Värmlands kulturplan 2013 2015

Sida 1(64) Datum 2012-10-25 Dnr RV2012-519 Värmlands kulturplan 2013 2015 Program för utveckling av kulturen i Värmland Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 5344-2984 PlusGiro 437 33 98-9

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 2 Innehåll Förord... 4 Kulturplanen en läsanvisning... 5 En kulturpolitik för framtiden... 7 Samverkan... 8 Gemensamma perspektiv... 10 Barn och unga... 10 Jämställdhet... 11 Mångfald och interkulturell utveckling... 12 Internationalisering... 13 Digital delaktighet och kommunikation... 14 Kulturlivets klimatarbete... 16 Tillgänglighet... 16 De professionella kulturskaparnas villkor... 18 Verksamhetsområden... 20 Scenkonst: professionell teater-, dans- och musikverksamhet... 21 Dans... 21 Musik... 22 Teater: Wermland Opera, Västanå Teater och fria grupper... 23 Bildkonst och konsthantverk... 27 Kristinehamns konstmuseum... 27 Rackstadmuseet... 28 Konstfrämjandet i Värmland... 29 Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) Värmland... 29 Museiverksamhet och kulturarv... 30 Kulturarv... 30 Värmlands Museum... 31 Länsstyrelsens kulturmiljöstrategi... 34 Konst- och kulturfrämjande verksamhet... 35 Riksteatern Värmland... 35 Dans i Värmland... 36 Filmkulturell verksamhet... 37 Film i Värmland... 37 Främjande av hemslöjd... 39 Biblioteksverksamhet... 39 Litteratur... 46 Regional enskild arkivverksamhet... 46

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 3 Folkrörelsernas arkiv för Värmland... 48 Föreningen Värmlandsarkiv... 48 Värmlandsarkiv... 48 Sverige Amerika Centret... 49 Kulturen i samspel... 50 Livsmiljö och samhällsplanering... 50 Det civila samhället... 51 Folkbildning... 52 Studieförbunden... 52 Folkhögskolorna... 53 Kultur i skolan... 53 Högre utbildning och forskning... 54 Kultur och hälsa... 55 Besöksnäringen och kulturen... 56 Kulturella och kreativa näringar (KKN)... 57 Ekonomiska ställningstaganden... 58 Anslag 2013... 60 Genomförande och uppföljning av kulturplanen... 61 Samverkans- och dialogformer... 61 Förväntningar på statliga myndigheter... 62 Årscykel 2013 2015... 62 Region Värmlands roll... 63 Ansvarsfördelning... 63 Armlängds avstånd... 64 Bidragsgivning... 64 Landstinget och kommunerna i Värmland... 64 Faktabilagor: Kulturen i Värmland Framtagande och förankring av kulturplanen

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 4 Förord Kulturlivet i Värmland står starkt i dag, men hur vill vi utveckla det? Hur kan vi stärka samverkan? Hur skapar vi förutsättningar för kulturlivets förnyelse? Vad vill vi med den regionala kulturpolitiken? De frågorna försöker vi ge svar på i den kulturplan som tagits fram av Region Värmland i samverkan med kommunerna och efter samråd med det värmländska kulturlivet och det civila samhället. Med kulturplanen som underlag tar Värmland steget in i kultursamverkansmodellen 2013. Det är viktigt att vi kan skapa en regional samsyn och tydlighet kring kulturpolitiken. Samverkan mellan verksamheter, mellan länder, regioner och kommuner, mellan amatörer och professionella, mellan skilda konstarter är grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas. Det är också grundtanken i det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser: att vi bygger vår region tillsammans. Kulturens egenvärde slås fast i de nationella kulturpolitiska målen och ska vara vägledande också för den regionala kulturpolitiken. Samtidigt är kulturen en självklar del av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Den bidrar till regionens attraktivitet, besöksnäringens utveckling, kompetensutveckling, folkhälsa och flera andra utvecklingsområden. Genom arbetet med en regional kulturplan har vi fördjupat dialogen om kulturen och dess roll i samhällsutvecklingen och lagt grunden för en ökad samverkan mellan olika aktörer. Sammanlagt har mer än tusen personer i Värmland deltagit i dialogerna om framtidens kulturpolitik. Tack alla ni som bidragit med stort engagemang och viktig kunskap i framtagandet av kulturplanen! Tomas Riste Regionråd Catarina Segersten Larsson Regionråd

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 5 Kulturplanen en läsanvisning Värmlands kulturplan är ett regionalt program och planeringsverktyg för utveckling av kulturen i Värmland under åren 2013 2015. Den utgör också underlag för Region Värmlands ansökan om statsbidrag från Statens kulturråd i de delar av programmet som avses få statlig medfinansiering. Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik kultursamverkansmodellen där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas i avsikt att föra kulturen närmare medborgarna och främja ett lokalt och regionalt engagemang för kulturfrågor. Värmlands kulturplan är resultatet av en omfattande dialogprocess under 2011 2012. Processen beskrivs i en bilaga till kulturplanen. Faktadelen För att kunna blicka framåt och formulera visioner om framtiden måste vi ha kunskap om det förflutna och om dagens verklighet. Därför togs rapporten Kulturen i Värmland 2011 fram på uppdrag av regionstyrelsen i syfte att fungera som ett underlag för den regionala dialogen om kulturplanen. Rapporten har bearbetats, kompletterats och uppdaterats. Den bifogas som en bilaga till kulturplanen. Ambitionen har varit att beskriva Värmlands starka kulturtradition, länets levande kulturliv, våra nationellt konkurrenskraftiga kulturella verksamheter och den kreativitet som är en grundläggande resurs för all regional utveckling. Rapporten redogör för historik och nuläge, ger en samlad bild av kulturen i länet, innehåller fakta om verksamhet, ekonomi, publik etcetera. Den har ambitionen att teckna en bild av vad de regionala kulturverksamheterna betyder lokalt, regionalt och nationellt. Det är lämpligt att läsa faktadelen innan man fördjupar sig i kulturplanens prioriteringar och utvecklingsinsatser. Kulturplanen Kulturplanen tar ett utvecklingsinriktat helhetsgrepp över den offentligt finansierade kulturen i Värmland, med fokus på de utvecklingsinsatser som ska göras inom ramen för samverkansmodellen. För det fortsatta arbetet med kulturplanen är det viktigt att se regionens samlade kulturliv i ett brett perspektiv och inte låta sig begränsas av kultursamverkansmodellens relativt smala finansieringsperspektiv. De flesta avsnitt avslutas med att utvecklingsinsatserna pekas ut. Vi har valt att skilja mellan insatser som avser de verksamheter som statsbidragen riktas till, och övriga regionala utvecklingsinsatser. De senare finansieras inte med statsbidraget, men stöttar på olika sätt regionens samlade utveckling inom kulturområdet. Kulturplanen är ett politiskt dokument, fastställt av regionfullmäktige. Fokus ligger därför på insatser som görs av Region Värmland och/eller de regionala kulturverksamheterna eller av den regionala nivån i samverkan med kommunerna. Planen gäller för tre år, 2013 2015. Därför har den i vissa delar fått en ganska öppen karaktär, där de specifika insatserna och aktiviteterna inom olika prioriterade områden kommer att definieras och utformas efterhand och i samverkan. Planen avser att beskriva samspelet mellan prioriteringarna på regional och kommunal nivå, relationen till de nationella kulturpolitiska målen och att tydliggöra gemensamt prioriterade utvecklingsområden.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 6 Verksamheter eller institutioner? Den lagstiftning som reglerar kultursamverkansmodellen använder begreppet kulturverksamhet för att beskriva mottagarna av statsbidrag. I kulturplanen har vi valt att använda samma begrepp när vi samlat beskriver de tio verksamheter/institutioner som erhåller statsbidrag inom ramen för modellen: Wermland Opera, Västanå Teater, Värmlands Museum, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Föreningen Värmlandsarkiv, Riksteatern Värmland, Dans i Värmland, Film i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland och Slöjd i Värmland. Begreppet kulturell verksamhet används i planen när vi önskar beskriva ett större antal aktörer än de som erhåller statsbidrag.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 7 En kulturpolitik för framtiden Kulturen är viktig för Värmland. Vi har ett rikt kulturliv med både bredd och spets, som bidrar till social gemenskap, rika upplevelser och hur Värmland uppfattas utifrån. Kulturen formar och utvecklar både samhället och oss som individer genom att vidga våra perspektiv, ge förståelse och skapa sammanhang. Den bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle. Vad som ska rymmas inom kulturbegreppet är inte självklart, och inte heller givet en gång för alla. Aktörerna på kulturområdet är och ska vara många. Ett öppet kulturbegrepp bidrar till en mångfald av möjligheter och skapande, både inom det fria kulturlivet, hos kulturverksamheterna och på marknaden. En livskraftig region behöver ett attraktivt kulturliv som rymmer allt ifrån ett professionellt kulturutbud av hög kvalitet till en mångfald av möjligheter till eget skapande. Alla värmlänningar ska kunna möta, uppleva och skapa kultur. Det är viktigt med en levande diskussion om kvalitetsbegreppets innehåll, värde och föränderlighet. Vad som är hög konstnärlig kvalitet måste vara föremål för öppna bedömningar som vilar på sakkunskap och erfarenhet. Den konstnärliga friheten utgör en omistlig del av yttrandefriheten och det offentliga samtalet. Om kulturen inte tillåts ifrågasätta och utmana förlorar den sin vitalitet och förmåga att bidra till samhällets demokratiska utveckling. Region Värmland ska tillsammans med kommunerna och staten vara garanter för gemensamma utvecklingsresurser och en väl fungerande kulturell infrastruktur som: ger länets invånare tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet, främjar och utvecklar kulturlivet, bidrar till mångfald och konstnärlig förnyelse, tillgängliggör och utvecklar kulturarvet, bidrar till regional utveckling och tillväxt, särskilt utvecklar kultur för, med och av barn och unga. Genom samverkan ska: Infrastruktur det aktiva deltagandet och delaktigheten i kulturlivet öka, fler mötesplatser och arenor för kreativ verksamhet etableras, villkoren för konstnärligt skapande och företagande förbättras, det ideella kulturlivet och arrangörskapet ges stärkta möjligheter att utvecklas, kulturutveckling över kommun- och länsgränserna underlättas, kulturlivets möjligheter till internationellt utbyte och samverkan stärkas, länets kulturella verksamheter skapa förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande. Det offentliga stödet till kulturen är nödvändigt för att garantera en lokal infrastruktur av bibliotek, biografer, scener, musik- och kulturskolor etcetera, men den enskilda kommunen är ibland för liten för att ge underlag för en högkvalitativ kulturell infrastruktur. Genom en regional infrastruktur inom till exempel scenkonst

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 8 och museiverksamhet tryggas tillgången till konstnärlig kompetens och professionell kultur av hög kvalitet. Tillgänglighet Tillgänglighet är ett nyckelbegrepp inom kulturpolitiken. Region Värmland ska verka för att det offentligt finansierade regionala kulturlivet når ut till alla invånare, oavsett bostadsort, ålder, kön eller utbildning. Utveckling och förnyelse En regional kulturpolitik för framtiden kan inte bara handla om att bygga vidare på det man har. Den regionala kulturpolitiken måste skapa utrymme för utveckling och förnyelse inom kulturverksamheterna samtidigt som den är öppen för omprövningar och nya satsningar. Det framtida kulturlivet i Värmland formas i stor utsträckning av konstnärer, kulturskapare och entreprenörer med visioner och egensinne. Den regionala och lokala kulturpolitiken ska skapa en gynnsam jordmån för dem som på olika sätt bidrar till att ge Värmland en stark kulturprofil. Regional utveckling Kulturen ska vara en kraft och motor i regionens utveckling. Den kan medverka till att skapa sysselsättning och nya företag, utveckla innovationskraft och nya synsätt, öka jämställdheten och mångfalden, skapa attraktivitet och bidra till samhällsutvecklingen i stort. Region Värmland vill använda den regionala kulturpolitiken och dess verktyg till att öka Värmlands utvecklingskraft utifrån prioriteringarna i det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet och den kommande regionala utvecklingsstrategin. Samverkan Samverkan är inget nytt i den regionala kulturpolitiken. Men med kultursamverkansmodellen sätts ytterligare fokus på de möjligheter till förnyelse och utveckling som skapas genom samverkan inom kulturlivet och med andra samhällssektorer. Konsten och kulturlivet förändras snabbare än kulturpolitiken. Gränser överskrids, nya samarbeten växer fram och oväntade kulturformer uppstår. Kulturarv och kulturmiljöer kan i större utsträckning användas för nyskapande inom olika kulturområden, scenkonst kan kopplas till matkultur och hemslöjd till förpackningsutveckling. Rörlig bild samverkar med andra medier, medan berättande i olika former kan mötas inom varumärkesbyggande och storytelling. Det finns en stark ambition att arbeta gränsöverskridande i det värmländska kulturlivet. Samverkan med andra konstområden är sedan lång tid tillbaka ett vanligt arbetssätt inom de regionala kulturverksamheterna, men det är ett område med potential att utvecklas ytterligare. Samverkansmodellen innebär också en vilja att se det kulturpolitiska arbetet utifrån ett helhetsperspektiv och skapa samarbete över gränser: mellan kulturpolitik och utvecklingspolitik, mellan offentlig och privat sektor, mellan amatörer och professionella, mellan kulturverksamheter och ideella organisationer, mellan utövare och åskådare. En nyckelfråga är hur den regionala kulturella infrastrukturen ska se ut. Här måste regionala insatsområden möta lokala kulturpolitiska prioriteringar och ambitioner. En av samverkansmodellens utmaningar är att skapa förståelse för samspelet mellan det regionala och det kommunala på alla beslutsnivåer.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 9 Region och kommuner måste tillsammans sträva efter en balans så att hela Värmland har tillgång till ett mångsidigt kulturutbud. En viktig utmaning i det fortsatta arbetet blir att utveckla samverkansformerna mellan kommunerna. Ett viktigt syfte med regional samverkan är att utifrån en gemensam bild och plan skapa goda förutsättningar för konst- och kulturlivets utveckling i länet. Detta kan uppnås genom att vi gemensamt identifierar behov och utvecklingsmöjligheter och utifrån våra slutsatser initierar och driver processer och projekt. Vi kan också skapa förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande genom att utveckla formerna för samverkan mellan kommunal, regional och nationell nivå. Karlstads kommun spelar en särskild roll i regionens kulturliv, både genom sin storlek, sina personella och ekonomiska resurser, sin medfinansiering av regionala kulturverksamheter, universitetets lokalisering till kommunen och utbudet av scener, biografer och evenemangsarenor. Det finns många exempel på kultursamverkan och nätverk över länsgränserna, både mellan kommuner och inom kulturverksamheterna, men till skillnad från flera andra landsting och regionförbund har Region Värmland inte gått in i avtalsreglerade samverkanslösningar med andra län. Det hindrar inte att länsövergripande samarbeten kan vara en naturlig och nödvändig utveckling för att kunna ge stimulans och utvecklingsmöjligheter, höja kvaliteten och effektivisera verksamheterna. Värmland gränsar till Västra Götaland, Örebro län och Dalarna, men också till tre norska fylken. Den fortsatta utvecklingen av region- och Norgesamarbetet kommer givetvis att prägla inriktningen även på kulturpolitiken och kulturverksamheternas arbete.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 10 Gemensamma perspektiv Arbetet med jämställdhet, mångfald, barn och unga, internationalisering, delaktighet och tillgänglighet ska genomsyra all regional kulturverksamhet som erhåller offentligt stöd. Kulturverksamheterna och övriga aktörer ska medverka till att förverkliga kulturplanens intentioner utifrån sina verksamhetsmässiga förutsättningar. Barn och unga Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att vara delaktiga i kulturlivet. Utbud och aktiviteter ska präglas av mångfald och hög kvalitet. Barns och ungdomars förutsättningar att ta del av kultur skiljer sig beroende på bland annat ålder, bostadsort, i vilken skola de går och familjernas ekonomiska och sociala situation. Den regionala kulturpolitiken ska bidra till att utjämna dessa skillnader. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att unga kan använda och utveckla sin kreativitet och sina kulturella uttryckssätt. Att i unga år uppleva och skapa kultur inom en mångfald av uttrycksformer bidrar till att utveckla individens kreativitet, engagemang och innovationskraft även på andra samhällsområden. Barns och ungas rätt till kultur är ett prioriterat område i kulturpolitiken. Det offentligt finansierade kulturlivet medverkar till att inspirera, stödja, samordna och komplettera kulturell verksamhet för, av och med barn och ungdomar. Det sker genom kommunala verksamheter som bibliotek, skola, fritidsgårdar, musik- och kulturskola, regionala kulturverksamheter samt olika regionala och kommunala stöd, bland annat till föreningslivet. De regionala kultursatsningarna ska vara ett komplement och stöd till det som sker på lokal nivå; de kan inte kompensera för uteblivna satsningar på kommunal nivå. Många kulturverksamheter riktar sig i hög grad mot barn och unga, men det finns inte alltid konkreta och uppföljningsbara mål för detta arbete. Detsamma gäller kommunernas arbete med kultur för barn och unga. Här måste ett utvecklingsarbete ske. På de dialogmöten som genomförts under arbetet med kulturplanen har barn och unga ofta stått i centrum för diskussionerna. Barn och unga har däremot sällan själva deltagit i dessa dialogmöten. Därför har särskilda aktiviteter genomförts för att göra det möjligt för dem att medverka i arbetet med kulturplanen. Barns och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet har betonats i dialogerna. Det gäller bland annat frågan om lokaler och platser för eget skapande. Här finns ett behov av att finna former för hur bibliotek, samlingslokaler, skolor, fritidsgårdar och andra lokaler kan få en mer framskjuten uppgift som lokala kulturhus för unga, men också för åldersblandad verksamhet. Deltagarna i kommunernas dialogmöten har också pekat på behovet av att skapa möjligheter för unga och amatörer att inspireras av professionella kulturskapare. Barns, ungas och vuxnas konst- och kulturskapande måste oftare kunna mötas och visas på samma villkor. Verksamheterna måste bedriva ett flexibelt arbete som inkluderar nya grupper och individer. På dialogmöten har man också poängterat att musik- och kulturskolorna är viktiga arenor där barn och unga kan utveckla sitt konstnärliga skapande. Det finns i flera kommuner idéer om att bredda kulturskolans verksamhet till att i högre grad inkludera film, dans, teater, bildkonst, kulturarv och andra kulturformer samt att

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 11 utveckla samverkan mellan skolorna och det regionala kulturlivet. Kulturskolorna kan också vinna på att utveckla sitt samarbete över kommungränserna och bli en tydligare samarbetspartner på den regionala arenan. Region Värmland, regionala kulturverksamheter och kommunerna i Värmland ska gemensamt verka för att stärka barns och ungas möjligheter att ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland. Målet ska också vara att öka barns och ungas inflytande och delaktighet i kulturlivet och öka möjligheterna att utveckla eget skapande och egna kulturuttryck. Därigenom kan ung kultur i ännu högre grad bli en resurs för länets samlade kulturliv. Särskild vikt ska läggas vid att stödja nya kulturformer, unga arrangörsgrupper och skapa fler arenor för unga kulturutövare. Flera kommuner har i sina remissyttranden över kulturplanen särskilt lyft fram det regionala arbetet med UKM (Ung kultur möts). Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen De regionala kulturverksamheterna ska från verksamhetsåret 2013 redovisa sin verksamhet för barn och unga utifrån Kulturrådets föreskrifter för uppföljning. De ska också utveckla sin analys av vilka effekter verksamheten får för tillgången till professionell kultur av hög kvalitet för barn och unga, hur verksamheten bidrar till ungas eget skapande och vilka möjligheter det finns att ge unga ett ökat inflytande över planering och genomförande av verksamhet. Senast inför verksamhetsåret 2014 ska Region Värmland utreda möjligheten att sätta upp tydliga mål för hur stor andel av de samlade årsanslagen till regionala kulturverksamheterna som ska avse verksamhet för barn och unga. Region Värmland och de regionala kulturverksamheterna ska öka sitt engagemang som aktiva samverkansparter i regionala, nationella och internationella nätverk som rör barn- och ungdomskultur och som deltagare i relevanta konferenser och seminarier. Under 2013 2015 ska de regionala kulturverksamheterna i högre grad engageras i arbetet med stärka och utveckla UKM (Ung kultur möts) och andra lokala och regionala mötesplatser för unga kulturutövare. (Utvecklingsinsatserna som avser kultur i skolan redovisas i ett särskilt avsnitt, se sid 53). Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmlands bidragsgivning till mindre kulturprojekt och evenemang ska i högre grad prioritera ansökningar som avser kultur för, med och av barn och unga. Jämställdhet Ett av kulturpolitikens mål är att uppnå likvärdigt deltagande och representation i kulturlivet. Arbetet inom området ska utgå från de nationella och regionala jämställdhetsmålen. Mäns och kvinnors erfarenheter, kunskaper och värderingar ska speglas och tillvaratas på ett likvärdigt sätt. Ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet och mångfald genom att fler erfarenheter och berättelser presenteras. Precis som samhället i stort uppvisar kultursektorn brister vad gäller jämställdhet mellan könen. För att på allvar bryta mönstret krävs ett långsiktigt och kunskapsdrivet utvecklingsarbete. Jämställdhetsintegrering förutsätter nya tankesätt och metoder. Arbetet måste ha stöd från den nationella nivån genom relevanta utbildningar, forskning och konkreta verktyg för förändringsarbete. Den kulturpolitiska samverkan som Region Värmland genomför tillsammans med Värmlands kommuner och kulturliv har som mål att synliggöra befintliga strukturer

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 12 och uppnå en jämnare fördelning av representation och resurser. Alla regionala kulturverksamheter ska integrera ett jämställdhetsperspektiv. De konkreta insatserna kan handla om att regionalt och lokalt arbeta med ett tydligare jämställdhetsperspektiv inom områden som utställningsverksamhet, publikarbete, uppsökande verksamhet, scenkonstrepertoar, filmproduktioner, talangutveckling, arbetet med kultur i skolan, bidragsgivning, uppdrag, inköp, mentorsprogram samt anställningar av personal och rekrytering till kurser, workshops etcetera. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Region Värmland ska i samverkan med kulturverksamheterna, kommunerna samt civilsamhällets och kulturskaparnas organisationer följa och analysera de regionala kulturverksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv, identifiera prioriterade insatsområden, verka för ökad kunskap och kompetens och senast inför verksamhetsåret 2015 ha konkretiserat uppföljningsbara jämställdhetsuppdrag till respektive kulturverksamhet. De regionala kulturverksamheterna ska senast 2015 ha upprättat strategier för jämställdhetsintegrering. De ska senast 2013 redovisa ett jämställdhetsperspektiv i personal-, produktions-, utställnings-, inköps- och publikstatistik. Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmland ska stärka jämställdhetsperspektivet i riktlinjer och handläggning av projekt- och evenemangsstödet inom kulturområdet. Region Värmland ska stimulera jämställdhet i kulturlivet genom att stödja projekt och satsningar på metod- och systemutveckling utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mångfald och interkulturell utveckling Sverige är ett land präglat av etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald. Ett aktivt mångfaldsarbete inom kulturområdet är en många gånger outnyttjad resurs för en kvalitativ utveckling av kreativa processer och konstnärliga uttryck. Mångfaldsarbetet ska bland annat utgå från diskrimineringslagens syfte: att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Att arbeta för att kulturens utbud upplevs som tillgängligt, meningsfullt och angeläget för hela befolkningen ligger i linje med diskrimineringslagens intentioner. En viktig aspekt av mångfaldsarbetet är också att ge människor rätt och möjligheter att uttrycka sig samt att skapa och sprida sina verk på det språk de själva vill. De nationella minoriteternas rättigheter och möjligheter ska tas tillvara i det regionala kulturarbetet så att deras språk och kulturer skyddas och främjas. Att många olika erfarenheter tillvaratas och speglas är en förutsättning för social sammanhållning, ett livskraftigt civilsamhälle och en levande demokrati. Arbetet med mångfaldsfrågorna är också ett bidrag till arbetet att göra Värmland mer attraktivt för boende och besökare. I det regionala utvecklingsprogrammet poängteras att en ökad mångfald bidrar till nytänkande och förändring. Kulturlivet i Värmland måste bli bättre på att se möjligheterna och kompetensen i den kulturella mångfalden i länet. Det ska synas i kulturlivet att Värmland är ett mångkulturellt samhälle. Alla regionala kulturverksamheter ska integrera ett mångfaldsperspektiv.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 13 De konkreta insatserna kan handla om att regionalt och lokalt arbeta med ett tydligare mångfaldsperspektiv inom områden som utställningsverksamhet, publikarbete, uppsökande verksamhet, scenkonstrepertoar, filmproduktioner, talangutveckling, arbetet med kultur i skolan, bidragsgivning, uppdrag, inköp samt anställningar av personal och rekrytering till kurser, workshops etcetera. Inom mångfaldsområdet ska också de kulturella avtryck som invandringen från Finland satt i Värmland uppmärksammas och tillvaratas. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Region Värmland ska i samverkan med kulturverksamheterna, kommunerna samt civilsamhällets och kulturskaparnas organisationer analysera de regionala kulturverksamheterna utifrån ett mångfaldsperspektiv och identifiera prioriterade insatsområden, verka för ökad kunskap och kompetens och senast inför verksamhetsåret 2015 ha konkretiserat uppföljningsbara mångfaldsuppdrag till respektive kulturverksamhet. I arbetet ska mångkulturella organisationer och de nationella minoriteternas företrädare ha en självklar plats. Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmland ska stärka mångfaldsperspektivet i riktlinjer och handläggning av projekt- och evenemangsstödet inom kulturområdet. Region Värmland ska stimulera mångfald genom att stödja projekt och satsningar på metod- och systemutveckling utifrån mångfaldsperspektivet. Internationalisering Ökat resande, ökad rörlighet, den informationstekniska utvecklingen och EUmedlemskapet har bidragit till att de internationella kontaktytorna breddats under de senaste årtiondena. Kontakter och utbyte över geografiska och kulturella gränser har ökat och sker enklare än tidigare. Det internationella kulturutbudet har på många sätt blivit större och mer tillgängligt. Omvänt har den kultur som skapas i Sverige blivit mer tillgänglig och synlig utanför landets gränser. Kulturlivets internationalisering är viktig av flera skäl. Ökade samarbeten, kontakter och möten med aktörer från övriga världen ger kunskaper, perspektiv och stimulans. Öppenhet och mobilitet bidrar till ett varierat och dynamiskt kulturutbud av hög kvalitet. Det är därmed också ett sätt att utveckla kulturverksamheterna och att utveckla och förnya kulturskaparnas konstnärliga uttryck. Det regionala utvecklingsprogrammet betonar vikten av att Värmland blir en öppnare region som tar plats på den internationella arenan. En ökad internationalisering ger fler människor i Värmland tillgång till en mångfald av konst och kultur från andra länder. Det gäller såväl evenemang och festivaler som gästspel och gästateljéer. Här finns redan projekt, verksamheter och samverkan att bygga vidare på. Kulturen är en utmärkt kontaktskapare, ett effektivt verktyg när regionen öppnar sig mot omvärlden. Kultur från länet bör därför ges fler möjligheter att presenteras internationellt. Det har betydelse både för kulturskaparnas yrkesmässiga utveckling och som en del i marknadsföringen av länet. Arbetet med att öka kulturlivets internationalisering grundas inte bara i de regionala ambitionerna, utan också i de nationella kulturpolitiska målen. Statens kulturråd har av regeringen getts ett särskilt ansvar för att utveckla internationaliseringen inom hela kulturområdet, vilket också kopplas till arbetet med samverkansmodellen. Det värmländska kulturlivet bör i större utsträckning utnyttja de olika typer av program och bidrag som kan sökas till kulturlivets internationalisering.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 14 Med sitt geografiska läge har Värmland särskild anledning att ytterligare utveckla möjligheterna till kulturellt utbyte och strategisk samverkan med norska partners. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Under 2013 ska Region Värmland i samverkan med kulturverksamheterna, kommunerna samt civilsamhällets och kulturskaparnas organisationer analysera möjligheterna till utveckling av internationell kultursamverkan och identifiera prioriterade insatsområden. Det internationella perspektivet ska integreras i kulturverksamheterna, med kvalitet, konstnärlig integritet, ömsesidighet och långsiktighet som viktiga utgångspunkter. Region Värmland ska bidra till ökad kunskap om var man kan söka projektmedel, förbättrat stöd vid projektutveckling och ansökningar samt kontaktytor där Kulturrådets och andra myndigheters och organisationers kompetens tydligare kan komma det värmländska kulturlivet till del. Region Värmland ska också medverka till att omvärldsbevakningen stärks och bidra till att erfarenheter från tidigare internationella projekt tillvaratas och sprids. Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmlands projekt- och evenemangsstöd ska från 2013 ges ett tydligare internationellt perspektiv där samverkan med andra parter förstärks. Samverkan mellan kultur- och utbildningsinstitutioner ska uppmuntras, liksom breda konstområdesövergripande samarbeten, interregionala samarbeten och samverkan med andra politikområden. Region Värmland ska verka för att det värmländska deltagandet stärks i internationella nätverk och organisationer som syftar till att skapa förutsättningar för ett ökat internationellt kulturutbyte och samarbete. Region Värmland ska verka för att kultur från länet ges fler möjligheter att presenteras internationellt. Digital delaktighet och kommunikation Den snabba digitala utvecklingen har gett upphov till en rad förändringar i hur människor tar del av, skapar och sprider kultur. Internet har skapat nya rum för kulturupplevelser, ett vidgat kulturutbud, hög tillgänglighet och ökade spridnings-, marknadsförings- och försäljningsmöjligheter. Genom webbplatser och sociala medier skapas globala kontaktytor, ökade möjligheter för smalare genrer, nya forum för eget deltagande och medskapande, samt ett ökat konsument- och medborgarinflytande. Förändrade och delvis nya ekonomiska förutsättningar för produktion och distribution av kultur växer fram som en följd av den digitala utvecklingen. Diskussionen kring mångfald, kvalitet och amatör- respektive professionell kultur får en delvis ny innebörd. Nya möjligheter uppstår, men också nya krav och utmaningar. Allt detta måste offentligt finansierade kulturverksamheter ta i beaktande framöver. En fråga som återkommit i dialogen om kulturplanen har varit hur kulturlivet bättre kan marknadsföra sig; hur arrangörer kan nå en publik, hur kulturskapare kan finna uppdragsgivare, hur publiken kan hitta fram till det intressanta utbudet, hur besökare kan göras mer delaktiga. Diskussionerna har ofta handlat om den nya tekniken. Region Värmland har under 2011 slagit samman varmland.se och varmland.org till en webbplats, som bland annat ska ge en samlad bild av kulturutbudet i länet. Tillsammans med andra regionala och lokala marknadsföringsinsatser kan varmland.se ytterligare stärka Värmlands goda rykte som kulturregion.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 15 Under 2011 lanserades också webbplatsen bibliotekvarmland.se som drivs av tolv kommunbibliotek tillsammans med Länsbiblioteket i Värmland. Därutöver driver Region Värmland en samlande webbplats för arbetet med kultur i skolan, kulturiskolan.se, och en webbplats för Ung kultur möts (UKM) i länet, www.ungkultur.se. Dessutom har givetvis de regionala kulturverksamheterna egna webbplatser. Ökad användning av sociala medier är ett prioriterat område för många kulturella verksamheter och inom olika kulturområden finns önskemål om portaler och nya webbplatser. För att konstområdesövergripande webbplatser/portaler ska kunna drivas långsiktigt krävs en finansiering och ett huvudmannaskap som inte är baserat på projektlösningar. Erfarenheterna från bland annat kulturarvvarmland.se och selmalagerlof.se visar på svårigheterna att skapa hållbara lösningar över tid. Region Värmland har därför valt att tills vidare inte bekosta och stödja webbprojekt inom enskilda kulturområden. För de offentliga minnesinstitutionerna arkiven, biblioteken och museerna har möjligheterna att förmedla, bevara och tillgängliggöra kulturarvet ökat tack vare den digitala utvecklingen. Kulturarvet kan göras mer synligt och spridas långt utanför institutionernas egna lokaler. Forskning och studier underlättas, kreativitet och innovation främjas och användarna kan också bidra till att beskriva, katalogisera och sprida kännedom om det som institutionerna gör tillgängligt. Regeringens nationella strategi Digitalt kulturarv utgår från den digitala agendan IT i människans tjänst och har som mål att kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning ska bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. Det är en självklar målsättning även för det värmländska arbetet med digitaliseringen. För att finna gemensamma och kostnadseffektiva lösningar bör arbetet ske i samklang med de nationella strategierna och det nationella och internationella arbetet med att finna gemensamma långsiktiga och kompatibla lösningar. När samhället blir alltmer digitaliserat är det viktigt att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. En ökad digital delaktighet och en fortsatt utveckling av offentliga och kommersiella e-tjänster förutsätter bland annat ett väl utbyggt bredbandsnät. Biblioteken har en viktig roll när det gäller att erbjuda tillgång till internet och hjälp med informationssökning. På kulturområdet är det också viktigt att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Regionala kulturverksamheter som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation ska från verksamhetsåret 2014 redovisa sina utmaningar och behov inom digitaliseringsområdet samt sin långsiktiga strategi med tydliga prioriteringar för digitalisering och tillgänglighet, antingen i form av en separat plan eller inom ramen för sin verksamhetsplan. Region Värmland ska tillsammans med de regionala kulturverksamheterna verka för att information på webbplatser och i sociala medier blir mer målgruppsorienterad och användarvänlig och därigenom bidrar till ökad tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet. Det regionala kulturlivet ska ges ökade möjligheter att delta i det fortsatta utvecklingsarbetet av varmland.se. Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmland ska genom sin bidragsgivning stödja en ökad och utvecklad digitalisering av samlingar och arkiv, utveckling av metoder för bevarandet av information som skapats i digitala format samt en ökad användning av digital teknik inom kulturlivet. Bidrag från Region Värmland förutsätter medfinansiering från andra finansiärer.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 16 Kulturlivets klimatarbete Alla i Värmland ska kunna leva ett gott liv i en god miljö. En miljömässigt hållbar utveckling ger ett livskraftigt Värmland. Ett effektivt miljöarbete bidrar till att skapa tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. En rad regionala aktörer har samlats bakom klimatmålet Värmland är klimatneutralt år 2030, som utgår från det nationella miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Även andra miljökvalitetsmål, till exempel god bebyggd miljö, har relevans för kulturlivet. Kulturlivet har en miljöpåverkan, inte minst gäller det frågan om hur människor transporterar sig till kulturarrangemang i regionen. Arrangemang bör vara klimatanpassade i alla led. Kulturlivet arbetar redan i varierande grad med miljö- och klimatfrågorna. Exempelvis är återvinning, traditionella miljövänliga och energisnåla metoder och hållbarhet centrala frågor inom hemslöjden. Genom att utveckla lokal kulturverksamhet och utnyttja nya tekniska möjligheter kan resandet minska. Att energieffektivisera kulturlivets fastigheter är också en viktig uppgift. I sitt utvecklingsarbete kan kulturlivet ta stöd av idrottsrörelsens erfarenheter. Kulturen kan också spela en roll i klimatarbetet genom sin förmåga att gestalta frågeställningar, ge perspektiv på utvecklingen och påverka attityder. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Region Värmland avser att initiera ett utvecklingsarbete med sikte på att det värmländska kulturlivet ska bli mer klimat- och miljösmart. Som ett första steg arrangeras en konferens kring kulturen och klimatfrågorna under 2013. Region Värmland inledde 2011 ett arbete med sikte på att hela organisationen ska miljödiplomeras utifrån kraven i Svensk Miljöbas. Kulturverksamheternas erfarenheter från denna process ska utnyttjas i det fortsatta regionala arbetet med hållbarhetsfrågorna. De regionala kulturverksamheterna ska ta ansvar för sin miljöpåverkan, klimatanpassa sin verksamhet och verka för en hälsosam miljö och hållbar resursanvändning. Arbetet bör senast 2014 redovisas i verksamhetsplaner och årsredovisningar. Övriga regionala utvecklingsinsatser Region Värmland ska stimulera till kulturens klimatarbete genom att stödja projekt och satsningar på metod- och systemutveckling utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Region Värmland ska stärka klimat- och miljöperspektivet i riktlinjer och handläggning av projekt- och evenemangsstödet inom kulturområdet. Tillgänglighet Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig kulturutbudet är beroende av tillgängligheten. Det innebär bland annat att kunna ta sig till, in i och använda de aktuella lokalerna. Begriplig och tillgänglig information i olika format är en förutsättning för att få kännedom om och förstå kulturutbudet. Tillgängligheten påverkar också möjligheterna till utbildning inom konst- och kulturområdet och att kunna utöva eget skapande. Den tekniska utvecklingen har fört med sig helt nya möjligheter när det gäller att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att kulturlivets aktörer använder och vidareutvecklar dessa möjligheter. Regeringen har fastställt särskilda mål för kulturområdet under perioden fram till 2016. Bland annat ska kulturinstitutioner med statsbidrag ha en handlingsplan för

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 17 ökad tillgänglighet senast 2013 och ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder i sina lokaler senast 2016. Webbplatser och e-tjänster ska senast 2016 vara utformade så att de kan utnyttjas av alla tänkbara användare, oavsett funktionsförmåga. Den fysiska tillgängligheten till regionala och kommunala kulturinstitutioner i Värmland är god, men bör ses över regelbundet. Det finns skäl att också se över tillgängligheten till andra samlingslokaler, museer, kulturella besöksmål, festivaler och andra tillfälliga evenemang etcetera. Det gäller tillgängligheten till entré, salonger, utställningslokaler, toaletter etcetera, både för besökare, utövande konstnärer och anställda. Nya tekniska möjligheter för att sprida kultur och för att underlätta deltagandet för personer med funktionsnedsättning bör användas i högre grad. Det kan till exempel handla om syn- eller teckentolkning eller textning av filmer och scenkonstproduktioner. Teknik, pedagogik och bemötande är viktiga faktorer att utveckla för att tillgängligheten ska förbättras. Utbud och möjligheter måste vara flexibla. Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Region Värmland ska medverka till att kulturverksamheter med statsbidrag lever upp till de av regeringen fastställda målen. Övriga regionala utvecklingsinsatser Under 2014 ska Region Värmland genom informationsinsatser och andra former av stöd till kommuner, kulturorganisationer, arrangörer och lokalhållande organisationer sätta fokus på tillgänglighetsfrågorna och medverka till att förbättra tillgängligheten till information, lokaler och verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Kommunernas, de regionala kulturverksamheternas och handikapporganisationernas erfarenheter ska användas i arbetet. Region Värmland ska genom sin bidragsgivning kunna stödja projekt som särskilt involverar personer med funktionsnedsättning.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 18 De professionella kulturskaparnas villkor Det konstnärliga skapandet är en förutsättning för ett dynamiskt kulturliv och ett växande kulturföretagande. Med sin utbildningsbakgrund, erfarenhet och kompetens har de professionella kulturskaparna mycket att tillföra de regionala kulturverksamheterna och kulturlivet i stort. De professionella kulturskaparna kan arbeta både som anställda inom kulturella verksamheter och som fria kulturskapare. Kulturlivet och samhället vinner i styrka genom att kulturskaparna får möjlighet att på ett mer aktivt sätt bjudas in till samarbeten inom andra delar av samhällslivet. Om ett sådant samarbete ska bli framgångsrikt måste det finnas ömsesidig förståelse och intresse för olikheter samt respekt för den konstnärliga friheten. Värmland ska vara en attraktiv livsmiljö för kulturskapare nu och i framtiden. Förutsättningarna för att kunna utöva ett kreativt konstnärligt yrke under goda villkor är viktiga att beakta i det regionala utvecklingsarbetet. Kommunerna och Region Värmland stödjer kulturskaparnas möjlighet att verka i sitt yrke på en rad olika sätt, men det behövs fler arenor och sammanhang där kulturskapares metoder, förhållningssätt och verk kommer till uttryck. Det måste också finnas möjligheter till fortbildning och utvecklande möten med utövare från övriga Sverige och världen. Att skapa bättre villkor för konstnärligt skapande är en prioriterad uppgift för kulturpolitiken, där statliga, regionala och lokala mål möts. Arbetet måste utgå ifrån de särskilda kunskaper och behov som efterfrågas av kulturskaparna. För att kulturskapare ska kunna leva på sitt konstnärliga arbete kan det krävas att nya vägar skapas för att vidga deras arbetsmarknad. Sedan tidigare är studieförbund och föreningar viktiga arbetsgivare. Arbetet med kultur i skolan där regeringens Skapande skola-satsning för många skolor inneburit ökade ekonomiska resurser bidrar till att öka efterfrågan på professionellt verksamma kulturskapare. Likaså kan ett utvecklat arbete kring kultur och hälsa skapa en ökad marknad för kulturskaparnas tjänster. (Se också respektive avsnitt under rubriken Kulturen i samspel, sid 50.) En rad projektidéer som på olika sätt berör förbättrade villkor för kulturskaparna har väckts under arbetet med kulturplanen. Det handlar om möjligheten till internationella samarbeten och utbyten (se också avsnittet Internationalisering, sid 13), att skapa ett system för stöd, mentorskap och coachning från dem som är etablerade till nya unga kulturskapare på väg in i yrkeslivet, arbetsstipendier, att på ett mer systematiskt sätt skapa arenor för möten mellan kulturverksamheter och fria aktörer, och att finna former för hur näringslivet tydligare kan se kulturen som en resurs. Möjligheterna till tvärkonstnärliga möten och innovativa processer bör stärkas. Många har också pekat på behovet av stöd till kompetensutveckling inom såväl respektive konstområde som generella områden som marknadsföring. Flera av dessa förslag är värda att utvecklas och prövas närmare. Det finns särskild anledning att hitta former för hur folkhögskolorna och Karlstads universitet kan ta ett utökat ansvar inom området. Från 2009 gäller ett nytt statligt ramavtal om medverkande- och utställningsersättning till konstnärer, det så kallade MU-avtalet. Det reglerar vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla då statliga institutioner ställer ut verk som är i konstnärens ägo. Det skulle gynna länets konstnärer om avtalet i större utsträckning tillämpas även regionalt. Flera museer bedömer dock att en anpassning till MU-avtalet är svår att åstadkomma inom rådande budgetramar. Flera remissinstanser har poängterat den betydelse som den så kallade enprocentregeln har, både som ett sätt att vidga arbetsmarknaden för professionella

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 19 konstnärer och för att göra konsten tillgänglig för fler medborgare. (Se också avsnittet Livsmiljö och samhällsplanering, sid 50.) Utvecklingsinsatser inom ramen för samverkansmodellen Region Värmland ska under 2013 initiera ett utvecklingsarbete i syfte att finna former och strategier för hur samverkan mellan de statsbidragsberättigade kulturverksamheterna och de fria kulturskaparna kan stärkas och utvecklas, bland annat i projektform. Inom filmområdet ska Film i Värmland i samverkan med andra regioner och Svenska Filminstitutet utveckla en nationell filmkulturell handlingsplan som bland annat kan stärka de professionella filmskaparnas möjligheter att arbeta i skolan och stärka arbetet med talangutveckling. Övriga regionala utvecklingsinsatser Både Region Värmland och kommunerna stödjer på en rad olika sätt kulturskaparna, både strukturellt och individuellt. Region Värmland ska 2013 se över hur den regionala bidragsgivningen på ett bättre sätt kan tillvarata konstnärernas och kulturskaparnas kompetenser och bidra till att utveckla dem. Översynen ska ske i dialog med de professionella kulturskaparnas organisationer och de ideella kulturorganisationerna. Utifrån de idéer som diskuterats under arbetet med kulturplanen ska Region Värmland inom ramen för sin bidragsgivning stödja projekt och samverkan som kan leda till förbättrade villkor för kulturskaparna.

REGION VÄRMLAND 2012-10-25 20 Verksamhetsområden Kultursamverkansmodellen omfattar sju verksamhetsområden. Några verksamheter med statsbidrag framförallt Riksteatern Värmland, Dans i Värmland och Värmlands Museum bedriver ett arbete som berör flera olika verksamhetsområden. Indelningen i verksamhetsområden gör därför inte kulturverksamheternas gränsöverskridande arbete full rättvisa. Inom varje verksamhetsområde beskrivs historia och nuläge i bilagan Kulturen i Värmland. Fokus i den följande texten ligger på de tio verksamheter som hittills erhållit statsbidrag, men vi beskriver också andra regionalt betydelsefulla verksamheter inom bland annat arkiv och bildkonst. Vid en nationell jämförelse håller de regionala kulturverksamheterna en hög kvalitet. Wermland Opera och Västanå Teater erbjuder föreställningar som lockar en nationell och internationell publik, Värmlands Museum är ett av landets mest besökta länsmuseer, Arkivcentrum, Bibliotek Värmland och Kultur i skolansamarbetet lyfts sedan länge fram som modeller för framgångsrik samverkan. Region Värmlands utvecklingsarbete inom Dans i Värmland, Film i Värmland, Slöjd i Värmland och kulturella och kreativa näringar uppmärksammas nationellt och verksamheterna är aktiva och aktade partners även utanför länet. Kulturverksamheterna bidrar till regionens utveckling och förnyelse. De samverkar brett med kommuner, skola, det fria professionella kulturlivet och civilsamhället. Flera av dem arbetar med att utveckla kulturen som näring. Samtidigt har de regionala kulturverksamheterna olikartade arbetsformer och uppgifter. Några verksamheter arbetar nära sina besökare och brukare, medan andra främst samverkar med kommuner, arrangörer och kulturskapare. Några har en producerande uppgift medan andra förmedlar och distribuerar det som någon annan skapat. Det gemensamma är en strävan efter att stå för kontinuitet, samlad kunskap, professionalism och kompetens samt samverkan i breda nätverk. Samtliga verksamheter ska så långt det är möjligt vara verksamma i och samarbeta med aktörer i länets alla kommuner. De ska utgå från lokala behov och önskemål men aldrig ersätta eller överta kommunalt ansvar. En av de stora utmaningarna för de regionala kulturverksamheterna är att hantera förnyelse i en offentlig ekonomi som utsätts för stark press, och att lyfta fram kulturens betydelse för regional utveckling i ett brett perspektiv utan att den förlorar sin betydelse som en fri och obunden samhällskraft. Kulturverksamheternas professionella integritet är en förutsättning för en dynamisk utveckling. De regionala kulturverksamheterna är personalintensiva och har därmed fått allt svårare att upprätthålla och utveckla verksamheten när de offentliga stöden och andra intäktskällor inte hållit samma takt som löneökningarna. Kulturverksamheterna själva, liksom flera andra remissinstanser, bland annat kommuner och politiska partier, pekar på behovet av en stabil långsiktig basfinansiering. I flera remissyttranden beskrivs det som den enskilt viktigaste frågan i kulturplanen, även om behovet av förnyelse inom kulturlivet också betonas. Flexibilitet och förmåga att finna alternativa finansieringskällor blir allt viktigare för de regionala kulturverksamheterna, liksom kompetensen att utveckla projekt som spänner över olika kultur- och politikområden. Samhällets och kulturlivets snabba förändringar öppnar också för en ökad regional samverkan mellan kulturverksamheterna, och för ökad samverkan över länsgränsen.