1 PROTOKOLL Länshandikapprådet Tid: Plats: Närvarande: Ej närvarande: 2010-12-09 kl.13:00-16:00 Herrgården, Länssjukhuset Ryhov Hjalmarsson Lennart, HRF Jakobsson Ulla M., HSO ers Keijser Kerstin, Landstinget List-Slotte Maria, Landstinget Lotun Ulla-Britt, HSO Nilsson Lars, HSO Stahre-Gustavsson, Ulla, HSO Johansson Britt, NHR 43 Johansson Kristina, Rematikerföreningen, 42 Svensson Sven-Olof, Stroke Länsförening, 41 Löfdahl Solveig HSO 42 Mattsson Birgitta, HSO 42 Stefansson Ulrika, Hälso- och sjukvårdsavd 41 Persson Andreas, Hälso- och sjukvårdsavd 43 Alm-Larsson Inga-Lill, personalavd 42 Ahlnér Ragnwald, Landstinget Gustavsson Sören, FK Holmberg Gertrud, SPSM Johansson Camilla, DHR Jägsander Kenneth, SRF Liljegren Leif, HSO Svensson Anna, AF Rehab Westling Karin, kommunerna i länet 37 Mötet öppnas Vice ordförande Lars Nilsson hälsar alla välkomna till mandatperiodens sista sammanträde och förklarar mötet öppnat. 38 Fastställelse av dagordning Förslag till dagordning fastställs och godkänns 39 Val av justerare Ulla Stahre-Gustavsson utses jämte ordföranden justera dagens protokoll
2 40 LHR- frågor Ny mandatperiod nomineringar Vissa ändringar sker inför kommande mandatperiod. Flera av myndigheterna har omorganiserats under senare år och kommer inte fortsättningsvis vara representerade i LHR. LHR har lämnat önskemål att ersätta platserna med utökat antal representanter från HSO (4), detta har inte bifallits. Nomineringar till LHR under kommande mandatperiod är: Landstinget Marianne Andersson Carina Ödebrink Maria List-Slotte HSO Ulla Stahre-Gustavsson, Inga Fingal Kristina Johansson Kjell Axell HRF Eva Blomqvist SRF Kenneth Jägsander DHR Charlotte Ottosson Nästa LHR sammanträde planeras till februari 2011. Kallelse skickas ut tre veckor före möte. Referensgrupper och brukarråd Landstinget samverkar med Handikapprörelsen inom flera olika områden, så kallade referensgrupper och brukarråd. Arbetsgrupperna har bildats då behov har funnits och flera av grupperna har under åren permanentats. Arvodering till representanter sker på olika sätt. Finns behov av att göra en översyn av de olika samverkansformerna och eventuell arvodering? Beslutar fattas att fortsätta diskussionen med nya representanterna vid kommande LHR sammanträden. 41 Gränsdragning mellan egenansvar och hälso- och sjukvårdens ansvar Södra Vätterbygdens Strokeförening har lämnat in ärende angående bristen av vårdplanering för patienter i samband med utskrivning från vårdenhet. Ulrika Stefansson från Hälso- och sjukvårdsavdelningen informerar om hur utskrivningsprocessen generellt ser ut. Vårdplanering genomförs alltid om det finns ett uttalat eller förändrat vårdbehov i samband med utskrivning. Det görs även ofta behovsinventering på sjukhuset vilket ibland kanske kan uppfattas som ett vanligt samtal. I diskussion betonar representanter från handikapprörelsen vikten av att vårdplanering alltid görs oavsett patientens status. Vid planering bör/ska närstående bjudas in att medverka. Patienten har inte alltid förmåga att ta ställning till i vilken omfattning han
3 eller hon klarar en hemgång utan hjälp. Ulrika påpekar att vården inte kan planera eller agera mot patientens önskan. Enligt rutiner ska Landstinget i Jönköpings län följa upp strokepatienter tre månader efter utskrivning från vårdenhet. Det görs på olika sätt i länet. I Värnamo till exempel kallas patienten till sjukhuset för tremånadersuppföljning. I Jönköpingsområdet ansvarar primärvården för uppföljningen och också för att säkra tillgång till rehabilitering vid behov. Nationella riktlinjer vid stroke rekommenderar i första hand rehabilitering i hemmiljö. Representanterna från handikapprörelsen betonar vikten av rehabiliteringsplan och kontinuerliga uppföljningar i hemmet. Träning är viktig men svår att genomföra utan viss handledning från professionen, såväl fysisk träning men även träning inom området kognition/ kommunikation. Ulrika berättar om det arbete som görs när det gäller att förtydliga gränsdragningen inom vården. Enkelt kan det beskrivas utifrån tre nivåer: Specialistvård specialistkompetens inom ett område Primärvård ansvar för allmänna vården Egenansvar personens eget ansvar LHR beslutar att skicka skrivelse till Landstingsstyrelsen för att beakta vikten av generell vårdplanering där närstående deltar samt individuella rehabiliteringsplaner med kontinuerlig uppföljning. 42 Läkarrekrytering och arbetsmarknad Reumatikerföreningen har skickat in ärende som berör läkarrekrytering med anledning av kommande pensionsavgångar inom området reumatologi. HSO har i ett ärende lyft frågan om Landstingets arbetsmarknadspolicy beträffande personer med olika funktionsnedsättningar. Inga-Lena Alm-Larsson från personalavdelningen informerar om följande om läkarrekrytering: Utvecklingen av antal läkare har ökat totalt sett från 1999-2009 med ca 30 % Specialistläkare följer samma utveckling, fler specialiserar sig och det finns många förgreningar Antal faktiska årsarbetare har ökat med 14 % de senaste åtta åren och arbetskraften har ökat mest bland läkare
4 Kartläggning av specialistläkare genomförs regelbundet för att belysa brister inför framtida rekrytering Positiva tecken antalet utbildningsplatser har ökat från 800 1400, tillkommer ca 2500 utomlands studenter Angående läkarresurser på Reumatologen är Landstinget medveten om situationen, som inte är unik för reumatologen utan även inom andra områden där intresset att specialisera sig är lägre än andra. Utmaningen för de som ansvarar för personalrekrytering ligger i att marknadsföra utbildningar där det finns ett uttalat läkarbehov. Viktigt är också att hjälpa till att skapa nätverk för mindre enheter som inte har egna resurser. Ur ett omvärldsperspektiv sker förändringar inom vården. Yrkesgrupper, utöver läkare, har möjlighet att specialisera sig i större omfattning vilket höjer kompetensen och till viss del förändrar ansvarsområde. Patienter är inneliggande under betydligt kortare perioder än tidigare och på sikt kommer större ansvar att läggas på vårdcentraler att förse sin enhet med kompetens. Representanterna från handikapprörelsen betonar vikten av snabbare handläggning. Idag är ett av problemen att vårdcentralen håller kvar patienten länge innan man gör en adekvat utredning. Patienten behöver få sin diagnos tidigare. När utredning och diagnostisering genomförts kan fortsatt behandling ske på vårdcentral. Representanterna anser det viktigt att lyfta specialiteter som kommit i skymundan. Representanterna från HSO informerar kort om projektet Fia med knuff som syftar till att få personer med funktionsnedsättningar ut i arbetslivet. Landstinget har hittills inte visat något intresse att erbjuda praktikplatser. HSO har därför skickat in ärende med frågeställning vad Landstinget har för policy när det gäller lönebidragsanställning. Inga-Lena informerar att Landstinget samarbetar med Arbetsförmedlingen i denna fråga. Landstinget har anställda med olika funktionsnedsättningar men få med lönebidrag. Policyn generellt är att Landstinget välkomnar alla med rätt kompetens för den tjänst man söker och att arbetsmiljön ska anpassas vid behov. Inga-Lena kommer att lyfta frågan med verksamhetsansvariga.
5 43 Medicinsk fotvård Reumatikerföreningen och NHR har skickat in synpunkter om utökad möjlighet för olika diagnosgrupper att få medicinsk fotvård. Idag är det huvudsakligen personer med diabetes som får tillgång till medicinsk fotvård, övriga diagnosgrupper kan vid behov få remiss till medicinsk fotvård. NHR vill likställa diabetes med polyneuropati och menar att denna grupp borde få tillgång till fotvård inom ramen för högkostnadsskydd. Psoriasisföreningen är av samma åsikt när det gäller personer med psoriasis. Andreas Persson informerar om gällande regler: Alla människor som har behov av medicinsk fotvård har rätt till behandling. Läkare bedömer och skriver remiss. Om fotvårdsspecialist av olika anledningar inte prioriterar eller erbjuder behandling trots remiss ska patienten återkoppla till remitterande läkare. Allmänt åldrande och minskad rörelseförmåga är inte tillräcklig grund för medicinsk fotvård (inom högkostnadsskydd). Personer med grundsjukdom som innebär försämrad läkning vid sår och andra skador ska i första hand erbjudas. Alla människor har ett eget ansvar för sin vård och hälsa. Att sköta sina fötter är ett sådant ansvar. Kan man inte göra detta får man på egen hand skaffa denna hjälp (bekosta den). Det finns fotvårdsspecialister anställda inom Landstinget i Jönköpings län. Vårdcentraler ska enligt regelverket erbjuda sina patienter fotvård om behov finns. Enligt representanter från handikapprörelsen finns ett ökat behov av fotvårdsspecialister. Hur ser fördelningen ut i länet? Andreas ger en återkoppling på dessa frågor. 44 Mötet avslutas Vice ordförande tackar alla representanterna för denna mandatperiod. Nästa LHR sammanträde planeras till den 24 februari 2011, kallelse skickas ut tre veckor innan.
6 Vid protokollet Maria List-Slotte Justeras Justeras 2011-01-05 Lars Nilsson Vice ordförande Ulla Stahre-Gustavsson