 Allvarlig händelse Mycket stort utsläpp Omfattande hälso- och miljöpåverkan Stort utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i full omfattning Begränsat utsläpp Beredskapsåtgärder, troligen i begränsad omfattning Litet utsläpp Allmänheten utsätts för stråldoser under gränsvärdet Mycket litet utsläpp Allmänheten utsätts för mycket små doser under gränsvärdet Allvarliga skador på reaktorhärd och/eller strålskyddsbarriärer Betydande skador på reaktorhärd och/eller livshotande doser till personal Mycket omfattande spridning av radioaktiva ämnen och/eller höga doser till personal Den internationella skalan för kärntekniska händelser har utarbetats av IAEA för enhetlig bedömning och information om händelser i kärntekniska anläggningar. Händelser i svenska anlägg ningar rapporteras via Strålsäkerhetsmyndigheten till IAEA, medan utländs ka händelser rapporteras omvänt. Nivåerna 1 till 3 betecknar händelser, medan nivåerna till 7 utgör olyckor med omgivningspåverkan. Exempel Olyckorna i Fukushima Daichii 11 och Tjernobyl 1986 hade nivå 7. Harrisburg 1979 hade nivå. Nära olycka. Inga återstående skyddsbarriärer. Händelse Betydande spridning av radioaktiva ämnen och/eller förhöjda doser till personal Händelse med betydande avvikelser från säkerhetsförutsättningar 1 Avvikelse Avvikelse från driftvillkor Mindre avvikelse Ingen säkerhetsbetydelse
3
Erfarenheter från driften av de svenska kärnkraftverken ISSN 16-8 Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck KSU, Box 139, SE-611 9 Nyköping KSU SE-7 3 Östhammar KSU, Box 96, SE-7 9 Oskarshamn KSU SE-3 8 Väröbacka KSU, Box, SE-6 Löddeköpinge Tfn: +6 ()1-6 3 Fax: +6 ()1-6 3 7 Tfn: +6 ()173-167 Fax: +6 ()173-167 Tfn: +6 ()91-78 13 Fax: +6 ()91-78 13 9 Tfn: +6 ()3-6 6 Fax: +6 ()3-6 6 99 E-post: info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 6167-178 VAT-nr: SE61671781 Tfn: +6 ()6-7 Fax: +6 ()6-77 7 93