PROTOKOLL. Ej närvarande: Keijser Kerstin, Landstinget Liljegren Leif, HSO/RBU

Transkript

1 PROTOKOLL Länshandikapprådet Tid: kl.12:45 16:15 Plats: Herrgården, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Närvarande: Ahlnér Ragnwald, Landstinget ordf Gustavsson Sören, Försäkringskassan Hjalmarsson Lennart, HRF Jakobsson Ulla M, HSO/FEB Johansson Camilla, DHR Jägsander Kenneth, SRF List-Slotte Maria, Landstinget sekr Lotun Ulla-Britt, HSO/Parkinson Nilsson Lars, HSO/FUB Petersson Jan-Olof, spec.ped skolmynd Stahre-Gustavsson Ulla, HSO/PSO Svensson Anna, Arbetsförmedlingen Wennermark Birgitta, Länsstyrelsen Westling Karin, kommunerna i länet Winnerbrandt Peder, HSO/SD Schoultz Stefan, 4 Nätt Lena, 5 Ej närvarande: Keijser Kerstin, Landstinget Liljegren Leif, HSO/RBU 12 Mötet öppnas Ordförande Ragnwald Ahlnér hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 13 Fastställelse av dagordning Förslag till dagordning fastställs och godkänns. 14 Val av justerare Ulla Stahre-Gustavsson utses jämte ordföranden justera dagens protokoll. 15 Landstingets ekonomi Ekonomidirektör Stefan Schoultz ger en nulägesrapport om landstingets ekonomi och strategier inför Landstingets målsättning är inte att skapa ett överskott utan att genom god hushållning disponera pengarna på bästa sätt (verksamhetsperspektiv och finansiellt perspek- 1

2 tiv). Beräknat resultat i november inför 2009 visade ett överskott på 150 mnkr under Resultatet för första tertialen 2009 visar på ett överskott på 11 mnkr, beräknat resultat sista tertialen 2009 är 40 mnkr. Detta beror till stor del på lägre skatteintäkter än beräknat (lågkonjunktur). Landstinget har en stark ekonomi och dess finansiella ställning är bra. Strategi för 2010 är: Finansiella mål ligger fast Begränsa utgiftsökningar 2009 Inget utrymme för konsumtionsökning 2010 Investeringar med målsättning inom ramen 380 mnkr (f.n. främst höglandssjukhuset Eksjö och SMOT) Ekonomisk situation ger förändringstryck utnyttja det. Områden som behöver pengar ska frigöras. SKL (statens kommuner och landsting) gör s.k. öppna jämförelser där man gör nationella jämförelser utifrån ca 100 variabler. Jämförelserna visar att Jönköping ligger i topp. Delårsrapporten som sammanställts visar också på att landstinget bedriver en bra verksamhet. Den s.k. kömiljarden är ett bidrag (extra pengar) som staten avsätter för att stimulera landstingen att öka sin tillgänglighet. Slutmätning görs i november 2009 och utbetalning sker i början av januari. 16 Slutrapport Goda levnadsvanor Projektledare Lena Nätt från ABF redogör för utvärderingen av 3-åriga projektet Goda levnadsvanor som avslutades augusti 2008 och finansierades av medel från allmänna arvsfonden. Syftet med projektet var att i studiecirkelform öka kunskapen i teori och praktik om hälsa, mat och motion för deltagare med funktionshinder eller andra personer med motsvarande problem eller behov. Samverkande aktörer var Landstinget i Jönköpings län, Försäkringskassan i Jönköpings län, HSO och ABF i Jönköpings län. Under projekttiden har man genomfört 46 studiecirklar med sammanlagt 364 deltagare. Utvärdering visar att god hälsa inte bara handlar om fysisk hälsa och goda matvanor utan har också en social dimension. Att knyta nya kontakter och göra aktiviteter tillsammans med andra påverkar upplevelsen av god hälsa och livskvalitet. Projektet kan sägas leva vidare i ett antal avknoppningar som t.ex. matlagning för småbarnsföräldrar, överviktiga gravida och ett samarbete mellan vissa kommuner och landstinget där vårdcentraler remitterar patienter till goda levnadsvanor (ordinarie studiecirkel). Det är viktigt att ta till vara på den kompetens som finns hos de utbildade handledarna och starta upp liknande cirklar i länets olika kommuner. 2

3 17 Kort information om aktuellt område inom handikappområdet från: Kommunerna i länet - Representanten Karin är involverad i många områden där några av de största är missbruk och beroende och psykisk ohälsa bland barn. Kommunerna deltar också i en översyn av regelverket för särskild kollektivtrafik. Fr.o.m. den 1/ ingår Karin som en del av regionförbundet, där det då inrättas en primärkommunal nämnd, men kan idag inte redogöra för vilken roll det kommer att innebära. Försäkringskassan (FK) Ny LSS lagstiftning försenad minst ett år och väntas träda i kraft den 1 januari FK har fått ett regeringsuppdrag att se över schablonbelopp för assistentersättning. Arbetar fortgående mycket med det nya försäkringssystemet. Arbetsförmedlingen (AF) På AF märker man tydligt av lågkonjunkturen. 700 nya coacher har anställts för att ta hand om s.k. nyarbetslösa och hjälpa dem tillbaka till arbete. Stort beting att skaffa praktikplatser vilket på sikt kan ge undanträngningseffekter på de vanliga jobben. Regeringsbeslut att avsätta 50 mnkr riktat till personer med psykisk funktionsnedsättning. Avsikten är att göra upphandling med företag med syfte att hitta verksamhet för ca 700 personer i landet. Upphandling med företag är klar och målgruppen är personer med olika psykiska funktionshinder mellan år. Förtidspensionerade. Länsstyrelsen Den sociala tillsynen lämnas vid årsskiftet över till socialstyrelsen (se anteckningar föregående protokoll). Länsrådet ser dock ett värde att ha kvar en social funktion, finns tankar att anställa s.k. folkhälsostrateg. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar bl.a. för specialskolor för döva och hörselskadade barn (Vänerskolan). Under senare tid har man tappat antal elever då behov av undervisning sker på hemmaplan i större utsträckning (vanligt att barn får s.k. cochleaimplantat). Det innebär ett ökat behov av råd och stöd i kommunala skolor. Ny grupp som behöver insatser är barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige har behandlat en motion om fysisk ohälsa och tanken är att lyfta in funktionshindrades behov i folkhälsoplanen. Diskussioner har förts angående hantering av kontanter i kollektivtrafiken och man planerar fler försäljningsställen och andra alternativa metoder för att minska omlopp av kontanter i den verksamheten. Det stora ärendet i landstinget är f.n. vårdval som bygger på lagen om valfrihet (LOV). Tidsplanen är att under hösten lämna ut förfrågningsunderlag (privata aktörer) som sedan ska godkännas och slutligen kontrakteras. Under v planeras information till 3

4 allmänheten och vårdval planeras vara i drift den 1 juni Under hösten 2008 pågick en utredning om s.k. enkla hjälpmedel där syftet var att kartlägga och konsekvensbeskriva om landstinget ska försälja denna typ av hjälpmedel eller låta marknaden ta över. Utredningen ledde till en ny utredning som pågår och förslag ska lämnas till PD (planeringsdelegationen) i september Utredningen avser att se över regelverk, avgifter och policy i hjälpmedelfrågor. HSO Ordförande Lars Nilsson har lämnat över ordförandeskapet till Solveig Löfdahl. Sitter kvar i LHR under mandatperioden. DHR Regionalt samarbete med Kronoberg och Kalmar och tillsammans anordnar man utbildning och fortbildning f.n. inom sociala områden och hjälpmedel. Den 13 juni anordnar man tillsammans med andra föreningar Marschen för tillgänglighet, start vid Hovrättstorget i Jönköping kl.10:45. SRF Startar upp med förberedelser för kampanj i hela landet som går under namnet Flexibel kommunal service. Man arbetar också med att belysa vikten av motion s.k. motionslunken som pågår under maj juli (10 prestationer under en månad/20 under hela perioden). HRF Man förbereder nästa års satsning för samtalsmiljön. Man arbetar även kontinuerligt med att höja kompetensen om hörseltekniska hjälpmedel. Bevakar även det som pågår i andra landsting rörande kostnader för hörseltekniska hjälpmedel. 18 Diskussion om arbetssätt kring Länshandikapprådet (LHR) Representanter och arbetssätt LHR är ett samverkans- och samrådsorgan för handikappfrågor mellan handikapporganisationerna, kommunerna i länet, landstinget och länsmyndigheterna. LHRs arbetsordning fastställdes av landstinget och reviderades och ligger till grund för samverkande myndigheters och organisationers val av LHR- ledamöter inför mandatperioden LHR har idag följande sammansättning: Två förtroendevalda från landstinget Sju representanter för handikapprörelsen i länet En representant vardera från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Specialskolmyndigheten och kommunerna i länet Diskussion/frågeställning: Under senare år har omorganisationer hos de olika myndigheterna avlöst varandra. Strukturförändringar har bidragit till att myndigheter inte 4

5 arbetar enbart länsövergripande utan även över regioner. Detta medför svårigheter att representera enbart länet. Nationellt är det få landsting som har kvar denna form av samverkan med myndigheter, det vanliga är att samverkan sker med landstinget / kommunerna. Hur ska vi jobba framöver? Myndigheterna överrens att LHRs sammanträden ger bra information och ökar den personliga kunskapen om omvärlden men man är tveksam till att träffarna ger något tillbaka till själva verksamheten. Många gånger sker samverkan med handikapprörelsen i andra aktuella former (ex, arbetsmarknad etc.). Handikapprörelsen anser att det är en förmån och en styrka att myndigheterna representerade i LHR och vill om möjligt ha kvar denna funktion. Under mandatperioden görs inga ändringar utan arbetet fortsätter som tidigare. Inför nästa period återupptas diskussion om antalet representanter från handikapprörelsen är tillräcklig och hur den fortsatta samverkan med myndigheterna i länet ska se ut. Referensgrupper och brukarråd LHR sammanträder fyra ggr per år, utöver dessa sammanträden arbetar LHR med specifika områden i s.k. referensgrupper. Referensgrupper finns idag inom områdena: Byggfrågor Särskild kollektivtrafik Hjälpmedel Referensgrupperna träffas ca 4 ggr/år, vid behov oftare. Referensgrupp för hjälpmedel har ej träffats då samverkan med landstinget finns i form av Brukarråd för Hjälpmedelscentralen, denna grupp träffas 2 ggr/år (brukarråd finns även inom områdena syn-, hörsel och ortopedteknik). Då det varit svårt att rekrytera personer till detta brukarråd har beslut tidigare tagits att representanter till brukarrådet för hjälpmedel ska utses av Insynsrådet efter förslag från LHR och att en fjärdedel av representanterna byts ut/år. Beslutas: Idag beslutas att referensgrupp för hjälpmedel upphör som referensgrupp. Däremot kommer hjälpmedelsfrågor att kunna lyftas i det brukarråd för Hjälpmedelscentralen som finns och som träffas 2 ggr/år. Frågor kan också lyftas inom ramen för LHR sammanträden. Kognition och kommunikation är ett område som behöver prioriteras för att förbättra tillgänglighet och öka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Beslutas: Att starta upp en referensgrupp till hösten för att samverka med landstinget (hälso- och sjukvårdsavdelningen, regional utveckling och informationsavdelningen). De brukargrupper som bör vara representerade är hörsel- 5

6 skadade och döva, synskadade, kognitiva funktionsnedsättningar samt läs och skrivsvårigheter. Antal sammanträden Idag har LHR sammanträden fyra ggr/år. Handikapprörelsen anser att samverkan med landstinget fungerar bra men att samverkan med kommunerna borde öka. Om samverkan sker i den form den gör idag kan det vara aktuellt att minska antalet träffar per år. Arvodering Enligt muntlig överenskommelse utbetalas dagarvode + reseersättning till LHRs representanter som medverkar vid sammanträden. Dagarvode utgår även till representanter i referensgrupperna. Lönedelegationen fastställde att dagarvode för förtroendevalda under 2009 ska utgå enligt följande: För sammanträde med landstingsfullmäktige, utskott, styrelser, nämnder, delegationer, gruppmöten eller LAKO utgår dagarvode med 725 kronor. För kurs, konferens, studiebesök eller övriga sammanträden utgår dagarvode med 365 kronor. Beslutas: Att följa riktlinjerna vilket medför att arvode vid LHR sammanträden utgår med 725 kronor + reseersättning. Vid sammanträden för referensgruppen utgår arvode med 365 kronor + reseersättning. För suppleanter som ej ersätter annan person vid frånvaro, utan väljer att närvara av eget intresse, utgår inget arvode och får själv bekosta resan. Gäller från 1 juli Frågeställningar och synpunkter Hur fångar LHRs representanter in medlemmars synpunkter och frågeställningar inför varje LHR sammanträde? Under senare tid har LHR sammanträden fungerat som en informationskanal och få frågeställningar har inkommit för att diskutera kring. Hur tar föreningens medlemmar del av den information som lämnas? Representanter från handikapprörelsen är medvetna om svårigheten att kommunicera och förmedla information. Viktigt att utnyttja de kanaler som finns och att uppmuntra medlemmar att ta del av information på hemsidor etc. 19 LHR frågor a) Utbildning om FN konventionen. Flera personer i handikapprörelsen har påtalat behovet av att få utbildning och lära känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Beslutas idag att ordna en utbildningsdag där en öppen inbjudan riktar sig till verk- 6

7 samheter, politiker och handikapprörelsen och de som har intresse av att delta. b) Nästa LHR sammanträde planeras den 3 september kl i Habo. Plats meddelas i kallelse. 20 Information från LHRs arbetsgrupper/referensgrupper i tillgänglighetsfrågor. a) särskild kollektivtrafik Kenneth Jägsander informerar från arbetsgrupp med uppdrag angående samordning av regelverk och taxor för färdtjänst och sjukresor. Intervjuer av användare till färdtjänst och sjukresor har genomförts och sammanställts. Referensgruppen har under våren träffats regelbundet för att diskutera kring regelverk utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Synpunkter från referensgruppen kommer att lämnas till arbetsgruppen i mitten av juni. b) byggfrågor Referensgruppen träffades i april då man fick information om pågående byggnationer i länet. I höst planeras en utbildningsdag tillsammans med arkitekt Mai Almén som på uppdrag av Landstingsfastigheter ser över hur långt landstinget har kommit ur ett tillgänglighetsperspektiv. 21 Övrigt Brev har inkommit med synpunkter på inredning i sjukhusens väntrum. Frågeställningen är hur inköpsavdelningen tar hänsyn till funktion och inte design då man upphandlar stolar och soffor (utan polstring eller annan komfort). Inköpsavdelningen besvarar frågan med att man tar hänsyn till sitthöjd och att armstöd finns. Oklädda möbler är vanliga i utrymmen som gör anspråk på god hygien och städning. 22 Avslutning Ordförande avslutar mötet och önskar alla en trevlig sommar. Vid protokollet Maria List-Slotte Justeras Justeras Ragnwald Ahlnér ordförande Ulla Stahre-Gustavsson 7