ANVISNINGAR för ansökan om statsunderstöd och anslag inom idrottsvetenskaper 2010

ANVISNINGAR för ansökan om statsunderstöd och anslag inom idrottsvetenskaper 2010 Utfärdade av Undervisningsministeriet 12.6.2009 63/626/2009 ISSN 1238-6065

2 INNEHÅLL 1 Undervisningsministeriet som bidragsgivare till idrottsvetenskaplig forskning...3 Behovsprövade statsunderstöd och anslag... 4 2 Kriterier för bidrag till idrottsvetenskapliga forskningsprojekt...4 2.1 Bidragstid och behandling av ansökan...5 2.2 Sökande och användningstid...6 2.3 Användningsändamål...6 2.3.1 Löner...7 2.3.2 Personliga stipendier...8 2.3.3 Konsumtionsartiklar...8 2.3.4 Understöd för internationella kongressresor och forskningsarbete utomlands.8 2.3.5 Publikationskostnader...9 2.3.6 Övriga kostnader...9 2.3.7 Allmänna kostnader...9 2.3.8 Ändringar i för vilka ändamål bidraget används...9 2.4 Forskningsetik...9 2.5 Ansökningshandlingar för forskningsprojekt...12 2.6 Detaljerade anvisningar för ifyllande av blankett nr 15...13 2.7 Innehållet i och bedömning av forskningsplanen...15 2.7.1 Nya ansökningar...15 2.7.2 Fortsatta ansökningar...18 2.8 Hur undervisningsministeriet behandlar ansökningarna...19 2.9 Rapportering till Undervisningsministeriet...19 2.9.1 Rapportering av forskningsresultat...19 2.9.2 Rapport till undervisningsministeriet om hur statsunderstöd och anslag har använts...20 3 Statsunderstöd till idrottsvetenskapliga samfund och institutioner samt samfund med uppgift att förmedla information...21 3.1 Rapport till ministeriet om hur understödet har använts...23 4. Statsunderstöd för internationella idrottsvetenskapliga och andra internationella kongresser i Finland inom idrottsbranschen...24 4.1 Ansökan...24 4.2 Innehållet i ansökan...24 4.3 Behandling av ansökningarna...25 4.4 Beviljande av statsunderstöd...25 4.5 Rapport om hur understödet har använts...25 4.6 Kongressrapportering till undervisningsministeriet...25 5 Ansökningshandlingarnas offentlighet...26 Statens idrottsråd, idrottsvetenskapliga sektionen 2007 2011...27

3 1 Undervisningsministeriet som bidragsgivare till idrottsvetenskaplig forskning Undervisningsministeriet beviljar årligen statsunderstöd och anslag av tippningsvinstmedel till forskning och informationsförmedling inom idrott. År 2009 uppgick ministeriets bidrag till idrottsvetenskapliga forskningsprojekt, Finlands Akademis samarbetsprogram för forskning, idrottsvetenskapliga organisationer och institutioner och organisationer med uppgift att förmedla information samt internationella vetenskapliga kongresser till ungefär 6 miljoner euro. Undervisningsministeriet finansierar endast de forskningsplaner som är mest högtstående. För att Idrottsenheten vid ministeriet ska bevilja forskningsfinansiering bör idrotten står i fokus för forskningsprojektet. Förutom att de vetenskapliga kriterierna uppfylls, bör den forskning undervisningsministeriet finansierar ha högt tillämpningsvärde, vara innovativ och i stånd att ge relevant kunskap som kan utnyttjas och påverka samhällsutvecklingen. Resurstilldelningsmålen och andra utvecklingsmål för den idrottsvetenskapliga forskning som finansieras av undervisningsministeriet har lyfts fram ända sedan början av 1970-talet i dokumenten Liikuntatieteen Suunta. Den 27 maj publicerades den nionde strategin för inriktning och utnyttjande av idrottsvetenskaplig forskning. Undervisningsministeriets mål är att forskningsresultaten ska utnyttjas effektivt i idrottspolitiskt avseende såväl då det gäller utvecklingsarbete som beslut, verkställighet som bedömning. Strategin beaktar långsiktiga idrottspolitiska prioriteringar och förändringarna i den samhälleliga verksamhetsmiljön. Målet för den statliga idrottspolitiken är at främja motion och idrott med utgångspunkt i ett helhetsbetonat perspektiv som bland annat innefattar motionens och idrottens vittomfattande positiva inverkan på folkhälsan, motion och idrott som en aktiv medborgarrörelse, att stödja idrott på elitnivå och att skapa förhållanden som främjar idrottande. Tyngdpunkten ligger på idrott och motion för barn och unga. Den viktigaste idrottspolitiska utmaningen utgörs av stillasittandet, och här förväntas idrottsforskningen bidra med nya lösningar för att minska problemet. Med hjälp av forskningsstrategin strävar undervisningsministeriet att göra en profil på dem som rör på sig respektive dem som inte gör det, samt analysera respektive kategoris relation till idrottande och att fördela medel i syfte att öka rörligheten bland människor i olika åldrar. Det bör vara möjligt att med forskningens hjälp påvisa rådande missförhållanden inom idrottskulturen och idrottandet, innovationer och god praxis av varierande slag på området. I forskningsstrategin fäster undervisningsministeriet särskild uppmärksamhet vid den ringa kvantiteten samhällsvetenskaplig och ekonomisk forskning kring idrott. Aktuella faktorer som påverkat ändringarna i strategin har dels härletts ur den idrottsanalys som den Nationella idrottsprogramkommittén sammanställt och baserar sig dels på undervisningsministeriets strategiarbete för 2020. Faktorer av detta slag är regional isolering, ökad invandring och mångkulturalitet, en växande samhällelig polarisering och ojämlikhet mellan människor samt nya näringar som upstått och förändringar i arbetets natur. Undervisningsministeriet önskar att forskarna bidrar med nya, modiga initiativ då de närmar sig de förändringar som skett i samhället. Många av dessa står i relation till att jämställdheten förverkligats på många plan inom motion och idrott. Framledes stödjer undervisningsministeriet i allt högre grad forskning som är samarbetsinriktad, tvärvetenskaplig och nätverksbaserad. Undervisningsministeriet önskar se fakulteten och forskningsinstitut som ägnar sig åt bredbasig och mångdisciplinär idrottsforskning. Med

4 utgångspunkt i den nya strategin lägger ministeriet vikt vid hur informationsförmedlingen presenteras i forskningsplanerna. Ministeriet satsar på en ökad växelverkan mellan dem som tar fram kunskap respektive dem som tillämpar den och dem som drar nytta av den. Syftet är att presentera slutsatser och rekommendationer baserade på forskningsresultat samt att det ska bli möjligt att utnyttja de kunskaper som finns i högre grad. Ministeriet har redan infört en ny rapporteringspraxis för forskning som beviljas finansiering och fortsätter diskutera hur informationsförmedlingen kan utvecklas på idrottens område. Behovsprövade statsunderstöd och anslag Följande områden inom idrottsvetenskaplig forskning och verksamhet får årligen bidrag: a) Idrottsvetenskapliga forskningsprojekt b) Idrottsvetenskapliga samfund och institutioner samt samfund med uppgift att förmedla information c) Internationella idrottsvetenskapliga kongresser. Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas på beslut om behovsprövat statsunderstöd. Anvisningarna har utarbetats av idrottsvetenskapliga sektionen och godkänts av undervisningsministeriet. De grundar sig på 37 i statsunderstödslagen. Enligt 4 i idrottslagen (1054/1998) är idrottsvetenskapliga sektionen inom statens idrottsråd undervisningsministeriets expertorgan i idrottsvetenskapliga frågor. I enlighet med 6 1 mom. 4 punkten i idrottsförordningen (1055/1998) ska sektionen yttra sig om understöd som beviljas för idrottsvetenskaplig forskning och informationsförmedling och för idrottsmedicinsk verksamhet. Vid utdelningen av idrottsvetenskapliga statsunderstöd och anslag följer undervisningsministeriet i tillämpliga delar Finlands Akademis principer och praxis för beredningen av frågorna. Jävsbestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003) tillämpas på medlemmarna i statens idrottsråd och på dem som arbetar med vetenskaplig utvärdering. De medel som får sökas anvisas de berörda statliga myndigheterna genom ett beslut om att göra anslag tillgängliga och andra aktörer genom ett beslut om behovsprövat statsunderstöd. De som ansöker om statsunderstöd eller anslag har ingen subjektiv rätt enligt lag eller andra författningar att få det understöd eller det anslag som de söker. Om de får medel eller inte är beroende av statsbidragsmyndighetens, alltså undervisningsministeriets prövning och storleken på de tillgängliga anslagen. Den som är missnöjd med ett beslut om statsunderstöd får söka rättelse i beslutet enligt 34 i statsunderstödslagen. Ett beslut om att göra anslag tillgängliga är inte överklagbart. 2 Kriterier för bidrag till idrottsvetenskapliga forskningsprojekt Idrottsenheten vid ministeriet utgår från att idrotten står i fokus för den forskning som får finansiering. Den idrottsvetenskapliga forskning ministeriet beviljar finansiering bör dels uppfylla vetenskapliga kriterier samt därtill erbjuda beslutsfattandet fakta att stödja sig på, vara innovativ, ha högt tillämpningsvärde och ge relevant kunskap, ha praktisk nytta och samhällelig genomslagskraft. Undervisningsministeriet finansierar endast de mest högtstående forskningsplanerna i enlighet med de idrottsvetenskapliga kriterier som fastställts. Besluten om finansiering bygger på ämnet för forskningsprojektet, forskningsplanen, forskningsmetoderna och en bedömning av den sökande/forskargruppen och på de förhållanden under vilka forskningen genomförs. I

5 idrottsvetenskapliga sektionens utlåtanden till undervisningsministeriet lägger läggs särskild vikt vid att ansökningarna är exakta, projekten genomförbara och finansieringsplanerna realistiska. Undervisningsministeriet fäster särskild uppmärksamhet dels vid projektets relevans för idrott och motion, att det klart och tydligt tillhör den grundforskning som finansieras av Finlands Akademi och dels vid dess idrottsvetenskapliga nyhetsvärde och möjlighet till praktiska tillämpningar. Då forskningsprojektets inleds ska det praktiska värdet av resultaten och de möjligheter att tillämpa dessa som står till buds ges en heltäckande analys. Undervisningsministeriet strävar att framledes i allt högre grad stödja forskning som baserar sig på tvärvetenskapligt, mångdisciplinärt och nätverksbaserat samarbete. De ansökningar som inlämnas till ministeriet bör ha realistiska förutsättningar att påbörjas samt kunna förverkliga planenligt. Finansieringen är inte avsedd för planering av forskning. 2.1 Bidragstid och behandling av ansökan Besluten om statsunderstöd för idrottsvetenskaplig forskning fattas i regel för högst tre år åt gången, förutsatt att riksdagen reserverar tillräckligt med anslag för ändamålet och att det projekt som får statsunderstöd fortskrider planenligt och att det finns en realistisk plan för fortsatt forskning på basis av projektet. För ett längre understödsbeslut krävs det att ansökningsblanketten innehåller uppgifter om de belopp som avses sökas under kommande års och om den totala finansieringen för projektet. Forskningsplanen bör innehålla en klart angiven tidtabell och tydliga etappmål för projektet. Ansökningarna av statsunderstöd för idrottsvetenskapliga forskningsprojekt delas 2010 in i två kategorier: fortsatta ansökningar respektive nya ansökningar. Ansökningarna inom respektive kategori behandlas jämbördigt. 1. De ansökningar som år 2009 har fått ett villkorligt beslut om fortsatt finansiering för år 2010, och vars vetenskapliga nivå och idrottsvetenskapliga betydelse redan har bedömts tidigare, bildar kategorin fortsatta ansökningar. Ansökningarna i denna kategori behandlas jämbördigt med varandra. Nedan ett exempel på hur en ansökan om ett villkorligt finansieringsbeslut formulerats år 2009. "Undervisningsministeriet reserverar ett anslag på 30 000 euro 2010 och 30 000 euro 2011 som beviljas, förutsatt att forskningsprojektet har framskridit planenligt och att riksdagen beviljar tillräckliga anslag för idrottsvetenskapliga forskning. Den ansökande parten bör emellertid ansöka om fortsatt finansiering inom ramen för den normala ansökningstiden. Till ansökan bifogas en redogörelse för hur forskningsprojektet har framskridit på årlig basis." 2. Projekt som inte beviljats statsunderstöd år 2009, eller som beviljats finansiering 2009 eller tidigare, där det inte nämns i beslutet att det handlar om villkorlig finansiering för en kommande period, anses vara nya ansökningar. Ansökningarna i denna kategori behandlas sinsemellan jämbördigt. I denna kategori ingår också projekt som tidigare fått bidrag från undervisningsministeriet, till exempel i tre års tid, men som i det senaste beslutet nekats fortsatt finansiering. I dessa fall måste det framgå av forskningsplanen varför bidragstagaren ansöker om mer medel utöver den riktgivande maximala finansieringstiden på tre år, och varför det fortfarande är motiverat att finansiera projektet (forskningsresultaten, motivering för den sammanlagda forskningstiden etc.).

6 2.2 Sökande och användningstid Forskningsunderstöd kan sökas av universitet, statliga inrättningar (till exempel Institutet för hälsa och välfärd), forskningsinstitut eller idrottsvetenskapliga sammanslutningar. Också enskilda forskare kan söka bidrag. Utbetalningar och användningstider för statsunderstöd och forskningsanslag bestäms per sökande. 1) Den sökande ska vara det forskningsinstitut eller det universitet där forskningen huvudsakligen utförs. Understödet betalas då till forskningssamfundet. I praktiken innebär detta att forskaren eller den ansvariga forskaren för en forskargrupp ska höra till forskningsinstitutets eller universitetets personal eller arbeta i universitetets lokaler och med universitetets apparatur. Den plats där forskningen utförs ska erbjuda projektet grundförutsättningar, bl.a. forskningslokaler, apparatur och olika typer av tjänster. Det universitet, forskningsinstitut eller det idrottsvetenskapliga samfund som beviljats bidraget bör även sköta om löneutbetalningarna och kostnader i anslutning till detta för dem som är anställda inom forskningsprojektet. Om en statlig inrättning ansöker om understöd beviljas finansiering för forskningen i form av anslag som ställs till förfogande. Anslaget får då användas enbart för kostnader som uppstått under understödsåret. Den sökande inrättningen ska i detta fall i samråd med den ansvariga forskaren se till att bidraget används inom det år det beviljats. Om ett forskningsinstitut som inte är en statlig inrättning får understödet användas samma år det beviljas och året därpå. Det är i första hand den ansvariga projektledaren som svarar för att projektet genomförs och för samordningen av finansieringen. Den som vill ändra syftet med bidraget eller forskningstiden måste kontakta undervisningsministeriet i god tid före understödsårets slut. Det är synnerligen betydelsefullt för besluten om forskningsprojekt för år 2010 att den nya universitetslagen är under behandling. Målet är att den nya universitetslagen träder i kraft den 1.1. 2010. I vilket skede lagen befinner sig beaktas då besluten för 2010 fattas. I den nya lagen förändras universitetens juridiska ställning och de blir självständiga juridiska personer, dvs. antingen privaträttsliga stiftelser eller offentligt-rättsliga institutioner. Samtidigt är universiteten inte längre en del av den statsbudgeterade ekonomin. Från och med 2010 beviljas universiteten således inte längre medel för forskningsprojekt i form av statsbidrag, och det anslås inte heller några budgetmedel för universiteten för detta ändamål. Däremot binds de medel som beviljats finansiering för forskningsprojekt inte längre till bidragsåret, utan användningstiden begränsas till året för beviljandet och året därpå. 2) Forskningsunderstöd kan sökas av en enskild forskare som själv svarar för genomförandet av forskningen och för de lokaler och den utrustning som behövs för forskningen. Avlöning/personliga stipendier presenteras närmare i punkt 2.3.1. respektive 2.3.2. Bara då en enskild forskare är sökande kan understödet betalas in på den sökandes personliga konto. Understödet får användas det år det beviljas och året därpå. 2.3 Användningsändamål Finansiering för forskningsprojekt kan sökas för att täcka följande typer av kostnader: Löner, arvoden och lönebikostnader till forskare och annan forskningspersonal För personliga skattefria stipendier för maximalt 6 månader Resor i anslutning till forskningsarbetet inom och utom landet samt till internationella kongresser Konsumtionsartiklar, statistiska analyser och publiceringskostnader

7 Allmänna kostnader som tas ut av forskningsinstitut av det totala beviljade statsunderstödet. De allmänna kostnaderna får inte överskrida 15 procent av det beviljade beloppet. I princip är den andel som beviljas för allmänna kostnader avsedd för att finansiera de grundläggande förutsättningarna för forskningen. Forskarna bör själva teckna eventuella försäkringar för de undersökningar som företas, ansvaret för dessa eller reseförsäkringar. De beräknade försäkringspremierna får ingå i ansökan om forskningsunderstöd. 2.3.1 Löner Forskningsprojekten understöds i regel på lönebasis. Däremot utbetalas ett personligt, skattefritt stipendium i regel endast för arbete utomlands samt till utländska forskare för ett kortvarigt besök inom ramen för forskningsprojektet. Forskare som får skattefritt stipendium får samtidigt ha annan inkomst jämförbar med inkomst från huvudsyssla. (se punkt 2.3.2) Om det i flera ansökningar till undervisningsministeriet i denna omgång gäller lön eller bidrag för en och samma person, är den sökande skyldig att särskilt redogöra för i vilka ansökningar det ansöks om finansiering för honom eller henne, storleken på de belopp som söks, för vilken tid det gäller och på vilka grunder. Undervisningsministeriets andel av lönekostnaderna anges i tabellen nedan. Beloppen bygger på eurobeloppen för kravnivåerna och prestationsnivåerna i det nya lönesystemet för universiteten. Som kostnader godkänner ministeriet även lönebikostnader om högst 30 % av den ansökta lönen. Avlöning via den sammanslutning där forskningen bedrivs De flesta ansökningar för finansiering av forskningsprojekt inlämnas till undervisningsministeriet av universitet, statliga inrättningar, privata forskningsinstitut eller idrottsvetenskapliga samfund. Löner och arvoden ska dimensioneras enligt den ordinarie lönenivån på den plats där forskningen utförs eller inom den sammanslutning som ansöker om bidrag. I undervisningsministeriets ansökningshandlingar antecknas endast lönekostnader som följer ministeriets rekommendationer. Ifall forskarens resultatbaserade lön överstiger ministeriets rekommendation, står forskningsanläggningen/det sökande samfundet självt för den överskridande delen. Högre lönekostnader beaktas inte då storleken på bidraget bestäms. Den andel som betalas av den sökande sammanslutningen eller den plats där forskningen utförs kan anges på sidan 1 på ansökningsblankett 15, där de totala kostnaderna för projektet och den sökande sammanslutningens (den plats där forskningen utförs) andel av den totala finansieringen ska specificeras. Forskningsassistent 1 930 (kravnivå 2, prestationsnivå 3) + lönebikostnader högst 30 % Påbyggnadsstuderande 2 130 (kravnivå 3, prestationsnivå 3) + lönebikostnader högst 30 % Licentiat 2 470 (kravnivå 4, prestationsnivå 3) + lönebikostnader högst 30 % Doktor (post doc) 2 840 (kravnivå 5, prestationsnivå 3) + lönebikostnader högst 30 % Doktor (senior) 3 370 (kravnivå 6, prestationsnivå 3) + lönebikostnader högst 30 %

8 Avlöning då den sökande är en enskild forskare Ifall den som ansöker om bidrag för ett forskningsprojekt är en enskild forskare, ska han eller hon ansöka om lön enligt de lönerekommendationer som utfärdats av undervisningsministeriet. Till den del lönekostnaderna överstiger rekommenderade lönebelopp, beaktas dessa inte då undervisningsministeriet fastställer storleken på bidraget. Enskilda forskare ska själva handha pensions- och försäkringsavgifter samt skatter som hänför sig till lönen. Från och med början av 2009 ändrades socialskyddet för forskare så att pensions- sjukförsäkrings-, olycksfalls- och arbetslöshetskostnaderna framledes tryggas på basis av beviljade stipendiebelopp. Socialskyddet för stipendiater administreras av Lantbrukarföretagarnas pensionsanstalt, LPA (www.lpa.fi). 2.3.2 Personliga stipendier Forskare kan få personliga stipendier för vetenskaplig forskning (gäller för minst påbyggnadsstuderande, inte för assisterande uppgifter) för 1 6 månader per år. Vanligen delas stipendier bara ut för forskning utomlands eller till utländska forskare för kortvariga besök inom ett forskningsprojekt. Under ett och samma år beviljas forskare i regel antingen lön eller ett personligt stipendium, inte vardera. Stipendiet är skattefritt, och det är inte tillåtet för forskare som erhållit ett personligt stipendium att därjämte ha en annan inkomst jämförbar med inkomst för heltidsarbete. Socialskyddet för stipendiater administreras av Lantbrukarföretagarnas pensionsanstalt, LPA (www.lpa.fi). Storleken på det personliga stipendiet beror på forskarens utbildning enligt följande tabell: /mån Påbyggnadsstuderande 1 630 (har avlagt högre högskoleexamen) Licentiat 1 865 Doktor 2 100 2.3.3 Konsumtionsartiklar Kemikalier, glasvaror och andra bruksartikel anses vara konsumtionsartiklar. Datatekniska artiklar (t.ex. datorer) kan godkännas som kostnader endast om sökanden är en enskild forskare som INTE arbetar i universitetets eller institutets lokaler och med dess utrustning. 2.3.4 Understöd för internationella kongressresor och forskningsarbete utomlands Undervisningsministeriet arbetar för internationell samverkan inom idrottsforskningen och främjar internationellt nätverksbygge bland forskare. Understöd för internationella kongressresor ska sökas i samband med ansökan om understöd för forskningsprojekt. Ett villkor för resebidrag är att det forskningsprojekt som resan hänför sig till beviljas bidrag. Resebidrag för forskare utlyses inte separat. Resebidrag beviljas vanligen för högst en resa per forskare och år. Samtliga resebidrag inom ramen för ett forskningsprojekt ska sökas i samma ansökan.

9 Kriterierna för godtagbara resekostnader är: Godkänd vetenskaplig presentation (såsom föredrag, poster) under kongressen eller mötet (godkännandet ska uppvisas i samband med utredningen) och förtrogenhet med temat för mötet Ett viktigt förtroendeuppdrag i den sammanslutning som ordnar kongressen eller mötet Uppdrag i presidiet för kongressen eller mötet Resan ska till väsentliga delar sammanhänga med ämnesområdet för ifrågavarande forskningsprojekt samt främja forskningsprojektets fortskridande och nivån på det. Om det inte är fråga om en kongressresa, bör det finnas ett på förhand överenskommet välplanerat reseprogram inklusive platsen för de studiebesök som görs. I samband med ett forskningsprojekt som bedrivs av en enskild forskare godkänner undervisningsministeriet kongress- och möteskostnader om högst 5 000 euro (i summan ingår inte resor för insamlande av material, för vilket det finns en särskild punkt i ansökan). Kostnader som föranleds av resor bör specificeras i ansökningshandlingarna. Forskningsledaren kan fatta beslut om resor till kongresser och möten inom ramen för projektet, förutsatt att resorna sker i enlighet med ovannämnda kriterier för godtagbara resekostnader. 2.3.5 Publikationskostnader Översättningsarbete, språkgranskning, särtryck, ritningar, fotografier, tabeller, publikationsavgifter m.m. som räknas som publikationskostnader. 2.3.6 Övriga kostnader Bl.a. försäkringskostnader, resor för insamlande av material, och kostnader för insamlande av material samt för forskningsarbete som bedrivs utomlands. 2.3.7 Allmänna kostnader Undervisningsministeriet anslår en del av de medel som beviljas forskningsinstitut som ansöker om forskningsstipendium anslås för allmänna kostnader. Till denna del avser medlen att täcka de grundläggande förutsättningarna för de forskningsprojekt som beviljas bidrag. Andelen uppgår till högst 15 procent av det beviljade beloppet. 2.3.8 Ändringar i för vilka ändamål bidraget används På ansökan av bidragstagaren kan undervisningsministeriet av särskilda skäl ändra de ändamål bidraget används för eller bidragsvillkoren. Kostnadsändringar för projektet och därmed det syfte bidraget används för måste hålla sig inom ramen för de godtagbara forskningskostnaderna som anges ovan. Om man vill ansöka om ändringar i detta avseende, måste de göras med beaktande att det bör vara möjligt att fatta beslut om ändringen av de ändamål för vilka medlen beviljas i god tid innan bidragstiden går ut. 2.4 Forskningsetik Forskningsetiska delegationens anvisningar (http://pro.tsv.fi/tenk/sve/verksamhet.htm) ska iakttas i de idrottsvetenskapliga forskningsprojekt som finansieras av undervisningsministeriet.

10 Obs! För att undervisningsministeriet ska bevilja finansieringsbeslut krävs det att de etiska frågorna tas upp på ett relevant sätt i forskningsplanen. God vetenskaplig praxis En förutsättning för etiskt godtagbar och tillförlitlig forskning och för att de resultat som nås är trovärdiga är att forskningen bedrivs i enlighet med god forskningspraxis (good scientific practice). Till god forskningspraxis hör bl.a. att forskarna och de vetenskapliga experterna 1. iakttar de verksamhetssätt som forskningssamfundet erkänt, dvs. ärlighet, allmän omsorgsfullhet och noggrannhet i forskningen samt i dokumenteringen och presentationen av resultaten samt i bedömningen av undersökningar och undersökningsresultat, 2. tillämpar dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder som är förenliga med kriterierna för vetenskaplig forskning och att dessa är etiskt hållbara samt tillämpar den öppenhet som karakteriserar vetenskaplig verksamhet vid publiceringen av undersökningsresultaten, samt 3. i sin egen forskning och när resultaten av den publiceras tar hänsyn till andra forskares arbete och resultat på ett korrekt sätt, så att deras arbete respekteras och deras resultat tillmäts det värde och den betydelse som tillkommer dem. God forskningspraxis innebär vidare att 4. forskningen planeras, genomförs och rapporteras i detalj och på det sätt som kraven på vetenskapliga fakta förutsätter, 5. man innan forskningen inleds eller en forskare rekryteras till gruppen har definierat och dokumenterat på ett sätt som alla parter godkänner den ställning, de rättigheter, den andel av arbetet, det ansvar och skyldigheter som medlemmarna i en forskningsgrupp har, liksom även frågor som gäller upphovsrätten till forskningsresultaten samt uppbevarandet av material, 6. finansieringskällor och övriga bindningar av betydelse för forskningens genomförande meddelas dem som deltar i forskningen och rapporteras när forskningsresultaten publiceras, och att 7. god förvaltningspraxis iakttas och god personal- och ekonomiförvaltning tillämpas. Olika vetenskapsområden har dessutom för dem typiska särdrag beträffande god forskningspraxis. Särdragen behandlas mer ingående i de vetenskapliga sällskapens och fackorganisationernas branschvisa anvisningar. Universiteten, forskningsinstituten och yrkeshögskolorna har publicerat och kan publicera närmare anvisningar om den forskning som bedrivs vid dem. Universiteten, forskningsinstituten, yrkeshögskolorna och andra organisationer som bedriver vetenskaplig forskning ska sörja för att deras utbildning omfattar orientering i god forskningspraxis och undervisning i forskningsetik. Varje enhet som ordnar forskarutbildning ska därtill se till att de specialfrågor rörande god forskningspraxis som gäller just deras utbildningsområden utgör en del av utbildningsprogrammet för forskare. Ansvaret för att en god forskningspraxis följs tillkommer hela vetenskapssamfundet. I första hand svarar varje forskare och varje medlem i forskningsgruppen själv, men även varje grupp som helhet, förmannen för forskningsenheten och forskningsorganisationernas ledning för att god forskningspraxis iakttas. De vetenskapliga sällskap som verkar i Finland svarar för sin del för att god forskningspraxis värnas och främjas. De kan vidmakthålla en god praxis

11 bl.a. med hjälp av det s.k. peer review-systemet för granskning av vetenskapliga publikationer. Utöver forskningsetiska delegationens ovan nämnda krav fordrar undervisningsministeriet även att: ansökningshandlingarna, inklusive CV och förteckningen över publikationer, har utarbetats omsorgsfullt och att uppgifterna i dem är sanningsenliga forskningen bedrivs enligt forskningsplanen samt de principer och den praxis som anges i ansökningen till undervisningsministeriet och forskningsetiska delegationens, om forskningsetiska delegationens utlåtande behövs. Finansieringen avbryts och eventuellt utbetalat understöd återkrävs, om det konstateras att sökanden inte har följt anvisningarna. Undervisningsministeriet önskar att forskarna aktivt följer med beredningen av forskningsetiska frågor. Som ett exempel på detta kan nämnas att den forskningsetiska delegationen den 1 november 2007 tillsatte en arbetsgrupp för att dryfta behovet av etisk prövning inom humaniora och samhällsvetenskaper samt behovet av anvisningar, påverkningsmöjligheter och hur detta ska organiseras. Behovet av etisk prövning inom humaniora och samhällsvetenskaper har vuxit under de senaste åren, vilket bl.a. föranleds av de vetenskapliga publikationernas krav på en etisk prövning av forskning som riktar in sig på människan. Arbetsgruppen inlämnade sitt betänkande i januari 2009. Ytterligare information om forskningsetiska frågor hittar du på webbplatsen http://www.tenk.fi/

12 2.5 Ansökningshandlingar för forskningsprojekt Ansökningshandlingarna ska sändas eller lämnas in till undervisningsministeriets registratorskontor (Sjötullsgatan 10) under adress Undervisningsministeriet, PB 29, 00023 Statsrådet senast fredagen den 4 september 2009. Ansökningshandlingar är i tid, när poststämpel är på den 4 september 2009. Ansökningshandlingarna (Blankett 15 + bilagor) bör sorteras i fyra (4) likadana dokumentknippen enligt följande. En ny ansökan och fortsatt ansökan har olika bilagor: A) Ny ansökan, bilagor (4 knippen) 1. Blankett 15 2. Forskningsplan 2.a. Forskningsplanen för hela projektet 2.b. En personlig forskningsplan för varje forskare i projektet som ansöker om personlig finansiering OBS! FORSKNINGSPLANEN BÖR UNDERTECKNAS AV SAMTLIGA FORSKARE SOM DELTAR I FORSKNINGSGRUPPEN! (Blankett 15, punkt 2.1.) Alla ansökningar om statsunderstöd/anslag som hänför sig till samma forskningsprojekt, inbegripet lärdomsprov, ska ingå i samma ansökan för att undvika onödiga överlappningar. För nya ansökningar ska dock varje doktorand som ansökningen gäller bifoga en forskningsplan. I de forskningshelheter som innehåller flera planer/planeringar, skall huvudplanen undertecknas av hela forskningsgruppen. Enskilda doktorsavhandlingsplaner andra delplaner inlämnas under eget namn samt undertecknas av hela forskningshelhetens direktör. Enskilda doktorsavhandlingsplaner, som inte är en del av en större forskningshelhet, inlämnas under eget namn. Enskilda doktorsavhandlingsplaner ska därtill alltid undertecknas av minst en handledare. 3. Publikationer av och CV för forskningschefen och för var och en som ansöker om personlig finansiering (de 5 senaste åren) 4. CV och publikationer av de viktigaste bland övriga forskare som deltar i forskningsgruppen (för den tid projektet pågår) enligt forskningschefens bedömning. 5. Ett utlåtande av etiska kommittén eller försöksdjurskommissionen 6. Av den som avlägger licentiat- eller doktorsexamen ett intyg över rätten till påbyggnadsstudier + 12 ex. av sammandraget av forskningsplanen. B) Fortsatt ansökan, bilagor (4 knippen) 1. Blankett 15 2. Ursprunglig forskningsplan och sammandrag för hela projektet 3. En beskrivning av projektets gång i förhållande till målen i den ursprungliga forskningsplanen 4. Om arbetsfördelningen i projektet har ändrats jämfört med den ursprungliga + 12 ex. av det ursprungliga sammandraget av forskningsplanen och 12 ex. av beskrivningen av hur projektet fortskrider.

13 2.6 Detaljerade anvisningar för ifyllande av blankett nr 15 Ansökan om statsunderstöd för idrottsvetenskapliga forskningsprojekt (både nya och fortsatta ansökningar) ska göras på undervisningsministeriets blankett nr 15. Blanketten finns på ministeriets webbplats i Word-format på adressen http://www.minedu.fi/ --> Understöd --> Idrott. Hur blanketten ska fyllas i och handlingar som ska bifogas (numreringen hänvisar till motsvarande nummer på blanketten) 1.1 SÖKANDE Om en forskare/den ansvariga forskaren i en forskningsgrupp tillhör personalen på ett privat forskningsinstitut eller ett universitet eller arbetar i institutets utrymmen och med institutets utrustning söks understödet i det forskningsinstituts namn där forskningen i huvudsak bedrivs. Om den sökande är en enskild forskare som självständigt svarar för forskningen, meddelas forskarens namn som den sökande. Närmare information finns på s. 6. 1.2 FORSKNINGSCHEF/KONTAKTPERSON Namnet på den enskilda forskaren eller forskningschefen för större forskningsprojekt. a) Bidrag för enskild forskning för en doktorsavhandling (som inte hör ihop med en större forskningshelhet) ansöks i doktorandens, inte i handledarens namn. b) Om flera personer som enhetlig grupp ansöker: kan forskningschefen (kontaktpersonen) antecknas som den person som sköter ansökningsärendet. De andra medlemmarna i arbetsgruppen ska dock alltid nämnas vid namn på ansökningsblanketten, eftersom mottagarna solidariskt ansvarar för att det beviljade understödet eventuellt ska återbetalas. c) Om flera sammanslutningar gemensamt ansöker kan en sammanslutning antecknas som den som sköter ansökningen. De andra flera sammanslutningar ska dock alltid nämnas vid namn på ansökningsblanketten, eftersom mottagarna solidariskt ansvarar för att det beviljade understödet eventuellt ska återbetalas. 1.3 LÄRD GRAD OCH TJÄNSTESTÄLLNING Den enskilda forskarens eller forskningschefens, för större forskningsprojekt 1.4 ADRESS Forskningsinstitutets adress, om den sökande är ett forskningsinstitut. Adressen om sökanden är forskare. 1.5 SÖKANDENS BANKKONTO a) Om sökanden är ett forskningsinstitut/en forskare, ska forskningssamfundets kontonummer uppges. b) Om sökanden är privatperson, ska det personliga kontonumret uppges. Av sekretesskäl kan fysiska personer uppge sitt kontonummer först efter att understöd har beviljats. Efter att ha fått beslutet om understöd ska fysiska personer uppge sitt personnummer för undervisningsministeriet. En fysisk person ska även uppge sitt personnummer till undervisningsministeriet efter ett positivt beslut om statsunderstöd.

14 1.6 TELEFON Den enskilda forskarens eller forskningschefens telefonnummer, för större forskningsprojekt. 1.7 E-POSTADRESS Den enskilda forskarens eller forskningschefens e-postadress, för större forskningsprojekt. 1.8. UPPGIFTER OM FORSKNINGEN Namn, nyckelord Forskningens huvudkategori (biovetenskaplig, samhälls- och beteendevetenskaper, mångdisciplinär forskning) Vetenskapsområden som forskningen företräder 1.9 NY/FORTSATT ANSÖKAN Ansökningar om statsunderstöd för idrottsvetenskapliga forskningsprojekt delas 2010 upp i två grupper. Läs mer på s. 5 6. 1.13 TIDIGARE STATSUNDERSTÖD SOM UNDERVISNINGSMINISTERIET BEVILJAT PROJEKTET Om ett projekt tidigare har fått statsunderstöd eller anslag från undervisningsministeriet, ska beloppen uppges. Obs! Enskilda forskningsprojekt får i regel bidrag i högst tre års tid. Om ett projekt har fått bidrag från undervisningsministeriet i tre års tid eller längre, måste det framgå av forskningsplanen varför bidragstagaren söker bidrag utöver den rekommenderade treårsgränsen och varför det fortfarande är motiverat att finansiera projektet (resultaten hittills, motivering till den sammanlagda forskningstiden etc.). 1.14 TID FÖR VILKEN STATSUNDERSTÖD SÖKS a) Statsunderstöd som beviljas en enskild forskare eller ett privat forskningsinstitut står till förfogande det år det beviljas och året efter det. b) Ett anslag som har ställts till ett statligt verks förfogande får endast användas för kostnader som uppkommit under det år då understödet beviljades. 1.15 PROJEKTETS FINANSIERINGSPLAN Under den här punkten ska den totala finansieringen för de kommande åren och de planerade ansökningsbeloppen anges. Uppge namnen på alla finansiärer och det ansökta beloppet för var och en av dem. I ansökningshandlingarna måste sökanden klart och tydligt ange de totala kostnaderna för projektet och den andel som ansöks hos ministeriet. Den sökande sammanslutningens andel av den totala finansieringen kan till exempel bestå av den lönedel som överstiger undervisningsministeriets lönerekommendation (läs mer i avsnittet om lön). 2. FORSKNINGSPLAN Anvisningarna för hur forskningsplanen ska sammanställas finns på s. 14 16. Observera de separata anvisningarna för nya ansökningar respektive ansökningar om fortsatt finansiering. 2.1 FORSKNINGSPERSONAL OCH UPPGIFTER I FORSKNINGEN Vilka uppgifter alla som ingår i forskningsgruppen har ska anges klart och tydligt. Den faktiska arbetsfördelningen mellan forskarna bör framgå av forskningsplanen. Gör dessutom en bedömning av hur mycket tid forskningspersonalen kommer att anslå för sitt

15 arbete. Obs! Alla forskare som anges i ansökningsblanketten bör underteckna forskningsplanen. 2.2 UTREDNING ÖVER ANDRA FORSKNINGSBIDRAG, ANDRA ANSÖKTA UNDERSTÖD OCH PLANERADE UNDERSTÖDSANSÖKNINGAR FÖR 2009 Sökanden är enligt statsunderstödslagen (688/2001) skyldig att meddela undervisningsministeriet om ändringar i finansieringen av forskningen, t.ex. om understöd från andra finansieringskällor. 2.3 BUDGET FÖR 2010 Specificering i detalj av den del som söks hos undervisningsministeriet för ansökningsåret. De användningsändamål som är godkända av undervisningsministeriet redovisas i 2.3 (se s. 6 8). 2.4 FORSKNINGSPLANENS OFFENTLIGHET Se avsnittet om ansökningshandlingarnas offentlighet. 2.6 FORSKNINGSETIK Forskningsetiska delegationens anvisningar (se s. 9) ska iakttas i de idrottsvetenskapliga forskningsprojekt som undervisningsministeriet finansierar. Genom att kryssa för jaalternativet och underteckna ansökan förbinder sig institutets chef och forskningschefen/kontaktpersonen att iaktta de forskningsetiska anvisningarna. 3.2 NAMNET PÅ INSTITUTETS CHEF Namnet på chefen för det forskningsinstitut ifall forskningsunderstöd söks för forskningsinstitutet. 3.3 UNDERSKRIFT AV INSTITUTETS CHEF Underskrift av chefen för forskningsinstitutet om forskningsunderstöd söks för forskningsinstitutet. Genom chefens underskrift förbinder sig forskningsplatsen att trygga förutsättningarna för projektet så att de överensstämmer med villkoren för institutets övriga forskare och att iaktta de forskningsetiska anvisningarna. 3.5 SÖKANDENS UNDERSKRIFT Ansökan ska dateras och undertecknas. Med sin namnteckning bekräftar den sökande/ forskningschefen alla uppgifter på blanketten. 2.7 Innehållet i och bedömning av forskningsplanen 2.7.1 Nya ansökningar Sammandrag Sammandraget på en sida utgör forskningsplanens inledande sida. Det ska göras upp på en därtill avsedd blankett på webbadress http://www.minedu.fi/ Understöd Idrott. Forskningsplanens sammandrag ska kopieras i tolv (12) exemplar, som fogas till ansökningshandlingarna. Sammandraget ska innehålla följande information: namnet på den som ansvarar för undersökningen projektets namn

16 namnen på dem som ingår i forskningsgruppen beskrivning av projektet (forskningsobjekt, forskningsuppgift, material och metoder) möjligheter att utnyttja forskningen i praktiken och inom beslutsfattande nyckelord En godtagbar forskningsplan får utöver sammandraget vara högst 10 sidor lång, figurer, tabeller och källhänvisningar medräknade. Den del som överstiger maximilängden beaktas inte. Textens font ska vara minst 12 punkter och radavståndet 1½. Forskningsplanen får avfattas på finska, svenska eller engelska. Varje forskare i projektet som ansöker om enskild finansiering ska bifoga en egen forskningsplan (max 10 sidor) till den gemensamma forskningsplanen. Forskningsplanen ska vara tydligt uppdelad med hänsyn till följande: Bakgrunden, temat, hypotesen, forskningens mål, forskningsmaterial, forskningsmetoder och forskningsteori, realisering av forskningen, forskningspersonal, konkreta arbetsuppgifter, tidtabeller och resurser. Obs! En sakenlig behandling av forskningsetiska frågor är ett villkor för et finansieringsbeslut. Vid bedömningen beaktas följande faktorer: A) Bakgrund och forskningstema: a) Den idrottsvetenskapliga betydelsen nationellt och internationellt b) Temats innovativa aspekt och nyhetsvärde c) Möjligheter att utnyttja forskningen i praktiken och inom beslutsfattandet Idrottsenheten vid ministeriet utgår från att idrotten ska stå i fokus för forskningsfinansieringen. Den finansierade idrottsvetenskapliga forskningen ska ha ett högt tillämpningsvärde. Det är viktigt att framhålla hur forskningsresultaten kan tillämpas i praktiken och i beslutsfattandet. Vidare är det önskvärt att forskningen förutom samhälls- och idrottsliga aspekter även tillför den idrottsvetenskapliga forskningen innovativa aspekter och förnyelse. Dessutom är det viktigt att bakgrundsfakta pekar på syftet med forskningen plus teoretiska och praktiska synpunkter (t.ex. hur aktuell undersökningen är). B) Forskningsmaterial, forskningsmetoder och forskningsteori Hur heltäckande och aktuell litteraturöversikten är Hur ändamålsenlig och tillämpbar referensramen är i förhållande till det fenomen som undersöks Precisering av problemställningen och hypotesen som utforskas Material och forskningsmetoder - hur väl metoderna lämpar sig för och hur bra de duger med avseende på den forskning som avses - hur tidsenliga, innovativa och ekonomiska metoder som används - forskningsmaterialets kvalitet och tillgången till det samt hur väl teorin, materialet och de metoder som används passar ihop med varandra C) Vid bedömningen av forskningsplanen beaktas det också hur bra följande faktorer lyfts fram: - hur klar och redig samt detaljerad forskningsplanen är - hur väl undersökningen kan genomföras i relation till befintliga resurser

17 - tidtabeller och delmål - hur planen främjar forskarkarriären och tar hänsyn till olika faser i forskarkarriären och rekommendationerna för en forskarkarriär - plan för rapportering av forskningsresultat och informationsspridning C) Forskningspersonal (uppgifterna kommer delvis från forskarnas meritförteckningar) Forskningsplanen måste visa hur undersökningen ska genomföras, inklusive konkreta arbetsuppgifter. Av forskningsplanen ska det framgå hur forskningen genomförs inklusive konkreta arbetsuppgifter. Varje forskare som deltar i forskningsgruppen (ansökningsblankett 15) ska underteckna forskningsplanen. Vid bedömningen av inkomna ansökningar beaktas forskare för vilka det anges en konkret arbetsuppgift i planen och som har undertecknat densamma. Forskningsledaren och samtliga forskare som arbetar med vetenskaplig forskning i projektet och anhåller om personlig finansiering måste lämna in en publikationsförteckning (för de fem senaste åren). Forskningsledaren kan enligt eget förgottfinnande inlämna CV och en förteckning över publicerade artiklar och verk för övriga medlemmar i forskningsgruppen. Förteckningen indelas enligt följande: a) Originalundersökningar b) Review-artiklar och läromedel c) Övriga publikationer Den huvudsakliga sökanden bör nämna sina fem (5) viktigaste internationella publikationer under de fem (5) senaste åren. a) Den som arbetar med forskningen/ansvarig forskare - utbildningsnivå - publikationer (se hur publikationsförteckningen ska struktureras) - hur väl han/hon bemästrar forskningsmetoderna - erfarenhet av självständigt arbete och samarbete - internationella kontakter m.m. - övriga styrkeområden, bl.a. arbetserfarenhet på det aktuella området b) Forskningsgruppen och forskningsförhållanden och forskningsenhetens resurser - kompetens och vetenskapliga meriter - i vilken mån gruppen bakom forskningen deltar i arbetet - internationella kontakter m.m. - apparatur, lokaler, biträdande personal, vetenskaplig uppbackning - forskningens samband med tidigare forskning inom enheten - enhetens finansiella bidrag i relation till den totala finansieringen

18 2.7.2 Fortsatta ansökningar En fortsatt ansökan ska åtföljas av den ursprungliga forskningsplanen inklusive sammanfattning. Den ska vara upprättad enligt anvisningarna från undervisningsministeriet. Den ska göras på en blankett som finns på undervisningsministeriets webbplats http://www.minedu.fi --> Understöd --> Idrott. Beskrivningen kan lämnas in på finska, svenska eller engelska. Beskrivningen indelas enligt följande: 1. Forskningsresultat inom finansieringstiden (Obs! En beskrivning över hur det går till då manuskript skickas in för publicering bör ingå) - Originalarbeten som har publicerats i internationella publikationsserier med peer review - originalarbeten som har publicerats i motsvarande inhemska serier - recensioner som har publicerats i utländska respektive inhemska serier - doktorsavhandlingar, - publicerat material som ingår i böcker - övrigt 2. Hur har forskningen framskridit med beaktande av målsättningarna i den ursprungliga forskningsplanen? - Avvikelser från den ursprungliga forskningsplanen på följande punkter - Varför man avvikit från eller modifierat den ursprungliga forskningsplanen - Hur forskningsgruppens sammansättning och den inbördes arbetsfördelningen eventuellt inverkat på genomförandet av projektet - Övriga aspekter (t.ex. hur forskningsresultaten infallit tidsmässigt sett) 3. Fortsatt forskning - Finansiering - Forskningsförhållanden, forskningsgruppens kompetens - Problem som uppstått under projektets gång eller aspekter om främjat arbetet - Uppskattning av etappmål och tidtabell för genomförande av hela projektet

19 2.8 Hur undervisningsministeriet behandlar ansökningarna När ansökningarna har kommit in begär undervisningsministeriet utlåtande om dem från idrottsvetenskapliga sektionen inom statens idrottsråd. Den vetenskapliga nivån på nya ansökningar bedöms i två utvärderingspaneler och samordnas av idrottsvetenskapliga sektionen. Bedömningspanelerna representerar biomedicin med inriktning på idrott och forskning i kultur och samhälle. Panelerna består av medlemmar i idrottsvetenskapliga sektionen och en del utomstående experter. Multidisciplinära ansökningar behandlas i båda panelerna. De upprättar ett kollektivt utlåtande om varje ansökning. Utlåtandet postas sedan till den ansvariga forskaren eller kontaktpersonen tillsammans med undervisningsministeriets beslut. I utlåtandena tar idrottsvetenskapliga sektionen huvudsakligen hänsyn till de samlade utlåtandena från panelen, men beaktar också olika bedömningskriterier och det tillgängliga anslaget. Sektionen ska beakta hur exakta ansökningarna är, hur genomförbara projekten är och hur realistisk finansieringsplanen är. De fortsatta ansökningarna har genomgått en bedömning tidigare i bedömningspanelerna utifrån kriterierna det aktuella året. Idrottsvetenskapliga sektionen gör en bedömning av om de fortsatta ansökningarna kan avancera enligt uppgifterna i forskningsplanen. Beslutsfattandet i undervisningsministeriet Idrottsvetenskapliga sektionen lämnar utlåtande om idrottsvetenskapliga statsunderstöd och anslag till idrottsenheten inom ministeriets kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelning. Ministeriet beslutar om understöden i januari-februari 2009 efter att riksdagen har godkänt statsbudgeten. Utlåtandena från panelerna och idrottsvetenskapliga sektionen är inte bindande för undervisningsministeriet. De berörda statliga myndigheterna får medel för idrottsvetenskapliga forskningsprojekt genom ett beslut som innebär att anslag ställs till deras förfogande. Andra aktörer får medel genom ett beslut om statsunderstöd. De sökande har ingen subjektiv rätt enligt lag eller andra författningar att få det understöd eller det anslag som de söker. Om de får medel eller inte är beroende av statsbidragsmyndighetens, alltså undervisningsministeriets prövning. Statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas på beslutet om statsunderstöd. Ett beslut om att göra anslag tillgängliga är inte överklagbart. 2.9 RAPPORTERING TILL UNDERVISNINGSMINISTERIET 2.9.1 Rapportering av forskningsresultat Undervisningsministeriet och idrottsvetenskapliga sektionen följer upp hur de projekt som de finansierar utfaller, vilka vetenskapliga resultat de genererar, hur de kan tillämpas och vad de tillför den idrottspolitiska debatten. Som ett led i satsningarna på strategisk kunskapsledning inom statsförvaltningen för idrott har undervisningsministeriet som särskilt mål att förbättra samarbetet mellan den vetenskapliga dokumentationen och de som använder den. Forskningsprojekt som undervisningsministeriet har gett understöd till ska rapporteras på ett begripligt språk till ministeriet (sekreteraren för idrottsvetenskapliga sektionen) när forskningsprojektet är klart. Rapporten ska redogöra för de vetenskapliga resultaten och komma med en bedömning av hur användbara resultaten är i praktiken och

20 för beslutsfattandet. Analysen ska göras enligt ministeriets rapporteringskriterier. Rapporteringsblanketten finns på ministeriets webbplats på adressen http://www.minedu.fi -- > Understöd --> Idrott. Undervisningsministeriet och idrottsvetenskapliga sektionen anser det önskvärt att forskningsprojekten rapporteras aktivt i idrottsvetenskapliga publikationer och andra publikationer inom idrottsområdet. 2.9.2 Rapport till undervisningsministeriet om hur statsunderstöd och anslag har använts Anslag som har ställts till förfogande De som har fått understöd ska sammanställa en vetenskaplig rapport om hur de anslag har använts som har ställts till förfogande av undervisningsministeriet. Dessutom ska det finnas en bokslutsrapport eller en specificering av de totala projektkostnaderna och av inkomster och annan finansiering. Rapport För andra stöd än anslag som har ställts till förfogande ska bidragstagaren också sammanställa en utredning, vid sidan av den vetenskapliga rapporteringen. Användningen av statsunderstöd ska redogöras på följande blankett och enligt anvisningarna: understöd för forskningsprojekt till enskilda forskare eller forskningsinstitut (som inte är statliga verk eller inrättningar) på undervisningsministeriets blankett nr 4. Rapporten ska lämnas in senast det datum som står på beslutet om understödet under adress Undervisningsministeriet, PB 29, 00023 STATSRÅDET. Blanketten finns på ministeriets webbplats på adressen http://www.minedu.fi --> Understöd --> Idrott. Bidragstagaren måste anhålla om mer tid hos ministeriet om utredningen inte kan lämnas in inom utsatt tid. Ansökningen ska då innefatta följande uppgifter: 1) när och för vilket ändamål understöd beviljades, 2) till hur stort belopp, 3) diarienumret på beslutet om statsunderstöd (all information finns i brevet med beslutet som har skickats till bidragstagaren) och 4) orsaken till förseningen. Om bidragstagaren inte har använt understödet under den tid som det har beviljats för, ska det återstående beloppet återbetalas till undervisningsministeriet eller en motiverad anhållan om fortsatt rätt att använda understödet lämnas in till ministeriet i god tid innan användningstiden går ut. Ansökningen ska innehålla samma uppgifter som ovan. Mer information om ekonomiska rapporter lämnas av: Ekonomiinspektör Maija Kunnas, tfn (09) 1607 7929, e-post: maija.kunnas@minedu.fi. Mer information om ansökningar om medel till forskningsprojekt lämnas av: Planerare, sekreteraren i idrottsvetenskapliga sektionen Minna Paajanen, tfn (09) 1607 7276, e-post: minna.paajanen@minedu.fi Avdelningssekreterare Päivi Wathén, tfn (09) 1607 7342, e-post: paivi.wathen@minedu.fi. Kulturrådet Seppo Paavola, tfn (09) 1607 7344, e-post: seppo.paavola@minedu.fi