Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt regn man kan förvänta sig i snitt vart 10:e år Varaktighet
Olika typer av skyfall Cumulonimbus Daglösen Mesoskaliga konvektiva system Frontsystem
Årets Största dygnsnederbörd 1881-2017 För Söderköpings del har den gångna månaden varit av både ondo och godo. Tidigare torka behövde mer än väl kompenseras men att som den 9 få 164 mm på 5 timmar var i mesta laget. Resultatet blev spolierade källarinredningar i nästan alla byggnader. Dessutom skador i affärslokaler, på gator och vägar, till detta kommer skördeskador i distriktet. Uppmätningen av den abnorma nederbörden 179.4 mm den 9-10 verkställdes för säkerhets skull i vittnes närvaro. 2. Råda 188.6 mm 2004-08-04 1. Fagerheden 198.0 mm 1997-07-28 3. Härnösand 187.3 mm 1908-06-18 4. Söderköping 179.4 mm 1973-07-09
Fulufjället 31 augusti 1997 (nordvästra Dalarna) Storbron 137 mm (SMHI-station) 276 mm (privat mätare) Ca 400 mm uppskattat 5
1900 - Historisk variation av dygnsnederbörd 2017 Medel >=40 mm Max Max 15 min per år
Varför tror vi att skyfallen kommer öka i framtiden? En varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga (Clausius-Clapeyron) ~7%/C Cumulonimbusmoln suger in vattenångan i luften och omsätter en liten del av den till nederbörd Skyfallet i Malmö gav ca 100mm över staden. Ca 30% av vattenångan omsätts till regn => 20 ML vatten i molnet Mer vattenånga => kraftigare skyfall Mindre stabil atmosfär => kraftigare omblandning => högre effektivitet i omvandling vattenånga till regn => kraftigare skyfall
Och i framtiden då? IPCC har tagit from olika tänkbara utsläppsscenarior baserat på olika samhälls-, teknologi- och befolkningsutvecklingar
Temperaturökning Globala klimatmodeller beräknar energi och vattenbalans med mera. Återproducerar historisk utveckling av den globala medeltemperaturen när modellerna drivs av förändringar i CO2, vulkanemissioner, solaktivitetscykeln, samt olika aerosoler.
Klimatscenarier Utsläppsscenarier beräknas med globala klimatmodeller, gridstorlek ~100 km Regionala klimatmodeller gör mer detaljerade beräkningar för en mindre del av världen, gridstorlek ~10 km MEN, skyfall som sker med korta varaktigheter och över små areor klarar de fortfarande inte att beskriva så bra. Först vid ca 12h varaktighet stämmer de med observationer. (~ större regnområden)
Hur tar vi i praktiken höjd för klimatförändringar? Klimatfaktor en multiplikator till dagens dimensionerande värden. 2 graders global temperaturökning betyder va 2-3 graders ökning i Sverige 14-21% ökning enligt Clausius-Clapeyron Klimatfaktor = 1,14 1,21 SMHIs analyser av klimatmodeller ger en klimatfaktor på minst 1,2 mot mitten av århundradet, men eventuellt större faktor mot slutet av århundradet beroende på vägval. Svenskt Vattens riktlinjer baseras på analyser av klimatmodeller vid SMHI och konstaterar att en klimatfaktor på minst 1,2 bör appliceras.
Slutsatser Vi kan inte urskilja trender i skyfall med nuvarande dataunderlag. Mer data behövs! Förändringar enligt Clausius-Clapeyron (~7%/C) stämmer ganska väl med nuvarande klimatmodeller och ger en klimatfaktor på ca 1,2 mot mitten av århundradet. Spännande utveckling inom regional klimatmodellering som bättre beskriver skyfall kan komma att öka klimatfaktorn genom fysikaliska återkopplingar som dagens modeller inte klarar att modellera.