Språkhistoria
Kunskapskrav E C A Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
De indoeuropeiska språken Mer än 5000 språk i världen, alla tillhör en språkgrupp, svenskan hör till de indoeuropeiska språken. Språkgruppen har fått sitt namn genom att de flesta av språken i Europa och Indien ingår. Svårt att veta vilket som var språkgruppens hemland men man tror att stammar med ett gemensamt språk levde kring Kaspiska havet för 5000 år sedan. En teori är att stammarna började vandra åt olika håll och språken spreds till Europa och Indien där de utvecklades till olika språk. En annan teori att språken spreds då jordbruket spred sig. Även Bibelns version (Babels torn). Jämför man grammatik och vissa ord ser man att språken är släkt.
De indoeuropeiska språken I orange länder talas indoeuropeiska språk av en majoritet, i gula länder finns ett indoeuropeiskt språk men det talas av en minoritet.
Det indoeuropeiska språkträdet Latin Grekiska Romanska Keltiska Germanska Slaviska Baltiska Indiska Iranska italienska franska spanska portugisiska rumänska iriska gaeliska svenska norska danska isländska tyska engelska nederländska polska tjeckiska slovenska kroatiska serbiska bulgariska ryska lettiska litauiska hindi urdu bengali romani persiska afghanska kurdiska OBS! Flera varianter och indelningar finns av språkträd, ta det inte för exakt. Saknar du finska, ungerska, estniska? Inte indoeuropeiska!
Germanska språk - Urnordiska De indoeuropeiska folken spreds över Europa, några drog norrut. Människorna i nordvästra Europa kallades germaner av romarna. Nordgermanska Germanska språk: Svenska, norska, danska, isländska, tyska, engelska, nederländska. Västgermanska Man pratade först urgermanska i men ca år 200 hade språket förändrats så att man i Sverige, Danmark och Norge pratade urnordiska vilket senare kom att utvecklas till svenska, danska och norska.
Likheter germanska språk Ofta kan man se likheterna tydligast på ord som funnits i alla tider. Till exempel familjen, kroppen, jordbruk. Använd Google translate för att ta reda på vad dessa ord heter på följande germanska språk: Svenska Danska Isländska Tyska Engelska Nederländska Mor Mjölk Fot Plog Vad heter mjölk på italienska, franska, spanska, portugisiska? Vad heter mjölk på latin? Förklara likheten!
Arvord och lånord Arvord är de ord som ingått i ett språk i alla tider. Svenska arvord kan vara indoeuropeiska, germanska eller urnordiska. Arvorden är ofta ord som kopplas till sådant som är nödvändigt för överlevnad t ex äta, mjölk, far, mor. Lånord är sådana ord som lånats från ett annat språk. Lånorden kan vara både gamla, t ex kyrka, eller moderna t ex airbag.
Runsvenska 800-1225 Fram till 1000-talet pratades urnordiska i Sverige, det vet man därför att runstenar i Sverige, Danmark och Norge har likadana ord. Vid ca 800 (vikingatiden) börjar den gamla runraden ersättas av en ny och långsamt sker en utveckling från urnordiska till runsvenska. Den yngre runraden kallas futharken efter de sex första runorna. Urnordiskan och runsvenskan kännetecknas av diftonger (två vokalljud som glider ihop). Ex: engelska house (au) Diftonger finns kvar i dialekter, t ex skånska och gotländska.
Gripsholmsstenen Pröva översätt inskriften:
Gripsholmsstenen Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars. ÞæiR foru drængila fiarri at gulli ok austarla ærni gafu, dou sunnarla a Særklandi. Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland.
Fornsvenska (medeltidssvenska) 1225-1526 Under 1000-talet döpte sig den svenske kungen, Olof Skötkonung - kristendomen spreds i Sverige. Under 1200-1300 hände mycket med språket: latin var kyrkans språk, latinska bokstäver ersatte runorna. Även grekiska ord kom med kristendomen. 1225 används som gräns eftersom Äldre Västgötalagen skrevs mellan 1225-1250 och är den första skriften på svenska med latinska bokstäver. Ord som lånades från latin: kristen, konfirmation, kloster, altare, påve, klocka Ord som lånades från grekiskan: apostel, biskop, profet, kyrka Tyska köpmän och hantverkare bosatte sig i Sverige under 1200-talet, detta påverkade språket, framförallt ordförrådet. Ord som lånades från tyska ofta koppling till städer, handel, yrken: stad, herre, fru, borgmästare, källare, skomakare, snickare, betala, mynt.
Fornsvenska: Äldre Västgötalagen Svea'r egho konong at taka ok sva vra'ka' han skal ma'þ gislum ovan fara ok i o'stra'go'tland þa skal han sa'ndi ma'n hinga't til aldrago'ta þings þa skal laghmaþa'r gisla' skipta' tua sunnan af landi ok tua norþa'n af lan þe siþan skal aþra fiura' ma'n af landi ga'ra' med þem þer skulu til iuna'ba'k mota' fara' O'stgo'ta gi sla skulu þingat fylgia' ok vittni ba'ra' at han a'r sva inla'nda'r sum la'gh þerra' sighia' þa skal alþrago' ta' þing i gen hanū na'mna' þa han til þings komba r Svear äga konung att taga och så vräka han skall med gisslan ovan fara och är rättslös i Östergötland då skall han sända sändemän till alla götars ting då skall lagmannen gisslan skifta två sunnan av landet och två nordan av landet sedan skola fyra andra män av landet följa med dem de skall alla mot Junabäck fara östgötarna gisslan ska kungen följa och vittne bära att han är så inländsk som lagen deras säger då skall alla götars ting igen honom nämna då han till ting kommer.
Äldre nysvenska 1526-1732 1526 översätts Nya testamentet till svenska för första gången. 1527 genomför Gustav Vasa reformationen, Sverige lämnar katolska kyrkan och blir protestantiskt enligt Martin Luther. 1541 översätts hela Bibeln till svenska (Gustav Vasas Bibel), tidigare bara latin. Under 1400-talet hade boktryckarkonsten kommit till Sverige, språket blir mer enhetligt vad gäller stavning och grammatik (de handskrivna böckerna såg olika ut beroende på vem som skrev). Människor i allmänhet hade inga böcker och få kunde läsa.
Bibeltextjämförelse (Matteus 5:38-42) mellan Gustav Vasas Bibel och Bibel 2000 Gustav Vasas Bibel, 1541: "J haffuen hördt, at thet är sagdt, Ögha för ögha, Tand för tand. Men iagh sägher idher, at j skolen icke stå thet onda emoot, Vthan är thet så, at någhor slåår tigh widh thet höghra kindbenet, så wendt honom ock thet andta til. Och om någhor wil gå til retta medh tigh, och tagha tin kiortel jfrå tigh, lät honom ock haffua kåpona medh. Och om någhor nödhgar tigh ena milo, så gack twå medh honom. Giff honom som aff tigh bedhes, och wendt tigh icke jfrå honom, som någhot wil läna aff tigh." Bibel 2000: "Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå då två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig."
Yngre nysvenska 1732-1906 1732 gav Olof Dahlin ut den första svenska tidningen, Then Swänska Argus. 1734 kom Sweriges Rikes lag (lästes inte av många men bidrog till enhetlig stavning och struktur). Engelska lånord dök upp, ofta koppling till sjöfart och mat: brigg, logg, portvin, sherry, biffstek. Frankrike var en stormakt under 1700-talet, stor kulturellt inflytande. Franska lånord ofta koppling till konst, litteratur, mode, inredning: byrå, fåtölj, dessert, supé, servett, kalsonger, kostym, frisyr, toalett, konsert. 1786 startade Gustav III Svenska akademien med uppgift att vårda språket och ge ut en ordbok.
Utdrag ur: Then Swänska Argus "God dag, Swenska Fruentimmer! Det war länge sedan man gaf Eder från trycket en så förtrogen helsning. Wåra Lärda synas oförsiktiga i det de antingen skrifwa det I icke förstån, eller ock gå Ehr aldeles förbij, liksom den Satzen intet woro sann, at den som står wäl hos Ehr, kan uträtta hwad han wil. Edert Kön tyckes undertiden styra och beherska hela jordklotet och Eder Gunst är mångens lycka, antingen han är lyckan wärd eller intet.
Nusvenska 1906 - Ey, len! Måste fixa para, måste fixa flos! 1906 kom en stavningsreform(hur ord ska stavas). Ex: af - av, hvad - vad. Engelskan är idag den största språkinfluensen, vi har också fått bättre teknik som sprider ord och uttryck. Ex: surfa, maila, designa, shoppa Idag har Sverige stor invandring, ord lånas från bl a arabiska, turkiska, serbiska ( rinkebysvenska eller invandrarsvenska ). Ex: jalla, guzz, bre. Språkets utveckling fortsätter, vi skapar och lånar nya ord. Stavning och grammatik förändras.
Grannspråk: Danska För svenskar är uttalet det svåraste med danska, läsa går ofta bra. Några uttalsregler: Långt svenskt a-ljud blir ofta ä-ljud på danska (dame), u uttalas som svenskt o (hund), svenskans sje-ljud uttalas som det skrivs (skjorte), danskan har tungrots-r. Att räkna på danska kan vara knepigt, upp till tjugo samma princip som svenska (en, to, tre, fire, fem..) 21 = en og tyve, 29 = nie og tyve, 30 = tredive, 40 = fyrre, 50 = halvtres, 60 = tres, 70 = halvfjerds, 80 = firs, 90 = halvfems, 100 = hundrede
Grannspråk: Norska Talad norska ofta ganska lätt för en svensk, uttalet skiljer inte mycket. Norskt tal kan låta på olika vis med många dialekter, dessutom finns två norska språk. Bokmål talas i större städer och i TV och radio. Nynorsk talas mest på landsbygden och är mer gammeldags (påminner om fornnordiska). 1300-1814 var Norge i union med Danmark. Danska var skriftspråket, uppblandat med norska ord blev det bokmål. När Norge blev fritt ville man ha ett eget språk, gamla dialekter samlades in och sammanställdes till nynorsk.
Falska vänner Många ord i de nordiska språken är så lika att man förstår dem utan problem. Men det finns ord som avviker och kan betyda något helt annat på svenska/ danska/norska. Sådana ord kallas falska vänner. Ta reda på vad dessa ord betyder med Google translate. Danska, norska by is kjole rolig pölse semester vindue(da), vindu (no) Svenska
Grannspråk: Finska Finskan skiljer sig från de skandinaviska språken då den tillhör en annan språkgrupp, finsk-ugriska (ej indoeuropeiska). Två officiella språk i Finland, svenska och finska. Skiljer sig väldigt mycket från svenska i ord och meningsbyggnad. När svenskan använder prepositioner använder finskan ändelser. Ex: hus = talo, i huset = talossa, från huset = talosta Finskan kan inte ha två konsonanter i början av ord. Ex: Stockholm = Tukholma.
Minoritetsspråk I Sverige finns fem minoritetsspråk beroende på att de funnits så länge i Sverige. I kommuner där minoritetsspråk är vanliga ska det t ex erbjudas barn- och äldreomsorg på dessa. Finska talas av ca 200 000-250 000 i Sverige. Meänkieli (tornedalsfinska): En variant av finska med svenska inslag som talas i norra Norrland av ca 70 000 personer. Samiska: Talas av ca 30 000 personer i Norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna räknas som vår urbefolkning och var länge ett nomadfolk som levde på renskötsel. Romani chib: Talas av ca 40 000 personer i Sverige. Romerna har inget eget land, ursprungligen Indien/ Pakistan. Har flyttat runt och ofta diskriminerats. Jiddisch: Betyder judisk och talas av ca 4000 personer i Sverige. Anknytning till medeltidstyska och hebreiska, skrivs med hebreiska alfabetet. Används främst inom familjen och som kulturellt språk.