SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (72) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl 13.00-16.00 Beslutande Övriga deltagande Bert Öhlund, ordförande Harriet Classon, närvarande t.o.m. kl 15.40 Philip Cohen Eva Enqvist Tore Gabrielsson Håkan Lindh Janeth Lundberg Bo Nilsson Anna-Lena Stenwall Torvald Stefansson Hans-Eric Wallin Kenneth Vidmark Jens Wikström Joseph Karambotis, tjg. ersättare för Britta Rådström Bo Larsson, tjg. ersättare för Harriet Classon fr.o.m kl. 15.40 Joakim Wallström, tjg. ersättare för Agneta Hansson Närvarande ersätare Birgitta Burström Gunilla Hedström Lena Håkansson Anders Hård Övriga deltagare Hans Andersson, teknisk chef, kl. 13.05-14.15 Rolf Rönnmark, fastighetschef, kl 13.50-14.30 Göran Åström, bygg- och miljöchef, kl. 15.15-15.40 David Nyberg, kommunchef, kl 13.00-16.00 Lars Björklund, sekreterare, kl 13.00-16.00 Utses justera Hans-Eric Wallin med Kenneth Vidmark som ersättare Paragrafer 187-226 Underskrifter.. /Bert Öhlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Hans-Eric Wallin, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter 2004-06-08 2004-06-16 2004-07-07 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 KS 187 AU 355 Dnr 2001.763 016.900 Motion om kommunen en raktiv arbetsplats för anställda inom vård och omsorg? (38/01) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg anför i motion 2001-11-14 följande: Fram till år 2011 ska 600 000 personer i Sverige ersätta de personer som går i pension. Det handlar om lärare, vårdpersonal och tekniker bl.a. För vår kommun ska kunna konkurrera om framtidens arbetskraft måste vi kunna erbjuda ett bra arbetsinnehåll och en lön som är marknadsmässig och jämlik för både män och kvinnor. Som de flesta väl känner till har chefer på kommunala befningar fått en pressad arbetssituation och hamnat i långa sjukskrivningar på grund av ansvaret för alltför stora personalgrupper. Förhållandet är i stort sett detsamma för övrig vårdpersonal när det gäller arbetssituationen. Ständiga förändringar och omorganisationer har gjort man aldrig fått arbetsro, återkommande besparingskrav har tärt på initiativförmågan och kravet alltid komma med nya förlösande idéer har tärt på krafterna. Många har också fått sig ålagda administrativa uppgifter som tar tid från övriga arbetsuppgifter. Administration är tidskrävande och kräver både utbildning och erfarenhet. Tyvärr har man i många fall rationaliserat bort administrativ personal som skulle ha underlättat för chefer och anställda. Kunniga och välutbildade kanslister är en tillgång, inte en onödig kostnad. Rapporter från kommunanställda från olika kommuner ger ingen bra bild på kommunen som arbetsgivare. Många tycker jobbet är för stressigt, man får för lite uppmuntran för sitt arbete, lönen är låg och det finns för lite utrymme för personlig utveckling. Denna syn på anställningar inom vård och omsorg är oroande inför framtiden. Får vi några ungdomar som vill satsa på vården om vi inte har något lockande erbjuda?
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Jag yrkar därför: vi hittar en organisation där de anställda känner de kan påverka sin arbetssituation, få arbetsro och därmed må bättre vi låter administrativ personal utföra de arbetsuppgifter de är utbildade för för underlätta för chefer på kommunala befningar vi hittar arbetsformer så samtlig personal känner sig uppskad och får en dräglig arbetssituation och en dräglig lön. Kommunledningskontoret har till personalnämnden lämnat en redovisning över på vilket sätt arbetet med stärka raktionen bedrivs i dag och vad som planeras och anför avslutningsvis i det samverkansavtal som kommunens alla förvaltningar och medarbetare omfas av har parterna uttryckt gemensamt det är positivt både för den enskilde och verksamheten idéer som kommer via medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar tas tillvara. Förändringar ses här som utvecklande både för individ och verksamhet. All verksamhet ska bedrivas med hög grad av delaktighet och få ta ansvar är viktigt för kvaliteten i arbetet och för medarbetarnas hälsa. Det är ett gemensamt intresse både för arbetsgivare och medarbetare försöka åstadkomma förutsättningar för arbetsuppgifterna ska upplevas raktiva och man som anställd känner trivsel i en god arbetsmiljö. Detta trots svårigheter och problem med exempelvis ekonomiska besparingar. Det kommer naturligtvis krävas mod och ansvar av alla gemensamt delta i diskussioner, ta de konflikter som kan uppstå och till sist de beslut som krävs så man använder de gemensamma resurserna på bästa sätt. Personalnämnden beslutade 2004-04-07, 44, det uppdras åt personalnämnden för sin del bidra till utvecklingen av arbetet i motionens riktning vad avser första -satsen, medan motionen i övrigt inte föranleder ytterligare åtgärder. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - med delvis bifall till motionen - uppdra åt personalnämnden för sin del bidra till utveckling av arbetet i motionens syfte enligt dess första sats motionen i övrigt inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KS 188 AU 356 Dnr 2000.895 016.900 Motion om fler heltidsanställningar i kommunen (47/00) Kommunfullmäktigeledamoten Harriet Classon anför i motion 2000-11-14 följande: Fram till 2010 behöver Sveriges kommuner rekrytera 625 000 nya medarbetare och enbart i Västerbotten behövs ca 7 600 anställas inom vård och omsorg, samtidigt minskar ungdomskullarna som kommer ut på arbetsmarknaden. Detta scenario med stora pensionsavgångar och mindre arbetskraftsutbud delar kommunerna med många andra arbetsgivare. Eftersom det blir stor efterfrågan på arbetskraft så måste arbetsgivarna kunna erbjuda intressanta arbeten. En av grundförutsättningarna är, enligt mitt sätt se, alla tjänster i grunden är heltider. - Arbetsorganisationen ska utformas utifrån heltidsanställningar. - Relationen heltids/deltidsanställningar ska förändras med minst 10 % per år till heltidsanställningarnas fördel. Dessa beslut har Skellefteå kommunfullmäktige tagit, men trots många olika projekt och försök som pågått/pågår för genomföra förändringen tycker jag det går för sakta. Jag föreslår en kartläggning av förvaltningarnas arbeten med genomförandet av ovanstående beslut görs utreda hur många av kommunens tillsvidareanställda deltidare som vill ha utökad arbetstid/heltid förslag tas fram hur arbetet med fler heltidsanställningar kan påskyndas. Kommunledningskontoret anför sedan motionen lämnades har ett flertal insatser i motionens anda bedrivits. Kommunfullmäktige beslutade 2001-11-27 tillsvidareanställda som är deltidsarbetande skulle erbjudas heltid eller önskad sysselsättningsgrad. Genomförandet skulle ske åren 2002 och 2003.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 En kartläggning av önskemålen gjordes därför under januari och februari 2002. Av 2 507 tillsvidareanställda med deltid besvarades enkäten av 1 347 personer. Således bara drygt hälften. Av dessa var det 692 personer som ville öka sin sysselsättningsgrad. En bidragande orsak till den låga svarsfrekvensen kan ha varit utökningen inte garanterades på befintlig grundanställning. En annan osäkerhetsfaktor är risken enkäten inte distribuerats till alla i målgruppen. De inkomna önskemålen utifrån enkäten distribuerades senare till respektive förvaltning för åtgärd. I slutet av år 2002 gjordes en lägesinventering från personalavdelningens sida och sammanfningsvis kunde konstateras förvaltningarna arbetade med de inkomna önskemålen via den här nämnda enkäten förutom med de sedan tidigare kända önskemålen om utökad sysselsättningsgrad. I de största verksamheterna har svårigheten varit man med anledning av budgetläget inte vågat permanenta utökningar utan endast gjort detta tillfälligt. Vid kontroll i registren visade det sig i oktober 2002 hade endast minskning av antalet tillsvidareanställda med deltid skett med 90 personer. Under år 2003 har kommunen, arbetsförmedlingen och Kommunal träffat en överenskommelse om gemensamt minska deltidsarbetslösheten och timanställningarna bland undersköterskor, vårdbiträden, skötare, vårdare och barnskötare med 40 % per 2003-12-31. Detta har bl.a. inneburit kartläggning av vilka deltidsarbetande inom berörda yrkesgrupper som också var arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Bara genom denna kartläggning rensades arbetsförmedlingens statistik väsentligt. Det kan dock konstateras sammantaget har inte det gemensamt sa målet uppnåtts. Arbetsledarna har upplevt svårigheter både hantera kommunfullmäktiges uppdrag om tillgodose tillsvidareanställda på deltid önskad sysselsättningsgrad och dessutom bidra till deltidsarbetslösheten minskar. Personalnämndens mål en minskning av antalet tillsvidareanställda på deltid i förhållande till tillsvidareanställda på heltid ska minska har uppnåtts årligen sedan år 1999, dock med enbart 1 1,5 %. De här redovisade siffrorna uppgår således inte till det av kommunfullmäktige fade beslutet som motionären hänvisar till i sin motion och som bl.a. skulle innebära en stärkt raktion som arbetsgivare. Som ett led i uppföljning av personalnämndens mål angående önskad sysselsättningsgrad har personalavdelningen i verksamhetsplanen för 2004 beslutat göra en enkät till alla deltidsanställda som en nulägesbeskrivning.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 Att arbetsorganisationen ska utformas utifrån heltidsanställningar är också en av grunderna i kommunens personalpolitik. Det visar sig dock också detta synsätt haft svårt få fotfäste i hela organisationen. Personalnämnden beslutade 2004-04-07, 43, föreslå det uppdras åt personalnämnden intensifiera arbetet i motionens riktning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - med bifall till motionen uppdra åt personalnämnden intensifiera arbetet i motionens syfte. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag. Philip Cohen deltar inte i beslutet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 KS 189 AU 358 Dnr 2003.403 090.262 Om- och tillbyggnad av Fällforsskolan, igångsättning Kommunstyrelsen beslutade 2003-09-30, 345, om lokalanpassning i Fällforsskolan. Detta beslut innebar Gula skolan skulle rivas, förskolelokalen lämnas och skolan lokalanpassas för förskola, förskoleklass, skola åk. 1 6 och fritidshem. Matsal och kök flyttas till Folkets hus. Fastighetskontoret anför insatserna i Folkets hus blev betydligt dyrare än beräknat och beslut om bidrag från Boverket är tveksamt. Därför har ett nytt alternativ tagits fram. Förslaget framgår av ritningar daterade 2004-03-29 och innebär Gula skolan rivs. Att förskolan lämnas och skolan lokalanpassas för förskola, förskoleklass, skola åk. 1 2 och fritidshem. Skolpaviljongen vid Sunnanåskolan flyttas och nyttjas för skola åk. 3 6 samt samarbetet med Folkets hus om kök och matsal inte genomförs. Barn- och grundskolenämnden har 2004-04-07 yttrat sig över förslaget. Kostnaden 6 miljoner kronor belastar investeringsbudgeten. Fastighetsnämnden beslutade 2004-04-21, 40, föreslagna programhandlingar godkännes hos kommunstyrelsen begära om omedelbar igångsättning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner om- och tillbyggnaden sätts igång. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 KS 190 AU 359 Dnr 2004.327 002.175 Ändring av sotningsnämndens reglemente Reglementet för sotningsnämnden gäller sedan 1991. Räddningstjänstlagen har sedan årsskiftet erss av en lag om skydd mot olyckor. Förutom räddningstjänst reglerar den nya lagen också sotning och brandskyddskontroll. Nyheter i lagen är bl.a. kommunen själv ska fastställa sotningsfrister och enskilda fastighetsägare kan få rätt rengöra sin anläggning själv. Den nya lagen föranleder en översyn av sotningsnämndens reglemente så kommunens uppgifter enligt lagen om sotning och brandskyddskontroll åläggs sotningsnämnden. I samband med detta har även en del andra ändringar av formuleringar föreslagits. Sotningsnämnden beslutade 2004-04-13, 6, föreslå kommunfullmäktige fastställa nytt reglemente för sotningsnämnden enligt upprättat förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa nytt reglemente för sotningsnämnden. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KS 191 AU 366 Dnr 2004.236 079.661 Ansökan om medfinansiering av projekt Embla lokalt resurscentrum för kvinnor, ABF Norra Västerbotten ABF i Skellefteå ansöker om kommunalt bidrag till ett lokalt resurscentrum för kvinnor med totalt 76 000 kronor. Projektet söker även medel från Nutek med hänvisning till Nuteks satsning på kooperativ utveckling och resurscentra för kvinnor. Embla lokalt resurscentrum byggdes upp under 1997 och 1998 inom ramen för ett mål 3-projekt. Efter år 2000 blev verksamheten inkorporerad med ABF:s verksamhet och har bland annat resulterat i skapandet av ett studiematerial som används nationellt. Bakgrunden till rubricerat projekt är förbättra möjligheterna till utveckling och expandering för Skellefteås verkstads- och industrisektor. I dag väljer färre ungdomar utbilda sig inom industrisektorn och andelen kvinnor som arbetar inom industrin minskar. Embla lokalt resurscentrum för kvinnor har tre syften: - verka för fler kvinnor väljer ett yrke inom industribranschen - verka för ge kvinnor samma möjligheter till ekonomiskt oberoende som män - ge kunskaper om kooperativa driftsformer Embla lokalt resurscentrum ska i sin verksamhet sprida kunskaper om jämställdhet till både män och kvinnor. Projektet vill förmå deltagarna se sambandet mellan individuella handlingar och samhällsstruktur i såväl arbetsliv som privatliv. Projektet ska arrangera seminarier och föreläsningar om jämställdhet på manliga arbetsplatser, exempelvis inom verkstads- och tillverkningsindustrin. I samarbete med industrin ska även kvinnor ges möjligheten till praktik inom typiskt manliga yrken. Länsstyrelsen är remissinstans i Nuteks hantering av ärendet. Tillväxtkontoret erfar länsstyrelsen kommer lämna ett positivt omdöme till Nutek.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Länsstyrelsens positiva bedömning baseras främst på följande: - projektet arbetar tillväxtbefrämjande därför arbetet i hög grad riktas mot det privata näringslivet - studiecirkelverksamheten är öppen för både män och kvinnor - sammantaget är upplägget av teori och praktik tilltalande för kunna nå projektets mål. Totalkostnaden för projektet är 382 600 kronor. Finansieringsplanen är följande (kronor): År 2004 Skellefteå kommun 76 000 Nutek 229 000 Egen insats, ABF 67 600 Nätverket Kooperativt företagande 10 000 Summa 382 600 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar bevilja projektet totalt 76 000 kronor i medfinansiering under förutsättning övrig finansiering säkerställs finansiering sker ur medel till sysselsättningsfrämjande åtgärder i 2004 års budget. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 KS 192 AU 380 Dnr 2004.355 062.350 Omdisponering av medel för utbyggnad av södra Strandpromenaden Tekniska kontoret föreslår 460 000 kronor får disponeras från södra Strandpromenaden till finansiering av utbyggnaden av trapp mellan Strandpromenaden och Campus. Enligt kostnadskalkylen för trappen så kommer den kosta 960 000 kronor. I befintlig budget finns avs 500 000 kronor. För södra Strandpromenaden beräknas resterande arbete kommer rymmas inom budget och ge ett överskott. Tekniska nämnden beslutade 2004-04-19, 101, hos kommunfullmäktige hemställa om få omdisponera 460 000 kronor av anvisade medel för södra Strandpromenaden till utbyggnad trapp. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner omdisponering då anslagens ändamål sammanfaller. Arbetsutskottet beslutar tillika godkänna arbetet igångsätts. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 KS 193 AU 382 Dnr 2003.848 016.351 Motion om gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk (35/03) Kommunfullmäktigeledamoten Conny Sandström anför i motion 2003-11-03 följande: Under mer än 10 år har en gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk diskuterats och önskats utan något egentligen har hänt. Under sommaren/hösten 2003 har de boende i området tillsammans med många andra berörda, inte minst de skolor som finns och vars elever dagligen förflyttar sig efter den aktuella sträckan, på nytt tagit tag i frågan och gjort namninsamlingar och framställningar till såväl kommun som Vägverket. I samband med dessa framställningar så har ett omfande material överlämnats, varför jag inte tynger denna motion med detta. Det är nu viktigt kommunen tar initiativ i den aktuella frågan och prioriterar upp byggande av en gång- och cykelväg på den nämna sträckan. Det måste vara få ställen i kommunen där faran för gång- och cykeltrafikanter är så stor som på nämnda sträcka. Tekniska nämnden har 2004-09-19, 97, lämnat följande yttrande: Prioriteringen av byggande av gång- och cykelvägar utmed de statliga vägarna görs av länsstyrelsen efter samråd med Vägverket och kommunerna i samband med upprättandet av den regionala länstransportplanen. Kommunen har upprättat förslag till prioritering av denna typ av gång- och cykelvägar inom Skellefteå kommun. Detta ärende har behandlats i tekniska nämnden 2003-11-24. Den enda förändringen som har skett sedan dess är det har blivit fastställt hur stor medeltilldelningen till länstransportplanen blivit. Önskat anslag till länstransportplanen var ca 738 miljoner kronor (100 % alternativ). Länsstyrelsen kommer erhålla ca 72 % av den önskade tilldelningen av medel. Detta medför det kommer bli prutningar på länstransportplanen. Förutsättningarna för en gång- och cykelväg mellan Åbyn och Burträsk har i och med detta tyvärr försämrats.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 KS 194 AU 383 Dnr 2003.902 016.352 Motion om trafiksituationen i korsningen Bolidenvägen Kronbodgatan, stadsdelen Prästbordet (39/03) Kommunfullmäktigeledamöterna Daniela Wikström och Lars Åhman anför i motion 2003-11-18 följande: I korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan, i höjd med ICA Kvantum och Blomsterslottet, är trafiksituationen i dag under all kritik. Inte minst är gång-, spark- och cykeltrafikanter mycket utsa. Låt oss ge ett exempel. När gamla moster Agda med spark ska ta sig från gc-vägen norr om Bolidenvägen och över densamma för handla, gör hon det vid refugen i höjd med Kronbodgatan. Inte eftersom det finns något övergångsställe med därmed förknippade skydd för gångtrafikanter där, utan för det logiskt sett borde finnas ett. Eftersom biltrafiken är rätt livlig och Agda inte längre är så snabb i benen, bestämmer hon sig för dela upp gatukorsandet i två etapper, med den lilla refugen i mitten som ett lämpligt delmål. Väl ute på denna ö i trafikhavet - omgiven av bilar både framför och bakom sig - upptäcker Agda refugen är just liten; sparken sticker obönhörligen ut i körbanan hur hon än försöker. Efter en stunds parerande lyckas Agda slutligen ta det sista språnget över gatan, till säker mark och ICA Kvantums parkering. Också denna gång undanröjde någon skyddsängel en allvarlig olycka. Nu gäller det bara klara färden tillbaka hem förbi samma korsning, denna gång med två stora matkassar på sparkstyret Tilläggas bör problemet med den smala refugen naturligtvis inte bara gäller moster Agda, utan även exempelvis stressade folkpartister på cykel. Uppenbarligen måste denna korsning vara en av de farligare i staden. Så kan vi inte ha det! Något måste göras. Det handlar om långsiktigt skapa en säker trafiksituation, och omedelbart återupprätta det logiska övergångsstället på platsen. Med hänvisning till ovan yrkar vi kommunfullmäktige beslutar utreda hur korsningen Bolidenvägen/Kronbodgatan kan göras säkrare för såväl biltrafikanter som gångare, sparkåkare och cyklister
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 i väntan på utredningen omedelbart uppdra till kommunstyrelsen återupprätta övergångsstället vid Bolidenvägen/Kronbodgatan. Tekniska nämnden har 2004-04-19, 98, lämnat följande yttrande: Anordnande av markerat övergångsställe innebär inte automatiskt säkerheten för de gående förbättras, även om lagstiftningen ändrats så fordonsförarna har väjningsplikt mot de gående. De gående kan få en falsk känsla av trygghet på övergångsställena och brister därför i uppmärksamhet eftersom man förväntar sig annalkande fordon ska stanna. Anordnande av övergångsställe ska inte betraktas som en trafiksäkerhetsåtgärd, utan som en framkomlighetsåtgärd för de oskyddade trafikanterna vid gator eller vägar med intensiv trafik, där det är svårt för de oskyddade ta sig över. Det har visat sig ett markerat övergångsställe som ligger på en sträcka och som relativt få personer använder, är farligare för fotgängarna använda än passage som inte utmärkts. De som ämnar korsa vägen eller gatan är försiktigare när det inte finns någon utmärkning och inväntar ett lämpligt tillfälle korsa vägen. Tekniska kontorets ambition är där markerat övergångsställe anordnas ska de oskyddade trafikanterna kunna uppleva trygghet som motsvaras av en faktisk säkerhet. Avgörande för säkerheten är fordonshastigheterna är låga både för man i låga hastigheter bättre uppfar vad medtrafikanterna avser göra och för konsekvenserna vid en olycka blir lindrigare. Ju lägre hastigheten är desto större chans har bilföraren hinna reagera. Vid hastigheten 30 km/tim hinner en bilförare stanna om någon dyker upp en busslängd framför. Vid 50 km/tim är stoppsträckan dubbelt så lång. Bilarnas hastighet har stor betydelse för konsekvensen av en kollision mellan bil och oskyddad trafikant. De flesta gående dör av en påkörning i 50 km/tim. Däremot klarar de flesta en påkörning i en hastighet av 30 km/tim. För ett övergångsställe ska ha god trafiksäkerhetsstandard krävs fordon inte kan köras fortare än 30 km/tim före övergångsstället. För åstadkomma hastighetssäkrade övergångsställen krävs hastighetsdämpande åtgärder som t.ex. gupp, vägkuddar, avsmalningar eller sidoförskjutningar. Det kommer ta tid innan samtliga markerade övergångsställen är åtgärdade eftersom det på flera platser krävs relativt omfande, och därigenom kostsamma, ombyggnationer. En förutsättning för bestämmelsen om fordonsförares väjningsplikt mot de gående vid övergångsställe ska vinna acceptans hos fordonsförarna, är skärpningen känns motiverad. Det är därför viktigt övergångsställen endast finns på sådana platser där det finns ett tydligt behov, dvs. där det förekommer stora flöden av såväl oskyddade trafikanter som fordon. Av denna anledning har många övergångsställen på gator med små trafikflöden tagits bort.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Bolidenvägen, som ingår i Skellefteås huvudvägnät, fungerar som infart/ genomfart till staden. I huvudnätet ska större delen av fordonens trafikarbete samlas till ett fåtal genomfarter, infarter och huvudgator. Begränsningar i huvudnätet av fordonens framkomlighet, i form av t.ex. vägbulor, riskerar flytta över biltrafik till lokalnätet (i detta fall bl.a. Brännavägen och Industrivägen). Med hänsyn till Bolidenvägens funktion, och de måttliga mängderna oskyddade trafikanter som korsar vägen, bedöms det med hänvisning till vad som tidigare nämnts, olämpligt anordna ett markerat övergångsställe på Bolidenvägen vid korsningen med Kronbodgatan. Med ombyggnaden år 2000 av Bolidenvägen, och anläggande av mittrefug, har trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som ska korsa gatan förbättrats jämfört med tidigare situation, i och med fotgängarna i dag behöver uppmärksamma bilar i endast en färdriktning i taget. För gående med barnvagn och gående som leder cykel ska rymmas mitt i gatan med god standard krävs en refugbredd på 2 m. Med hänsyn till det tillgängliga vägutrymmet vid ombyggnaden av Bolidenvägen begränsades dock bredden på mittrefugen vid gångpassagen till 1,2 m. Med nuvarande placering av gångpassagen styrs de flesta oskyddade trafikanterna korsa Bolidenvägen på samma ställe. Ifall passagen flyttas längre österut, där refugen är bredare, hamnar den i ett sådant läge många oskyddade trafikanter som nyttjar passagen sannolikt försöker ta en genväg över bilparkeringen för nå ICA Kvantums entré. Dessutom riskerar man få en okontrollerad överströmning av oskyddade trafikanter västerifrån (från Länsmansgatan) i korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan. Detta kan eventuellt avhjälpas med ytterligare en gångpassage över Bolidenvägen väster om korsningen med Kronbodgatan. De oskyddade trafikanter som kommer västerifrån och österifrån, och har ICA Kvantum som målpunkt, har möjlighet korsa Bolidenvägen vid de signalreglerade övergångsställena vid Brännavägen respektive Klockarbergsvägen. Trafikmängden på Bolidenvägen, strax väster om Klockarbergsvägen, var år 2003 ca 8 500 fordon/vardagsdygn. Uppgifter saknas om fordonsmängden vid korsningen med Kronbodgatan. Väster om korsningen med Brännavägen var trafikmängden år 2003 ca 6 300 fordon/vardagsdygn. På Kronbodgatan var trafikmängden samma år ca 1 300 fordon/ vardagsdygn. Det finns inga uppgifter om någon trafikolycka med oskyddade trafikanter inträffat på aktuell sträcka av Bolidenvägen efter ombyggnaden år 2000. Den enda olycka som polisrapporterats på Bolidenvägen, mellan Klockarbergsvägen och Kronbodgatan efter ombyggnaden, inträffade år 2002 vid infarten till ICA Kvantum mellan två bilar med korsande kurs. Utöver polisrapporterade olyckor
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 kan incidenter ha inträffat med lindrigare egendomsskador som följd, som t.ex. plåtskador, i samband med lättare kollisioner mellan bilar. Sammantaget kan sägas trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna förbättrats efter ombyggnaden av Bolidenvägen. Med en bredare refug hade trafiksäkerheten för bl.a. cyklister varit ännu bättre. Tyvärr är det med enkla medel svårt bredda befintlig refug. Alternativet är anordna två nya gångpassager en på vardera sida om korsningen. Tekniska kontoret bedömer förhållandena på platsen inte är sådana det är nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder omgående. Tekniska kontoret kommer dock följa utvecklingen i området och det kan med anledning av förändrade förutsättningar i framtiden ges möjlighet till åtgärder i korsningen mellan Bolidenvägen och Kronbodgatan. Det finns alltid ett behov av se över trafikmiljöer i syfte åstadkomma förbättringar för alla trafikantgrupper. Detta gäller området kring ICA Kvantum likaväl som andra områden och trafikmiljöer. Föredraganden föreslår motionen inte ska föranleda någon åtgärd Birgitta Burström yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer föredragandens förslag och Birgitta Burströms yrkande var för sig under proposition och finner arbetsutskottet bifallit föredragandens förslag. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh bifall till motionen. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 KS 195 AU 384 Dnr 2004.344 037.218 Förvärv av del av fastigheten Medle 3:12 Kommunledningskontoret anför försök till ny ventäkt pågår på Medleheden som komplement till kommunens nya ventäkt i Kniken, Slind. Del av fastigheten Medle 3:34 har tidigare förvärvats för det nya brunnsområdet. Ytterligare mark erfordras dock för säkerställa ett fungerande brunnsområde. Preliminär överenskommelse om fastighetsreglering har därför upprättats med ägarna till fastigheten Medle 3:12. Överenskommelsen innebär ca 6 ha av fastigheten överföres till kommunens fastighet Medle 24:1. Den växande skogen på markområdet utgörs av tallskog över 100 år och är således möjlig föryngringsavverka. Området och den växande skogen har värderats till 150 000 kronor. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner förvärvet av del av fastigheten Medle 3:12 och ersättningen om 150 000 kronor. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 KS 196 AU 385 Dnr 2004.343 037.218 Förvärv av fastigheten Hedensbyn 25:15 Kommunledningskontoret anför ägaren till Hedensbyn 25:15 har erbjudit kommunen möjlighet förvärva fastigheten. Då fastigheten är belägen på industrimark enligt detaljplan har preliminär överenskommelse om fastighetsreglering upprättats med ägaren som innebär fastigheten överföres till kommunens fastighet Hedensbyn 25:1. Föreslagen ersättning för fastigheten är 225 000 kronor. Fastighetens taxeringsvärde var 235 000 kronor år 2003. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner förvärvet av fastigheten Hedensbyn 25:15 och ersättningen om 225 000 kronor. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 KS 197 AU 386 Dnr 2004.361 034.218 Exploatering av industrimark, Hedensbyn 25:1 m.fl. Kommunledningskontoret anför Skellefteå Kraft planerar utöka sin industrifastighet Hallen 11 i Hedensbyn. För exploateringen ska kunna genomföras krävs en ny detaljplan för exploateringsområdet. Kommunen har förvärvat all mark som berörs av exploateringen. Förslag till markanvisningsavtal har upprättats med exploatören som reglerar exploateringens genomförande, utformning och ekonomi. Arbetet med detaljplan har redan påbörjats av bygg- och miljökontoret enligt uppdrag från byggnadsnämnden. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner markanvisningsavtalet. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.