ehälsa i landstingen

ehälsa i landstingen Augusti 212 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(58)

Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Sverige och omvärlden... 5 Utvecklingen i landstingen... 6 Redovisning och analys... 6 IT-stödet i vården... 6 IT-stöd för vårddokumentation... 6 Hur agerar landstingen på marknaden?... 7 Marknaden för vårdsystem... 8 Övrig dokumentation... 9 IT-stöd för läkemedelshantering... 1 IT-stöd för patientadministration... 11 IT-stöd för medicinsk service... 11 Vårdval och IT-stöd... 12 IT-stöd för samverkan kommun och landsting... 13 e-tjänster för patienter och medborgare... 14 Tandvård... 15 Stödsystem... 15 Infrastruktur... 17 Kommunikation... 17 Infrastruktur... 17 Datorarbetsplatser... 17 Landstingens IT-kostnader... 19 Bilaga - IT-stöd i landstingen... 25 Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, Landstinget i Östergötland, (Lars.Jerlvall@lio.se) och Thomas Pehrsson, Landstinget Blekinge, (thomas.pehrsson@ltblekinge.se) 2(58)

Sammanfattning Landstingen i Sverige använder IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten (ehälsa). Internationellt ligger Sverige långt framme i användning av ehälsotjänster. Den nationella ehälsostrategin för tillgänglig och säker vård och omsorg sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Det är av mycket stor betydelse att landstingen inför grundläggande IT-stöd i vården för att de nationella målen ska kunna uppnås. Via Center för ehälsa i samverkan (CeHis) har en gemensam och finansierad handlingsplan tagits fram och via landstingens utförarbolag (Inera AB) har samordning och fokusering ytterligare förstärkts. 212 års rapport, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer), följer samma uppställning som tidigare år, vilket gör det möjligt att följa förändringar. Liksom tidigare ingår också en fördjupad status relaterat till patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Rapporten i sin helhet visar att landstingen använder IT-lösningar i allt större omfattning inom vårdens kärnprocesser. Noterbart är att IT-kostnaden som en del av omslutningen under de senaste 8 åren hållit en stabil nivå. För 211 utgör IT-kostnaden 2.9 %. Under dessa år har bl.a. antalet arbetsplatser ökat med mer än 5 %. Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 7,9 miljarder. De grundläggande tjänsterna för säkerhet (HSA och SITHS) har till stora delar införts och är en förutsättning för flera av de nationella tjänster som nu införts (bl.a. Pascal och NPÖ). Införande av NPÖ 1 (baserat på de nationella tjänsterna) påbörjades under 29 i Örebro läns landsting. Under 211 tillkom fem landsting och övriga förväntas ansluta sig under 212. Införandet påskyndas av att regeringen ger ekonomisk stimulans till landsting/regioner för att nå resultat inom patientsäkerhetsarbetet. Ett av kraven från regeringen för att få ta del av ersättningen är att landstingen måste ha anslutit sig till Nationell patientöversikt före 3 september 212. IT-stöd för samordnad vårdplanering finns nu i alla landsting. Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). Tätheten av PC/klienter i vården ökar årligen och är nu 1,1 anställd/pc, dvs. vården närmar sig ett läge då det finns en PC per anställd. Den stora gemensamma utmaningen är att införa de nationella tjänsterna (t.ex. NPÖ, Säkerhetstjänster 2, Pascal och MVK 3 ) i landstingens IT-miljöer och verksamhet. Landstingen arbetar via CeHis efter en gemensam handlingsplan med finansiering. Aktuell handlingsplan avser perioden 21-212 men en ny handlingsplan för perioden 213-218 har också beslutats. Dessa överenskommelser, med en tydligare långsiktig samordning och en utbyggd nationell IT-infrastruktur, är grunden i det fortsatta förbättringsarbetet och för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin. 1 NPÖ = Nationell PatientÖversikt 2 F.d. BIF = Bastjänster för Informationsförsörjning 3 MVK = Mina Vårdkontakter 3(58)

Patientdatalagen trädde i kraft i juli 28 utan några övergångsregler. Vår redovisning visar att det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal. Vidare framgår att än så länge har väldigt få patienter utnyttjat möjligheten att spärra information med undantag för några landsting (t.ex. Stockholm). En majoritet av landstingen har i samband med vårdvalsreformen valt att utnyttja möjligheten till sammanhållen journalföring. De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Flera landsting har tagit bort kravet och erbjuder istället möjligheten att använda landstingets journalsystem. Bakgrund Det finns ett stort intresse för fördjupad kunskap om vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort avseende genomförandet av den nationella ehälsostrategin och landstingens handlingsplan för realisera denna. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens säkerhet och delaktighet i vården. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. SLIT gör därför sedan flera år en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader inom landstingen/regionerna. I denna rapport presenteras resultat med uppgifter insamlade under våren 212. De ekonomiska uppgifterna är hämtade från landstingens bokslut för 211. Hälso- och sjukvården svarar för ca 9,4 % av BNP 4. Antalet sysselsatta (exkl. timanställda) i landstingssektorn uppgår till ca 248 st. 5. Användning av ehälsa för verksamhetsutveckling har i stor omfattning etablerats inom hälso- och sjukvården. Det knyts därmed stora förväntningar till att IT också skall kunna effektivisera vårdens processer och förbättra kvaliteten i vården. Detta gör att det blir intressant att följa kostnader samt utveckling, införande och användning av e-hälsa i hälso- och sjukvården. Förutsättningar Uppgifter om IT-kostnader i denna rapport avser 211. Uppgifter avseende system, användning etc. avser läget under våren 212. Genom att det finns underlag från tidigare år har det varit möjligt att följa trender över åren. Uppgifter avseende ekonomiska nyckeltal har insamlats på ett standardiserat sätt med definierade konton (LBAS) och enligt samma modell under flera år. Alla landsting/regioner har lämnat uppgifter till denna rapport. Trots att insamling av nyckeltal genomförts under flera år med samma definitioner och med allt bättre kvalitet kan det fortfarande finnas vissa kvalitetsbrister. Skillnader kan också bero på att landstingen valt att lägga ut delar av kärnverksamheten på entreprenad, t.ex. genom LOV 6. Det egna IT-stödet, och därmed kostnaderna, blir då mindre omfattande än i de landsting som har verksamheten kvar i egen regi. IT-kostnaden kommer i dessa fall att ingå i er- 4 Källa: SoS: Lägesrapport 211 Hälso- och sjukvård och socialtjänst 5 Källa: SKL Landstingsanställd personal 211, tabell 2 6 LOV = Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg 4(58)

sättningen i vårdavtalet. Vissa uppgifter är också skattningar t.ex. uppgifter om personal som arbetar med IT-frågor ute i vården. Vidare kan det i enskilda landsting skilja avsevärt mellan åren beroende på satsningar eller återhållsamhet under vissa år. Större engångsavskrivningar påverkar också. Systeminventeringen bygger på en enkätinsamling som har besvarats av medlemmarna i SLIT. Motsvarande inventeringar har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 1 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. För vårddokumentationssystem samlas även uppgifter in om antal användare per system. Alla landsting har besvarat enkäten. Sverige och omvärlden Av den tillgängliga statistik som finns inom området så tyder mycket på att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ligger i den absoluta framkanten vad gäller användning av IT-stöd för vårdens dokumentation och processer. En rapport från EU-kommissionen bekräftar detta. Här har IT-utbredning och användning vid akutsjukhus i samtliga EU-länder plus tre ytterligare samt USA jämförts 7. Sverige ligger särskilt långt framme när det gäller IT-stöd för vårddokumentation, PACS, och elektroniska recept vilket allt är helt infört. I en annan genomförd EU-rapport framgår bl.a. att Sverige är ett av två länder som har bred och rutinmässig användning av journalsystem. Samma sak gäller t.ex. för telemedicin och e-recept. Vidare har HIMSS 8 i en sammanställning över ehälsoområdet i Europa konstaterat att Sverige ligger i topp bland de europeiska länderna. OECD 9 har konstaterat samma sak. Utmärkande för Sverige är också att man ofta använder ett gemensamt journalsystem för primärvård och slutenvård, vilket gör att informationen blir åtkomlig i hela vårdkedjan. Vidare är Sverige unikt genom en mycket positiv samverkan mellan leverantörer via Swedish Medtech och kundgrupper (landstingen) samt de nationella aktörerna Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, CeHis etc. Inom EU pågår ett samarbete med 23 länder bl.a. för att ta fram en europeisk patientöversikt och att kunna hantera recept över nationsgränser (EpSoS), där Sverige fått ansvaret att koordinera detta arbete. Flera länder har startat piloter. I Sverige pågår förberedelser för pilotdrift där bl.a. legala frågeställningar utreds. Ofta nämns USA som förebild vad gäller IT-användning. När det gäller datoriserad vårddokumentation så är USA klart distanserade av de nordiska länderna. I USA har man nu initierat ett arbete med att öka användningen av journalsystem i vården, Meaningful use, där mångmiljardbelopp satsas för att stimulera denna utveckling. Uppskattningen är att ca 5 % av USA:s sjukvård ska ha journalsystem införda under detta år. USA har på bredden främst fokuserat på elektroniska lab.svar, PACS och elektroniska utskrivningsmeddelanden. 7 European Commission, ehealth Benchmarking III, Deloitte & Ipsos Belgium, 13th april 211 8 Healthcare Information and Management Systems Society) 9 Organization for Economic Co-operation and Development 5(58)

Utvecklingen i landstingen Landstingen och regionerna i Sverige, 21 stycken inkl Gotland, har arbetat med utveckling och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på landstingsnivå men också i samverkan mellan landsting samt genom samverkan nationellt via CeHis. Det finns också en god samverkan med och mellan leverantörerna bl.a. via Swedish Medtech 1 ICT. Under de senaste åren har samverkan mellan kunder och leverantörer (kundgrupper) liksom mellan Ce- His och kundgrupperna avsevärt ökat och är en viktig förutsättning för genomförande av den nationella ehälsostrategin. Denna typ av samverkan är internationellt unik. Målen och prioriteringarna har varit olika i landstingen, vilket betyder att landstingen kommit olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. Arbete pågår för en ökad konsolidering och samordning både avseende nationella tjänster och andra tjänster inom landstingen. Alla landsting har t.ex. tidplaner för anslutning till NPÖ, SIL och andra nationella tjänster. Genom tillkomsten av CeHis har koordinering med nationell utveckling ökat markant under de senaste åren. Redovisning och analys IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för vården. Landstingen har under många år arbetat med att införa IT-stöd för vårddokumentation. Inom primärvården infördes IT-stöd för detta redan under 9-talet. Det var svårare och därmed en längre process att införa motsvarande IT-stöd för sjukhus och psykiatri. Särskilt komplext är att införa bra IT-stöd för läkemedel i sluten vård. År 25 var endast ett landsting klart med att ha infört ett gemensamt IT-stöd för all vårddokumentation. Detta är nu uppnått för alla landsting/regioner. Bild 1 visar införandetakten för införande av digital vårddokumentation, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. 1 Swedish Medtech - branschorganisationen för medicinteknik 6(58)

IT-stöd för all vårddokumentation 23 26 29 212 IT-stöd infört för vårddokumentation vid alla sjukhus, all psykiatri och primärvård Bild 1 Landsting som har IT-stöd för all vårddokumentation (sjukhus, psykiatri och primärvård) Hur agerar landstingen på marknaden? Det pågår stora ansträngningar i landstingen att konsolidera och integrera såväl teknik som information för gemensam åtkomst. Flertalet landsting har standardiserat med ett system och en leverantör för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Starka drivkrafter är visionen om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering med endast en instans (en databas) underlättar och är ett steg på vägen att nå visionen en patient en journal. Tolv landsting har valt att ha ett gemensamt övergripande system för vårddokumentation vid sjukhus, psykiatri och primärvård. Ytterligare fyra landsting håller på att införa ett gemensamt system (bild 2) och kommer inom de närmsta åren att ha uppnått detta. Genom denna konsolidering har marknaden för IT-stöd för vårddokumentation i Sverige blivit en mogen marknad vilket kännetecknas av ett fåtal dominerande leverantörer och färre upphandlingar. Förutom dessa övergripande system finns också specifika dokumentationssystem för en viss typ av verksamhet, exempelvis förlossning och IVA. 7(58)

Inriktning samma system Värmland Dalarna Västmanland Jönköping Samma system idag Norrbotten Västerbotten Jämtland Uppsala Sörmland Östergötland Kalmar Halland Kronoberg Blekinge Västernorrland Gotland 12 Integration olika system Örebro Skåne Västra Götaland Gävleborg Stockholm 4 5 Ett gemensamt övergripande system idag Inriktning ett gemensamt övergripande system Integration olika system Bild 2 Landstingens modeller för att konsolidera vårdinformation Marknaden för vårdsystem Bilden av att vården har en stor spridning av olika system för vårddokumentation stämmer inte. Idag är det ett fåtal system och leverantörer som dominerar marknaden (bild 3). Fem leverantörer (Siemens, Evry (f.d. Systeam), Cambio, CompuGroup samt landstinget Norrbotten) har 96 % av alla användare, en andel som ökat från 87 % sedan år 26. Övriga (5,2%) - SwedeStar, Biosys, PVS Medidoc, PubDoc Audit Base, Infomedix ProfDoc J3/PMO (4,3%) VAS (6,7%) Systeam Cross (11,%) - + + Antal användare Sjukhus/ psykiatri = 178.647 P-vård = 38.714 Totalt = 217.361 därav privat = 5.676 Take Care (19,4%) + Cosmic (25,8%) + Melior (27,6%) - 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 Sjukhus/Psykiatri Primärvård Tusental Bild 3 - Marknadsandelar 212 - system för vårddokumentation totalt (antal användare) Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av sex system som tillsammans har 95 % av alla användare. Melior från Siemens dominerar med bl.a. många installationer i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. För sjukhusen och psykiatri har fyra leverantörer 91 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Alla större system utom Melior ökar antalet användare. 8(58)

Inom primärvården har fyra leverantörer 93 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Antal användare av VAS, Take Care och Cosmic ökar inom primärvården. Övriga minskar. Inom tandvården finns två system i 16 av 21 landsting/regioner (76 %) (T4 och Effica). Noterbart är att de flesta av de dominerande systemen har ett utländskt ägande. Siemens (Melior) Tyskland, CompuGroup (Journal 3, PMO, Take Care, Medidoc) Tyskland Evry (Systeam Cross) Norge, Cambio (Cosmic) Sverige Cosmic Systeam Cross VAS Take Care Bild 4 - Landsting som valt samma övergripande system för vårddokumentation (sjukhus/primärvård/psykiatri) Övrig dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i alla landsting och alla landsting utom ett är helt klara med införandet. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden. Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Mobimed och Paratus finns inom 16 landsting (211=13). IT-stöd för operationsplanering finns med ett undantag i alla landsting. Provisio och Orbit dominerar och finns i 15 landsting (211=12). Fyra landsting har mer än ett operationsplaneringssystem (211=3). 9(58)

När det gäller IT-stöd för intensivvård (IVA-journal) finns en stor spridning av system. Flertalet av systemen finns endast inom ett landsting och sex landsting saknar helt IVA-journal. Pasiva och Clinsoft är de system som finns i flest landsting (8). IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens vårdsystem. För att överföra receptet till apoteket används e-recept. Nästan 9 % av alla recept är idag elektroniska. Sverige är världsledande vad gäller e-recept, funktionen är införd av alla landsting/regioner. Under våren 212 har ett nytt IT-stöd för doshantering börjat införas (Pascal). Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. 18 landsting är helt eller i det närmaste klara, se bild 5. I primärvården finns IT-stöd för förskrivning helt infört i alla landsting. En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista inom ett landsting och nationellt. Att införa en gemensam läkemedelslista inom ett landsting är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården men ställer ändå stora krav på enskilda vårdgivare. 12 landsting har idag en gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget (211=9). Ytterligare 3 landsting är på god väg, men utvecklingen går sakta. Nationellt pågår ett projekt för en nationell läkemedelslista (NOD). 21 2 19 21 2 18 17 18 16 LT/regioner som är helt eller nästan helt klara Primärvård Sjukhus ÖV Sjukhus SV Bild 5 Antal landsting som är helt eller nästan klara med att införa IT-stöd för förskrivning och ordination av läkemedel Användningen och integration med SIL 11 har genomförts för de flesta journalsystemen och för de övriga dominerande systemen pågår arbete med integration och införande. Sommaren 212 var 15 landsting klara med införande av SIL. 12 11 SIL = Svensk Informationsdatabas för Läkemedel 12 Källa: CeHis hemsida, Landstingens anslutningar, augusti 212 1(58)

IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses här IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har sedan många år IT-stöd för detta område. En konsekvens av detta är att det finns ett arv med många olika system. PAS-stödet integreras idag i allt större utsträckning i de vårdsystem ( journalsystem ) som införs i många landsting. Noterbart är att 1 landsting har samma PAS-lösning för all vård (211=8). 18 landsting har samma PAS för sjukhus och psykiatri, (211=15), se bild 6 nedan. 1 av 21 landsting har samma PAS för all vård (6 lt år 28) 18 av 21 lt. har samma PAS för sjukhus och psykiatri (11 lt år 28) Sjukhus /psykiatri Alla har system 3 av 21 lt har två eller flera system (8 år 28) 13 olika PAS (26 år 28) 8 PAS finns enbart i ett lt/region (18 år 28) Vanligast är Cosmic (finns i 7 lt) och Systeam Cross (4 lt) Primärvård Alla har system 4 av 21 lt har två eller flera system (7 år 28) 1 olika PAS 5 av dessa finns enbart i ett lt/region Vanligast är ProfDoc J3 (finns i 6 lt), Systeam Cross och Cosmic (5) Bild 6 System för patientadministration 212 IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bilddiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är sedan länge helt datoriserade. Flera generationsbyten har dessutom gjorts. Inom radiologin är såväl den administrativa (RIS) som den bildmässiga hanteringen (PACS) helt digital i Sverige. Remiss/svarshantering inom radiologin finns infört inom majoriteten av landstingen. När det gäller röntgenbilder så har alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (PACS). 19 landsting/regioner har ett gemensamt röntgenarkiv för hela organisationen (211=14). Inom detta område domineras marknaden av Sectra där GE och Agfa också är stora aktörer. Sectra finns i 14 landsting. Kommunikationen mellan medicinsk service (laboratorier) och verksamheten är fortfarandeunder införande (bild 7). Längst har landstingen kommit med införande av elektroniska remissvar inom klinisk kemi. Att kunna skicka remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag bland annat p.g.a. bristande standardisering. Ett gemensamt arbete har påbörjats via CeHis. 11(58)

Antal landsting/regioner 2 18 2 18 18 Antal lt/regioner som är helt klara med införandet 15 1 11 13 8 13 12 Remisser Svar 5 6 kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult Bild 7 Antal landsting som är helt klara med införande av elektroniska remisser/provsvar för olika verksamheter i primärvården 212 Vårdval och IT-stöd I samband med att vårdval infördes i Sverige kom också frågan om vägval och krav på ITstöd. Av bild 8 framgår att majoriteten av landstingen kräver att den privata utföraren använder samma IT-stöd för vårddokumentation som landstingen. En avgörande faktor för detta ställningstagande är sannolikt att det innebär större möjlighet för att få gemensam tillgång till dokumentationen för patienten. Under 211 enades landstingen kring att inte längre ställa detta krav utan att istället erbjuda användning av samma system. Dock är det fortfarande 12 landsting som kräver användning av samma system. 6 3 12 Krav Erbjudande Ingetdera Bild 8 Vårddokumentationssystem, landstingens strategi i avtal med privata vårdgivare Införande av vårdval har medfört behov av listningssystem. Master och Liston är de dominerande systemen och det finns ett flertal egenutvecklade system. 12(58)

Antal landsting/regioner Vårdvalet har också inneburit att IT-frågorna på ett bättre och tydligare sett har reglerats i avtal med de privata vårdgivarna. Flera landsting har sammanhållen journalföring med de privata vårdgivarna och erbjuder också IT-stöd för remisshantering. Andelen privata vårdgivare ökar och därmed också fragmenteringen. Det är därför av stor vikt att vårdinformationen kan kommuniceras (följa patienten) mellan landsting och den privata vårdgivaren (sammanhållen journalföring). Bild 9 visar i vilken utsträckning det finns särskilda avtal, vilka olika IT-tjänster som de privata vårdgivarna kan utnyttja samt kraven på redovisning från de privata vårdgivarna. Ingår i lisningssystem 2 21 2 2 19 19 15 18 17 16 16 15 Vårdval - Avtal kring IT-frågor Med i HSA-katalog Avtal kring IT-frågor Kan skicka/ta emot remisser 1 11 Redovisning av enskilda besök Har åtkomst till intranät 5 Innebär att det förekommer i någon omfattning Anslutna på internt nät Ekonomisk redovisning elektroniskt Ingår i gem. läkemedelslista Redovisar diagnoser Bild 9 IT-tjänster mellan landsting och privata vårdgivare, antal landsting IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. För att stödja genomförandet av samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting har ITstöd med meddelandehantering införts (Bild 1). Alla landsting har IT-stöd för samordnad vårdplanering. Införandet pågår i ett landsting. 13(58)

1 2 Införskaffat Klara Antal landsting/regioner Meddix8 lt Prator 6 lt Bild 1 IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting, antal landsting Det finns stora önskemål att kunna ge bättre stöd för att informationen ska kunna följa patienten mellan olika huvudmän. Patientdatalagen, med sammanhållen journalföring, ger nu de legala förutsättningarna för detta och NPÖ kommer att vara en applikation som tillgodoser denna önskan. Under 212 är ambitionen att alla landsting ska vara anslutna till NPÖ. För att samordna utvecklingen finns numera samverkansgrupper mellan landsting och kommunerna i samtliga län. 11 av 2 landsting har dessutom en politisk samverkansgrupp för ehälsa. e-tjänster för patienter och medborgare Exempel på e-tjänster i vården är bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Landstingen har ett antal tjänster för att underlätta i kontakt med vården. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök. Noterbart är att de flesta boknings-/avbokningslösningar bygger på meddelandehantering, men en övergång till direktbokning, dvs. koppling till PAS-system är nu på gång. Området e-tjänster har en stor utvecklingspotential. Tillgänglig statistik visar dock att de olika tjänsterna än så länge utnyttjas i relativt liten omfattning. Avsaknad av en infrastruktur för ITsäkerhet i samhället med en nationell e-id lösning samt legal osäkerhet har begränsat förutsättningarna för att erbjuda mera personifierade tjänster (t.ex. åtkomst av egen journal). Mina vårdkontakter (MVK) har blivit en nationell standard och är därmed på väg att bli ett enhetligt gränssnitt för medborgarna. Bland nyare tjänster är möjlighet att jämföra vårdcentralers/hälsocentralers utbud, tillgänglighet och uppfattad kvalitet. Likaså finns en tjänst för att söka vård där kontaktuppgifter etc. finns. En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning. Tele-Q är dominerande system inom detta område. Aktuella volymuppgifter kring e-tjänster inom vården finns på CeHis hemsida. 14(58)

Antal landsting Tandvård IT-stöd för tandvårdsjournal är helt infört i alla landsting. Marknaden domineras av systemen T4 (12 landsting) och Effica (4 landsting). Digital röntgen för tandvården är införd i alla landsting utom ett. Schick finns i flest landsting (1). Stödsystem 17 av 19 landsting/regioner har infört elektroniska fakturor (e-fakturor). 13 av dessa landsting har mer än 5 % av sin fakturavolym helt elektronisk. Uppskalat till nationell nivå är dock endast 1 % av landstingens fakturor helt elektroniska, dvs. här finns en stor potential. Alla landsting har system för scanning av sina fakturor och 85 % av fakturavolymen scannas. När det gäller ekonomisystem så dominerar Raindance (9 landsting) och Agresso (5 landsting). Inom HR dominerar Heroma inom alla delar (lön PA, schema/bemanning och flex). Patientdatalagen I årets uppföljning har ett antal frågor ställs angående tillämpning av Patientdatalagen inklusive behov av förändringar i vårdsystem. I första hand gäller det kraven för sammanhållen journalföring med spärr, samtycke etc. Av figur 11 framgår att landstingen för varje år reviderat sin mera optimistiska bedömning. Några landsting gör också bedömningen att osäkerhet kring vissa system kan medföra att de kan ta längre tid att anpassa varför man lämnat två bedömningar (antal landstingssvar i bild 11 blir därför 25). Uppgifterna kan således tolkas som att det kommer att dröja till 214 innan landstingen har anpassat sina större system till patientdatalagen. Datainspektionen har våren 212 uppmärksammat att flera system fortfarande inte uppfyller lagens krav. Mot denna bakgrund har CeHis tillsammans med SLIT i år tagit ett initiativ till påskynda anpassningen genom ett samlat agerande för alla större system. 3 25 24 25 21 2 15 1 1 19 15 7 2 2 21 Bedömning 21 Bedömning 211 Bedömning 212 5 3 3 21 211 212 213 214 >214 Bild 11 När beräknas patientdatalagen vara helt införd och tillämpad i vården Enligt uppgifter som inhämtats till denna rapport är det uppskattningsvis ca 3. 3 5 personer totalt per år som begärt att få spärra hela eller delar av sin journal. Av dessa är 2 2 från Stockholm. För övriga landsting är genomsnittet ca 55 patienter per år. År 211 var total- 15(58)

Antal landsting siffran för riket ca 2. personer. Naturligtvis finns här en stor osäkerhet då lagen är relativt ny och att det än så länge finns en låg kunskap om denna bland patienter. En central del av patientdatalagen är logguppföljning. Det vanligaste är idag att loggranskning sker på kliniknivå (1 landsting), men allt fler landsting gör det på såväl lokal som central nivå (9 landsting). Kvaliteten på uppgifter om stickprovsgranskningar varierar mellan landstingen och flera har ingen central uppföljning. Kunskap om samt tillämpning av patientdatalagen bland landstingets personal är av stor betydelse. Bild 12 visar att det fortfarande finns ett stort utbildningsbehov bland landstingen. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 Andel av personalen som fått utbildning i patientdatalagen 5 4 4 6 3 3 2 1 <1% 1-24% 25-49% >5% 6 6 9 21 211 212 Bild 12 Andel av personalen som erhållit utbildning i patientdatalagen, per landsting Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar dela journalinformation mellan olika vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i PDL. Bild 13 visar att landstingen i första hand kommer att använda denna möjlighet i samverkan med de privata vårdgivarna inom vårdvalet. Därefter kommer kommunsamverkan och först i tredje hand kommer andra landsting. 13 landsting har eller planerar att ha all verksamhet med i den sammanhållna journalföringen medan 8 landsting har eller kommer att göra undantag för vissa verksamheter som t.ex. psykiatri, kuratorsanteckningar och ungdomsmottagning. 16(58)

2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 15 11 1 Privata vårdgivare med vårdavtal (inkl vårdval/hälsoval) Kommuner Andra landsting Bild 13 Vilka externa vårdgivare kommer att ingå i sammanhållen journalföring 212? Antal landsting Infrastruktur Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. I augusti 212 hade Sjunet totalt 416 anslutna verksamheter (211 = 25 st.), varav 21 är tredjepartsanslutna. - Alla 21 landsting och regioner är anslutna. - 98 kommuner. - 177 privata vårdgivare. - 87 Leverantörer. - 26 apotek. - 5 myndigheter. Antalet användare ökar hela tiden och inom några år väntas Sjunet ha 6-7 anslutningar. Det är främst landets kommuner, mindre privata vårdgivare och leverantörer som nu ansluter sig. Infrastruktur En nationellt gemensam IT-säkerhetsinfrastruktur i form av SITHS och HSA har under våren 212 införts i samtliga landsting och kommuner. En pådrivande faktor har varit införandet av Pascal. Datorarbetsplatser Datortätheten har under 211 ökat ytterligare är nu i genomsnitt 1,2 anställd per datorarbetsplats (bild 22). År 22 var genomsnittet 1,92, dvs. i stort sett en dubblering av antalet datorarbetsplatser. Trenden pekar på att vi närmar oss 1 dator per anställd. 17(58)

Antal anställda per PC 21-211 samt trend 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1 1,32 1,29 1,2 1,13 1,7 1,2 1,1,5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Bild 14 - Antal anställda per datorarbetsplats 21-212 och trend, Genomsnitt för alla landsting. Spridningen är stor vad gäller datortätheten, ca 35 % mellan landsting med högsta resp. lägsta datortätheten (bild 15). En förklaringsfaktor är olikheter mellan landstingen vad gäller hur mycket kärnverksamhet som drivs i annan regi. Antal anställda per PC 211 Sörmland 1,13 Halland 1,12 Gävleborg 1,12 Värmnland 1,1 Jönköping 1,6 Västernorrland 1,6 Västra Götaland 1,4 Jämtland 1,4 Skåne 1,4 Dalarna 1,3 Snitt 1,1 Uppsala 1, Stockholm 1, Kronoberg 1, Västmanland,99 Västerbotten,98 Norrbotten,96 Blekinge,96 Kalmar,89 Örebro,89 Gotland,88 Östergötland,83,,2,4,6,8 1, 1,2 Bild 15 Antal anställda per PC år 211 samt genomsnitt för alla landsting 18(58)

Landstingens IT-kostnader För att beskriva nivå och utveckling av IT-kostnader samlas följande kostnadsuppgifter in: Externa intäkter (IT) Kommunikation (IT och telefoni) Utrustning (inköp och avskrivningar av utrustning, serviceavtal, reparationer, förbrukning mm) Programvaror (inköp, avskrivningar, licenser, underhållsavgifter mm) Externa tjänster (konsulter, datordrift, avgifter nationell ehälsa) IT-Personal De samlade IT-kostnaderna 13 i landstingen/regionerna uppskattas till 7,9 miljarder år 211 (bild 16). Mellan 21 och 211 skedde en ökning med 7,4 %. Landstingens omslutning ökade samtidigt med 3,7 % 14 och antalet anställda med,6 % 15. Förändring 21 211 Absolut Procent IT-kommunikation 266 718 258 543-8 175-3,1% Telekommunikation 67 792 673 838 3 46,5% Utrustning / Hårdvara 1 31 526 1 362 73 52 24 4,% Programvaror 1 33 347 1 159 769 126 423 12,2% Tjänster 2 164 469 2 526 117 361 648 16,7% IT-Personal - kostnad 1 91 99 1 911 55 9 596,5% Totalt 7 347 761 7 892 53 544 742 7,4% Bild 16 Landstingens samlade IT-kostnader 21-211 (tkr). Mellan 24-211 har IT-kostnaderna ökat med 47 % i absoluta tal. Landstingens omslutning ökade samtidigt med 37 % 16 medan antalet anställda var oförändrat 17. I relativa tal har IT-kostnaderna som andel av omslutningen varit stabila på ca 2,8 2,9 % sedan 24, se bild 17 nedan. År 211 var andelen 2,9 %. 13 Inkl landstingens/regionernas egen personal 14 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E 1.2 15 Källa: SKL. Landstingsanställd personal, tabell 1 och 2 16 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E 1.2 17 Källa: SKL. Antal anställningar under perioden 199-211, tabell 1 19(58)

3,5 3, 2,5 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85 2,9 2,9 2, 1,5 1,,5, 24 25 26 27 28 29 21 211 Bild 17 Landstingens IT-kostnader som andel av omslutning 24-211. Landstingens/regionernas betydelse på leverantörsmarknaden kan uttryckas enligt bild 18 nedan. De samlade inköpen för landstingen uppgick till ca 6 miljarder kr vilket innebär en ökning med ca,5 miljarder från föregående år. Datakommunikation Telefoni Datautrustning Programvaror Tjänster Personal Summa Därav nationellt 3 mkr (3,8%) 259 674 1 362 1 16 2 566 1 912 7.883 mkr (7347 mkr år 21) Upphandlas på marknaden, ca 6 miljarder Bild 18 Landstingens IT-kostnader inkl. inköp 211(tkr). IT-kostnaderna skiljer sig åt mellan landstingen/regionerna, se bild 19. Detta kan ha olika förklaringar t.ex. av skillnader i kostnadseffektivitet, i datoriseringsgrad, grad av utkontrakterad verksamhet eller extraordinära avskrivningar. Skåne och Norrbotten har gjort sådana större avskrivningar under 211. Ett högt värde kan också vara uttryck för god kvalitet i uppgifterna. Andra förklaringsfaktorer kan vara att kostnader synliggjorts med striktare redovisning i landstingen. 2(58)

Östergötland Kalmar Blekinge Västmanland Uppsala Halland Gotland Västernorrland Skåne Värmland Dalarna Snitt av alla Jönköping Norrbotten Kronoberg Sörmland Västra Götaland Örebro Jämtland Gävleborg Stockholm Västerbotten Bild 19 IT-kostnader som andel av omslutning 211. 3,5% 3,46% 3,45% 3,22% 3,11% 3,7% 3,6% 3,1% 3,% 2,98% 2,97% 2,9% 2,85% 2,79% 2,77% 2,69% 2,67% 2,66% 2,6% 2,46% 2,29% 2,25%,%,5% 1,% 1,5% 2,% 2,5% 3,% 3,5% 4,% Större engångsnedskrivningar i Skåne och Norrbotten IT-kostnaderna uppgick 211 i genomsnitt till 2,9 % av landstingens omslutning. Detta innebär att kostnaderna i princip varit oförändrade sedan 24. Om man slår ut den totala kostnaden per PC var kostnaden 27 657 kr år 211 (21=26 594 kr) (bild 2). Inköp, service och avskrivningar av hårdvara svarar för 21 % av kostnaderna. Personalkostnaderna som bl.a. omfattar support och utveckling i egen regi uppgick till 27 %. Mjukvara och externa tjänster är 48 % (19 % + 29 %). Datakommunikation uppgår till ca 4 %. IT-kostnader per PC 211 IT-kommunikation per PC 4% IT-tjänster per PC 29% Personalkostnad per PC 27% Programvara per PC 19% Hårdvarukostnad per PC 21% Genomsnitt 27.51 kr per PC (21 = 26.594 kr) Bild 2 Kostnad per PC(brutto) fördelad på kostnadstyp Kostnaderna för programvaror har fördubblats, dock från en mycket låg nivå. Detta beror bl.a. på datoriseringen av slutenvården med bl.a. system för vårddokumentation och programvaror 21(58)

Tkr som följer av detta. Bild 21 visar att kostnaderna för programvaror, personal och tjänster ökar. IT-kostnader, utveckling 24-211, absoluta tal 3 2 5 IT-kommunikation 2 Telekommunikation 1 5 Utrustning / Hårdvara 1 Programvaror 5 Tjänster 24 25 26 27 28 29 2 1 2 11 IT-Personal - kostnad Bild 21 IT-kostnad fördelad på kostnadstyp, förändring 24-211 Bild 22 visar också kostnadsutvecklingen men i relativa tal. Landstingen lägger relativt mindre pengar på infrastruktur idag än 24 och mera på tjänster, personal och programvaror. Detta är också en generell bild av kostnadsutvecklingen inom IT. 8,% IT-kommunikation 6,% 5,5% 5,4% Telekommunikation 4,% 2,%,% -2,% -4,% -6,% -8,% -1,3% -3,8% -6,7% Bild 22 IT-kostnader24-211, förändring relativ andel Det finns stora skillnader i mixen av olika kostnadstyper mellan landstingen. Bild 23 visar hur kostnaderna för IT-personal respektive köpta IT-tjänster samt summan varierar för olika landsting. Anledningen till de stora skillnaderna kan vara föremål för fördjupad analys och underlag till förbättringsarbete.,9% Utrustning Programvaror Tjänster Personal 22(58)

Västerbotten Örebro Kronoberg Jönköping Sörmland Gävleborg Blekinge Dalarna Värmland Kalmar Jämtland Uppsala Gotland Västra Götaland Skåne Östergötland Västmanland Norrbotten Halland Västernorrland Stockholm 4 92 6 33 7 794 7 3 5 769 6 82 3 214 1 818 9 22 1 14 7 64 7 69 8 231 1 653 9 65 8 211 7 92 5 775 6 549 9 241 3 551 2 941 13 67 3 31 4 64 7 338 3 88 7 897 3 18 6 918 12 318 15 6 7 869 7 813 6 91 7 169 8 672 9 618 Kr 14 213 3 565 16 355 17 925 Kostnader för IT-personal och IT-tjänster per PC 211 3 25 2 15 IT-tjänster per PC Personalkostnad per PC 1 5 Bild 23 Kostnader för IT-personal och IT-tjänster fördelat per PC år 211. Driftform outsourcing I rapporteringen har också frågan om driftform ingått. Det kan konstateras att det inte är någon skillnad mellan outsourcing av rent administrativa system och vårdsystem (se bild 24). Inom alla system- och teknikområden finns det landsting som valt att outsourca drift och/eller förvaltning. AVK Ersättning privata vårdgivare ehhandel, beställningssystem Förråd Inköp Ekonomi Hjälpmedel Vårdadmin, primärvård ehhandel, scanning fakturor Listning Bemanning Kopplad flex PA ehhandel, elektroniska fakturor Lön Samordnad vårdplanering 5 5 5 6 6 6 6 7 8 8 8 9 9 9 1 14 2 4 6 8 1 12 14 16 Bild 24 Extern datordrift i landstingen 211 inom olika systemområden, antal landsting. Landstingens olika strategier kring outsourcing framgår av bild 25 som visar hur många system av totalt 43 som man valt att upphandla extern datordrift för. Samordnad vårdplanering är den enskilt största applikationen som man valt att outsourca och köpa som tjänst. 23(58)

Antal olika system med extern datordrift per landsting/region Jämtland Skåne Halland Stockholm Uppsala Värmland Norrbotten Västernorrland Kalmar Gotland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Västmanland Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Sörmland Gävleborg Jönköping 3 3 2 1 1 1 1 5 5 1 1 9 9 8 8 13 16 23 25 39 1 2 3 4 5 Bild 25 Extern datordrift per landsting 211 inom 43 olika systemområden, antal system Av bild 25 framgår att landstingen har mycket olika strategier för extern datordrift. Det går dock inte att hitta samband mellan landstingens totala IT-kostnader relaterat till graden av extern datordrift. 24(58)

Bilaga - IT-stöd i landstingen 212 Utökad redovisning I denna bilaga redovisas ytterligare uppgifter än de som finns kommenterade i rapporten. 25(58)

Vårddokumentation - Strategisk inriktning Inriktning samma system Värmland Dalarna Västmanland Jönköping Samma system idag Norrbotten Västerbotten Jämtland Uppsala Sörmland Östergötland Kalmar Halland Kronoberg Blekinge Västernorrland Gotland 12 Integration olika system Örebro Skåne Västra Götaland Gävleborg Stockholm 4 5 Ett gemensamt övergripande system idag Inriktning ett gemensamt övergripande system Integration olika system IT-stöd för all vårddokumentation 23 26 29 212 IT-stöd infört för vårddokumentation vid alla sjukhus, all psykiatri och primärvård 26(58)

Landsting/regioner Läkemedel Förskrivning - ordination 21 2 19 21 2 18 18 17 16 LT/regioner som är helt klara Primärvård Sjukhus ÖV Sjukhus SV 14 12 1 Gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget/regionen +2 sedan 211 8 12 6 4 2 6 1 2 Saknar < Hälften > Hälften Klara 27(58)

Antal användare De stora leverantörerna blir större 26 212 Siemens (Melior) 68 6 1 CompuGroup (J3/PMO, Medidoc och TakeCare) 26 674 54 136 Cambio (Cosmic) 15 2 56 14 Evry (Systeam Cross) 21 66 23 855 Norrbottens Län Landsting (VAS) 8 5 14 63 Antal användare 139 53 28 861 Andel av alla användare 87% 96% Marknaden för vårddokumentationssystem, antal användare 212 Övriga (5,2%) - SwedeStar, Biosys, PVS Medidoc, PubDoc Audit Base, Infomedix ProfDoc J3/PMO (4,3%) VAS (6,7%) Systeam Cross (11,%) - + + Antal användare Sjukhus/ psykiatri = 178.647 P-vård = 38.714 Totalt = 217.361 därav privat = 5.676 Take Care (19,4%) + Cosmic (25,8%) + Melior (27,6%) - 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 Sjukhus/Psykiatri Primärvård Tusental 28(58)

Marknaden för primärvårdssystem Audit Base (,3%) Melior (,8%) SwedeStar (1,6%) 1 3 55 Primärvården = ca 18 % av alla användare av vårddok.system. Biosys (4,1%) 1 6 Medidoc (7,%) 2 691 Take Care (1,8%) 4 18 VAS (13,4%) 5 18 Systeam Cross (16,3%) 6 324 Cosmic (22,4%) 8 674 ProfDoc/PMO/J3 (24,2%) 9 365 2 4 6 8 1 Mått = antal användare Marknaden för vårddokumentationssystem inom sjukhus och psykiatri Övriga (3,6%) VAS (5,2%) 6 5 9 45 Sjukhus/psykiatri = ca 82% av alla användare av vårddok.system. Systeam Cross (9,9 %) 17 531 Take Care (21,4%) 37 9 Cosmic (26,1 %) 47 466 Melior (33,7 %) 59 8 2 4 6 8 Mått = antal användare 29(58)

Landsting som valt ETT system för vårddokumentation vid sjukhus, primärvård och psykiatri Cosmic Systeam Cross VAS Take Care Antal användare av vårdsystem - Förändringar 26-212 Antal användare System Förändring 26-212 Cosmic 4 94 269,3% Take Care 26 88 176,8% VAS 6 58 81,7% Systeam Cross 2 249 1,4% Melior -7 9-11,6% ProfDoc JIII/PMO -2 19-18,4% Övriga -9 742-161,8% Totalt 56 898 35,5% 3(58)

Antal landsting/regioner Mödravård Förlossning 212 Infört hos alla Extern drift i 4 lt System Finns i hela lt Finns i del av org. Obstetrix 16 1 Cosmic 3 Partus 1 KIKA 1 Ambulansjournal 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 1 Saknas Införskaffat Pilot 5 % > 5 % 1%, helt infört 19 Mobimed 5 Paratus 11 Amanda 1 Ambulink 2 CAKnet 1 Ispass 1 2 31(58)

Antal landsting/regioner Används i hela LT Förekommer i delar av lt/reg Operationsplanering 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 1 Saknas Införskaffat Pilot 5 % > 5 % 1%, helt infört 19 Optimera / Provisio 6 1 Orbit 7 1 Egenutv. 1 1 Fenix 1 VAS 2 Cosmic 1 1 Operätt 1 OR/suite 1 18 6 IVA-journal 212 Stor spridning av system PASIVA (finns i 6 lt), Clinisoft och VAS (2 lt) 8 system finns bara i ett lt 6 lt saknar system alt. har ej svarat. 32(58)

Patientadministration 212 RAPP Medidoc PVS Vania Infomedix Spas Ebba Tidbok Pasis Audit Base SwedeStar Take Care Elvis Profdoc J3 / PMO VAS Systeam Cross Cosmic Primärvård Sjukhus/psykiatri 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal lt/regioner Betydande konsolidering pågår Patientadministration 212 1 av 21 landsting har samma PAS för all vård (6 lt år 28) 18 av 21 lt. har samma PAS för sjukhus och psykiatri (11 lt år 28) Sjukhus /psykiatri Alla har system 3 av 21 lt har två eller flera system (8 år 28) 13 olika PAS (26 år 28) 8 PAS finns enbart i ett lt/region (18 år 28) Vanligast är Cosmic (finns i 7 lt) och Systeam Cross (4 lt) Primärvård Alla har system 4 av 21 lt har två eller flera system (7 år 28) 1 olika PAS 5 av dessa finns enbart i ett lt/region Vanligast är ProfDoc J3 (finns i 6 lt), Systeam Cross och Cosmic (5) 33(58)

Listningssystem 212 Master (6 lt) och Liston (3 lt) vanligast 8 system finns bara i ett lt., flera är egenutvecklade. System för samordnad vårdplanering (kommuner och landsting) 1 2 Införskaffat Klara Antal landsting/regioner Meddix 8 lt Prator 6 lt 34(58)

Antal landsting/regioner Samverkan åtkomst till vårdinformation 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 12 13 19 Kommuner Privata vårdgivare Andra lt i regionen Frågeställning: Antal lt/regioner där det finns lösningar så att kommun, annat landsting eller privat vårdgivare kan nå patientinformation (exkl. samordnad vpl) 19 4 6 211 212 Samverkan mellan lt/regioner och privata vårdgivare Ingår i lisningssystem 2 21 2 2 19 19 Vårdval - Avtal kring IT-frågor 15 18 17 16 16 15 Med i HSA-katalog Avtal kring IT-frågor Kan skicka/ta emot remisser 1 11 Redovisning av enskilda besök Har åtkomst till intranät 5 Anslutna på internt nät Ekonomisk redovisning elektroniskt Ingår i gem. läkemedelslista Innebär att det förekommer i någon omfattning Redovisar diagnoser 35(58)

Antal landsting/regioner Vårdval KRÄVER eller ERBJUDER ni i nya avtal att privata vårdgivare med vårdavtal ska använda landstingets vårddokumentationssystem? 6 3 12 Krav Erbjudande Ingetdera Remisser/-svar 212 Primärvård 2 18 2 18 18 Antal lt/regioner som är helt klara med införandet 15 1 11 13 8 13 12 Remisser Svar 5 6 kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult 36(58)

Finns i hela lt Förekommer i delar av lt Antal landsting/regioner Remisser/-svar 212 Sjukhus/psykiatri 2 15 18 21 19 17 Antal lt/regioner som är helt klara med införandet 1 1 13 1 1 Remisser Svar 5 7 4 kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult RIS 212 Alla landsting/regioner har helt införda RIS 18 av 2 lt har bara ett system 2 lt har 3 system Sectra RIS 14 2 Agfa 1 1 Kodak 1 Carestram 2 1 Doris 1 17 6 Svar saknas från Dalarna 37(58)

Antal landsting/regioner Finns i hela lt Förekommer i delar av lt PACS 212 Alla sjukhus har PACS 17 av 19 landsting/regioner har ett system 2 lt har två eller flera system Sectra 12 2 GE 3 Carestream 1 Agfa 1 1 Kodak 1 Isite 1 16 6 Svar saknas från Dalarna och Halland PACS Gemensamt röntgenarkiv i hela landstinget/regionen 212 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 18 2 1 Saknar > 5 % infört 1%, helt infört 38(58)

Labsystem 212 Kem lab Flexlab 11 lt Labmaster 3 lt Verksamheten outsourcad 1 lt Blod Prosang i 18 av 18 svarande Verksamheten outsourcad 1 lt Labsystem 212 Cytostatikabehnalding Finns i 6 lt 5 av dessa använder Cytodos Antikoagulentia (AVK) Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 2 lt Journalia 11 lt Auricula 8 lt 1 lt använder bägge systemen 39(58)

Labystem 212 Mikrobiologi Verksamheten outsourcad 2 lt Svar saknas från 2 lt ADBakt 6 lt Labstudio 3 lt Analytex - 2 lt Deltrix 2 lt Kebo Mikro 2 lt Flexlab 2 lt Patologi Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 3 lt Sympathy 11 lt SafirLis 6 lt Klin fys 212 Klin fys Svar saknas från 5 lt PAF 6 lt Sectra RIS 6 lt EKG Svar saknas från 1 lt Muse 9 lt MegaCare 8 lt 4(58)

Tandvårdsjournal 212 Helt infört i alla landsting, ett lt har två system System (antal förekomster) T4 12 lt Effica 4 lt Opus 2 lt Carita 2 lt VAS 1 lt Svar saknas från Dalarna Tandvård digital röntgen 212 Schick 1 Dimaxis 3 DentalEye 3 Tieto 2 Digora 1 Arion PACS 1 T4 1 21 41(58)

Fakturahantering 212 Uppskattat nationellt läge 3% 13% Baserat på totalt antal fakturor och folkmängd. 84% Svar saknas från Skåne och Dalarna 13 av 19 lt/reg har mer än 5% av sin totala fakturavolym som helt elektroniska e-fakturor (of. mot 211) Scannas Papper E-fakturor Örebro har mest, 41%, följt av Blekinge och Östergötland 4%. Hjälpmedel 212 Svar från 18 av 21 lt regioner. Sesam marknadsledande, finns i 14 av 17 svarande lt som har egen hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsverksamhet outsourcad i ett landsting 2 lt har två olika system Svar saknas från Skåne, Dalarna och Gävleborg 42(58)

Ekonomisystem 212 Svar från 19 av 21 lt/regioner Raindance 9 lt Agresso 5 lt Övriga system Personec E(2) MEA (2) IFS (1) Svar saknas från Dalarna och Skåne Personal 212 14 av 21 lt/regioner har samma system för allt personalstöd 11 av dessa använder Heroma, övriga Personec (2) och PRIMA (1) Lön och PA Heroma 11 lt, Personec 4 lt Schema/bemanning Heroma 11 lt, TimeCare 5 lt Kopplad flex Heroma 11 lt, PAW 3 lt, Tidomat och Personec 2 lt vardera 43(58)

epost 212 Exchange/Outlook standard i 14 lt/regioner Lotus Notes i 4 lt/regioner Bägge finns dessutom tillsammans i ett lt. Diarium 212 Platina förekommer i 1 lt/regioner PACT/eDia förekommer i 7 lt/regioner Diabas förekommer i 2 lt/regioner 44(58)

Dokumenthantering 212 Svar från 18 av 21 lt/regioner 7 av 18 använder flera produkter Vanligast förekommande Platina 9 Centuri 5 Sharepoint 4 Avvikelsesystem 212 Avvikelsesystem Finns i alla lt/regioner Synergi 7 lt/regioner Platina 5 lt/regioner Händelseanalys Finns i 11 av 21 lt/regioner Vanligast NITHA 5 Synergi 2 45(58)

Klientoperativ 212 (vanligaste) Windows XP - 18 lt (211=19) Windows 7 2 lt (211=) Windows CE -1 lt (211=1) Windows 7 är på väg in, redan störst i 2 lt/regioner men förekommer i någon omfattning i ytterligare 1 lt. Officeversion 212 (vanligaste) XP/23-14 lt (211=16) Office 27 3 lt (211=1) Office 21 2 lt (211=) Office 2 1 lt (211=2) Office 97 1 lt (211=2) Open Office förekommer i större omfattning i två landsting Kalmar, ca 9 % (211=8%) Örebro, ca 17 % (211=12%) 46(58)

Läs(surf)plattor och Smartphones 25 2 21 19 2 15 1 12 11 1 12 Läsplattor Smartphones 5 2 Används i verksamheten Pushmail Får använda Ta fram strategi egen utrustning i år Nyckeltal 47(58)

IT-kostnader som andel av omslutning 211 Östergötland Kalmar Blekinge Västmanland Uppsala Halland Gotland Västernorrland Skåne Värmland Dalarna Snitt av alla Jönköping Norrbotten Kronoberg Sörmland Västra Götaland Örebro Jämtland Gävleborg Stockholm Västerbotten 3,5% 3,46% 3,45% 3,22% 3,11% 3,7% 3,6% 3,1% 3,% 2,98% 2,97% 2,9% 2,85% 2,79% 2,77% 2,69% 2,67% 2,66% 2,6% 2,46% 2,29% 2,25%,%,5% 1,% 1,5% 2,% 2,5% 3,% 3,5% 4,% Större engångsnedskrivningar i Skåne och Norrbotten IT-kostnader som andel av OMSLUTNING 24-211 24 25 26 27 28 29 21 211 Östergötland 2,88 2,81 3,6 3,5 3,66 3,56% 3,37% 3,5% Kalmar 2,4 2,52 2,89 4,1 2,92 3,11% 3,52% 3,46% Blekinge 3,29 3,62 3,39 3,52 4,35 4,19% 4,24% 3,45% Västmanland 2,49 2,53 2,76 2,7 2,9 3,28% 3,6% 3,22% Uppsala 2,49 2,83 2,98 3,14 3,1 3,12% 3,16% 3,11% Halland 3,39 3,18 2,77 3,16 2,84 3,28% 3,6% 3,7% Gotland - - 2,92 2,79 2,8 2,96% 2,79% 3,6% Västernorrland - 2,51 2,35 2,66 2,75 3,8% 3,12% 3,1% Skåne 2,72 2,85 2,57 2,48 2,39 2,57% 2,6% 3,% Värmland 2,52 2,37 2,48 2,65 2,86 2,78% 3,9% 2,98% Dalarna 2,77 2,84 2,54 2,86 2,8 2,98% 2,99% 2,97% Jönköping 2,77 2,86 2,66 2,65 2,61 2,65% 2,94% 2,85% Norrbotten 2,8 2,14 2,39 2,63 2,88 2,68% 2,54% 2,79% Kronoberg 3,37 3,13 3,4 2,95 2,82 2,56% 2,6% 2,77% Sörmland 3,23 2,87 2,74 2,5 2,53 2,46% 2,59% 2,69% Västra Götaland - - - - 2,77 2,69% 2,71% 2,67% Örebro 3,1 2,85 2,62 2,48 2,62 2,76% 2,85% 2,66% Jämtland 3,44 3,47 2,78 2,7 2,59 2,57% 2,54% 2,6% Gävleborg - - 2,41 2,45 2,5 2,28% 2,39% 2,46% Stockholm - 2,14 2,8 2,35 2,32 1,99% 2,% 2,29% Västerbotten 2,33 2,35 2,7 2,59 2,31 2,24% 2,23% 2,25% Snitt av alla 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85% 2,9% 2,9% 48(58)

IT-kostnader som andel av omslutning 24-211 (%) 3,5 3, 2,5 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85 2,9 2,9 2, 1,5 Genomsnitt av landstingens värden 1,,5, 24 25 26 27 28 29 21 211 Antal anställda per PC 211 Sörmland Halland Gävleborg Värmnland Jönköping Västernorrland Västra Götaland Jämtland Skåne Dalarna Snitt Uppsala Stockholm Kronoberg Västmanland Västerbotten Norrbotten Blekinge Kalmar Örebro Gotland Östergötland,83,89,89,88 1,13 1,12 1,12 1,1 1,6 1,6 1,4 1,4 1,4 1,3 1,1 1, 1, 1,,99,98,96,96,,2,4,6,8 1, 1,2 49(58)

Antal anställda per PC 21-211 samt trend 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1 1,32 1,29 1,2 1,13 1,7 1,2 1,1,5 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 IT-kostnader som andel av omslutning och antal PC, förändring 24-211. Index 24=1 18 16 155 14 12 1 8 1 13 IT-kostnader PC 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 5(58)

18 29 19 48 23 197 23 452 23 816 24 76 24 485 24 825 25 15 26 823 26985 27 435 27 895 28 119 28 173 28 491 29 19 29 58 31 332 33 14 34 864 34 99 IT-kostnader per PC 211 (inkl intäkter, exkl telefoni) 4 35 3 25 2 15 1 5 IT-kostnader per PC 211 IT-kommunikation per PC 4% IT-tjänster per PC 29% Personalkostnad per PC 27% Programvara per PC 19% Hårdvarukostnad per PC 21% Genomsnitt 27.51 kr per PC (21 = 26.594 kr) 51(58)