Boplatsrester vid Glömminge skola

Boplatsrester vid Glömminge skola Arkeologisk utredning och förundersökning 1992 RAÄ 168, Glömminge 1:11, Glömminge socken, Mörbylånga kommun, Öland Mikael Källström Hella Schulze KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport 2010:8

Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Boplatsrester vid Glömminge skola Arkeologisk utredning och förundersökning 1992 RAÄ 168, Glömminge 1:11, Glömminge socken, Mörbylånga kommun, Öland Författare Mikael Källström och Hella Schulze Copyright Kalmar läns museum Redaktion Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X

Abstract Abstract Keywords: Öland, Settlement structures, Roman Iron Age, early Middle Ages. In the spring of 1992 Kalmar County Museum conducted an archaeological trial excavation of a c. 7000 m 2 large area adjacent to Glömminge school on the island of Öland in SE Sweden. The reason for the excavation was plans for an expansion of the school, including a new building and a parking lot. The excavation revealed 10 structures, including a possible forge, some hearths and waste pits. Four of the structures were dated by 14 C-analysis, and the results fell between the Roman Iron Age - early Middle Ages.

Innehåll Sammanfattning...7 Inledning...8 Topografi och fornlämningsmiljö...9 Genomförande...11 Resultat...13 Översikt av 14 C-analysernas resultat:...14 Tolkning...16 Referenser...17 Tekniska och administrativa uppgifter...18 Bilagor...19 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar...21 Bilaga 2. Anläggningsritningar...25 Bilaga 3. Fyndlista...29 Bilaga 4. 14 C-prover...31

Skala 1:1 000 000 Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat. 6

Sammanfattning Kalmar läns museum har under våren 1992 med anledning av kommande utbyggnad av Glömminge skola företagit en av länsstyrelsen beslutad särskild arkeologisk utredning och förundersökning. Ca 7000 m 2 berördes av ny byggnad, P-plats m m. Utredningen motiverades främst av närheten till ett flertal järnåldersgravar och kyrkan med medeltida ursprung samt det ur topografisk synpunkt gynnsamma boplatsläget. Undersökningarna har genom de påträffade 10 anläggningarna, bl a en ev smidesgrop, härdar och avfallsgropar, påvisat att exploateringen av området kom att beröra tidigare okända fornlämningar. Anläggningarna som påträffades vid utredningen daterades genom en 14 C-analys till sannolikt romersk järnålder. De efterkommande tre analyserna, där även två anläggningar från förundersökningen ingick, gav ett vidare tidsperspektiv, från folkvandringstid till tidig medeltid. Resultaten visar, sammantaget med omgivande fornlämningar och kyrkan från medeltid, på en obruten bebyggelsekontinuitet från tiden runt Kristi födelse, eller strax före, till nutid. Rapporten ingår i Kalmar läns museums satsning 2009 att avrapportera äldre arkeologiska undersökningar. 7

Inledning Kalmar läns museum har under tiden 1992 02 18 samt 1992 03 04-05 utfört en av Länsstyrelsen Kalmar län beslutad särskild arkeologisk utredning på fastigheten Glömminge 1:11 i Glömminge socken på Öland. Utredningens syfte har varit att klarlägga huruvida okända fornlämningar skulle kunna beröras av den planerade utbyggnaden av Glömminge skola. Den arkeologiska utredningen motiverades av den synnerligen rika fornlämningsbild socknen uppvisar. Utredningen följdes av en arkeologisk förundersökning 1992 04 22-27. Alla arbeten har bekostats av Mörbylånga kommun. Denna rapport redovisar både den arkeologiska utredningen och efterföljande förundersökning och ersätter därmed den preliminära rapport som 1992 03 30 skickades till länsstyrelsen efter utredningen. Rapporten är kompletterad och färdigställd 2009, varvid bl a uppgifter rörande förundersökningen lagts till. Den ingår i Kalmar läns museums satsning att avrapportera äldre arkeologiska undersökningar. 8

Topografi och fornlämningsmiljö Glömminge socken ligger ungefär mitt på Öland på dess västra sida. Samhället Glömminge, med kyrka, prästgård, skola, malmbebyggelse och sentida småhus, har lokaliserats till en inbuktning och sänka i västra landborgen, en sänka som förorsakats av en sprickbildning i kalkstensgrunden. Det är landborgen, vilken här utgörs av en flack låg ås, som präglar landskapsbilden. Denna flacka yta är även karakteristisk för själva exploateringsområdet, men det återfinns ett mindre höjdparti i dess nordöstra del. Jordarten utgörs av svallgrus, ställvis överlagrad av sand. Genom samhället löper väg 136, pulsådern mellan Kalmar och Borgholm. Skolan är belägen på vägens östra sida, på sluttningen ner mot prästgården och det var skoltomtens nordöstra del som var platsen för undersökningen. Här skulle skolan utökas med ännu en byggnad samt en P-plats anläggas. Beträffande närområdets fornlämningar utgörs dessa huvudsakligen av gravar. De ingår sannolikt i ett mer eller mindre sammanhängande och delvis sönderodlat gravfält som lokaliserats till landborgskrönet. Här ingår bl a RAÄ 50, 51-53, 54, 55, 56, 82 och 111 inom fornlämningsregistret för Glömminge socken. Gravarna i området består av låga högar, stensättningar, resta stenar och hällkistor och de förstnämnda kan ses på båda sidor om väg 136 söder om samhället samt på landborgskrönet invid Glömminge kvarn. Det 30-tal gravar som runt 1970 undersöktes på gravfältet RAÄ 111 ca 1 km söder om samhället har nästan uteslutande daterats till romersk järnålder (0-400 e Kr), även om någon enstaka datering till folkvandringstid (400-550 e Kr) förekommer. De utgjordes stensättningar med hällkistor eller brandgravar, alla osynliga före undersökningen (Rasch 1991, s 69f) och med ett rikt innehåll, typ Fürstengräber med vapen och smycken av guld och silver. Dessutom återfinns ca halvkilometern söder om skolan en fornborg, stensträngssystem och ett husgrundsområde med en undersökt husgrund (Stenberger 1933). Även andra boplatsfynd har gjorts i omedelbar närhet då det 1993 undersöktes åtta härdar, 14 C-daterade till förromerskromersk järnålder, på åkern strax nordost om kyrkan (rapport KLM 2124/92). 9

N Fig 2. Det skrafferade området visar ytan som avbanades vid Glömminge skola. Utdrag ur Ekonomisk karta. En rutas höjd motsvarar 500 m. 10

Genomförande Den arkeologiska utredningens provgrävningar har innebar att undersökningarna vid Glömminge skola genomfördes vid två skilda tillfällen. Vid det första tillfället (1992 02 18) utfördes av antikvarie Leif Rubensson en schaktningsövervakning i samband med en geologisk utredning. Sammanlagt grävdes vid detta tillfälle fyra provgropar, ca 3 x 2 m stora, men inget av antikvariskt intresse påträffades. Vid den egentliga utredningen (1992 03 4-5) togs större provschakt togs upp. Schaktens längd varierade mellan 20 och 77 m och bredden mellan 1,6 och 2,7 m. Den totala under- sökningsytan var 531 m 2. Matjordslagret banades med maskin av ned till steril mark i åtta provschakt varvid fyra anläggningar framkom. Områden med anläggningar finrensades med skärslev. Anläggningarna, som undersöktes till hälften, har ritats i plan och profil i skala 1:20. En schaktplan har upprättats i skala 1:500, men det måste påpekas att inmätning enbart skedde med måttband och kompass varför en viss osäkerhet inte kan uteslutas. Som åtgärdsförslag, då den arkeologiska utredningen påvisade att exploateringen åtminstone delvis kom att beröra dittills okända Fig 3. Arkitektens ritning över byggnad, P-plats m m. 11

fornlämningar, rekommenderade länsmuseet ytterligare arkeologiska undersökningar som också genomfördes. De skedde som en förundersökning 1992 04 22-27 i form av en schaktningsövervakning vid och i anslutning till höjdområdet där parkeringsplatserna planerades. Här påträffades ytterligare sex anläggningar vilka undersöktes på samma vis som ovan. Beträffande övriga områden ansåg länsmuseet, med hänsyn till undersökningsresultatet, att fler undersökningar inte var motiverade. Boplatslämningarna har fått nummer RAÄ168 i fornlämningsregistret för Glömminge socken (FMIS). Allt dokumentationsmaterial förvaras på Kalmar läns museum. Eftersom de tillvaratagna fynden så gott som alla (finns några utan påskrift, se nedan) kommer från anläggningar och samma anläggning kan ha grävts partiellt både vid utredning och vid förundersökning har fyndlistan ordnats i anläggningsföljd. Fynden från utredning och förundersökning har slagits ihop. 12

Resultat Ca 7000 m 2 berördes av ny byggnad, bussficka, P-plats m fl anordningar. Matjordstäckets tjocklek var 0,2-0,6 m och den sterila marken utgjordes huvudsakligen av svallgrus där stenstorleken kunde variera något. Ställvis överlagrades svallgruset av ett intill 0,2 m tjockt flygsandsskikt. Vid utredningen framkom fyra anläggningar. En, Anl 2, utgör möjligen resterna av en smidesgrop, en smidesässja som har samband med förhistorisk järnhantering. Anläggningen syntes efter avbaningen som en oval mörkfärgning, 0,65 x 0,55 m stor och orienterad i öst-väst. Anläggningen, vars västra hälft undersöktes, innehöll sju delvis lerinklädda smidesslaggstycken och enstaka träkolbitar. En 14 C-analys av dessa påvisade att träkolet kunde dateras till 1900 +/- 190 BP, d v s ca 50 +/- 190 e Kr, kalibrerat med 2 σ till 360 f Kr 540 e Kr (Beta-52229). Dateringen ansågs överensstämma med de iaktta- gelser som tidigare gjorts i trakten (se ovan) om att områdets blomstringsperiod varade under främst romersk järnålder. Av de övriga i utredningen undersökta anläggningarna gav två av dem, Anl 1 och 3, ett tämligen sentida intryck och den återstående, Anl 4, antogs vara naturlig. Anl 1 bestod av en nedgrävning innehållande rikligt med ben (får enligt en preliminär analys) och Anl 3 av en avfallsgrop, 0,9 x 0,75 m stor och 0,42 m djup, med ett kraftigt decimetertjockt sot- och kollager i bottenskiktet. Anmärkningsvärt med avfallsgropen är dock den något oklara fyndsammansättningen. Den innehöll kraftigt korroderade järnfragment, relativt lättrunnen smidesslagg, fragmentarisk metall, hästtänder, ben samt ett flintavslag. En 14 C-analys av kol förklarade delvis det moderna intryck anläggningen gav då den daterades till 1410 +/- 80 BP, d v s ca 540 +/- 80 e Kr, kalibrerat 2 σ 444 e Fig 4. Översikt av den avbanade ytan för P-platsen i nordost. Från S. Foto M Källström. Fig 5. Sannolikt Anl 3 i profil från N. Foto M Källström. Fig 6. Sannolikt Anl 9 från V. Foto M Källström. 13

Anl nr, typ Inst provnr 14 C värde 1950-BP värde 2 σ max 2 σ min KLM-provnr Anl 2 Smidesgrop? Beta-52229 1900 +/- 190 BP 50 +/- 190 e Kr -360 f Kr 540 e Kr 157 Anl 3 Avfallsgrop Beta-53975 1410 +/- 80 BP 540 +/- 80 e Kr 444 e Kr 784 e Kr 169 Anl 5 Härd Beta-53976 1210 +/- 140 BP 740 +/- 140 e 600 e Kr 1160 e Kr 170 Anl 7 Grop Beta-53977 1080 +/- 120 BP 870 +/- 120 e Kr 700 e Kr 1212 e Kr 171 Tab 1. Översikt av 14 C-analysernas resultat Kr 784 e Kr (Beta-53975). Anl 4, en sotfläck, tolkades av utgrävaren med största sannolikhet vara naturlig. Samtliga dessa anläggningar låg koncentrerade till det mindre höjdpartiet i områdets nordöstra del. Som nämnts påträffades vid förundersökningen sex anläggningar. Deras läge i förhållande till de tidigare är osäkert då schaktplan saknas. De utgjordes av tre större flacka nedgrävningar, runda eller ovala, 1,3-1,5 m i längd resp diameter, samt tre mindre av liknande form, 0,6-1 m. De innehöll gråsvart, ibland sotig sandblandad humus, ibland matjordsliknande, hade flacka profiler och var nergrävda i svallat klappergrus. Från två av dem togs kol för 14 C-analys och dessa gav en datering till vendeltid tidig medeltid. Fynden tillvaratogs alla förutom ett från anläggningar. De utgjordes av ett tämligen varierat material men homogent såvida att det hade verkstadsprägling; slagg av olika slag, sönderklippt råmaterial av brons eller järn för att kunna återanvändas, bitar av en eller flera ugnsväggar, samt djurben som väl torde vara matrester utslängda av dem som arbetade på platsen. Det är Anl 3, den som tolkats som en avfallsgrop, som var mest fyndrik med sitt verkstadsmaterial i form av bronsbleck, järnstycken, nitar och spikar, slagg, flintavslag samt lerklining med rester av ugnsvägg (se fig 7). Sannolikt ska denna anläggning ses som bestående av två faser en smidesgrops-/ässje-fas och en därpå följande användning som avfallsgrop (se bilaga 2). Bronsblecken utgjordes av bitar av en kittel som klippts sönder samt en hamrad ten och lite annat bronsavfall. Intill fynden från Anl 3 fanns i den låda påsarna lagts i från fält en fyndpåse med en bronsnål. Då den inte var påskriven kan den dock även ha varit ett lösfynd någonstans från ytan. Nålen, som är 7,8 cm lång, är spetsig i ena änden och tillplattad i den andra. Möjligen ska den vara så eller så var den ämnad att få ett hål eller ett annat slags huvud men var nu kanske tänkt att smältas om. Denna enkla typ är svårdaterad, den skulle kunna vara från förromersk järnålder om den är ett lösfynd men från yngre järnålder om den är från Anl 3 med tanke på de övriga fynden. Denna anläggning fick en ovanligt vidlyftig 14 C-datering, från början av förromersk järnålder till slutet av vendeltiden, vilket gör den svårdaterad. Fynden tyder dock mest på yngre järnålder. Knappt 1,5 kg djurben tillvaratogs från anläggningarna. Där återfinns stora bitar slaktavfall av bl a nöt och svin. De stora bitarna med huggspår är av den typ man hittar på boplatser från yngre järnålder medeltid. Tänder, bitar av horn och fiskben ingår i samlingen. 14

Fig 7. Översikt av fynden i Anl 3 före sortering i fyndkategorier. Överst i bilden ses slagg, ben och bronsbleck, i mitten t v bitar av en ugnsvägg och en nit, i mitten flintor och bitar av ugnsväggen. Foto H Schulze 2009. 15

Tolkning Frånvaron av stolphål eller annan bebyggelselämning i området, tolkades av undersökaren som att sådana möjligen kan finnas öster eller väster om platsen. Anläggningarna, tolkade som en möjlig smidesgrop, tre härdar, en avfallsgrop samt fem gropar, kan dock ses som boplatsrelaterade och då tillhöra t ex ett hantverksområde inom en boplats. Dateringen på grundval av den 14 C-analys som gjordes vid utredningen sattes till romersk järnålder. Denna datering kom senare att revideras då de övriga tre analyserna gav dateringen folkvandringstid till tidig medeltid. Den förstnämnda dateringen, kanske även förromersk järnålder, stämmer överens med de åtta härdar som undersöktes 200 m åt nordost 1993, medan de yngre kan ha sin tidsmässiga samhörighet i delar av det synliga gravfältet, speciellt gravhögarna, söder om samhället och liksom i miljön kring kyrkan. I vart fall återspeglar resultatet från undersökningen tillsammans med omgivande fornlämningar med största sannolikhet en relativt intensiv bebyggelseetablering i området under järnåldern. Speciellt under romersk järnålder tycks bygden ha intagit en förhållandevis central ställning på Öland. Resultaten kan tolkas, sammantaget med omgivande fornlämningar och den medeltida kyrkan, som tecken på en obruten bebyggelsekontinuitet från tiden strax före Kristi födelse till nutid. 16

Referenser Rasch, Monica, 1991: Glömminge socken. Ölands järnåldersgravfält. Volym II, red Hagberg, Stjernquist, Rasch. RÄA och SHMm. Kalmar. Schulze, Hella, 2006: Åtta härdar på Glömminge 1:18, Öland. Otryckt rapport inom Nationella rapportprojektet 2006, Kalmar läns museum. Stenberger, Mårten, 1933: Öland under äldre järnåldern. KVHAA. Stockholm. Hagberg, U E, Holgersson, K, Nilsson, Å, 1981: Nyupptäckt fornlämning äldre romersk järnålder, Brostorp 7:3, Glömminge sn, Öland. RAÄ &SHMM rapport, UV 1980:49. Sthlm. 17

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Utredning: 220-12835-91 Förundersökning: 220-4163-92 Kalmar läns museums dnr: Utredning: 330/92 Förundersökning: 780/92 Projektnummer KLM: Utredning: 92/6, Förundersökning: 92/22 Uppdragsgivare: Mörbylånga kommun, Fastighetsavdelningen, Trollhättevägen 4, 380 62 Mörbylånga Landskap: Öland Kommun: Mörbylånga Socken: Glömminge Fastighet: Glömminge 1:11 Fornlämningsnr: fornlämningsnummer Ekonomisk karta: 4G 7i Glömminge X koordinat: 6288 180 Y koordinat: 1544 860 M ö h: 45 Fältarbetstid: Utredning: 1992 02 18 och 1992 03 04-05. Förundersökning: 1992 04 22-27 Antal arbetsdagar: Utredning: 3. Förundersökning: 4. Maskintid: Utredning: 8 tim. Förundersökning: 8 tim Personal: Michael Källström, antikvarie; Leif Rubensson, antikvarie; Danilo Indof, ungdomspraktikant Foto, E nr: E 74 810 Fynd nr: KLM 44 416:1-21 Fynd: Fynden förvaras, i väntan på fyndfördelning, i Kalmar läns museums magasin under sitt KLM-nummer. Fynden finns registrerade i en för ändamålet upprättad Microsoft Accessdatabas. Analyser: 14 C, Beta Analytic Inc., USA, analys nr Beta-52229. Osteologi, Kenth Holgersson, RAÄ. Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM. Inmätning: Inmätning för hand till befintliga byggnader. Dokumentation ( * = i denna rapport): Utdrag ur Ek karta 4G 7i Glömminge, sk 1:10 000*, Anläggningsbeskrivningar*, Plan- och profilritningar av anläggningar, sk 1:20*, Fyndförteckning* 18

Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Bilaga 2. Anläggningsritningar Bilaga 3. Fyndlista Bilaga 4. 14 C-prover 19

20

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar ANLÄGGNINGSBESKRIVNINGAR Utredningen Anl 1: Oval, ca. 0,92 x 0,63 m stor (NV-SÖ) i plan och 0,13 m dj med flack skålformad profil. Fyllning av mörkbrun, grusblandad något matjordsliknande humus. Grop, närmast oregelbundet oval, 0,88 x 0,45-0,64 m (NV-SÖ) och 0,13 m dj. Mörkbrun humös grusblandad matjordsliknande fyllning med rikligt med ben (får enligt muntlig uppgift från osteolog Kenth Holgersson, RAÄ). Benmaterialet, varav endast en del tillvaratogs, förekom i stort i hela anläggningen, men en centralt belägen koncentration 0,3 x 0,15 m st framträdde Fynd: F1 Djurben, 153 g Anl 2: Smides(?)grop Oval, 0,75 x 0,64 m stor (Ö-V) i plan och 0,28 m dj med U-formad profil. Fyllningen utgörs av gråsvart, sotig humus. Smidesässja?, oval, 0,65 x 0,55 m (Ö-V) och 0,28 m dj. Gråsvart humös och sotig fyllning med enstaka kolfragment och delvis eldpåverkad småsten 1-6 cm i diam). 7 smidesslaggsstycken delvis lerinklädda kunde tillvaratas. Träkolet 14 C-daterat till 1900 +/- 190 BP, d v s ca 50 +/- 190 e Kr, kalibrerat 2 σ 360 f Kr 540 e Kr (Beta-52229; KLM prov nr157). Fynd: F 2 Slagg, 142 g (ca 20 st) Anl 3: Oval, 0,92 x 0,78 m stor (Ö-V) i plan och 0,43 m dj med närmast tunnformad profil. I anläggningens övre del utgörs fyllningen av gråsvart sotig humus och i dess undre del av ett ca decimetertjockt svart sotlager. Avfallsgrop, oval, 0,9 x 0,75 m (Ö-V) och 0,42 m dj. Gråsvart sotblandad humös fyllning, delvis kol, otydlig avgränsning åt V. Under fyllningen ett kraftigt svart sotigt och kolrikt decimetertjockt lager som utbreder sig något mer åt Ö än det övre fyllningshorisonten. Fyndmaterial med järn, plåt/brons, flinta, hästtänder, slagg, m m. Recent inblandning? (undrar undersökaren men det är troligen ej så) Träkolet 14 C-daterat till 1410 +/- 80 BP, d v s ca 540 +/- 80 e Kr, kali- 21

brerat 2 σ 444 f Kr 784 e Kr (Beta-53975; KLM prov nr 169). Fynd: F 3 Bleck, slagg, ten, av brons, 68 g (klippta bleck för nersmältning) F 4 Nitar, spikar, tenar, av järn, 437 g (även några bitar järnslagg) F 5 Lerklining, troligen delar av ugnsvägg, 600 g F 6 Slagg, av olika slag, 1140 g F 7 Flinta, avslag mm, kristianstads- o sydskand, ev ordovicisk, 25,9 g (9 st) F 8 Djurben, 199 g, slaktavfall, bl a tänder Som lösfynd från hela undersökningen, alternativt från denna anläggning: F 9 Bronsnål, 7,8 cm l och 2,5 mm i den tillplattade änden, den andra spetsig. Anl 4: Grop Ovalt rundad, 0,64 x 0,60 m stor (Ö-V) i plan och 0,20 m dj. Fyllningen utgörs av mörkbrun, grusblandad humus. Grop, närmast rund, 0,6 m i diam och 0,03 m dj. Fyllning av mörkbrun något humös sotig fyllning, enstaka kalkstenar (5-15 cm st) och kol, avgränsningen nedåt svår att tyda, matjordsliknande fyllning nedåt i steril mark. Sannolikt naturlig grop, f d träd? Fynd: F 10 Järnstycke, platt, korroderat, 21,5 g F 11 Slagg, 8,8 g (1 st), ev korroderat järn? F 12 Lerklining, 6,4 g (8 st), bit av ugnsvägg? F 13 Djurben, 21,2 g (8 st) 22

Förundersökningen Anl 5: Härd Oval, ca 1,35 x 1,02 m stor (NÖ-SV) i plan och 0,13 m dj. Fyllningen utgjordes av gråsvart, sandblandad humus. prov nr 170). Träkolet 14 C-daterat till 1210 +/- 140 BP, d v s ca 740 +/- 140 e Kr, kalibrerat 2 σ 600 f Kr 1160 e Kr (Beta-53976; KLM prov nr 170). Fynd: F 14 Skiffer?, avslag?, 1 st (litet) F 15 Djurben, 182 g Anl 6: Härd Något oregelbundet oval, ca. 1,00 x 0,58 m stor (NÖ-SV) och 0,08 m dj. Fyllning av gråsvart sandblandad humus. Fynd: F 16 Djurben, 4,4 g Anl 7: Nedgrävning/grop Närmast rundad, ca. 1,60 m i diam i plan och 0,16 m dj. med flack skålformad profil. Fyllning av gråsvart, något sotig och sandblandad humus. Träkolet 14 C-daterat till 1080 +/- 120 BP, d v s ca 870 +/- 120 e Kr, kalibrerat 2 σ 700 f Kr 1212 e Kr (Beta-53977; KLM prov nr 171). Fynd: F 17 Slagg, 233 g (ca 20 st) F 18 Flintavslag, 0,8 g (1 st), av sydskandinavisk flinta F 19 Djurben, 69,7 g Anl 8: Härdbotten Oval, ca. 0,70 x 0,60 m stor (N-S) i plan och 0,07 m dj med flack skålformad profil. Fyllning av brungrå-grå sandig humus. Fynd: - Anl 9: Nedgrävning/grop Oval, 0,98 x 0,68 m stor (N-S) i plan och 0,10 m dj med flack skålformad profil. Fyllning av brungrå, matjordsliknande humus. Fynd: F 20 Djurben, 472 g, stora slaktstycken, horn och tänder Anl 10: Nedgrävning/grop Oval, ca. 1,70 x 1,20 m stor (Ö-V) i plan och 0,31 m dj med skålformad profil. Fyllning av gråbrun matjordsliknande, sandblandad humus. Fynd: F 21 Djurben, 226 g 23

24

Bilaga 2. Anläggningsritningar 25

26

27

28

Bilaga 3. Fyndlista Fynd nr: Anl nr Anläggningstyp Ruta Antal Vikt Mått 1 Mått 2 Material Sakord Sakord 2 Datering A Datering B Datering C Anmärkningar 1 1 Nedgrävning 152,6 Ben Djurben 2 2 Ugn 20 141,7 Slagg Järnålder Äldre järnålder 3 3 Avfallsgrop 58 68,2 Brons Bleck, slagg, ten 4 3 Avfallsgrop 436,9 Järn Nitar, spik, tenar m m Förundersökning Järnålder I bitar klippt brons för nersmältning, därtill några bitar bronsslagg. Järnålder För omarbetning? Även slaggbitar. 5 3 Avfallsgrop 0 599,9 Lera Lerklining Ugnsvägg? Järnålder Delar av raserad ugnsvägg? 6 3 Avfallsgrop 0 1140,2 Slagg Järnålder Av olika slag. 7 3 Avfallsgrop 9 25,9 Flinta Avslag Kristianstadsfl inta, sydskandinavisk m fl. 8 3 Avfallsgrop 0 198,7 Ben Djurben Järnålder Slaktavfall, tänder bl a. 9 Lösfynd? A3? 1 1,3 7,8 0,25 Brons Ten Nål (?) Järnålder? Äldre järnålder? 10 4 Nedgrävning 1 21,5 Järn Stycke Korroderat Järnålder Förromersk JÄÅ? 7,8 cm l, 2,5 mm bred i den tillplattade änden. 11 4 Nedgrävning 1 8,8 Slagg Utredning. Eg korroderat järn? 12 4 Nedgrävning 8 6,4 Lera Lerklining Utredning. Från ugsnvägg? 13 4 Nedgrävning 8 21,2 Ben Djurben Utredning. 14 5 Härd 1 Skiffer? Avslag? 15 5 Härd 182,3 Ben Djurben 16 6 Härd 4 4,4 Ben Djurben 17 7 Nedgrävning 20 233,1 Slagg Järnålder Ev en bit av nit/spik. 18 7 Nedgrävning 1 0,8 Sydskandinavisk fl inta Avslag 19 7 Nedgrävning 0 69,7 Ben Djurben 20 9 Nedgrävning 0 471,7 Ben Djurben Stora slaktbitar, även horn och tänder. 21 10 Nedgrävning 0 226,3 Ben Djurben 29

30

Bilaga 4. 14 C-prover 31

32

33

34

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se