Handledning Klimatvågen Så här inleder du samtalet: Alla produkter, tjänster och resor som du köper bidrar till växthusgasutsläpp som gör att jorden blir varmare det brukar vi kalla för en persons klimatpåverkan. Det är framförallt produktionen av produkter som är energikrävande. Man måste odla råvaror, förädla dem i en fabrik och till slut transportera den färdiga produkten som du ska köpa till en butik. Med Klimatvågen kan du väga din dagliga klimatpåverkan. Du tar shoppingkorgen och plockar åt dig det som du konsumerar varje dag. När du ställer shoppingkorgen på vågen så ser du hur stor din klimatpåverkan är. Vikten på påsarna motsvarar utsläppen av växthusgaser per person och dag. När du ställer dem på vågen omvandlas skalan till antal jordklot som skulle behövas om alla konsumerade som du eller till ton växthusgaser som släpps ut varje år. Samhället: Vi börjar med samhällsdelen. I Samhällspåsen finns din del av de växthusgaser som släpps ut i offentligsektor varje dag. Det är bland annat utsläpp från mat, energi och transporter inom sjukhus, skolor, polis och militär. För att räkna ut denna del har vi tagit alla utsläpp som offentligsektor ger upphov till per år och delat dem på 365 dagar och på alla invånare i Sverige. 1
Bostaden: 1. Bor du någonstans? Svaret är oftast Ja. Alla som har en bostad, oavsett hyresrätt eller bostadsrätt, ska ta påsen Har bostad. Påsen motsvarar den energi som går åt när huset byggs och underhålls. Vi vill visa att en ganska stor del av växthusgasutsläppen från ett hus eller lägenhet släpps ut när huset byggs. Det går åt mycket energi till att göra cement men också till att transportera material. Utsläppen skiljer sig åt beroende på vilket material man bygger ett hus i men det har vi inte tagit hänsyn till här. Påsen bygger på vad som släpps ut varje dag under en genomsnittlig svensk bostads livstid. 2. Hur många rum har du i ditt hem? Du ska svara på hur många rum ni har per person i din bostad. De flesta som bor i Stockholm har 0,5-2 rum per person. Att bo på liten yta är ett av de bästa sätten att minska sin energiförbrukning och därmed sina växthusgasutsläpp från bostaden. Vänta med att ta en påse tills du svara på nästa fråga. 3. Vilket uppvärmningssystem har du i din bostad? Här tar man en påse som motsvarar värmesystem, alla motsvarar ett rum, har man två så blir det dubbelt så mycket osv. det kan man berätta för dem. Man kan ta följande påsar: Fjärrvärme Direktverkande el Luftvärmepump Berg- jord-, sjövärmepump Oljepanna Biobränsle Passivhus Beräkningarna är gjorda med flerbostadshus som utgångspunkt, bor man i villan använder man ca 7,5 % mer energi för värme och varmvatten per m 2 och år. De flesta som bor i Stockholm har fjärrvärme som uppvärmningssystem i sin bostad. Fjärrvärmen är idag ett av de mest klimatsmarta sätten att värma upp sin bostad. Värmepump är också klimatsmart och det finns många olika sorter t.ex. berg- sjö, markvärmepump och luftvärmepump. De är inte så många som har kvar oljepanna för att värma upp sin bostad idag men en påse finns med för att visa vilken stor skillnad man kan göra om man skippar oljepannan. 4. Hur mycket hushållsel använder ni per år? För att räkna hushållsel per person delar vi antal kwh med antal personer som bor i hushållet. Påsar: Hushållsel 1000 kwh/år 2
Hushållsel 2000 kwh/år Hushållsel 4000 kwh/år Förnybar el I genomsnitt använder småhus 4000-5000 kwh och lägenheter 2500 3000 kwh hushållsel per år (källa: Energimyndigheten). Hushållsel är den elen som används för annat än uppvärmning, t.ex. belysning, hemelektronik, matlagning, vitvaror m.m. Berätta även att det är mer effektivt att bo tillsammans än att bo ensam, då ca 50 % av energianvändningen i hushållet kommer från vitvarorna. En gammal kyl och frys kan använda så mycket som 1000 kwh/år, en energieffektiv A+++ använder ca 130 kwh/år. Om man köper förnybar el tar man påsen förnybar el, påsen motsvarar 4000 kwh och används även för att visa skillnaden mellan nordisk mix och 100 % förnybar el. 3
Mat: Allt vi äter bidrar till växthusgasutsläpp. Det är framförallt produktion och förädling av maten som är energislukande. 1. Äter du mat? Här handlar det om att visa att vi alla har ett grundbehov och det ger upphov till utsläpp. Påsen Äter mat ska alla ta. Det är en grundpåse som är helt vegan. De delar av maten som har störst klimatpåverkan kommer sen. 2. Hur mycket kött/fisk/fågel äter du? Genomsnittsvensken äter ca 280 gram per dag. Du ska ta tre påsar som motsvarar den typ av kött som du oftast äter. Ingen äter nötkött varje dag men påsarna ska visa ett genomsnitt och ge en bild av att klimatpåverkan skiljer sig mellan olika köttyper. Så be personen ta tre påsar om han eller hon äter kött. Nötkött 100 g Fläsk 100 g Fågel 100 g Fisk 100 g Skaldjur 100 g Vegetarisk 100 g Foderproduktion, djurhållning, förädling och transporter är några delar som bidrar till köttets stora klimatpåverkan. När det gäller fisk så är det framför allt fångstmetoderna som avgör vilka utsläpp den förorsakar. 3. Hur mycket mejeriprodukter äter du? Genomsnittsvensken får i sig 9 dl mjölk varje dag. Det låter kanske mycket men det motsvarar faktiskt bara 6 ostskivor. Det krävs en hel del mjölk för att göra ost, yoghurt, fil osv. Du kan ta någon av följande påsar eller kanske båda två: 9 dl mjölk el 6 ostskivor/dag 4,5 dl mjölk el 3 ostskivor/dag Mejeriprodukterna bidrar liksom köttet till stor klimatpåverkan. Det är fodret till djuren och andra utsläpp förknippade med djurhållning som gör utsläppen höga. Nu är de största delarna i matkonsumtionen tagna. Här kommer några mindre påsar att ta ställning till. 4. Hur många glas alkohol/läsk dricker du per dag? Det är inte så många som har koll på hur mycket de dricker per dag men genomsnittsvensken dricker ungefär 2 glas om dagen. Här gäller det alltså att försöka slå ut det man dricker över en vecka per dag. Alkohol el läsk 2 glas/dag Alkohol el läsk 1 glas/dag 4
Alla drycker som tappas på flaska genererar växthusgasutsläpp både före och efter dryckens konsumtion. Transporten av drycker ger relativt sett höga utsläpp per liter dryck 5. Hur mycket godis äter du per dag? Framförallt vingummi och skumgodis har stor klimatpåverkan per kilo men eftersom vi sällan äter så stora mängder godis blir det inte så stora utläpp per dag. Här kan man ta en lördagsgodispåse eller två om man vill. Varje påse motsvarar 250 gram godis/vecka. Utsläppen har sedan slagits ut per dag. 6. Hur mycket mat slänger du? Det produceras en hel del mat som bara går rakt ned i soporna. Här är det svårt att uppskatta hur mycket man egentligen slänger och det blir istället så att man kan resonera kring vissa frågor. Lämnar du ofta mat på tallriken? Är du känslig för bäst före datum istället för att lita till ditt smak- och luktsinne? Svarar man ja på dessa frågor så får man ta påsen Slänger mat ofta om nej så tar man den lilla påsen. 5
Varor och tjänster: I den här delen ingår allt du köper som inte är mat och resor. Det är kläder, skor, möbler, hushållselektronik, datorer, hygienartiklar, accessoarer, glasögon, kulturevenemang, böcker, försäkringar, abonnemang, tidningsprenumerationer, telefon, andra tjänster och mycket mer. 1. Hur mycket pengar handlar du varor och tjänster för varje månad? Den första frågan går ut på att försöka uppskatta hur mycket du spenderar på varor och tjänster varje månad. De flesta underskattar sina utgifter väldigt mycket. Genomsnittssvensken spenderar ca 3800 kr i denna del varje månad. Stockholmaren ligger ofta ännu högre. Försök att resonera kring hur mycket du spenderar och gå sedan vidare till nästa fråga utan att ha tagit några påsar. 2. Vilken typ av varor spenderar du pengar på? Ta hjälp av påsarna och försök komma upp i de belopp som du först uppskattade att du handlade för. Följande påsar finns: Kläder och skor 1000kr/mån Kläder och skor 500kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 1000kr/mån Möbler/inredning/hemelektronik 500kr/mån; Bio/teater/museum 500kr/mån Bio/teater/museum 500kr/mån Husdjur 1000kr/mån Husdjur 1000kr/mån; Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Övriga varor och tjänster 500 kr/mån Här ska man uppskatta hur mycket man lägger på olika varor varje månad men kom ihåg att vikten i påsarna fortfarande har slagits ut på växthusgasutsläpp per dag. 3. Köper du många billiga varor eller ett fåtal av högre kvalité? Den första frågan tar inte hänsyn till vilken typ av vara som har inhandlats. Därför bör det resoneras kring hur personen tänker om kvalité och kvantitet. Om personen tänker kvalité framför kvantitet kan påsen som hade plockats från början halveras gå från exempelvis 1000 kr/mån till 500 kr/mån. Köper personen hellre flera billiga varor än ett fåtal dyra så bör den påsen som togs från början vara kvar. Om inställningen hos personen är att få så många prylar som möjligt för så lite pengar som möjligt så kan en halv påse läggas till. 4. Hyr du saker? Köper du second hand? Dessa båda frågor är till för att diskutera att man kan tänka på kvalitén när man handlar och på så sätt minska sina växthusgasutsläpp. Köper man en tröja som kan användas 100 gånger istället för en som bara kan användas ett par gånger så är den första mycket bättre för klimatet. 6
De små påsarna som visar att man kan dela, låna och köpa saker second hand är till för att visa att det finns bra alternativ med liten klimatpåverkan. I Stockholm finns numera både ett leksaksbibliotek (Retoy i Hammarby sjöstad) och en Lånegarderob (i Midsommarkransen). Dagliga resor: 1. Den första frågan är om du har bil? Om man har en bil ska man ta påsen Äger bil. Oavsett hur långt man kör ska man ta den. Påsen visar hur stora utsläppen är från produktionen av en bil som är en mycket energikrävande process. Påsens vikt motsvarar de dagliga utsläppen under hela bilens livslängd. I Sverige lever en bil ca 18 år innan den skrotas. 2. Hur långt kör du? De flesta vet ungefär hur långt de kör per år för det måste man ofta ange i bilförsäkringen och besiktningen av bilen. 1500 mil är genomsnittet och det motsvarar 4 mil per dag. Följande påsar finns: Kör bil 2 mil/dag Kör bil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en konventionell svensk bil släpper ut per kilometer. 3. Kör du miljöbil? Om man kör miljöbil får man ta miljöbilspåsarna istället. Följande påsar finns: Kör miljöbil 2 mil/dag Kör miljöbil 2 mil/dag Påsarnas vikt bygger på vad en miljöbil i Sverige får släppa ut per kilometer för att klassas som en miljöbil. Alltså 120 gram per kilometer. Vissa miljöbilar släpper alltså ut mindre än detta. 4. Hur ofta åker du kollektivt? Följande påsar finns: Åker kollektivt dagligen Åker kollektivt ibland Att åka buss, tunnelbana eller spårvagn i Stockholm är ett mycket klimatsmart sätt att ta sig fram på. Det beror på att spårtrafiken drivs av el som är miljömärkt och att det får plats så många personer i samma vagn. Fler än 150 av bussarna går på biogas som tillverkas av våra matrester, det är också klimatsmart. 5. Cyklar du? Cykelpåsen är till för att visa att cykling inte bidrar med några utsläpp knappt alls. Det är i sådana fall från produktionen av cykeln men det är väldigt lite. 7
Semester resor: 1. Hur många flygresor gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att uppskatta ungefär hur många resor man gör med flyg varje år. Många reser väldigt mycket med flyg medan andra inte flyger mer än ett par gånger under sin livstid. Följande påsar finns: Asien/Amerika tur Asien/Amerika retur Europa tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 2. Hur många semesterresor med tåg gör du per år och vart reser du då? Här handlar det om att lyfta fram att man faktiskt kan ta tåget till Köpenhamn och ner i Europa. Jämför gärna påsen flygresa tur och retur i Europa med tågresa till Norra Italien tur/retur. Följande påsar finns: Tåg Köpenhamn tur/retur Tåg Norra Italien tur/retur Vi räknar resor per år men utsläppen är utslagna på 365 dagar så att vi får fram dagliga utsläpp som kan jämföras med de andra påsarna. 8
Underlag för diskussionen när shoppingkorgen ställs på vågen: Varför minska växthusgasutsläppen? FN:s Klimatkonvention slår fast att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. EU har försökt konkretisera detta mål i form av en acceptabel maximal temperaturförändring. Målet är formulerat som en begränsning av temperaturökningen på jorden till högst 2 C jämfört med den förindustriella nivån. FN:s klimatpanels (IPCC) analyser visar också att en temperaturökning om 2 C i är ett tröskelvärde över vilket effekterna av en klimatförändring sannolikt skulle bli mer svårhanterliga och tillta i en snabbare takt. Redan vid en temperaturökning under 2 C inträffar klimateffekter. Vem ska minska sina växthusgasutsläpp? FN:s Klimatkonvention talar om ett gemensamt ansvar mellan länderna men att industriländerna ska ta täten i ansträngningarna för att minska de globala utsläppen. Svårigheten i att komma överens om ett globalt klimatavtal ligger till stor del i att länderna inte kan enas om hur mycket de olika länderna behöver minska sina växthusgasutsläpp. Historiskt sett har industriländerna stått för en stor del av de globala utsläppen, om utsläppen slås ut per capita så har fortfarande länder som Kina och Indien små utsläpp. Hur mycket växthusgaser kan vi släppa ut för att komma ner på en hållbar nivå? För en genomsnittlig svensk konsument behöver alltså utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften 2020 och till mellan en femtedel och en tiondel 2050 om utsläppen från den egna konsumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person. Sveriges vetenskapliga råd för klimatfrågor menar att en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären krävs för att tvågradersmålet sannolikt ska kunna klaras. EU verkar för en nivå på högst 450 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Samtidigt menar alltfler framstående forskare att 350 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären bör vara riktmärket för att tvågradersmålet ska kunna klaras av. Koldioxidhalten i atmosfären uppgår idag till ca 380 ppm. Därutöver tillkommer övriga växthusgaser (främst metan och lustgas), vilka motsvarar en koldioxidhalt på ca 70 ppm. Den sammanlagda halten växthusgaser uppgår alltså redan till 450 ppm koldioxidekvivalenter. En stabiliseringsnivå på 400 ppm anses enbart kunna nås om växthusgashalten först tillåts överstiga den önskade stabiliseringsnivån innan den vänder ned. En sådan utveckling förutsätter kraftiga minskningar av utsläppen av samtliga växthusgaser inom en mycket snar framtid. Det motsvarar att växthusgasutsläppen globalt behöver minska till 5,6 ton per capita (inklusive förändringar i markanvändning) om jordens befolkning vid år 2020 antas ha ökat till 7,6 miljarder människor. 9
Till år 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat med mellan 55-70% jämfört med 1990 års nivå enligt Vetenskapliga rådet. Det motsvarar ett medelutsläpp på mellan 1 till 1,9 ton per capita om jordens befolkning vid denna tid antas ha ökat till 9,2 miljarder människor. När behöver utsläppsminskningarna göras? De globala utsläppen behöver börja minska och inom en mycket snar framtid för att i stort sett helt kunna elimineras under detta århundrade. Med en sådan utveckling minskar riskerna för mycket omfattande klimateffekter världen över. Kulmen bör ske inom en 5 års period från nu. Vad gör Stockholms stad? Stockholms stad har sedan 1995 arbetat för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket har gett resultat. Från en utsläppsnivå på 5,3 ton växthusgaser per stockholmare 1990 har vi kommit ner till 4,0 ton år 2005 - en minskning med hela 25 procent. Detta har uppnåtts genom utbyggnad av fjärrvärmenätet samt fjärrkyla och en ökad andel biobränsle i fjärrvärmeproduktionen, fler miljöbilar, trängselskatt som gett minskad trafik i innerstaden, fler som cyklar och åker med kollektivtrafiken, och allt mer klimatsmarta stockholmare. Stadens nya klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser till 3,0 ton per invånare år 2015. För att nå dit satsar Stockholm bland annat på en utökad biogasproduktion, utveckling av de nya miljöstadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Västra Liljeholmen och Järva, samt energieffektivisering i vårt eget fastighetsbestånd. En stor satsning görs för energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena. Samtidigt gör SL satsningar i kollektivtrafiken, bl.a. spårväg city, citybanan samt båttrafik för pendlare. Observa att Stockholms stads beräkningar av växthusgasutsläpp i staden endast omfattar växthusgasutsläpp från energianvändningen för uppvärmning, el och transporter inom staden (produktionsperspektivet). Den geografiska gränsen för beräkningarna utgörs av Stockholms kommungräns. Stora delar av den privata konsumtionen samt långväga resor som Klimatvågen visar finns alltså inte medräknat i ovanstående siffror (konsumtionsperspektivet). Vad kan Klimatvågen bidra med? Om klimatvågen: Klimatvågen EKR är en vidareutveckling av klimatvågen som Miljöförvaltning på Stockholms stad tog fram år 2010. Energioch klimatrådgivningen har fått testa och bygga en egen Klimatvåg. Manualen är till största dels samma som till originalen Klimatvågen 2.0. Om handledningen: Handledningens text är tagen ur handledning klimatvågen 2.0 författad av Emma Åberg, Miljöförvaltningen Stockholms stad. Text för avsnittet om boende har anpassats till Klimatvågen EKR av Kerstin Lundvik, Energi- och klimatrådgivningen. 10