Källängs Kontrollhönseri Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010. Denna tidning, och årsprenumerationer, kan beställas på: tel 018-34 62 54 e-post: elisabeth@secher.pp.se eller på www.fjaderfa.se/prenumerationer 53
Nytt unghönsstall på Källängs Kontrollhönseri Nysatsning vid generationsväxling En vecka före insättning var det visning av det nya unghönsstallet på Källängs Kontrollhönseri och Fjäderfä hade förmånen att få vara med. På Källäng har det funnits fjäderfän åtminstone sedan 1950-talet då Per Johanssons farfar Astor Johansson hade avelsdjur och kläckte för dåtidens alla uppfödare och äggproducenter i djurtäta Halland. Efter honom kom Bernt Johansson som i många år har drivit Källängs Kontrollhönseri och nu växlar generation tre upp verksamheten genom Pers satsning på ett nytt unghönsstall. (Denna artikel är lång men det fanns också mycket att berätta om i ord och bild.) Nu är det Per som är vd och det är han som bestämmer, säger Bernt med glimten i ögat. Men samtidigt är detta ett faktum, nu är det Per Johansson som tar över stafettpinnen i detta välrenommerade fjäderfäföretag. Detta är ett bra exempel på när gedigna kunskaper inom ett företag i hönsbranschen förs vidare vid en generationsväxling, löd en kommentar bland de 35-tal besökarna vid visningen som skedde i samband med Föreningen Halländsk Fjäderfäskötsels årsmöte. (Mötet fortsatte fram på kvällen med årsmötesförhandlingar och föredrag av Roger Synnerdahl på Harabäckens Golfklubb.) Per valde fjäderfäföretagandet Vad är det då Per, säkert med stöd av Bernt som arbetande senior adviser, har valt att satsa på? Och varför satsar man? Varför? Ja, säg det. Det känns naturligt att satsa på detta, säger Per något oprecist. Efter att under ett antal år ha jobbat som snickare på annat håll, kom han i samband med Bernts satsning på ett nytt värphönsstall 1998 (se bilder) hem 54 och hjälpte till med byggnationerna och därefter, från 1999, har han jobbat med Källängs produktion av ägg och uppfödning av unghöns. Äggproduktionen omfattar 26 500 värphöns, såväl frigående värphöns (delvis med utevistelse i veranda) som höns i inredda burar. Uppfödningen av unghöns består av 20 000 unghönsplatser i ett 80-tals stall med burinredning och knappt 39 500 unghönsplatser i det stall som nu invigts. Detta stall ersätter ett äldre stall som varit med sedan 1972 och här ligger en av förklaringarna till dagens satsning (läs nedan). Marknaden styr En renovering av det gamla stallet fanns ett tag med i Per och Bernts överväganden men man fann snabbt att nybygge var en bättre framtidssatsning. Det nya stallet ger dels en utökad produktion, dels en inredning som stämmer med utvecklingen med frigående system i äggproduktionen, säger Per. Det är inte vi som bestämmer utan det är konsumenternas önskemål som måste avgöra vilken produktion vi ska ha, fyller Bernt i. Omställningen av den svenska äggproduktionen
Nu är det Per som tar ledningen i Källängs Kontrollhönseri. Men visst finns Bernt med i bilden än ett tag. Fjäderfäproduktionen på Källäng startade på 1950-talet av Pers farfar Astor Johansson. Stallet rymmer fyra inredningsrader med plats för 39 450 kycklingar. Omgångstiden är 2,2 kullar per år vilket tillsammans med buruppfödningen i ett intilliggande stall (med cirka 20 000 platser) ger en årlig uppfödningskapacitet på Källäng på drygt 120 000 unghöns. Den nya byggnaden är på 1 972 kvadratmeter, varav 1 330 djurturymme. Nedan ses gavel med två av fyra sommarfläktar samt ena långsidan. 55
under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet (från de gamla oinredda hönsburarna) följdes inte av en lika snabb omställning av unghönsuppfödningen och därför är det uppfödning i system för frigående kycklingar/unghöns som marknaden i dag främst efterfrågar. Alltså uppfödningsformer som är avpassade för äggproduktion i frigående system. Per och Bernt Johansson har därför i sitt nya stall satt in fyra rader med Big Dutchmans flervåningssystem Natura rearing (uppfödning). Byggnadens totala yta är 1 972 kvadratmeter (bredd 16,4 meter och längd 81,5 meter). Av detta är djurutrymmet på 1 330 kvadratmeteter (16,4x67,5). Höjden till det invändiga plåttaket är 3,90 meter vilket ger en luftig miljö. På frågan om det inte hade gått att bygga med en lägre takhöjd för att spara bygg- och uppvärmningskostnader, svarar Bernt. Vattennipplar på alla tre våningsplanen men foder endast på de två nedre planen. Här ses sittpinnen som sänks ner över foderrrännan när kycklingarna är små, samt till höger även kycklingutkastaren. Jo, men en stor luftvolym gör det lättare att klara en väl fungerande ventilation och ett bra stallklimat. Dessutom är flexibiliteten större vid en eventuell annan användning av byggnaden. Tre våningar Stallet ger även i övrigt ett modernt och luftigt intryck med till exempel väl tilltagna ytor i gavlarna, vilket underlättar arbetet vid insättning, utlastning och tvättning. Claes Björck är nöjd när han besiktigar tekniken i det nya unghönsstallet. Det ser väldigt bra ut. Men mer än maxpoängen, 4 poäng, kan jag aldrig ge. Det tillåter inte omsorgsprogrammet, kommenterar han. Inredningen har tre våningar (plus golvytan) och varje rad är 1,60 meter bred och mellanrummen mellan raderna är 2,13 meter medan de två gångarna vid ytterväggarna är 1,85 meter breda. Till en början används ramper (små stegar) som hjälp för kycklingarna att ta sig från golvet och upp i systemet (ramperna kan ses på bilder på sidan 21 i förra Fjäderfä vid besök på Närkesbergs Hönseri). Djuren kan inte röra sig under inredningen och reflektorplåten mot golvet (som hindrar kycklingarna att komma in under inredningen), liksom sittpinnen närmast golvet, är av rostfritt stål. Byggnaden vilar på en 12-13 cm tjock betongsula och väggarna är från Abetong. Betongväggarna är 260 mm tjocka, varav 140 mm isolerande cellplast. Väggarnas insida är rollade för att ge en bättre yta för färgen, förklarar Bernt och Per som också säger att monteringen av väggelementen fungerade väldigt smidigt. Nämnas kan också att takisoleringen är 300 mm tjock. Foder och vatten Vid insättning sätts kycklingarna först in på våningsplan två. Efter en vecka till tio dagar släpps de ner en våning och när de efter fem till sex veckor provar vingarna öppnas det översta våningsplanet. Vattenlinjer finns på systemets alla tre våningsplan 56
Till höger ses de två kamflänsrören som löper längs stallets båda långsidor. För uppvärmningen finns även varmvattenslangar inne i varje våningsplan (nedan). Värmen finns alltså också hos djuren i systemet och de kan genom att flytta sig välja värmenivå. Nedan till höger ses värmecentralen där de två högra centralerna går till kamflänsrören medan den till vänster förser vattenslangarna med värme. medan foder endast finns på plan ett och två. Den översta våningen är dock förberedd för en foderlinje men erfarenheterna har visat att foder normalt inte behövs där uppe. Under den första tiden sänks en sittpinne ner över foderrännan så att kycklingarna inte ska ramla i rännan och som en säkerhetsdetalj finns också en kycklingutkastare innan rännan går in för vändning (se bild ovan). Färdigfodret till kycklingarna/unghönsen utgörs av två faser: startfoder fram till 8 veckors ålder på kycklingarna och sedan ett tillväxtfoder ända fram till leverans vid 16 veckor. Fodret lagras i två nya silosar (2 st Big Dutchman på 39 kubikmeter, cirka 20 ton) och i foderrummet finns våg och en dagficka. Därifrån skruvas fodret (125 mm skruvar) fram till foderrännorna i respektive inredningsrad. Foderleverantör är Svenska Foder, både till unghönsuppfödningen och värphönsen. Ljus, värme och energi Val av belysning är som bekant ingen okomplicerad fråga i dagsläget med tanke på nya krav på lampor och diskussionen (lagstiftningskrav) om fönster (eller inte) i hönsstallar. Per har valt sex watts lysdioder i taket (bild nedan), vilka ger ett varmt ljus i klass med vanliga glödlampor och driftstiden uppges vara lång (45 000 timmar) och alltså längre än för lågenergilampor. I systemet finns också lysdioder med två watt per meter ljusorm. Stallet har gott om fönster i långsidorna men frågan är hur de kan användas med hänsyn till hönsens känslighet för olämplig sol- och ljusinstrålning. Kanalplast kan vara ett alternativ men vi är inte färdiga med det. Luckor för förstängning bör under alla omständigheter finnas för att användas när ljuset är för starkt, säger Per och Bernt. Uppvärmningen av stallet är intressant. Som en grundläggande värmekälla har man kamflänsrör längs ytter- En provbit kanalplast vid diskussionerna om höns, ljus och fönster. 57
sidorna som i genomsnitt ska ge 300 watt per meter per rör (två längsgående rör efter långsidan). Men dessutom har man värme inne i systemet. Denna värmekälla består av en vanlig golvvärmeslang på 20 mm med 40-gradigt vatten som ligger på golvet i varje våningsgolv. Det gör att värmen finns där kycklingen är och djuren kan också välja hur varmt de vill ha, säger Bernt. I mina tankar kommer jämförelsen med en smågrislampa där de smågrisar som behöver mest värme ligger under lampan medan de större och varmblodigare drar sig en bit från värmen. Så fungerar det även här. Det finns ju alltid en variation, beroende på föräldradjurens ålder med mera, i djurens storlek och kondition. De kycklingar som behöver mycket värme kan då dra nytta av de värmeslangar som finns i systemet, säger Per. Att inte behöva värma upp stallet onödigt mycket sparar givetvis också energi. Per säger att 35 graders stalltemperatur (jämfört med manualens 36-37 ) räcker. Denna stalltemperatur sänks sedan med ungefär en grad per dag ner till nivån 25-26 grader. Enkel ventilation Ventilationen är förhållandevis enkelt utformad med tilluftsventiler i väggen vid takfoten. Vintertid öppnas var tredje ventil för att man ska få fart på luften (en luftstråle som når in i systemet) och i takt med ökat ventilationsbehov öppnar de återstående ventilerna (se bilder). På utsidan sitter ljusskydd för att förhindra oönskad ljusinstrålning genom ventilerna. Frånluften tas ut genom fem takdon och fyra sommarfläktar i ena gaveln. Den första takfläkten är steglös medan de övriga går igång stegvis (2+2) och när takfläktarna inte räcker till drar gavelfläktarna igång, också stegvis (2+2). Bernt säger att ventilationen ska vara enkel. Onödigt många fläktar drar bara mer el utan att resultatet förbättras, menar han. Med larm och datorövervakning av stallklimat och utfodring/vatten är ändå stallet fullt av teknik. Hade det varit jag som byggt så hade det inte varit så många sladdar i bygget, kommenterar Bernt och visar igen att det är Per som tar besluten. Delvis till egen äggproduktion Källängs Kontrollhönseri samarbetar med Gimranäs och det är Gimranäs som står för planering av insätttning och utplockning av Lohmann-djuren, inklusive transporter och försäljning. I möjligaste mån vill dock givetvis Per och Bernt sätta in egna unghöns i sina värphönsstall. Schaktning och markarbeten för det nya unghönsstallet påbörjades i höstas. Föga anade Per och Bernt vilket vinterbygge detta skulle bli. Väggarna restes vecka 50 och taket lades veckan därpå, just före att den första snön kom i denna halländska del av Sverige. Att taket han läggas var naturligtvis en stor fördel men snön och kylan under den gångna vintern har inte precis underlättat för snickare och övriga hantverkare. Nu är stallet i alla fall klart och all inredning och utrustning tycks vara på plats. När du läser detta i mitten av april är den första omgångens kycklingar cirka en vecka gamla. Sven Secher Tilluftsdonen sitter i väggen vid takfoten med på utsidan monterade ljusskydd. För frånluften finns takfläktar samt fyra gavelfläktar för sommarbehoven. Ventilationen är datastyrd med stegfläktar (mer information om det i artikeltexten). 58
Tre generationer i det nya stallet på Källängs Kontrollhönseri: Bernt Johansson med Esther samt Per och Caroline Johansson. På Källäng bedrivs även äggproduktion. De gula stallbyggnaderna är från slutet av 1990- talet och här finns såväl inredda burar som frigående system, varav en del med veranda under tak (ovan). När utgödsling inte sker, dras gödselbandet in i stallet (rullas på hjul) vilket gör att tätningen mot utsidan av stallet kan göras ordentligt. Längst fram på denna bild ses uppfödningsstallet från 1986, och bakom detta skymtar det nya uppfödningsstallet. 59