Luftkvalitetsmätningar vid E4 2018 Luftrapport Datum: 2019-04-24 1
Sammanfattning Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 i centrala Skellefteå. I denna rapport redovisas en sammanställning av 2018 års mätningar. Den huvudsakliga föroreningskällan är trafiken. Året har präglats av stora bortfall av mätdata i samband med service av mätinstrumenten men också av tekniska problem. Det är därför osäkert att avgöra om vissa miljökvalitetsnormer har klarats. Vid jämförelse av resultatet mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO₂) och partiklar PM10 konstateras att timmedelvärdet för NO 2 har överskridits. Det har varit för stort databortfall (16,8 %) för att kunna avgöra om även dygnsmedelvärdet har överskridit normen. Krav finns på fortsatta mätningar av kvävedioxid. För partiklar ligger databortfallet på 36,7 % vilket är mycket stort. Stor del av bortfallet är på sommaren när halterna är låga, men det har också varit bortfall under våren när halterna kan vara höga. Den nedre utvärderingströskeln överskrids och det finns en liten risk att även den övre utvärderingströskeln överskrids. Vid halter över den övre tröskeln krävs kontinuerliga mätningar, om de ligger under kan i stället indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning tillämpas. Gällande de nationella miljömålen har timmedelvärdet för kvävedioxid överskridits. Årsmedelvärdet för partiklar har förmodligen överskridits, men det går inte att säga med säkerhet. Det finns också en risk för att dygnsmedelvärdet för partiklar kan ha överskridits. Den totala trafiken över Viktoriabron minskade med 1,9 % under 2018 jämfört med 2017. Dock ökade lastbilstrafiken med 3 % medan personbilstrafiken minskade med 2,3 %. Andelen lastbilar var under året 8,24 %, den högsta sedan 2006 när luftmätningarna på Viktoriagatan började. Miljökvalitetsnormer (MKN) NO 2 Årsmedelvärde NO 2 Dygnsmedelvärde NO 2 Timmedelvärde PM 10 Årsmedelvärde PM 10 Dygnsmedelvärde Nationella Miljömål NO 2 Årsmedelvärde NO 2 Timmedelvärde Resultat / / PM 10 Årsmedelvärde PM 10 Dygnsmedelvärde Teckenförklaring: = klarat gränsen, = inte klarat gränsen, = osäkert om klarat/inte klarat gränsen, på grund av för stort bortfall av mätdata. 2
Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer... 4 Miljömål... 5 Åtgärdsprogram... 6 Resultat... 6 Resultat av mätningar av kvävedioxid... 6 Resultat av mätningar för partiklar PM 10... 10 Väder... 13 Trafik... 15 Bilaga 1. Luft och trafikmätningsplatser... 20 Bilaga 2. Tuvans Väderstation....21 3
Bakgrund Samhällsbyggnad Miljö vid Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar vid E4 (Viktoriagatan), i centrala Skellefteå, se bilaga 1. Mätningarna görs eftersom miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, både dygnsmedelvärdet och timmedelvärdet, riskerar att överskridas. För mätningarna av kväveoxider används sedan 2011 ett kemiluminiscensinstrument. Mätningar av kväveoxider vid E4 har pågått sedan 2006, innan mättes luften vid Kanalgatan i centrala Skellefteå. För partiklar (PM 10 ) har värdena legat mellan den nedre och den övre utvärderingströskeln förutom 2011 då det låg över den övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärdet. För mätning av partiklar används ett instrument som samlar partiklar på ett filter som sedan mäts med hjälp av en betastrålningsmetod. Partiklar har mätts vid E4 sedan 2011. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. De kan gälla för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Normerna för luft anger föroreningsnivåer som inte får överskridas för bland annat kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10). Det finns även normer för mindre partiklar (PM2,5), bensen, bly, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren, svaveldioxid, kolmonoxid och ozon. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv. Luftkvalitetsförordningen, SFS 2010:477, införlivar stora delar av EG-direktiven beträffande normer om luftföroreningar. Här anges också vem som ska genomföra kontrollen av att normerna uppfylls och på vilket sätt kontrollen ska ske. Förordningen innehåller även regler om information, underrättelse och rapportering. Det finns så kallade utvärderingströsklar (övre, ÖUT, och nedre, NUT) som anger nivån för omfattningen av kontrollen för miljökvalitetsnormerna. Resultat från tidigare mätning, modellberäkning eller objektiv skattning avgör vilket kontrollförfarande som lägst ska tillämpas. Kraven kan variera beroende på storleken på kommunen eller om kommunen ingår i ett så kallat samverkansområde eller sköter mätningar på egen hand. De krav som gäller för Skellefteå kommun redovisas i tabell 1. Vid bedömningen om en utvärderingströskel eller miljökvalitetsnorm har överskridits värderas resultatet av mätningar över tid, fem eller flera år. Om överskridande har skett under minst tre separata år av fem år så anses en utvärderingströskel eller miljökvalitetsnorm överskriden. 4
Tabell 1. Nivåer för omfattningen av kontrollen för en miljökvalitetsnorm. MKN=miljökvalitetsnorm, ÖUT=övre utvärderingströskel, NUT=nedre utvärderingströskel, NO₂=kvävedioxid. Utvärderingsnivå Kontrollförfarande som lägst ska tillämpas i Skellefteå kommun Halterna överskrider eller riskerar att Kontinuerliga mätningar vid en mätpunkt för NO 2 och två överskrida MKN mätpunkter för partiklar. Halterna befinner sig mellan ÖUT och Kontinuerliga mätningar vid en mätpunkt för NO 2 samt MKN två mätpunkter för partiklar. Halterna befinner sig mellan NUT och Indikativa mätningar alternativt modellberäkning eller ÖUT objektiv skattning. Halterna underskrider NUT Modellberäkning eller objektiv skattning. Gällande miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar för de ämnen som för närvarande mäts och övervakas i Skellefteå kommun redovisas i tabell 2. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar (ÖUT resp. NUT) för kvävedioxid och partiklar (PM 10 ). Ämne timvärde Dygnsvärde Årsmedel Anmärkning µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 MKN Kvävedioxid (NO 2 ) 90 60 40 Timvärdet får överskridas högst 175 ggr/år förutsatt att timvärdet inte överskrider 200 µg/m 3 mer än 18 ggr/år. Dygnsvärdet får överskridas högst 7 ggr/år. ÖUT (NO 2 ) 72 48 32 Timvärdet får överskridas högst 175 ggr/år och dygnsvärdet högst 7 ggr/år. NUT (NO 2 ) 54 36 26 Timvärdet får överskridas högst 175 ggr/år och dygnsvärdet högst 7 ggr/år MKN Partiklar (PM 10 ) 50 40 Dygnsvärdet får överskridas högst 35 ggr/år. ÖUT (PM 10 ) 35 28 Dygnsvärdet får överskridas högst 35 ggr/år. NUT (PM 10 ) 25 20 Dygnsvärdet får överskridas högst 35 ggr/år. Miljömål Riksdagen beslutade 1999 om 15 nationella miljökvalitetsmål för Sverige. 2005 antogs ett 16:e mål om biologisk mångfald. Ett av miljökvalitetsmålen är Frisk Luft, Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsnormerna ska hjälpa till att uppfylla miljökvalitetsmålen. För de ämnen som Skellefteå kommun mätt under året har regeringen fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft. De gäller årsmedelvärden för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) samt timmedelvärde för NO 2 och dygnsmedelvärde för PM 10. NO 2 : Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföre- 5
mål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 µg/m 3 luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil, vilket innebär att 60 µg/m 3 luft får överskridas max 175 ggr/år). PM 10 : Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM 10 ) inte överstiger 15 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 µg/m 3 luft beräknat som ett dygnsmedelvärde, vilket får överskridas högst 35 gånger (90,4-percentil). Åtgärdsprogram Skellefteå kommun har sedan 2010 haft ett åtgärdsprogram, Renare Stadsluft, för kvävedioxid. Åtgärdsprogrammet togs fram av kommunen och fastställdes av länsstyrelsen. Målet var att miljökvalitetnormen för kvävedioxid skulle nås till år 2015. Då målet gällande miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet för kvävedioxid över tid inte har uppnåtts ska åtgärdsprogrammet revideras (beslutat av Länsstyrelsen). Under 2018 har dessutom miljökvalitetsnormen för timmedelvärdet för kvävedioxid överskridits. Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten av mätningar av luftföroreningar för kvävedioxid och partiklar. Därutöver redovisas kommunens mätningar av olika väderparametrar samt trafikdata från Trafikverkets databas för Viktoriabron i Skellefteå. Resultat av mätningar av kvävedioxid Mätningen sker kontinuerligt. För kvävedioxid finns timmedelvärden, dygnsmedelvärden och årsmedelvärden framräknade. Värdena jämförs med miljökvalitetsnormer (års-, tim- och dygnsmedelvärden), utvärderingströsklar och miljömål (års- och timmedelvärden). Datafångsten ska vara minst 85 % för att ett årsmedelvärde ska vara giltigt. År 2018 hade 365 dagar vilket motsvarar 8760 timmar. 83,2 % av totala antalet timmar hade giltiga mätvärden. Tid med icke giltiga värden beror på service och kalibrering av instrumentet och tekniska fel på instrumentet under året. Då datafångsten var lägre än den lägsta godtagbara mängden så redovisas inga osäkra data i tabeller. Vid jämförelse mot normer och trösklar redovisas de resultat som kan sägas med säkerhet och de resultat som är osäkra redovisas var för sig i text efter alla tabeller och diagram. 6
Tabell 3. Resultat av mätningar av NO 2 under året utifrån den mängd data som insamlats. Rött värde med asterisk innebär att MKN, ÖUT, NUT eller ett miljömål med säkerhet har överskridits. Övriga värden redovisas inte då insamlade mätvärden inte uppnått lägsta godtagbara mängd. 2018 Kvävedioxid Resultat MKN Miljömål MKN årsmedel (40 µg/m 3 ) ÖUT, årsmedel (32 µg/m 3 ) NUT, årsmedel (26 µg/m 3 ) Miljömål årsmedel (20 µg/m 3 ) - Max uppmätt timvärde (µg/m 3 ) 213,1 Max uppmätt dygnsvärde (µg/m 3 ) 105,8 98-percentil timvärde (90 µg/m 3 ) - 98-percentil dygnsvärde (60 µg/m 3 ) - MKN, antal tim > 90 µg/m 3 (max 175 ggr) 182* MKN, antal dygn > 60 µg/m 3 (max 7 ggr) - - ÖUT, antal tim >72 µg/m 3 (max 175 ggr) 365* ÖUT, antal dygn > 48 µg/m 3 (max 7 ggr) 21* NUT, antal tim > 54 µg/m 3 (max 175 ggr) 941* NUT, antal dygn > 36 µg/m 3 (max 7 ggr) 75* Miljömål, antal tim > 60 µg/m 3 (max 175 ggr) 684* - - För att bedöma om en miljökvalitetsnorm överskrids behöver resultatet av mätningar ses över tiden. Det räcker inte enbart med resultat för ett enstaka år. T.ex. om mätningar har gjorts under en femårsperiod och en norm överskrids minst tre av åren så anses det att normen överskrids alla fem åren. I tabell 4 ses resultaten från 2006 till 2018 för årsmedelvärden. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³ luft. År 2015 och 2018 har inte lägsta godtagbara mängd data insamlats för att beräkna årsmedelvärden. Databortfallet beror mycket på tekniska problem. Åren 2006-2010 användes en annan mätmetod, där kvävedioxidhalten mättes på två sträckor, därför är det två mätresultat per år. Tabell 4. Årsmedelvärden för NO 2 i förhållande till MKN, ÖUT respektive NUT. År Årsmedelvärde Nivå År Årsmedelvärde Nivå 2006 27,3/27,9 NUT-ÖUT 2013 27,5 NUT-ÖUT 2007 23,2/24,0 < NUT 2014 28,0 NUT-ÖUT 2008 27,4/28,1 NUT-ÖUT 2015 - - 2009 23,1/24,6 < NUT 2016 26,9 NUT-ÖUT 2010 23,7/25,1 < NUT 2017 25,65 < NUT 2011 27,2 NUT-ÖUT 2018 - - 2012 25,8 < NUT Resultaten för tim- och dygnsmedelvärden visas i tabell 5. 2006 överskred timmedelvärdet miljökvalitetsnormen (90 µg/m³ luft) 230 respektive 177 ggr (får överskridas max 175 ggr). Under 2018 överskreds värdet 182 gånger. Dygnsmedelvärdet för kvävedioxid har överskridits under sex år och klarats under fem år de senaste 13 åren (2015 och 2018 saknas resultat). För åren 2006-2010 räcker det med att värdena har 7
överskridits på den ena sträckan för att normen inte ska klaras. Resultatet innebär att de kontinuerliga mätningarna måste fortsätta. Tabell 5. Tim- och dygnsmedelvärden åren 2006-2018. År 2015 och 2018 var det för stort bortfall av data för att få säkra data. Dock är värden markerade med * värden man med säkerhet kan säga överskridit respektive gräns. År Max Timmedelvärden Dygnsmedelvärden uppmätt värde (µg(m³) Ant > MKN (> 90 µg/m³, max 175 ggr) Ant > ÖUT (> 72 µg/m³, max 175 ggr) Ant > NUT (> 54 µg/m³, max 175 ggr) Ant > MKN (> 60 µg/m³, max 7 ggr) Ant > ÖUT (> 48 µg/m³, max 7 ggr Ant > NUT (> 36 µg/m³, max 7 ggr 2006 230/177 13/9 2007 110/101 2/3 2008 153/140 8/4 2009 114/121 7/8 2010 148/155 5/7 2011 195,7 157 408 965 10 31 71 2012 195,8 140 313 760 10 17 61 2013 170,1 156 391 961 6 22 77 2014 182,8 154 398 933 8 28 76 2015 150,1-306* 668* - 18* 56* 2016 189,6 150 306 748 7 21 58 2017 199,9 165 348 785 4 24 60 2018 213,1 182* 365* 941* - 21* 75* Kvävedioxidhalterna från trafiken är högst under vinterhalvåret, se figur 1 och 2. Även om trafiken är källan till föroreningarna, så är det framförallt årstiden och väder som avgör koncentrationerna över året. Temperatur och vindförhållanden avgör om föroreningarna ventileras bort eller inte. Årets högsta föroreningshalter uppstår under kalla, vindstilla vinterdagar då det uppstår inversion. Den varmare luften lägger sig som ett lock över den kallare luften som finns närmast marken. På vintern kan det också vara fler kallstarter som gör att fordonen släpper ut högre halter av föroreningar. 250 µg/m³ Timmedelvärden NO 2 2018 200 150 100 50 0 Figur 1. Uppmätta timmedelvärden för kvävedioxid under året. Den röda linjen visar nivån för MKN (90 µg/m³). MKN har över skridits 182 ggr (får överskridas 175 ggr). 8
µg/m³ Dygnsmedelvärden NO 2 2018 120 100 80 60 40 20 0 Figur 2. Uppmätta dygnsmedelvärden för kvävedioxid under året. Den röda linjen visar nivån för MKN (60 µg/m³). MKN har överskridits 6 ggr under året (får överskridas 7 ggr). Vid jämförelse av årsmedelvärden under åren 2006-2018 har värdena varierat, se figur 3. I diagrammet finns en trendlinje (röd) inritad som visar att halten av kvävedioxid i luften ökar. Det högsta årsmedelvärdet var år 2014. µg/m³ Årsmedel NO 2 2006-2018 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 3. Årsmedelvärden för kvävedioxid vid E4 (Viktoriagatan) under åren 2006 2018. Den röda linjen anger trenden. 9
Säkra resultat Timmedelvärdet på 90 µg/m 3 luft har överskridits minst 182 gånger under året (får överskridas max 175 ggr). Det innebär att miljökvalitetsnormerna för timmar har överskridits. Vid jämförelse av resultat mot miljömål (antal timmar > 60 µg/m³ luft får överskridas max 175 ggr) så har miljömålet överskridits då timmedelvärdet överskridit 60 µg/m³ luft minst 684 gånger. Osäkra resultat Data har till stor del gått förlorade under sommaren när det normalt är låga värden. Det finns ett databortfall under vintern (två dygn i januari) när det kan vara höga värden Dygnsmedelvärdet för NO 2 har överskridit 60 µg/m 3 luft 6 gånger under året. Det får överskridas max 7 gånger per år. Ett annat sätt att bedöma om en norm har överskridits är att räkna med percentiler. Utifrån befintliga data för dygnsmedelvärde av NO 2 är 98-percentilen 59,8 µg/m 3. Det innebär att dygnsmedelvärdet i princip tangerar gränsen för normen. Det finns därmed en risk för att även dygnsmedelvärdet överskridit miljökvalitetsnormen för NO 2. För att få ett godkänt årsmedel krävs lägsta godtagbara datafångst 85 %. Mätningarna från 2018 har en datafångst på 83,2 % vilket alltså är för lågt för att få ett giltigt årsmedelvärde. Det uträknade årsmedelvärdet blir 28,9 µg/m³, vilket är högre än tidigare år, se tabell 4. Normen för årsmedel ligger på 40 µg/m³, ÖUT och NUT ligger på 32 respektive 26 µg/m³. Det stora databortfallet var under sommaren när halterna normalt är låga. Det innebär att det uträknade årsmedelvärdet sannolikt skulle ha varit lägre utan databortfall under sommaren. Dock är det högsta uppmätta värdet högre än det varit tidigare, men den påverkan är förmodligen betydligt lägre än det stora databortfallet under sommaren. Dygnsmedelvärdet har överskridits 6 gånger och max 7 ggr är gränsen för att klara normen. Detta sammantaget gör att NUT för årsmedelvärdet förmodligen har överskrids, det är dock en osäker bedömning. Det är dock osannolikt att normen för årsmedelvärdet ska ha överskridits. Vid jämförelse av resultat för årsmedel (28,9 µg/m³) mot miljömålet som är 20 µg/m³ luft så är det mycket sannolikt att miljömålet har överskridits under 2018. Resultat av mätningar för partiklar PM 10 Mätning av PM10 sker kontinuerligt. Högsta upplösning är dygnsvärden och årsmedel beräknas utifrån dessa. Resultatet jämförs mot miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar om miljömål. Datafångsten ska vara minst 85 % för att ett årsmedelvärde ska vara giltigt. Under 2018 var datafångsten 63,3 % på grund av tekniska problem med instrumentet. Då databortfallet var så stort finns inget giltigt årsmedelvärde. I tabeller och diagram re- 10
dovisas endast säkra resultat. I slutet av avsnittet redovisas säkra och osäkra resultat var för sig i text. Tabell 6. Resultat för mätningar av partiklar under året. Endast säkra resultat redovisas. Röda siffror innebär att en tröskel med säkerhet överskridits. Partiklar Resultat MKN Miljömål MKN årsmedel (max 40 µg/m 3 ) - - - Miljömål årsmedel (max 15 µg/m 3 ) - - Maxvärde under året (µg/m 3 ) 198,2 90,4-percentil (µg/m 3 ) - MKN, antal dygn > 50 µg/m 3 (max 35 ggr) - - - ÖUT, antal dygn > 35 µg/m 3 (max 35 ggr) - NUT, antal dygn > 25 µg/m 3 (max 35 ggr) 41 Miljömål antal dygn > 30 µg/m 3 (max 35 ggr) - - - Den nedre utvärderingströskeln, NUT, får överskridas 35 gånger och den har överskridits 41 gånger. Det innebär att kommunen har krav på sig att utföra minst indikativa mätningar, modellberäkningar eller objektiv skattning för PM10. När det gäller partiklar förekommer de högsta halterna under våren och eventuellt under hösten, se figur 4. Partiklar som kommer från bilarnas däck och dubbar, vägbeläggning, vägmarkeringsfärg samt finfraktion från halkbekämpningsmedel samlas under vintern och virvlar upp på våren när gatorna blivit snöfria och är torra samtidigt som bilarna fortfarande körs med dubbdäck. µg/m³ Dygnsmedelvärden PM10 2018 250 200 150 100 50 0 Figur 4. Dygnsmedelvärden för partiklar, PM 10 under året. Den röda linjen visar nivån för MKN (50 µg/m³). MKN har överskridits 21 gånger under året (får överskridas max 35 ggr). 11
I tabell 7 visas värden för partiklar för de år som mätningar har gjorts vid E4. Miljökvalitetsnormerna har klarats. Dock saknas uppgifter för 2015 och 2018. Den övre utvärderingströskeln överskreds 2013 och den nedre utvärderingströskeln har överskridits alla år. År 2015 var mätvagnen strömlös en längre period och tillräckligt med data saknas för att göra en utvärdering av resultatet. Under 2018 har det varit tekniska problem med instrumentet som inneburit att mycket data förlorats. Tabell 7. Resultat av mätningar för partiklar, PM10, redovisas i tabellen för åren 2011-2018. År 2015 saknas värden då mätvagnen var strömlös under en längre period och tillräckligt med data saknas för att utvärdera resultatet mot normer och trösklar. De röda siffrorna anger när övre- respektive nedre utvärderingströskel har överskridits. Max-värde µg/m 3 Årsmedel max 40 µg/m 3 Antal ggr > MKN > 50 µg/m³ max 35 ggr Antal ggr > ÖUT > 35 µg/m³ max 35 ggr Antal ggr > NUT > 25 µg/m³ max 35 ggr 2011 89,8 16,8 13 32 58 2012 100,8 14,6 15 32 44 2013 136,3 17,8 23 39 59 2014 140,3 17,1 16 28 59 2015 132,8 - - - 38* 2016 138,3 15,5 20 24 39 2017 134,4 15,1 13 27 44 2018 198,2 - - - 41* Trenden för årsmedel under åren 2011-2018 för partiklar har varit något avtagande, se figur 5. Årsmedel, PM 10 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 5. Årsmedelvärde för PM10 för åren 2011-2018. År 2015 och 2018 saknas värde på grund av för stort bortfall av data. Den röda linjen är en trendlinje som visar något avtagande. Säkra resultat Det enda säkra resultat är att dygnsmedelvärdet överskrider den nedre utvärderingströskeln. Gränsen på 25 µg/m³ luft får överskridas max 35 gånger. Den har överskridits 41 gånger. Antalet kan vara fler men inte färre. 12
Osäkra resultat Eftersom databortfallet varit så stort för partiklar så är det svårt att föra en rättvis diskussion om resultatet. Databortfallet är 36,7 %, dvs. 134 dagar av 365. Nästan hälften av dagarna (65 dgr) var från slutet av maj till slutet av juli när det normalt är låga värden. Resterande databortfall var spridda dagar under perioder när det normalt kan vara höga värden, se diagram Figur 4. Ett årsmedelvärde beräknat på 63,3 % data är inte meningsfullt. Under 2018 var dygnsmedelvärdet över gränsen för miljökvalitetsnormen (50 µg/m³) 21 gånger. Gränsen får överskridas max 35 gånger. Under 2017 överskeds gränsen endast 13 gånger, då med ett litet databortfall. Det är sannolikt att gränsen för normen har överskridits fler gånger, det är dock osäkert om normen kan ha överskridits. ÖUT har överskridits 27 gånger under 2018. Det finns en risk för att ÖUT har överskridits under 2018. En motivering till det är att det förutom att det är höga värden, trots det stora databortfallet, så är det högsta uppmätta värdet (198,2 µg/m³) från just år 2018. Det är betydligt högre än det varit tidigare år (< 150 µg/m³). När det gäller miljömålen så är resultaten osäkra. Dygnsmedelvärdet har överskridits 33 gånger av max 35 ggr. Det innebär att sannolikheten är stor att dygnsmedelvärdet överskridits. Det finns även en risk för att årsmedelvärdet överskridits. Väder Vädret har stor betydelse för föroreningshalterna i luften. Vindar kan transportera bort och späda ut föroreningar, men också transportera hit luftföroreningar från andra håll. Regn kan minska halterna av partiklar i luften medan mer material virvlar upp från vägbanorna vid torr väderlek. På vintern när det är kallt och vindstilla kan inversion uppstå med höga halter av främst NO 2 i luften. All redovisad väderinformation kommer från mätningar vid Tuvans väderstation, se bilaga 2. Hur dygnsmedeltemperaturen sett ut över året visas i figur 6. Årsmedeltemperaturen för år 2018 är 4,5 C. 13
C Dygnsmedeltemperatur 2018 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Figur 6. Dygnsmedeltemperatur över året. Hur temperaturen varierat genom åren redovisas i tabell 8. Under 2018 var 1:a kvartalet det näst kallaste medan 2:a och 3:e kvartalen var de varmaste sedan 2003. En vindros visas i figur 7. Den förhärskande vindriktningen är nordvästlig. Tabell 8. Uppmätta temperaturer under åren 2003-2018 vid Tuvans väderstation. År Medeltemp 1:a kvartalelelelet 2:a kvarta- 3:e kvarta- 4:e kvarta- helår 2003 3,8-5,3 7,5 14,2-1,5 2004 3,1-6,3 7,4 13,1-1,6 2005 4,1-5,4 7,5 13,9 0,3 2006 4,0-7,6 8,2 14,8 0,8 2007 3,9-6,2 9,4 12,8 0,8 2008 3,3-3,2 7,2 10,5-0,1 2009 3,0-6,6 8,2 12,9-1,0 2010 2,0-9,0 8,0 13,1-5,4 2011 4,2-7,8 8,9 14,3 1,9 2012 3,1-4,7 6,7 12,5-2,3 2013 4,0-7,0 8,9 13,8 0,5 2014 4,5-3,4 7,9 15,1-1,2 2015 4,9-2,4 7,5 13,6 0,9 2016 3,3-6,1 7,8 13,4-0,7 2017 3,2-3,5 5,7 12,1-0,9 2018 4,5-7,9 9,9 15,5 0,2 14
Figur 7. Vindros för år 2018. Den förhärskande vindriktningen har varit nordvästlig. Mätning vid Tuvans väderstation. Trafik När det gäller mängden fordon som trafikerar Viktoriagatan så är den i stort sett jämnt fördelad över året. I figur 8 visas hur trafiken sett ut under åren 2006-2018. Statistiken är hämtad från Trafikverkets trafikmätningar. De data som hämtats är den totala lastbils- och personbilstrafiken från Vägtrafikflödeskartan, mätpunkt 7310. Mätningen sker kontinuerligt och här redovisas den faktiska trafiken. Åren 2010 och 2011 var trafiken något högre än övriga år. Detta beror förmodligen på att Lejonströmsbron var avstängd under dessa år och trafiken ökade därför över Viktoriabron. 15
Miljoner fordon totalt Trafik över Viktoriabron 2006-2018 9,4 9,2 9 8,8 8,6 8,4 8,2 8 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 8. Den totala fordonstrafiken över Viktoriabron för åren 2006-2018 (observera att skalan för trafikmängden börjar på 8 milj. fordon). Från och med år 2012 har den totala trafikmängden ökat varje år förutom år 2018 då trafiken minskade med 1,9 % jämfört med år 2017. Personbilstrafiken minskade med 2,3 % medan lastbilstrafiken ökade med 3 %, se figur 9 och 10. Lastbilstrafiken har ökat varje år sedan 2010. Den var år 2018 drygt 740 000. Personbilstrafiken var höga år 2010 och 2011, vilket berodde på att Lejonströmsbron då var avstängd och trafiken över Viktoriabron ökade. Andelen lastbilar ökar för varje år sedan år 2009. Under 2018 var den 8,24 %. Miljoner lastbilar 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 9. Lastbilstrafiken under åren 2006-2018. Lastbilstrafik 2006-2018 16
Figur 10. Personbilstrafiken under åren 2006-2018. Personbilstrafik 2006-2018 Miljoner personbilar 9 8,8 8,6 8,4 8,2 8 7,8 7,6 7,4 7,2 7 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 95% Andelen lastbilar - personbilar 2006-2018 94% 93% 92% Lastbil Personbil 91% 90% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 11. Andelen lastbilar har under åren 2006-2018 varierat mellan drygt 6 och drygt 8 %. Största andelen lastbilar var år 2018 med 8,24 %. Observera att procentskalan på y-axeln är mellan 90 och 95 %. Trafikens fördelning över året varierar inte speciellt mycket, se figur 12. Det framgår dock att trafiken är lägre på helger än vardagar och kring jul och nyår. Det är också något lägre trafik under juli månad. Högst toppar är det under torsdagar och fredagar under maj och juni. 17
Total trafik över året, Viktoriagatan 2018 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 20180101 20180112 20180123 20180203 20180214 20180225 20180308 20180319 20180331 20180411 20180422 20180503 20180514 20180525 20180605 20180616 20180627 20180708 20180719 20180730 20180810 20180821 20180901 20180912 20180923 20181004 20181015 20181026 20181106 20181117 20181128 20181209 20181220 20181231 Figur 12. Antal fordon som passerar Viktoriabron per dygn under 2018. Det går inte att se något direkt samband mellan mängden trafik och kvävedioxidhalterna, se figur 13. Trafikskillnaderna är troligtvis för små. Det är väderförhållandena som har betydelse för vilka halter som finns i luften för stunden. Årsmedelvärden-Trafikmängd 2006-2018 Miljoner fordon 9,4 9,2 9 8,8 8,6 8,4 8,2 µg/m³ 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Trafik Kvävedioxid Figur 13. Jämförelse mellan årsmedelvärden för NO 2 och trafikmängd mellan åren 2006-2018. Den beräknade ÅDT (årsdygnstrafiken) sedan 2006 ses i tabell 11. Under 2018 var det en minskning sedan föregående år. Andelen lastbilar har ökat för varje år sedan 2010. Uppgifterna är hämtade från Trafikverkets databas. 18
Tabell 11. ÅDT (årsdygnstrafik) för åren 2006-2017. I tabellen finns även förändring sedan föregående år samt andelen lastbilar. År ÅDT Fordon Förändring sedan föreg. år (%) ÅDT Lastbil Förändring sedan föreg. år (%) Andel Lastbilar (%) 2006 23447-3,0 1516-2,2 6,5 2007 23764 1,4 1570 3,6 6,6 2008 23424-1,4 1594 1,5 6,8 2009 23684 1,1 1464-8,2 6,2 2010 25103 6,0 1530 4,5 6,1 2011 25151 0,2 1616 5,6 6,4 2012 23552-6,4 1637 1,3 7,0 2013 23592 0,2 1665 1,7 7,1 2014 24087 2,1 1702 2,2 7,1 2015 24406 1,3 1832 7,6 7,5 2016 24699 1,2 1874 2,3 7,6 2017 25251 2,2 1980 5,7 7,9 2018 24776-1,9 2040 3,0 8,2 19
Luft- och trafikmätningsplatser BILAGA 1 20
TUVANS VÄDERSTATION BILAGA 2 21
www.skelleftea.se/luftkvalitet 22