BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 40. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1901.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1982. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, 1912-1931. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1930. 1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-0101_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 40. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1901. STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT &. SÖNER 1903.

Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Den allmänna hälsovården Sid. 1. Tab. Lit. A. Öfversikt af hälsovårdsförhållandena i rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen» 3.»» B. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar» 8.»» C. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna ang. afledning af spill- och grundvatten..» 11.»» D. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna ang. renhållningsväsendet» 14.»» E. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna ang. inrättandet af under hälsovårdsnämnderna lydande befattningar äfvensom kontroll öfver mjölk-, kött- och fläskhandel samt inrättandet af epidemisjukhus» 16.»» F. Skyddskoppympningen i riket» 19.»» G. Från vaccindepoterna utlämnade portioner vaccinämne» 19. 2. Dödligheten i rikets städer» 21.»» H. Öfversikt öfver dödligheten i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare.» 21. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen»21. Tab. Lit. I. Tillkomna och afgångna spetälska inom provinsen Hälsingland» 22. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten...» 23. Tab. Lit. K. Summarisk uppgift å af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 23.»» L. Summarisk redogörelse för de till Medicinalstyrelsens disposition ställda medel» 24. 5. Besiktningen af värnpliktige samt hälso- och sjukvården vid hären och flottan» 26. Tab. Lit. M. Å garnisonssjukhusen vårdade sjuka» 26.»» N. Å garnisonssjukhus vårdade sjukdomar» 28.»» O. Operationer utförda å patienter intagna å garnisonssjukhusen» 30.»» P. Döda och dödsorsaker å garnisonsorter samt under vapenöfningar» 31.»» Q. De dödas tjänstetid och ålder» 31.»» R. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under sjötåg och sjöbeväringens öfningar.» 32.»» S. Sammandrag af rapporter rörande revaccination af nyförvärfvadt manskap vid armén och flottan...» 32.»» T. Omsättning i militärläkarbefattningar» 33. 6. Sinnessjukvården» 33. 7. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar... 33. Tab. Lit. U. Öfversikt öfver omsättningen å civila sjukvårdsinrättningar» 41.»» V. Öfversikt öfver inkomster och utgifter vid lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus» 41. Kungl. Medicinalstyrelsensberättelse för år 1901. B. Tabellbilagor. Tab. N:o 1. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter ang. dödsorsakerna i rikets städer... Sid. II.»» 2. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversikt öfver dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter» VIII.»» 4. Öfversikt öfver några af de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer med fördelning på månader enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter.» IX.»» 5. Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m.» IX.»» 6. Af vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän hälsooch sjukvård» XV.»» 7. Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistrikts- samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län» XVI.»» 8. Sammandrag af rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktige» XXI.»» 9 a). Kassationsorsakerna hos 1880 års åldersklass.» XXII.»» 9 b). Kassationsorsakerna hos äldre årsklasser...» XXIII.»» 10. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet på grund af kroppsfel eller sjukdom frikallade värnpliktige.» XXIV.»» 11 a). Sammandrag af rapporterna öfver ändringar i förut inskrifnas värnpliktsförhållanden...» XXV.»» 11 b). Kassationsorsakerna hos förut inskrifna värnpliktige» XXV.»» 12. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid icke garnisonerade arméns och beväringsmanskapets vapenöfningar» XXVI.»» 13. Öfversikt af de viktigaste sjukdomarna vid hären och flottan» XXX.»» 14. Sjukligheten inom de garnisonerade trupperna.» XXXII.»» 15. Sammanställning af uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme» XXXIII.»» 16. Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka» XXXIV.»» 17. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens inkomster» XXXVIII.»» 18. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter» XXXIX.»» 19. Sammanställning af uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter» XLII.»» 20. Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter.» XLIV.»» 21. Sammanställning af uppgifter från enskilda sjukhus, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående antalet intagna, underhållsdagar och utrymme» XLVII.»» 22 A. Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda» XLVIII.

II Tab. Lit. W. Öfversikt öfver tillgången på sjuksängar å civila sjukhus i förhållande till invånarantalet i de olika länen Sid. 42.»» X. Öfversikt öfver läkar- och sköterskepersonalen vid civila sjukvårdsinrättningar inom de olika länen.» 43.»» Y. Sammanställning af uppgifter från barnbördshusen ang. intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt antalet födda barn» 44. 8. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter» 44. 9. Rättsmedicinen» 45. 10. Veterinärväsendet» 45. Tab. Lit. Z: 1. Å veterinärinstitutet i Stockholm vårdade och besiktigade djur» 46.»» Z: 2. Å veterinärinrättningen i Skara vårdade och besiktigade husdjur» 46.»» Z: 3. Öfversikt öfver antalet djur, som af veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats» 48.»» AA. Mjältbrandens förekomst i olika län» 48.»» BB. Mjältbrandens och mjältbrandsemfysemets förekomst under olika månader» 49.»» CC. Förekomst af mjältbrandsemfysem inom de olika länen» 50.»» DD:1. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver antalet sjuka husdjur» 50.»» DD: 2. Sjukdomsfall bland arméns hästar.......» 51.»» EE. Sveriges import och export af kreatur» 53. 11. Apoteksväsendet» 56.»» FF. Farmaceutisk personal och farmaceutiska examina.» 56.»» GG. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd» 57. Tab. N:o 22 B. Å enskilda sjukhus och barnsjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda Sid. LI.»» 22 C. Å sjukhus vid försörjningsinrättningar samt vårdanstalter för obotligt sjuka intagna sjukdomsfall äfvensom döda» LIII.»» 23 A. Öfversikt öfver de å civila sjukvårdsinrättningar för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till den landsdel, inom hvilken smittan ådragits» LIV.»» 23 B. Öfversikt öfver de å civila sjukvårdsinrättningar för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till ålder, kön, civilstånd samt sättet för smittans öfverförande» LIV.»» 24. Öfversikt öfver operationer utförda å patienter intagna å civila sjukhus» LV.»» 25 A. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd» LVII.»» 25 B. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar fördelade efter skadans tillkomstsätt» LVIII.»» 26. Antal kurgäster vid hälsobrunnar och badanstalter» LIX.»» 27. Öfversikt öfver de till Medicinalstyrelsen från läkarna i riket inkomna ämbetsberättelser om medikolegala förrättningar»» 28. Veterinärernas antal och fördelning inom hvarje län»» 29. Af veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande af sjukdomar bland husdjuren....» LX.» LXI.» LXI. 12. Barnmorskeväsendet»58.»» HH. Sammandrag af inkomna berättelser om af barnmorskor verkställda instrumentförlossningar» 57.»» 30. Öfversikt öfver apotekens antal och natur inom hvarje län» LXII. 13. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet...» 58.»» II. Antalet behandlade patienter vid sjukgymnastiska institut» 58.

Table des matières. A. Rapport de 1901, avec tableaux statistiques insérés dans le texte. 1. Service sanitaire général Pag. 1. Tab. Lit. A. Service sanitaire des villes du pays et des agglomérations communales y assimilées» 3.»» B. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant les conduites d'eau» 8.»» C. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant l'écoulement des eaux ménagères et des nappes d'eau souterraines» 11.»» D. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant le service de la voierie» 11.»» E. Relevé des rapports des commissions sanitaires sur l'établissement d'emplois relevant de ces commissions, ainsi que sur le contrôle de la vente du lait, des viandes ordinaires et de celles de porc, et sur l'établissement d'hôpitaux épidémiques» 16.»» F. La vaccine dans le pays» 19.»» G. Vaccin délivré des dépôts du pays» 19. 2. Mortalité dans les villes» 21.»» H. Aperçu général de la proportion de la léthalité dans quelques-unes des maladies les plus importantes des villes ayant plus de 10,000 habitants..» 21. 3. Les maladies les plus importantes et le service sanitaire en dehors des hôpitaux» 21. Tab. Lit. I. La léprosité dans la province de Helsingland...» 22. 4. Administration médicale» 23. Tab. Lit. K. Résumé sommaire des affaires portées devant l'administration médicale» 23.»» L. Compte sommaire des deniers à la disposition de l'administration médicale» 24. 5. Inspection sanitaire des milices. Service sanitaire de l'armée et de la marine» 26. Tab. Lit. M. Malades soignés aux hôpitaux militaires» 26.»» N. Maladies traitées aux hôpitaux militaires» 28.»» O. Opérations effectuées aux hôpitaux militaires....» 30.»» P. Décès et leurs causes dans les localités avec garnisons et pendant les exercices militaires» 31.»» Q. Temps de service et âge des décédés» 31.»» R. Relevé des rapports sur le service médical dans les expéditions maritimes et les exercices des milices de mer» 32.»» S. Relevé des rapports concernant la revaccination des conscrits de l'armée et de la marine» 32.»» T. Mouvement des médecins militaires» 33. 6. Service des aliénés» 33. 7. Service des hôpitaux civils» 33.»» U. Relevé du mouvement des hôpitaux civils» 41.»» V. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux gouvernementaux, des hôpitaux de district et des hôpitaux épidémiques» 41. B. Tableaux annexes. Tab. N:o 1. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant les causes de décès dans les villes Pag. II.»» 2. Relevé des rapports des commissions sanitaires sur le nombre des décès dans les villes, avec répartition par âge et par sexe» VI.»» 3. Récapitulation des causes de décès dans les villes d'après les rapports des commissions sanitaires» VIII.»» 4. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, avec leur répartition par mois, d'après les rapports des commissions sanitaires» IX.»» 5. Relevé des cas de maladies infectieuses etc...» IX.»» 6. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infectieuses etc., et dépenses afférentes au service sanitaire public....» XV.»» 7. Nombre des médecins de district (circonscription) ordinaires et extraordinaires, des médecins de ville et de districts urbains, ainsi que d'autres médecins praticants, des sages-femmes et des infirmières au service des communes et des conseils provinciaux, avec répartition par gouvernement (département)» XVI.»» 8. Relevé des rapports des inspections médicales des milices» XXI.»» 9 a). Causes de réforme dans la classe de 1880...» XXII.»» 9 b). Causes de réforme dans les classes antérieures.» XXIII.»» 10. Les circonscriptions de milice classées d'après le nombre des défauts corporels ou des maladies des miliciens exemptés...» XXIV.»» 11 a). Relevé des rapports concernant les modifications survenues dans l'obligation du service militaire des miliciens antérieurement admis..» XXV.»» 11 b). Causes de réforme de miliciens antérieurement admis au service» XXV.»» 12. Relevé des rapports concernant le service sanitaire pendant les exercices des troupes de l'armée et de la milice qui ne sont pas en garnison.» XXVI.»» 13. Relevé des maladies les plus importantes dans l'armée et dans la marine» XXX.»» 14. État sanitaire des troupes garnisonnées....» XXXII.»» 15. Relevé des rapports des hôpitaux gouvernementaux sur les entrées et les décès, les journées d'entretien et les lits disponibles» XXXIII.»» 16. Relevé du nombre des entrées, des décès, des journées d'entretien et des lits disponibles dans les différentes divisions hospitalières et dans les classes d'admission transitoire d'aliénés.» XXXIV.»» 17. Recettes des hôpitaux gouvernementaux....» XXXVIII.»» 18. Dépenses des hôpitaux gouvernementaux....» XXXIX.»» 19. Relevé des rapports des hôpitaux de district concernant les admissions, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XLII.»» 20. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les entrées, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XLIV.»» 21. Résumé des rapports des hôpitaux privés et d'autres établissements hospitaliers sur le nombre des admissions, les journées d'entretien et les lits disponibles» XLVII.»» 22 A. Maladies et décès dans les hôpitaux gouvernementaux, les hôpitaux de district et les hôpitaux épidémiques» XLVIII.

IV Tab. Lit. W. Lits disponibles des hôpitaux civils proportionnellement au chiffre de la population par gouvernement Pag. 42.»» X. Personnel du service médical, avec répartition par gouvernement» 43.»» Y. Relevé des rapports des maternités concernant les entrées, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles et le nombre des naissances» 44. 8. Places d'eaux minérales, stations balnéaires et autres établissements pareils........» 44. 9. Médecine légale» 45. 10. Service vétérinaire» 45. Tab. Lit. Z:1. Animaux domestiques soignés et visités à l'institut vétérinaire de Stockholm» 46.»» Z:2. Animaux domestiques soignés et visités à la clinique vétérinaire de Skara (Vestrogothie)» 46.»» Z:3. Nombre d'animaux traités pour maladies par des vétérinaires, castrés, ou visités pour différents buts» 48.»» AA. Fréquence du charbon (typhus charbonneux) et de l'emphysème du charbon par gouvernement...» 48.»» BB. Le typhus charbonneux et l'emphysème du charbon, répartis par mois» 49.»» CC. Fréquence de l'emphysème du charbon par gouvernement» 50.»» DD:1. Relevé des rapports des médecins vétérinaires sur le nombre des animaux domestiques malades..» 50.»» DD: 2. Maladies parmi les chevaux de l'armée» 51.»» EE. Importations et exportations d'animaux en 1901..» 53. 11. Service pharmaceutique» 56.»» FF. Personnel des pharmacies et examens pharmaceutiques» 56.»» GG. Modifications survenues dans le nombre et l'état des pharmacies» 57. Tab. N:o 22 B. Maladies et décès dans les établissements hospitaliers privés Pag. LI.»» 22 C. Maladies et décès aux infirmeries des hospices pour les pauvres et des hospices d'incurables» LIII.»» 23 A. Relevé des admissions pour maladies vénériennes aux hôpitaux gouvernementaux, avec indication des gouvernements où l'infection a été contractée» LIV.»» 23 B. Relevé des admissions aux hôpitaux gouvernementaux pour les vénériens, avec répartition d'après l'âge, le sexe, l'état-civil et la manière dont l'infection a été communiquée» LIV.»» 24. Opérations effectuées aux hôpitaux civils...» LV.»» 25 A. Cas admis, aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, de lésions corporelles et d'empoisonnements, avec indication de la nature et des suites de l'accident» LVII.»» 25 B. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements admis aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, avec répartition d'après l'origine de l'accident» LVIII.»» 26. Nombre des personnes traitées aux établissements hydrothérapiques et balnéaires» LIX.»» 27. Relevé des rapports médico-légaux envoyés à l'administration médicale par les médecins du Royaume» LX.»» 28. Nombre et répartition des médecins vétérinaires par gouvernement» LXI.»» 29. Voyages d'office effectués par les médecins vétérinaires pour cause d'épizooties parmi les animaux domestiques» LXI. 12. Sages-femmes..» 58.»» HH. Résumé des rapports parvenus à l'administration médicale sur les accouchements effectués avec instruments» 57.»» 30. Nombre et condition des pharmacies par gouvernement» LXII. 13. Médecins dentistes et gymnastes médicaux.» 58.»» II. Nombre des malades traités aux instituts de gymnastique médicale» 58.

TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse om hälso- och sjukvården i riket för år 1901, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnas, skiljer sig till uppställning och affattning i vissa delar från föregående ars berättelser. Dessa ändringar hafva betingats dels af den af Eders Knngl. Maj:t den 31 december 1900 fastställda förnyade instruktionen för Medicinalstyrelsen, dels af behofvet att upptaga en del nya uppgifter utan att i väsentlig mån därigenom öka berättelsens omfång. I sin nuvarande form omfattar Styrelsens berättelse särskilda redogörelser för: 1. Den allmänna hälsovården. 2. Dödligheten i rikets städer. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjnkvården utom sjukhusen. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten. 5. Besiktningen af värnpliktige samt hälso- och sjukvården vid hären och flottan. 6. Sinnessjukvården. Berättelsen härom utgifves särskildt. Se Bidrag till Sveriges officiella statistik: K) Hälso- och sjukvården II: Berättelse angående sinnessjukvården i riket. Kungl. Medicinalstyreheni berättelse för år 1901. 7. Sjukvården vid civila sjukvårdsanstalter. 8. Hälsobrnnnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter. 9. Rättsmedicinen. 10. Veterinärväsendet. 11. Apoteksväsendet. 12. Barnmorskeväsendet. 13. Tandläkar- och sjnkgymnastväsendet. 1. Den allmänna hälsovården. I Medicinalstyrelsens berättelser för föregående år hafva uppgifter angående den allmänna hälsovården i riket blifvit meddelade dels vid redogörelsen för förste provinsialläkarnas tjänsteverksamhet, dels vid redogörelsen för hälsovårdsnämndernas verksamhet och dödsorsakerna i rikets stiider. Båda dessa redogörelser hafva utgjorts af mer eller mindre 1

2 utförliga utdrag ur förste provinsialläkarnas årsberättelser. Som dessa numera offentliggöras genom landstingens försorg, finner Medicinalstyrelsen det vara onödigt att i sin berättelse i samma utsträckning som förr upptaga meddelanden ur förste provinsialläkarnas berättelser. Endast i fråga om iakttagelser, undersökningar, åtgärder eller förslag till dylika, som synas förtjäna beaktande äfven inom andra delar af landet än det särskilda länet, anser Styrelsen det hitintills brukliga framställningssättet böra bibehållas. Vidare har Styrelsen ansett, att dess berättelse om hälsovårdsförhålländena inom städer och municipalsamhällen skulle vinna i öfverskådlighet därigenom, att hithörande uppgifter sammanställdes i tabellform. För att erhålla uppgifter, som lämpa sig för en dylik framställning, d. v. s. hufvudsakligen sifferuppgifter, har Styrelsen låtit utarbeta ett nytt formulär för hälsovårdsnämndernas årsberättelser, hvilket genom cirkulär af den 9 december 1901 föreskrefs till användning redan vid afgifvandet af berättelsen för år 1901. Styrelsen ansåg nämligen sekelskiftet vara lämpligaste tidpunkten för en förändring i afseende å uppställningen af dess statistiska berättelser. Det ifrågavarande formuläret afser dels uppgifter om hälsovårdsförhållandena vid redogörelseårets slut, dels uppgifter om under året vidtagna åtgärder. I en särskild bilaga infordrades dessutom en del uppgifter, afsedda att möjliggöra en öfversikt beträffande de viktigaste åtgärderna för den allmänna hälsovården inom de särskilda samhällena under den tid hälsovårdsstadgan för rikets städer tillämpats. I Tab. Lit. A E äro de erhållna uppgifterna sammanställda. Tab. Lit. A upptager alla samhällen, inom hvilka hälsovårdsstadgan för rikets städer tillämpats under det år redogörelsen omfattar. Samhällen, som väl äro jämförliga med municipalsamhällena och jämväl upptagits i förste provinsialläkarnas berättelser, men för hvilka hälsovårdsstadgan ej antagits, hafva ej upptagits i denna tabell, emedan man ej med säkerhet kan påräkna uppgifter för kommande år från dessa samhällen. Utom invånarantalet upptages antalet med boningshus bebyggda tomter såsom uttryck för samhällets storlek. Den senare uppgiften lägges till grund vid angifvandet af i hvilken omfattning vattenledning och afloppsledningår blifvit utförda inom samhället (se Tab. Lit. B och C). Ur denna synpunkt har det förefallit lämpligare att upptaga antalet bebyggda tomter än antalet bostadslägenheter. För betydelsen af de uttryck, som användas i kol. 6 10 för att angifva den allmänna hälsovårdens ståndpunkt inom samhället, redogöres närmare i de anmärkningar, som följa närmast efter tabellen. Uppgifterna i kol. 6 10 grunda sig på hvad förste provinsialläkarna i sina berättelser anfört och hafva af dem i tilisändt korrektur kontrollerats. I Tab. Lit. B och Lit. G upptagas endast sådana samhällen, inom hvilka vattenledning resp. underjordiska afloppsledningar finnas. Uppgifterna om ledningarnas längd, anläggningskostnad och utbredning inom samhället hänföra sig ej till redogörelseårets slut utan till slutet af år 1900. Styrelsen har nämligen ansett det lämpligast att utgå från denna tidpunkt. De i kol. 18 af Tab. Lit. B anförda uttrycken äro desamma sorn användts i de resp. hälsovårdsnämndemas berättelser. I Tab. Lit, D upptagas alla städer, men af municipalsamhällen endast sådana, inom hvilka åtgärder vidtagits för renhållningens ordnande. Svinhållningens ordnande har upptagits såsom i allmänhet varande en af de tidigast vidtagna sanitära åtgärderna inom smärre samhällen. I Tab. Lit, E upptagas utom städerna endast sådana municipalsamhällen, inom hvilka någon af de i tabellen angifna åtgärderna vidtagits. Den allmänna hälsovården i städerna. Af Tab. Lit. B framgår, att vid slutet af år 1900 54 af rikets 92 1 ) städer voro försedda med vattenledning. Sammanlagda längden af ledningarna utom servisledningarna uppgick till 983 kilometer, hvaraf 327 kilometer, således en tredjedel, komma på Stockholm och Göteborg. Sammanlagda anläggningskostnaden för vattenledningar i rikets städer intill 1900 års slut uppgår till 31 mill. kronor, hvaraf 14 mill. för Stockholm och Göteborg. I den förra summan ingår dock äfven kostnaden för afloppsledningar i en del samhällen. I följande tablå lämnas en öfversikt öfver den omfattning, i hvilken de bebyggda tomterna inom städerna vid 1900 års slut voro försedda med vattenledning: Af hela antalet med boningshus bebyggda tomter är vatten inledt i 0 50 %. 60 %. 70 %. - 80 %. 90 %. 100 %. Summa. Antal städer 12 2 6 12 5 17 54 Motsv. inv.antal i proc. af samtl. städers inv.. 7.8% 2.7 % 2.5 % 8.7 % 4.1 % 62.5 % 88.3«Under år 1901 har Falkenberg erhållit vattenledning. Ombyggnad och utvidgning af befintliga vattenledningar hafva utförts i Lidköping och Malmö, hvarjämte arbetena å Stockholms nya vattenverk vid Norsborg fortgått. Tillökningen i rörledningarnas sammanlagda längd under 1901 uppgår till 57 kilometer och kostnaden för vattenverkens utvidgning till 3 mill. kronor. I denna summa ingår hela anläggningskostnaden för vattenverken i Falkenberg och Lidköping samt för en del städer äfven kostnaden för afloppsledningar. En öfversikt öfver vattenförbrukningen pr individ och dygn under år 1901 innehålles i följande tablå: Vattenförbrukning pr individ och dygn under 25 25-50 50-75 75-100 100 125 öfver 125 ej npplit. lit. lit. lit. lit. lit. gifven. Antal städer 3 3 10 10 7 6 15 Vattenförbrukning för hushållsbehof är afgiftsfri inom 18 städer. Anmärkningar mot vattnets beskaffenhet hafva förekommit i Södertälje, Linköping, Ronneby, Kristianstad ocb Karlstad. Vattentillgången har varit knapp i Ronneby, Kungälf, Uddevalla och Arboga. Underjordiska afloppsledningar förefunnos vid 1900 års slut inom 73 städer. I 5 af dessa äro dock ledningarna bristfälliga eller ej planmässigt anordnade. Ledningarnas sammanlagda längd uppgick till 817 kilometer och de Uppgifna anläggningskostnaderna ') Skanör och Falsterbo sammanräknade. (Forts, ä sid. 18.)

Tab. Lit. A. Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1901. 3

4 Tab. Lit. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1901.

Tab. Lit. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1901. 5

6 Tab. Lit. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1901.

7 Tab. Lit. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1901. Använda förkortningar: köp. köping; mun. = municipalsamhälle; stat.. stationssamhälle; fislcl. fiskläge. Beträffande vattentillgången an rändas följande beteckningar i här nedan angifven betydelse: a) vatt.led. (vattenledning): åtminstone 90 % af samhällets med boningshus bebyggda tomter äro försedda med vattenledning; b) delv. vattded.: vattenledning finnes, men ej inledd i husen i nämnda utsträckning; c) ut. anm. (utan anmärkning): vattentillgång genom brnnnar, mot hvilka inga afsevärda anmärkningar förekommit; d) otillfr. (otillfredsställande): vattentillgången knapp eller anledning finnes att antaga, att vattnet inom en afsevärd del af samhället är i hälsovårdshänseende otillfredsställande. Beträffande afledning af spill- och grundvatten: a) onln.: åtminstone 90 % af samhällets med boniugshns bebyggda tomter äro försedda med underjordiska gårdsaflopp i sammanhang med ett planmässigt anlagd t, tillräckligt afloppssystem; b) del v. ordn.: åtgärder vidtagna men ännu ej ntförda i nämnda utsträckning; c) ut. anm.: några omfattande åtgärder ej vidtagna, men inga anmärkningar af betydenhet hafva förekommit; Anmärkningar. d) otillfr.: anledning finnes antaga att inom afsevärdt område af samhället marken är sank eller att grunden förorenas af spillvatten. Beträffande renhållningen: a) ordn.: renhållningen ombesörjes fullständigt af samhällets eget renhållningsverk eller af entreprenör; b) delv. ordn.: en del af gårdsägarna ombesörja själfva renhållningen, c) ut. anm.: entreprenör eller renhållningsverk finnes ej; anmärkningar af betydenhet mot renhållningen hafva ej förekommit; d) otillfr.: anmärkningar hafva i afsevärd utsträckning förekommit i anledning af att afträden eller anordningar för uppsamling af köksaffall och sopor, eller stall, fähus och svinhus ej varit författningsenligt hållna. Beträffande kontroll af födoämnen: a) ordn.: mjölk- och köttkontroll fullständigt ioförd; b) delv. ordn.: ej fullständig kontroll; c) ing. åtg.: inga åtgärder vidtagna. Beträffande isolering af smittosjul-a : a) ordn.; permanent epidemisjukhus finnes; b) prov.: prov. epidemisjukhus: c) ing. åtg.: inga åtgärder vidtagna.

8 Tab. Lit. B. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar år 1901.

Tab. Lit. B. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar år 1901. 9

10 Tab. Lit. B. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar år 1901. Anm. Vattenafgift pr rum räknas i regel efter rnm med eldstad. l ) Kostnader för anläggning af afloppsledningar inberäkuad. 2 ) Stockholm: Nya vattenverket vid NoTsborg. 3 ) Södertälje: Vattnet salt; undersökningar pågå fur erhållande -af bättre vatten från en rullstensås 4 km. viister om staden. 4) Uppsala: Tillbyggnad af pumphnsct. 5 ) Oxelösund: Dessutom lämna grundvattenskällor i Bränne-Ekeby onikr. 2,20u m 5 till Stjärnholm. ) Linköping: Vattnet utgöres af filtreradt åvalten, hvars temperatur under den heta sommaren varit särdeles hög. ') Norrköping: Vattenafgift 10 15 kr. pr vatteuklosett, för kreatur 2f>0 kr. pr styck, för tappkrnnar vid mindre industriella anläggningar, butiker ni. in. 3 i 5 kr. pr styck. 8 ) Bakteriehaltcn 58 pr cm 3 medeltal af 34 nndersökningar. 9 ) Vadstenn: Staden har ingen egen vattenledning. Hospitalets vattenledning förser trenne vattenkastare, vid hvilka vatten hämtas fritt, samt ledningar till en del hus. 10 ) Mjölby: Till järnvägsstationen har lämnats 52,150 m". n ) Växjö: Nytt filter. la ) Kalmar: Afgift endast enl. mätare, fritt från 4 vattenposter. ") Karlskrona: Vattnet klart, gulbrunt af hnmusämnen; hög syreförbrukning. Vattenledningen ombyggdes 189G 1900. u ) 1'onneby: Ofiltreradt åvatten; ny vattenledning under anläggning. 15 ) Kristianstad: I gamla staden 100 %; a Östermalm endast i 9 nybyggda hns. 16 ) Under okt. dec. förorenas vattnet från Karpalunds sockerfabrik. ") Malmö: Dessutom 10,500 m GOO mm. rör för den nya ledningen till staden från Orcvie. 1S ) Vatten inledt i 2,044 af fastigheterna inom staden.,9 ) 3 nya järnreningsfiltra, nya nppfordringsmaskiner samt lågreservoarer. 20 ) Under sommaren uppstod vattenbrist i någrn af de högre belägna våningarna. 21) Lnnd: Två nya filter. 22 ) 210 bakterier pr cm 5 medeltal af 18 undersökningar. 2 3 ) Höganäs: Nytt pumphus. 24 ) Vattnet pumpas nr grufvorna. M ) Halmstad: Pumpverk i samhang med grundvattensledning. 2<! ) Falkenberg: Sedan 1 juli då anläggningen var färdig. 2 ') Klosett 7 kr., badrum 5 kr., kreatur 2 kr. 28 ) Götel/org: Ny reservoar i Majorna M ) Kungälf: Tvenne ledningar finnas, en för dricksvatten och en för andra behof. s0 ) Borås: Pumpbus, tvenne filter. Den äldre ledningen, sjövatten, filtreras; den nya ledningen grundvatten. - 11 ) Mariestad: Efter rörledningens (vattcnintaget) förlängning nt i Vänern under 1901 har vattnet blifvit bättre än fornt. 32 ) Falköping: Approi. beräkning efter den vattenmängd källorna lämna. ss ) Karlstad: Ett filter. s4 ) Arvika: Ett filter. a5 ) Örebro: Nytt pumphus. 36 ) Österlund: Endast 3 gårdar inom stadsplanen sakna vattenledning; 11 gårdar utom stadsplanen hafva vattenledning.

Tab. Lit. C. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående afledning af spill- och grundvatten år 1901. 11

12 Tab. Lit. C. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående afledning af spill- och grundvatten år 1901.

Tab. Lit. C. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående afledning af spill- och grundvatten år 1901. 13 I Tab. Lit. C upptagas endast samhällen, inom hvilka underjordiska afloppsledningar finnas. f) Förslag till fullständigt afloppssystem utarbetadt. "ff) Afloppen ej planmässigt anordnade. ') Södertälje: Ett större afloppsdike. 2 ) Vaxholm: En större nfloppstnumna. 3 ) Norrtälje: Upprensning af Norrtäljeårt, 100 kr. 4 ) Saknaden af vattenledning för afloppsledningarnas sköljning medför obehag. 6 ) Eskilstuna: Afloppstrumman. från stadsdelen Odensalagärdet mynnar i öppna diken, hvilket vållat olägenheter för angränsande delen af Klosters socken. 6 ) Linköping: Alloppsledningarna bristfälliga. ') Söderköping: Anledning till anmärkning mot alloppslcdningarna har förekommit. 8 ) Motala: Alloppsledningarna mynnade i Motala ström ofvan Motala verkstads vattenintng. Andringen af detta har kostat staden 7,500 kr. 9 ) Skeninge: Ledningen med oglaccrade rör måste ej sällan omläggas. ">) Jönköping: Kanalen mellan Koeksjön och Munksjön, sorn ombyggdes 1881 85, förseddes 1891 med en af maskinkraft drifven cirkulator. ") Eksjö: 1891 upprensades den genom staden flytande ån för en kostnad af 1,000 kr. Under 1890-talet hafva en del sumpiga områden blifvit torrlagda. 12 ) Afloppsledningarnas mynning i den genoiuflytandc ån vållar olägenheter. Is ) Hvetlanda: Upprensning af Hvetlandaån, 1,200 kr.; utdikning af Pukaregårdsmossen påbörjad. u ) Säfsjö: Upprensning af den genomflytaude ån. 15 ) Kalmar: Muddring af kanalen mellan Kvarnholmen och förstäderna, 10,000 kr. (omkr.) 16 ) Oskarshamn: Upprensning af den genomflytande ån, 100 kr. ") Karlskrona: Fem afloppsledningar mynna på långsluttande stränder öfver vattenlinien. 18 ) Karlshamn: I sammanhang med vattenledningens anläggning ha afloppsledningar efter bestämd plan börjat utföras. 19 ) Kristianstad: Gamla staden började dräneras 1884, stadsdelen Östermalm år 1900.. Stadsdelen söder om kanalen saknar ordnadt aflopp. Gamla stadens afloppsledningar för små.!0 ) Engelholm: Saknad af vattenledning för afloppsledningarnas spolning vållar olägenheter. Större delen af afloppsledningarna utförda 1891. n ) llessleholm: Upprensning nf aöoppsdiket till Finja-sjön, 1,500 kr. 22 ) Malmö: Afloppslcdningarna hafva till största delen bekostats af husägarna själfva. M ) 1897 af stadens med boningshus bebyggda tomter äro vid 1901 års slut försedda med underjordiska afloppsledningar. M ) Landskrona: Med undantag af stadens sydvästra del äro afloppslcdningarna bristfälliga. s5 ) Bjuf: Utförd af grnfbolaget. 26 ) Helsingborgs landsförsamling: En af staden Helsingborgs större afloppsledningar utdragen till samhället. '") Hörby: Alloppsledningarna från fabrikerna fungera dåligt. 28 ) Kungsbacka: Alloppsledningarna hufvudsakligen utförda år 1897 i sammanhang med vattenledningens anläggande. w ) Borås: Muddring af Viskan 500 kr. M ) Trollhättan: De öppna afloppsledningarna vålla svåra olägenheter. Förslag till ordnadt afloppssystem utarbetadt. 3l ) Skara: En äldre kloakledning anlagd 1876; den nuvarande utförd åren 1898 99. w ) Tärtboda: Större delen af ledningarna äro af trä, ingen planmässig anordning. 33 ) Askersund: En underjordisk afloppsledning anlades redan 1878, men en mera planmässig anordning genomfördes först under åren 1895 1900. sl ) Nora: Ingå i kostnaderna för gatuläggning. 33 ) Lindesberg: Afloppslcdningarna fortsättas af öppna diken, som vålla en del olägenheter. 36 ) Köping: Ett större afloppsdike 250 kr. 37 ) Söderhamn: Stark förorening af den genomflytande ån.

14 Tab. Lit. D. Sammanställning af uppgifter angående renhållningsväsendet i rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen år 1901.

15 Tab. Lit. D. (Forts.) Sammanställning af uppgifter angående renhållningsväsendet i rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen år 1901. I Tab. Lit. D upptagas endast sådana municipalsamhällen, för hvilka särskild renhållningsstadga finnes eller inom hvilka eljest åtgärder vidtagits för renhållningsväsendets ordnande. *) Bortforslingen ombesörjes delvis af gårdsägarnn själfva. t) Anledning finnes att antaga, att grnnden i nfsevärd utsträckning förorenas från nfträden, slask- och gödselgropnr. ') Stockholm: Äldsta renhållningsstadgan är af år 1649. Entreprenör för bortforsling af latrin antogs redan år 1792. 2 ) Angående renhållningsverket se förste stadsläkarens årsbetättelse. 3 ) Södertälje: Ang. försök med afträdesinrättning enl. Lehman och Neumeyers patent se förste provinsialläkarens berättelse. 4 ) Östhammar: förste prov.-läfc. gör anmärkning mot s. k. >sopgala>. 6 ) Uppsala: Bortforslingen ombesörjes af en del gårdsägare själfva. Fråga väckt om eget renhållningsverk för staden. 6 ) Uppsala m. fl.: Förste'prov.-läk. anför, att svåra missförhållanden äro rådande i förstäderna. J ) Kslilsttma: Renhållningsverket började sin verksamhet oktober 1901. Se förste prov.-läk:s berättelse. 8 ) Borga villastad: 90 % af samtliga egendomar. 9) Kristianstad: Första renhållningsstadgan är af år 1877. l0 ) Helsingborg: förslag till eget renhållningsverk uppgjordt. n ) Karlstad: Entreprenör antogs 1889. ls ) Örebro: Det bolr>g, som sedan 1889 ombesörjt rcnhålluingen, har upphört. Förslag till ny renhållningsstadga är under ompröfning. 1S ) Västerås:, Första renhållningsstadgan af år 1891. M ) Arboga: Från 1892 till 1897 sköttes renhållningen af ett Mag. u ) Söderhamn: Stadens renhållningsverk ombesörjer renhållningen endast inom 97 af stadens egendomar. ie ) Hudiksvall: Fattigvårdsstyrelsen ombesörjer hämtningen». ") Sundsvall: Första renhållningsstadgan af år 1893. Entreprenör för bortforsling af latrin antogs 1879.

16 Tab. Lit. E. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående inrättandet af under hälsovårdsnämnden lydande befattningar äfvensom kontroll öfver mjölk-, kött- och fläskhandel, samt inrättandet af epidemisjukhus omfattande tiden till och med år 1901.

17 Tab. Lit. E. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående inrättandet af under hälsovårdsnämnden lydande befattningar äfvensom kontroll öfver mjölk-, kött- och fläskhandel, samt inrättandet af epidemisjukhus omfattande tiden till och med år 1901. *) Endast fläskkontroll. **) Köttbesiktning införd i enlighet med lagen af den 22 dec. 1897. 1) Stockholm: Särskild stadga 1886. s ) Följande nnder hälsovårdsnämnden lydande tjänstebefattningar äro inrättade: en sundhetsinspektör (läkare) 1878, en iiträd. veterinär 1884, en dito 1899, en kemist (numera ingeniör) 1883, en bakteriolog 1901. s ) Det nnvarande epidemisjukhuset blef färdigt 1893. 4 ) Linköping: Nytt epidemisjukhus färdigt 1901. 6 ) Norrköping: Kemist sedan 1901. 6) Söderköping: Epidemisjukhus fanns redan 1867. ') Jönköping: Det nnv. färdigt 1883. 8 ) Eksjö: Köttkontrollen upphörde 1901. ') Hvetlanda: Köttkontrollen upphörde 1899. 10 ) Vernamo: Förslag till epidemisjukhus föreligger. u ) Kalmar: Det nuv. epid.-sjukh. färdigt 1894. n ) Simrishamn: Fläskkontroll sedan 1880. Is ) Engelholm: Prov. epid.-sjnkh. sedan 1893. ") Malmö: Instruktion för under hälsovårdsnämnden lydande befattningar utfärdades 1893. 16 ) Lund: Kemist sedan 1880. ie ) Landskrona: Sundhetsinspektör sedan 1883. n ) Det nuv. epidemisjukhuset färdigt 1897. 18 ) Halmstad: Fläskkontroll sedan i880, köttkontroll sedan 1884. 19 ) Göteborg: En sundhetsinspektör 1868, (icke läkare) numera förman för hälsopolisen; en kemist 1885. M ) Nuv. epidemisjukhuset frän 1886.!1 ) Uddevalla: 1887 fläskkontroll (ej obligat.). w ) Alingsås: 1883 fläskkontroll, 1900 köttkontroll.») Boros: 1884 fläskkontroll, 1893 köttkontroll. 21 ) Ulricehamn: Epidemisjukhus är under uppförande. ") Skara: Köttkoutroll 1891. 26 ) Karlstad: Ny instruktion 1897. ") Ny stadga 1895. 2S ) Arvika: Prov. epidemisjukhus. 29 ) Örebro: Sedan 1879 en tillsyningsman. s0 ) Västerås: 1877 anställdes en hälsopolis för sommarmånaderna. 81 ) Stadga af 8r 1899. M ) Det nuv. epid.-sjukh. färdigt 1888. 5S ) Gäjle: Hälsovårdsinspektör 1889. M ) Sjukhuset å Kullen inredt 1892, lasarettets afdelning för epidem. sjuka 1896. M ) Sundsvall: Instrnktion för tillsyningsman och för stadsveterinär 1891. 3a ) Östersund: Kontrollen ej obligatorisk. ") Nytt epidemisjukhus under uppförande. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1901. 3

18 Den allmänna hälsovården. Året 1901. till 11 mill. kronor. Dessa summor, i synnerhet den senare, äro dock för låga, enär uppgifter från en del städer ej kunnat lämnas. I följande tablå lämnas en öfversikt öfver den omfattning, i hvilken de bebyggda tomterna inom städerna vid 1900 års slut voro försedda med underjordiska afloppsledningar: Af hela antalet med boningslins bebyggda tomter förefunnos underjordiska afloppsledningar inom 0 10-20 30 40-60 60-70-80 90 100 %. Smnma. Antal städer... 2; 2; 6; 2; 3; 4; 8; 14; 11(2); 19(3); 71(5)') Motsv. inv.-antal i proc. af samtl. städers inv... 0.3; 0.2; 1.9;0.7: 4.3; 4.4; 4.1; 11.1; 37.7j 25.7; 90.4 Under 1901 har en planmässig dränering genomförts i Falkenberg och Lidköping samt påbörjats i Karlshamn. Tillökningen i afloppsledningarnas sammanlagda längd under 1901 uppgår till 38 kilometer och sammanlagda kostnaden härför till 570,000 kronor. Denna summa är dock för låg, enär uppgifter från en del städer ej kunnat erhållas. Olägenheter beträffande afloppsledningarna hafva yppat sig i Norrtälje, Linköping, Söderköping, Eksjö, Engelholm, Landskrona, Alingsås m. fl. städer. Vid 1900 års slut var särskild renhållningsstadga antagen i 38 städer. Latrinrenhållningen ombesörjdes af eget renhållningsverk i 10 städer och af entreprenör i 23. Bortforsling af sopor, köksaffall samt orenlighet från gata och gård ombesörjdes af eget renhållningsverk i 10 städer och af entreprenör i 22. Under år 1901 har eget renhållningsverk inrättats i en stad (Eskilstuna) och entreprenör för latrinrenhållningen antagits i 3 städer. Anmärkningar med anledning af bostadsgrandens förorening från afträden, slask och gödselgropar hafva under året förekommit inom 13 städer. Vid 1900 års slut förefanns särskild hälsopolis inom 79 städer. Mjölkkontroll var införd i 26 städer, kontroll öfver köttoch fiåskhandeln i 66. I 46 af dessa senare sköttes kontrollen af veterinär. 75 städer ägde permanent epidemisjukhus. Under år 1901 har hälsopolis blifvit anställd i 9 städer, mjölkkontroll anordnad i 4, kontroll öfver kött- och fläskhandeln i 6, däraf kontroll genom veterinär i 4. Strömstad har under året erhållit epidemisjukhus, och i Linköping har det gamla ersatts af ett nytt. Inom 5 af ofvannämnda 101 samhällen funnos vid 1900 års slut vatteidedningar, hvilkas sammanlagda rörledningar uppgingo till 28 kilometer och anläggningskostnaden till 685,000 kronor. Ytterligare tvenne samhällen, Nyfors vid Eskilstuna och Borgs villastad vid Norrköping, hafva vattenledning från dessa städer. Underjordiska afloppsledningar funnos i 29 samhällen. Sammanlagda längden uppgick till 71 kilometer. Angående anläggningskostnaden hafva uppgifter kunnat erhållas endast från en del samhällen. Summan af dessa uppgår till något mer än 330,000 kronor. Under år 1901 hafva rätt omfattande dräneringsarbeten utförts inom en del samhällen inom Malmöhus län. Entreprenör för latrinrenhållningen var vid 1901 års slut antagen i 18 samhällen. Mera betydande anmärkningar mot renhållningen hade under året förekommit inom 36 samhällen. Kontroll öfver kött- och fiåskhandeln var vid 1900 års slut anordnad inom 15 sarahällen och tillkom under år 1901 i ytterligare 3. Epidemisjukhus fanns vid 1900 års slut i 15 samhällen och tillkom under år 1901 inom 6. Skyddskoppympningen. 2 ) Genom förste provinsialläkarna i länen hafva 2,940 vaccinationsjournaler jämte däröfver upprättade summariska rapporter till Styrelsen inkommit, af hvilka handlingar synes, att skyddskoppympningen alltjämt omfattas med stort förtroende af allmänheten. Tab. Lit. F. innehåller en öfversikt öfver antalet med framgång vaccinerade under året, äfvensom Öfver vaccinationsprocenten i förhållande till de under år 1900 lefvande födda. I Stockholms stad har år 1901 följande antal ympningar blifvit med framgång utförda: Med städerna i hälsovårdshänseende likställda samhällen. Hälsovårdsstadgan för rikets städer tillämpades vid 1900 års slut i 101 köpingar, fiskelägen, stations- och rr\unicipahamhällen med inalles något mer än 145,000 invånare. Under 1901 har genom särskilda nådiga bref förordnats att densamma^ skall tillämpas inom följande samhällen: Kils stationssamhälle (den 22 febr.), Malmöns fiskeläge (den 21 inni), Svartön (den 23 aug.), Kjäflinge (den 23 aug.), Furulund (den 4 okt.), Ludvika (den 18 okt.), Hör (den 25 okt.), Vännäs (den 1 nov.), Gellivare (den 29 nov.) och Flen (den 31 dec). l ) De inom parentes angifna siffrorna afse städer, inom hvilka afloppsledningarna äro af den beskaffenhet, att fräga väckts om deras ombyggande. Vid beräkningen efter invånarantalet äro dessa städer ej medräknade. För tvenne städer saknas uppgifter. Härvid är dock att anmärka, att sannolikt icke alla af enskilda vaccinatörer företagna ympningar blifvit anmälda. I de särskilda länen har vaccinationsprocenten visat sig vara högst i Västernorrlands län med 95 6 och lägst i Norrbottens län med 70o procent. Vaccindepoterna hafva på vanligt sätt verkat för ympämnes uppsamling och utdelning, i det att 7,061 portioner utlämnats, däri inberäknade 565 portioner humaniserad vaccin från styrelsens vaccinationskontor och 2,904 portioner animal vaccin, som af kontoret blifvit inköpt från Stockholms ympningsanstalt och utdelats. ') Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.

Året 1901. Den allmänna hälsovården. 19 Endast få revaccinationer hafva under året förekommit. Inalles finnas i rapporterna omnämnda 161 rovaccinerade utom de inom armén. På Styrelsens hemställan har Eders Kungl. Maj:t beviljat belöningar för ådagalagdt nit vid vaccinationens ntöfvande åt 79 vaccinatörer och vaccinatriser, af hvilka 5 hugnats med silfvermedalj att å bröstet bäras, 45 erhållit vaccinationsbestick samt 29 penningbelöningar till ett sammanlagdt belopp af 620 kronor. Dessutom har anslaget, 150 kronor, till äldre behöfvande vaccinatörer fördelats mellan tre. Tab. Lit. F. Skyddskoppympningen i riket år 1901. Tab. Lit. G. Från vaccindepoterna utlämnade portioner vaccinämne år 1901.

20 Den allmänna hälsovården. Året 1901. Af styrelsens räkenskapskontor har Jämnats följande redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året: Ur vederbörande läkares rapporter må följande anföras: Stockholms stad: Ympning af kalfvar har såsom föregående år handhafts af stadsveterinären och har omfattat 25 djur. Vaccin har dock endast kunnat skördas från 22. Till yrapningar har så godt som uteslutande användts anstaltens egen vaccinstara, odlad från kalf till kalf. Beträffande vaccinen,anföres af stadens vaccinatörer, att densamma i regel varit af god beskaffenhet. Ympningsanstaltens räkenskaper visa ett kontant öfverskott af 5,031 kr. 5 öre. Rotemännens listor på sådana under 1898 födda barn, angående hvilka anteckningar om vaccination saknades i mantalsböckerna, upptogo sammanlagdt 2,644 namn. Af dessa befunnos 352 redan vara vaccinerade, ehuru ej anmälda. 26 hade aflidit efter listornas upprättande, 26 voro sjuka, och 256 hade bortflyttat eller knnde af andra skäl icke inställas till vaccination, men 1,984 blefvo under sommarens lopp genom hälsopolisens försorg inställda till vaccination. Stockholms län: Inkomna förteckningar öfver ovaccinerade utvisa, att antalet barn, öfver 2 år, hvilka icke blifvit vaccinerade, uppgår till 1,215. Som vanligt torde dock en del af dessa vara vaccinerade, ehuru anteckning därom icke skett. Östergötlands län: Resultatet af ympning med kalfvaccin har på flera ställen utfallit mycket ogynnsamt. Jönköpings län: Vaccinationen inom Nässjö socken har sedan flera år varit försummad, hvarför anmaning att rätta detta missförhållande afläts af förste provinsialläkaren. Kalmar län: Den animala vaccinen har slagit dåligt an ( så att många barn fått vaccineras upprepade gånger, hvilket anses hafva berott på vaccinens beskaffenhet. Väslernorrlands län: Inom flera socknar är de ovaccinerades antal mycket stort, och inom flera synes vaccinationen bedrifvas med mindre ifver, att döma af de under året vaccinerades ringa antal. Norrlottens län: I Gellivare distrikt är vaccinationsprocenten synnerligen låg (44 proc); förteckningen öfver ovaccinerade upptager ej mindre än 843 öfver 2 års ålder, däraf 643 i Malmberget. Kommunalnämnden beslöt att åtala försumliga målsmän, men detta beslut kom af obekant anledning aldrig till verkställighet. Äfven i Luleå stad har vaccinationen bedrifvits lamt. Samma synes förhållandet vara i Piteå och Haparanda samt Öfver-Luleå distrikt m. fl. orter. Tab. Lit. H. Öfversikt öfver dödligheten ( ) i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare år 1901.