BRANDSKYDDSDOKUMENTATION INVENTERING UPPRÄTTAD I SAMBAND MED SBA

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION INVENTERING UPPRÄTTAD I SAMBAND MED SBA AB GYLLENSVAANS MÖBLER KÄTTILSTORP FALKÖPINGS KOMMUN Uppdragsnummer: 10048690 Datum: 2004-10-12 Reviderad: Antal sidor: 17 Upprättad av: Malin Vester WSP Brandteknik 121 88 Stockholm -Globen 415 26 Göteborg WSP Sverige AB Besök: Arenavägen 7 Besök: Rullagergatan 6 Org nr: 556057-4880 Tel: 08-688 60 00 Tel: 031-727 25 00 Styrelsens säte: Stockholm Fax: 08-688 69 20 Fax: 031-727 25 01 www.wspgroup.se

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 2(17) Dokumentinformation Projektnamn: Dokumenttyp: Status: Uppdragsgivare: Upprättad av: Kontrollerad av: AB Gyllensvaans Möbler Brandskyddsdokumentation Inventering AB Gyllensvaans Möbler Malin Vester Thorleif Olausson Version Datum Handling Upprättad av Kontrollerad av Bdok-fk 040615 Förhandskopia MV TO Bdok-fk 040628 Förhandskopia MV TO Bdok 041012 Brandskyddsdokumentation

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 3(17) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...5 1.1 SYFTE...5 1.2 OMFATTNING...5 1.3 INTERNKONTROLL...5 1.4 UNDERLAG / RITNINGAR...6 1.5 REVIDERINGAR...6 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR...6 2.1 REGELVERK...6 2.2 BYGGNADSBESKRIVNING...7 2.3 BYGGNADSTEKNISK KLASS...7 2.4 VERKSAMHET / KLASSIFICERING AV LOKALER...7 2.5 BRANDBELASTNING...7 2.6 PERSONANTAL...8 2.7 BYGGNADENS LÄGE...8 2.8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS...8 2.9 BEFINTLIGA BRISTER...8 3 UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR...9 4 MATERIALKRAV, YTSKIKT OCH BEKLÄDNAD...9 4.1 YTSKIKT PÅ TAK, VÄGGAR OCH GOLV...9 4.2 YTTERVÄGGAR OCH TAKTÄCKNING...9 5 SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER...10 5.1 BRANDCELLSINDELNING... 10 5.2 BRANDCELLSSKILJANDE KONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR... 11 5.3 GENOMFÖRINGAR OCH INSTALLATIONER... 11 5.4 SÄRSKILDA UTRYMMEN / BYGGNADSDELAR... 11 5.4.1 HÖGRE / LÄGRE BELÄGEN BYGGNADSDEL... 11 5.4.2 TRUCKLADDNING... 11 6 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER...12 7 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND...12 8 UTRYMNING...12 8.1 UTRYMNINGSSTRATEGI OCH TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR... 12 8.2 GÅNGAVSTÅND... 13 8.3 PASSAGEMÅTT... 13 8.4 FRAMKOMLIGHET, LÅS OCH BESLAG... 13 9 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION...14 9.1 SYSTEMBESKRIVNING... 14 9.2 SKYDD MOT BRAND- och BRANDGASSPRIDNING... 14 9.3 IMKANAL... 14 10 BRANDSKYDDSTEKNISKA INSTALLATIONER...15 10.1 SPRINKLERANLÄGGNING... 15 10.2 INOMHUSBRANDPOSTER / HANDBRANDSLÄCKARE... 15 10.3 BRANDGASVENTILATION... 15 10.4 LARMSYSTEM... 15 10.4.1 BRANDLARM... 15 10.4.2 UTRYMNINGSLARM... 16 10.5 BELYSNING OCH SKYLTNING... 16 10.5.1 NÖDBELYSNING... 16 10.5.2 VÄGLEDANDE MARKERINGAR... 16 10.5.3 UTRYMNINGSPLANER... 16 11 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN...16

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 4(17) 11.1 ÅTKOMLIGHET, ANGREPPSVÄGAR OCH TILLTRÄDE... 16 11.2 INFORMATION TILL RÄDDNINGSTJÄNSTEN... 16 12 BRANDFARLIG VARA...16 13 PLAN FÖR KONTROLL OCH UNDERHÅLL AV BRANDSKYDD...17 14 PERSONAL OCH UTBILDNING...17 BILAGOR...17

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 5(17) 1 INLEDNING 1.1 SYFTE Syftet med denna handling är huvudsakligen att kunna utgöra ett underlag för verksamheten som en del av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). AB Gyllensvaans Möbler arbetar aktivt med sitt systematiska brandskyddsarbete och de skriftliga delarna har man valt att samla i en pärm där denna brandskyddsdokumentation kommer att utgöra en del av underlaget. I denna dokumentation kommer det för de avsnitt som redan finns redovisade i dokument upprättade av AB Gyllensvaans Möble r hänvisas till de flikar i deras pärm för SBA där uppgifterna finns sparade. Denna redovisning finns även sparad digitalt organiserat med ett fliksystem på samma vis som i pärmen. Handlingen redovisar det befintliga brandskyddet. I samband med inventering av byggnadens brandskydd har även uppmärksammade befintliga brister och förslag på åtgärder för att förbättra brandskyddet identifierats vilket redovisas i bilaga 1. För att uppnå syftet med denna dokumentation förutsätts att detta utgör ett levande dokument som fortlöpande revideras om de angivna förutsättningarna ändras som exempelvis vid om- och tillbyggnader, ändrad verksamhet och organisation etc. 1.2 OMFATTNING Denna handling omfattar hela byggnaden. Inventering har utförts genom ritningsgranskning, samtal med beställaren samt personer på plats som arbetat med att ta fram underlaget för SBA pärmen samt okulär besiktning. Den okulära besiktningen omfattar inga provtagningar eller annan form av förstörande inventering, utan utgör en stickprovsmässing kontroll av synliga konstruktioner och installationer. I inventeringen ingår de delar av konstruktioner och installationstekniska lösningar som är besiktningsbara och där bedömningar kan utföras utifrån tillhandahållna handlingar. Ventilationssystem och system för spånsugar har inte kontrollerats på plats, utan de uppgifter som finns med i beskrivningen baseras på den information som kunnat erhållas från verksamheten. 1.3 INTERNKONTROLL Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med WSP:s kvalitetssystem. Detta innebär bland annat att annan ingenjör granskar handlingen och de förslag som tagits fram avseende för att förbättra brandskyddet.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 6(17) 1.4 UNDERLAG / RITNINGAR Denna handling baseras på följande: Okulär inventering av objektet på plats 2004-05-18 Komplett layout, daterad 2004-04-22, upprättad av Gunnar Carlsson Gyllensvaans Möbler Utrymningsplan ritad av Gyllensvaans Möbler 2004-03 Orienteringsplan för sprinkleranläggning Underlag för SBA pärm som erhållits från Gyllensvaans Möbler Underlag för beskrivningen utgörs även av uppgifter som framkommit genom kontakter med Mats Gyllensvaan samt Gunnar Carlsson på Gyllensvaans Möbler. 1.5 REVIDERINGAR Denna handling utgör en första version och innehåller därmed inga revideringar. 2 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 REGELVERK Upprättande av denna dokumentation ses som en del av det systematiska brandskyddsarbetet vilket utförs utifrån följande regelverk och allmänna råd: SFS 2003:778 och SFS 2003:789, lagen och förordningen om skydd mot olyckor SRVFS 2003:10, statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse av brandskyddet SRVFS 2004:3, statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS 2004:4, statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet Nu gällande regelverk avseende byggnadstekniskt brandskydd är: Vid nybyggnad: BVL och BVF, Byggnadsverkslagen och Byggnadsverksförordningen BBR 10, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2002:19. Vid ombyggnad: BÄR Allmänna råd 1996:4, ändrad genom 1999:1, vilken hänvisar till aktuella delar i BBR 10, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2002:19. Vid upprättande av dokumentationen har nuvarande lagstiftning BBR och BÄR använts som riktlinjer avseende nivån på lämpligt brandskydd. Denna lagstiftning gäller inte retroaktivt, men anses ändå vara en lämplig nivå att sträva efter, självklart med hänsyn tagen till de befintliga förutsättningar som finns. Byggnadstekniska klasser och benämningar på verksamheter eller dylikt har så långt det är möjligt anpassats utifrån BBR, då denna dokumentation även ska kunna fungera som ett verktyg vid eventuell om- och tillbyggnad.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 7(17) 2.2 BYGGNADSBESKRIVNING Byggnaden är huvudsakligen i ett våningsplan. Mindre del med kontor och personalutrymmen är utförd i två våningar. Den första delen av byggnaden uppfördes på 1950-talet och har sedan byggts ut i flera omgångar där den senaste tillbyggnaden uppfördes under 2003. Den totala ytan för byggnaden uppgår till ca 52 000 m 2. Inom byggnaden så är byggnadsdelarna betecknade med ett antal hallnummer och dessa redovisas på ritning i bilaga 3. I denna beskrivning kommer dessa beteckningar användas för att hänvisa till de olika delarna i byggnaden. Verksamheten har själva upprättat en sammanställning i tabellformat över de olika byggnadsdelarna som åskådliggör bland annat hallnummer, benämning, byggnadsmaterial och eventuella risker. Sammanställningen bifogas i bilaga 2. Om dessa förutsättningar förändras är det viktigt att verksamheten följer upp och reviderar denna sammanställning. Byggnaden är utförd med en sprinkleranläggning som omfattar huvuddelen av lokalerna med undantag för de äldre delarna hall 1-9 och 22 samt tvåvåningsdel omfattande lokal 30-35. 2.3 BYGGNADSTEKNISK KLASS Byggnaden betraktas med förutsättningen att byggnaden befintligt är utförd i motsvarande klass Br 3. Den del som är utförd i två våningar bör betraktas som motsvarande klass Br 2. 2.4 VERKSAMHET / KLASSIFICERING AV LOKALER Verksamheten i byggnaden utgörs huvudsakligen av industriverksamhet med produktion av möbler och därtill hörande lokaler i form av lager, verkstad, in- och utlastning, ställverk, panncentral etc. Utvändigt på tak finns placerat två spånutsugningsaggregat, två ställverk och ett antal fläktaggregat. Ovanför pannrum finns det placerat ett magasin med briketter för automatisk matning av bränsle till pannor. På den inhägnade innergården finns placerat spånsilo, två spånfickor med tillhörande fläktar och oljepanna. I tvåvåningsdel så inryms personalutrymmen med kontor, omklädningsrum, dusch, bastu, pub, matsal med tillhörande kök, simbassäng samt gym och idrottslokal. Köket i anslutning till matsalen betraktas som ett storkök då köket nyttjas för tillagning. 2.5 BRANDBELASTNING I de delar som är utförda med sprinkler får dimensionerande brandbelastningen förutsättas understiga 200 MJ/m 2. För de delar som är utförda utan sprinkler så är verksamheten sådan att även dessa delar kan förutsättas ha en brandbelastning som understiger 200 MJ/m 2.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 8(17) 2.6 PERSONANTAL Totalt finns det ca. 220 personer anställda och arbetet sker i skift. Det finns bemanning dygnet runt undantaget fredag och lördag natt. Byggnaden kommer normalt att nyttjas av ca. 40-50 personer som arbetar samtidigt inom produktions- och lagerdelar samt ca. 10-15 personer som arbetar med administration och service. Puben rymmer maximalt ca 50 personer. Ingen lokal i byggnaden är utförd som samlingslokal d.v.s. dimensionerad för fler än 150 personer. Personerna som vistas i byggnaden förutsätts generellt ha god lokalkännedom. Verksamheten har ett samarbete med en form av dagcenter för personer med vissa funktionshinder. Denna verksamhet omfattar ca 10 personer som arbetar med enklare arbetsuppgifter i anslutning till hall 16. Dessa personer förutsätts inte ha god lokalkännedom, men det finns alltid med en ansvarig person för dagcentret som kan hjälpa dessa personer ut i en utrymningssituation. 2.7 BYGGNADENS LÄGE Byggnaden är belägen utanför koncentrerad centrumbebyggelse. Byggnaden är friliggande. Närmast belägna bebyggelse utgörs av villaområde. 2.8 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS Räddningstjänstens insatstid överstiger 20 minuter. Utrymningsdimensioneringen förutsätter inte att räddningstjänsten skall medverka med sin stegutrustning vid utrymningen. 2.9 BEFINTLIGA BRISTER I samband med inventeringen noterades vissa befintliga brister. Dessa redovisas i en sammanställning i bilaga 1 tillsammans med förslag på åtgärder.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 9(17) 3 UPPVÄRMNINGSANORDNINGAR Byggnaden erhåller uppvärmning via vattenburen värme via 2 st. spåneldade pannor samt 1 st. oljepanna placerad på innergård för reservdrift. Lokalerna värms sedan via aerotemprar upphängda i tak. De spåneldade pannorna är placerade i avskilt pannrum och den oljeeldade pannan i eget pannrum på gården, dessa utrymmen har beteckning hall 3 på ritning. 4 MATERIALKRAV, YTSKIKT OCH BEKLÄDNAD Generella riktlinjer för material i byggnadsdelar och fast inredning är att de skall ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller utvecklar stora mängder värme eller brandgas. Material i tak och väggar samt för fast inredning får inte deformeras vid ringa brandpåverkan och inte falla ner eller på annat sätt förändras så att risken för personskador ökar. 4.1 YTSKIKT PÅ TAK, VÄGGAR OCH GOLV I aktuella lokaler utgörs väggar huvudsakligen av lättbetong eller plåt som endast är målade eller annan ytbehandling. Inom tvåvåningsdel finns vissa målade gipsväggar. Inom delar med omklädningsrum och bad utgörs ytskikten på väggarna till viss del av kakelplattor, i bad är övre del av väggarna täckta med träpanel. Pub är utförd med ytskikt i lägre klass i form av trä. Tak utgörs huvudsakligen av lättbetong, betong eller plåt. Golv utgörs inom produktions- och lagerdelar av betong och asfalt. Inom tvåvåningsdel finns även golv med plastmattor samt inom omklädningsrum och bad med kakelplattor. Generellt motsvarar befintligt utförande de krav som ställs på ytskikt enligt BBR. 4.2 YTTERVÄGGAR OCH TAKTÄCKNING Ytterväggar utgörs huvudsakligen av lättbetong och till viss del plåt. Vid tvåvåningsdel är ytterväggar utförda med tegel och trä. Befintligt utförande motsvarar det krav som ställs för denna typ av byggnad enligt BBR om att ytterväggar ska vara utförda i svårantändligt material eller i lägst klass D-s2,d0 (klass III). Taktäckning utgörs av papp. Det har inte vid inventering kunnat fastställas vilken brandtekniks klass som pappen motsvarar, men generellt ska taktäckning uppfylla krav på lägst klass T enligt BBR.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 10(17) 5 SKYDD MOT BRAND- OCH BRANDGASSPRIDNING MELLAN BRANDCELLER 5.1 BRANDCELLSINDELNING Beskrivning av brandcellsindelning baseras på bedömningar av vad som troligen utgör egna brandceller utifrån det ritningsunderlag som funnits att tillgå samt de uppgifter om väggar och klassade dörrpartier som har noterats vid inventering. Generell beskrivning av brandcellsindelning: Den äldre kontorsdelen omfattande lokal 31 och 33 utgör en gemensam brandcell i två plan. Trapphus och entré som leder upp till matsal utgör egen brandcell, i övrigt utgör tvåvåningsdel omfattande lokal 30-31 och 34-35 en gemensam brandcell. Kontorsdel i hall 1 utgör egen brandcell, i övrigt utgör hall 1 och 2 en egen brandcell. Pannrum i hall 3 är avskilda som egna brandceller. Verkstadslokaler vid hall 5 utgör egna brandceller. Hall 8 och 9 utgör en brandcell. Hall 18, 19 och 22 utgör en gemensam brandcell. Hall 24 utgör egen brandcell. Hall 40 utgör egen brandcell. Ställverk i hall 13 är avskilt som egen brandcell. Hall 28 är tänkt att utgöra en egen brandcell. Port mot hall 29 är utförd utan brandteknisk klass, vilket gör att denna hall inte utgör en egen brandcell. Övriga hallar är att betrakta som en gemensam brandcell då dessa står i förbindelse med varandra via öppningar och oklassade portar. Ovanstående utgör byggnadstekniska brandceller som på vissa ställen kan brytas igenom av luftbehandlingsinstallationer eller spånsugsanläggningen. Enligt uppgifter från verksamhet finns inget skydd mot brandspridning där dessa installationer passerar mellan hallarna ute i produktionslokale rna. Det finns inget ritningsunderlag som visar var ventilationskanalerna är dragna, varmed det inte kunnat fastslås i hur stor omfattning olika brandceller betjänas av gemensamt ventilationsaggregat. Enligt de uppgifter som finns på spånsugsanläggningen så visar ritning att hallar som utgör olika brandceller betjänas av gemensam spånsug. Hur avskiljning är utförd mot ställverk på tak har ej kunnat fastställas.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 11(17) 5.2 BRANDCELLSSKILJANDE KONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR Brandcellsskiljande väggar förutsätts utförda i motsvarande klass EI 60. Väggar i brandcellsgräns utgörs huvudsakligen av betong eller lättbetong. Brandcellsskiljande väggar ska vara anslutna mot brandcellsskiljande bjälklag eller mot yttertak. Dörrar i brandcellsgräns är generellt utförda i motsvarande klass EI 60-C (äldre beteckning A 60). Portar utgörs av ståldörrar som är utförda i enlighet med krav för EI 60-C, men de flesta saknar märkning på grund av att portarna är större än de mått som testas för typgodkännande. Enstaka dörr är utförd i motsvarande klass EI 30-C (B 30). Dörr mellan matsal och trapphus på plan 2 är utförd med trådarmerade glaspartier som saknar märkning. Uppskattningsvis motsvarar denna avskiljning brandteknisk klass E 15-E 30. Ett flertal dörrar och portar står uppställda med magnethållare som automatisk stängs via brandlarmet. Dörrarna kan även stängas manuellt med tryckknapp. 5.3 GENOMFÖRINGAR OCH INSTALLATIONER Installationer och genomföringar i brandcellsgränser får inte försämra den avskiljande förmågan. Genomföringar och installationer i brandcellsskiljande konstruktioner ska vara utförda i samma brandklass som den genombrutna konstruktionen, genom att tätas med typgodkänd brandtätningsmetod och produkt. Utförs tätning med svällande produkter så skall även tätning kompletteras så att varken kalla eller varma brandgaser kan passera genom tätningen. Vid inventering kan inte utförande av befintliga genomföringar och installationer kontrolleras i detalj. Detta är en brandskyddsåtgärd som kontinuerligt måste följas upp av verksamheten då det ofta görs nya håltagningar i brandcellsskilja nde byggnadsdelar. 5.4 SÄRSKILDA UTRYMMEN / BYGGNADSDELAR 5.4.1 HÖGRE / LÄGRE BELÄGEN BYGGNADSDEL Brandspridning från tak i lägre belägen byggnadsdel via fasad till högre belägen del hindras genom att lägre beläget tak är utfört i betong. Detta är aktuellt mellan äldre produktionslokaler och tvåvånings kontorsdel. 5.4.2 TRUCKLADDNING Batteriladdningsplatser för truckar finns placerade på ett flertal platser ute i produktionslokalerna. Dessa är utförda som speciellt markerade platser avsedda för detta ändamål. I anslutning till laddningsplatserna finns ögonduschar och handbrandsläckare placerade. Totalt finns mellan 30-40 truckar som nyttjas inom byggnaden.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 12(17) 6 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER Byggnaden ligger på flera fastigheter. Normalt ska det i fastighetsgräns finnas avskiljning med brandvägg. Detta krav har ursprungligen tillkommit som ett skydd mot brandspridning till tredjeman och för att förhindra kvartersbränder. I detta fall så erfordras inte brandväggar för detta syfte då hela byggnaden utgör en gemensam verksamhet med samma ägare. Byggnaden är huvudsakligen utförd med sprinkler varmed brandväggar ej heller erfordras för att sektionera byggnaden som följd av dess storlek. Avstånd till annan byggnad överskrider 8 meter, varmed skydd mot brandspridning till intilliggande byggnad anses uppfyllt. Det rekommenderas att en fastighetsombildning genomförs så att byggnaden på detaljplan är placerad på en gemensam fastighet. 7 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND I de äldre delarna är byggnadens stomme huvudsakligen utförd i betong både avseende väggar, tak och pelare. Inom de delar som byggts något senare är väggar huvudsakligen av lättbetong, pelare och fackverk i tak av stål samt tak i trapetskorrugerad plåt. Inom tvåvåningsdel utgörs huvuddelen av bärverket av betong eller lättbetong. Undantag är dock lokal med bassäng samt gymnastiksal som är utförd med pelare i stål och takbalkar i limträ. I en Br 3 byggnad ställs inga krav på brandteknisk klass för bärverket. För tvåvåningsdel bör dock bärverket vara utfört i klass R 30. Limträbalkar och betongkonstruktionerna kan förväntas klara klass R 30, dock inte oskyddade stålpelare på plan 2. 8 UTRYMNING 8.1 UTRYMNINGSSTRATEGI OCH TILLGÅNG TILL UTRYMNINGSVÄGAR Utrymning sker generellt via dörrar i fasad och i vissa fall genom passage via annan brandcell och vidare till dörr i fasad som leder till det fria. Från plan 2 sker utrymning via trappa vid matsal, gymnastiksal eller kontorsdel där man på plan 1 kan utrymma via dörr i fasad. Trappa från matsal är utförd som ett avskilt trapphus, men det är placerat bänkar och krokar på plan 1. Normalt accepteras inget brännbart material i utrymningsvägar. Övriga trappor är ej utförda som avskilda trapphus. Utrymningsstrategin utarbetad av Gyllensvanns Möbler redovisas på utrymningsplan i bilaga 4. Utrymningsinstruktioner med organisation för uppgifter som åligger personal vid händelse av en utrymningssituation finns beskrivna under flik 1 i SBA pärmen.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 13(17) 8.2 GÅNGAVSTÅND Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller annan brandcell ska för denna typ av verksamhet generellt inte överstiga 45 meter där sammanfallande väg räknas med en faktor 1,5. Om hänsyn tas till att lokalerna är sprinklade kan det accepteras att gångavståndet ökas med 1/3 så att avståndet tillåts uppgå till 60 meter. Andra faktorer som kan anses motivera något längre gångavstånd är tidig upptäckt av brand och en snabbt initierad utrymning med hjälp av ett automatiskt brand- och utrymningslarm, nödbelysning så att det är enkelt att orientera sig vid strömbortfall samt att personerna är väl orienterade i lokalerna. Om dessa faktorer är gynnsamma kan det i denna typ av lokal anses acceptabelt med gångavstånd upp till ca 70-80 meter utan att detta anses utgöra någon fara för personsäkerheten. Denna bedömning baseras på erfarenhet från liknande industrilokaler där utredning om personsäkerhet har utförts med analytisk dimensionering. Normalt ska ett sådant avsteg verifieras genom analytisk dimensionering. För aktuella lokaler uppgår gångavstånd från de olika produktions- och lagerdelarnas sämsta läge till utrymningsväg eller annan brandcell generellt till mellan 70-160 meter. Sämst förutsättningar är det från de hallar där det är långt till fasad och då det inte finns möjlighet att passera över till annan brandcell. En utförligare beskrivning av dessa förhållanden redovisas i bilaga 1. 8.3 PASSAGEMÅTT Utrymningsvägar är utförda med fri bredd om minst 0,9 meter i byggnaden. Dörrar i eller till utrymningsväg är utförda med fri bredd om minst 0,8 meter och med fri höjd om minst 2,0 meter. I vissa fall är dörrar för utrymning placerade som slagdörr i större vikportar i fasad. I några fall är man tvungen att passera portar vid utrymning. 8.4 FRAMKOMLIGHET, LÅS OCH BESLAG Dörrar ska generellt vara utförda utåtgående i utrymningsriktningen. I dessa lokaler kan det dock accepteras att dörr är inåtgående i de delar där det vistas mindre än 30 personer. Samtliga dörrar som passeras vid utrymning ska gå att öppna utan verktyg eller nyckel. Dörrar är generellt utförda så att de kan öppnas med vred om de är låsta. Vissa dörrar med elektrisk låsning är utförda så att ellås öppnas vid aktiverat brandlarm, om denna funktion ej fungerar går låset att öppna med vred.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 14(17) 9 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATION 9.1 SYSTEMBESKRIVNING Luftbehandlingsinstallationer är en del som inte har inventerats utan de uppgifter som redovisas i detta kapitel baseras på den information som funnits att tillgå från Gyllensvaans Möbler. 1 st. fläktaggregat är placerat på tak i hall 1 och försörjer även hall 2, 6 och 7. 1 st. fläktaggregat är placerat inomhus i hall 13 och betjänar kontor. 1 st. fläktaggregat är placerat inomhus i hall 14 som försörjer pub och tvåvåningsdel med gymnastiksal och omklädningsrum. 1 st. fläktaggregat som försörjer badanläggning är placerat i utrymme under bassäng. 1 st. fläktaggregat som försörjer matsal är placerat i hall 15. 1 st. fläktaggregat placerat inomhus i hall 25 försörjer hall 25 och 26. Tilluft finns även från filteraggregat placerade på tak till hall 28 och 25. 9.2 SKYDD MOT BRAND- och BRANDGASSPRIDNING Skydd mot brand- och brandgasspridning finns mellan de olika delar som betjänas av olika aggregat då det i dessa fall inte föreligger någon risk för spridning av brand och brandgas via luftbehandlingsinstallationer. Några av aggregaten betjänar flera brandceller. I vissa delar är kanalerna isolerade som skydd mot brandspridning. Brandgasspjäll fanns installerat till ställverk placerat i hall 13. I övrigt har det inte kunnat klarläggas att det i dessa fall finns något skydd mot brand- och brandgasspridning. För att klarlägga i detalj utförande av luftbehandlingsinstallationerna erfordras en separat inventering av dessa system av någon med sakkunskap inom ventilation. 9.3 IMKANAL Kanaler från kåpa i kök bör vara utförda som imkanaler i klass EI 60. Hur detta är utfört har inte framgått av de uppgifter som funnits tillgängliga.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 15(17) 10 BRANDSKYDDSTEKNISKA INSTALLATIONER 10.1 SPRINKLERANLÄGGNING Byggnaden är huvudsakligen försedd med automatisk vattensprinkleranläggning med undantag för de äldre delarna hall 1-9 och 22 samt tvåvåningsdel omfattande lokal 30-35. Anläggningen har troligen dimensionerats enligt då gällande RUS-regler. Då det finns dålig tillgång på vatten i området har vattenförsörjningen säkerställts med en bassäng. I detta fall har man utfört sprinklerbassängen som en kombinerad badbassäng för personalen som är placerad bredvid matsal på plan 2 i lokal 34. Sprinklercentral är placerad i utrymme under bassäng och är åtkomlig via trapphus. 10.2 INOMHUSBRANDPOSTER / HANDBRANDSLÄCKARE Lokalerna är försedda med inomhusbrandposter och handbrandsläckare. Dessa är placerade enligt utrymningsplan bilaga 4. 10.3 BRANDGASVENTILATION Byggnaden är utrustad med brandgasventilation via rökluckor i tak. Tilluft kan anordnas via dörrar och portar i fasad. Samtliga produktions- och lagerdelar är utrustade med rökluckor undantaget de äldre delarna omfattande hall 1-10. Omfattningen av rökluckorna varierar ungefär mellan 1-2 % av golvytan. Rökluckorna öppnas via smältsäkring alternativt genom att räddningstjänsten öppnar dessa utifrån tak. 10.4 LARMSYSTEM 10.4.1 BRANDLARM I byggnaden finns installerat brandlarm. Brandlarmet som har installerats i olika omgångar förutsätts vara utfört enligt de gällande regler som funnits vid uppförandet (troligen RUS-regler). Brandlarmet är utfört med både värme- och rökdetektorer. Larmtryckknappar finns utplacerade inom bygganden. Brandförsvarstablå är placerad i anslutning till foajé vid kontor samt vid mindre kontor inne i hall 40. Vid brandlarm så ska följande ske: Vidarekoppling av larm till räddningstjänsten Aktivering av utrymningslarm Magnetuppställda dörrar/portar stängs Spånsug stängs av Utrymningsledare och övrig personal vidtar åtgärder enligt utrymningsinstruktion som finns beskriven under flik 1 i SBA pärmen

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 16(17) 10.4.2 UTRYMNINGSLARM Utrymningslarm finns installerat i form av larmklockor samt kompletterade med egna sirener för att få bättre hörbarhet. Utrymningslarmet aktiveras automatiskt via brandlarmet och via larmtryckknappar. 10.5 BELYSNING OCH SKYLTNING 10.5.1 NÖDBELYSNING Nödbelysning finns installerad i form av strålkastare inom vissa lokaler, dock inte så att de ger belysning i alla delar vid utrymning. I de hallar som utrustats med nödbelysning är strålkastare placerade vid huvudgångstråk som ska användas vid utrymning. Nödbelysningen har kraftförsörjning via elcentraler placerade inom respektive hall vilka försörjs av centralt UPS aggregat. Kraftförsörjningen sker inte med brandsäkert förlagd kabel eller brandklassad kabel, men kablarna är placerade i plåtrännor och kabelskyddsrör som ett extra skydd. 10.5.2 VÄGLEDANDE MARKERINGAR Vägledande markeringar är placerade vid utrymningsvägar och på väg till utrymningsvägar. Dessa är utförda med efterlysande skyltar. 10.5.3 UTRYMNINGSPLANER Utrymningsplaner finns upprättade och utplacerade på ett flertal ställen inom byggnaden. Utrymningsplaner uppdateras minst en gång varje år. 11 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN 11.1 ÅTKOMLIGHET, ANGREPPSVÄGAR OCH TILLTRÄDE Byggnaden är tillgänglig via vägnätet och det finns möjlighet att med räddningstjänstens fordon köra runt huvuddelen av bygganden. Angreppsvägar utgörs av dörrar i fasad och trappor till plan 2 åtkomliga från det fria. 11.2 INFORMATION TILL RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vid brandförsvarstablå/brandlarmscentral finns information om brandlarm och sprinkleranläggning som vägledning för räddningstjänsten: 12 BRANDFARLIG VARA Hantering av brandfarlig vara ska ske enligt Sprängämnesinspektionens, SÄI:s, föreskrifter och allmänna råd. Brandfarlig vara hanteras endast i mindre omfattning i verksamheten. Förteckning över placering och omfattning finns under flik 11 i SBA pärmen.

AB Gyllensvaans Möbler Sida: 17(17) 13 PLAN FÖR KONTROLL OCH UNDERHÅLL AV BRANDSKYDD För byggnader är det en förutsättning för att kunna upprätthålla ett fungerande brandskydd att det finns en plan för kontroll- och underhåll av brandskyddstekniska installationerna, vilket är en viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet. Instruktioner och blanketter för kontroll och uppföljning finns beskrivna under flik 5-7 i SBA pärmen. 14 PERSONAL OCH UTBILDNING Det finns krav på att det ska finnas rutiner för utbildning av personal samt uppföljning med utrymningsövningar etc. Brandskyddsorganisation, rutiner och brandskyddsregler finns beskrivna under flik 3 och 4 i SBA pärmen. BILAGOR /1/ Befintliga brister och förslag på åtgärder för att förbättra brandskyddet /2/ Sammanställning med byggnadsbeskrivning upprättad av Gyllensvaans Möbler /3/ Översiktsritning /4/ Utrymningsplan

Uppdragsnr: 10048690 1 (3) BILAGA 1 AB Gyllensvaans Möbler Befintliga brister och förslag till åtgärder för att förbättra brandskyddet Syfte I denna sammanställning redogörs för sådana brister avseende brandskydd som uppmärksammades i samband med inventering, samt ges förslag på möjliga åtgärder för att förbättra brandskyddet. Vid förslag på åtgärder har personsäkerheten främst prioriterats. Det kan inte ställas krav utifrån BBR retroaktivt, men genom Lagen om skydd mot olyckor så har fastighetsägaren och verksamheten ett ansvar för att upprätthålla en viss nivå av brandskydd inom en byggnad. De kommentarer som görs i denna sammanställning ska ses som ett stöd för verksamheten så att man är medveten om vilka åtgärder som behöver göras för att öka säkerheten i byggnaden. Detta dokument utgör en bilaga till den brandskyddsdokumentation vilken har upprättats som en del av det systematiska brandskyddsarbetet SBA. Utrymningsvägar Inom bygganden så är det från vissa delar väldigt långt till utrymningsväg eller annan brandcell. Generellt för denna typ av verksamhet så ska gångavstånd till utrymningsväg eller annan brandcell inte överstiga 60 meter (inom delar utrustade med sprinkler) där sammanfallande väg räknas med en faktor 1,5. Utifrån den utrymningsstrategi som redovisas på utrymningsplaner varierar gångavstånd från sämsta lägen inom de olika hallarna generellt från ca 70 meter upp till ca 160 meter. I vissa fall som i hall 17 är detta beroende av att man endast kan utrymma åt ett håll. I hallarna 25, 26 och 28 ska man transportera sig långa sträckor längs med byggnaden och på grund av att det finns så få brandcellsgränser inom byggnaden så blir det väldigt långt innan man kommer till dörr i fasad eller annan brandcell. N:\701x\10048690 Gyllensvaans\3_Dokument\37_Beskrivningar\bilaga 1 041012.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 I samband med olika om- och tillbyggnader har dörrar och passager som tidigare kunnat nyttjas för utrymning blockerats utan att åtgärder vidtagits och det har blivit sämre förutsättningar efterhand som byggnaden har expanderat. Dessa förhållanden bör ses över och ett helhetsgrepp avseende utrymningsmöjligheterna behövs. Åtgärder kan vidtas genom att anordna möjlighet att passera mellan hallarna samt att komplettera brandcellsgränserna inom byggnaden. Detta åskådliggörs även på bifogad skiss. Inom kontorsdel i två våningar finns möjlighet att utrymma via trappor som leder ned till plan 1 och därifrån via dörrar i fasad till det fria. Normalt så ska minst en av tillgängliga trappor vara utförd som ett avskilt utrymningstrapphus. I ett sådant trapphus accepteras inget brännbart material. Trapphus som leder ned från matsal är på bottenplan inrett med krokar och bänkar och kan nyttjas som kapprum. Därmed uppfylls inte kravet för ett utrymningstrapphus. Övriga trappor är inte avskilda som trapphus. Från samtliga lokaler finns det dock möjlighet att utrymma via två av varandra beroende utrymningsvägar, varmed denna brist inte anses utgöra någon direkt fara för personsäkerheten. WSP Brandteknik Rullagergatan 6 415 26 Göteborg Tel: 031-727 25 00 Fax: 031-727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10048690 2 (3) Nödbelysning / skyltning I vissa delar av bygganden har det installerats nödbelysning i form av strålkastare, men inom hall 7, 12, 20 samt kontorsdel med bad och gym saknas nödbelysning. Då det i de flesta lokalerna saknas dagsljusinsläpp, man arbetar i skift och har långa avstånd till utrymningsvägar är det väldigt viktigt vid en utrymningssituation att det finns nödbelysning vid händelse av strömbortfall. Omfattning av nödbelysning bör ses över så att samtliga lokaler inom produktions- och lagerdelar har nödbelysning vid huvudgångstråk som vägledning vid en utrymningssituation. Belysningsstyrka bör uppgå till minst 1 lux på sämst belysta yta. Utrymningsskyltning är huvudsakligen utförd enbart med efterlysande utrymningsskyltar. I denna miljö så rekommenderas det generellt att utrymningsskyltar ska vara utförda med genomlysta skyltar som ett komplement till den nödbelysning som bör finnas för att ge vägledning till utrymningsvägar. Brandcellsindelning Inom de äldre delarna som är utförda utan sprinkler var ett flertal dörrar i brandcellsgränser uppställda och i dåligt skick, vilket generellt behöver ses över. Det saknades brandklassad dörr mellan hall 6 och hall 13. Då hall 6 är utförd osprinklad så är det normalt inte acceptabelt att denna inte är avskild från hall 13 som är utförd med sprinkler. Med tanke på egendomsskyddet bör det vara av intresse att ha en brandcellsgräns mot de delar som är utförda utan sprinkler. Port mellan hall 28 och 29 är oklassad. Då övriga väggar och portar i vägg runt hall 28 är utförda i brandteknisk klass så borde även aktuell port vara utförd i brandteknisk klass för att kunna räkna hall 28 som egen brandcell. N:\701x\10048690 Gyllensvaans\3_Dokument\37_Beskrivningar\bilaga 1 041012.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Inom byggnaden finns i övrigt mycket få brandcellsgränser vilket med tanke på att lokalerna är utförda med sprinkler kan anses acceptabelt. För att förbättra förhålla ndena för utrymning, men även med tanke på egendomsskyddet skulle det dock vara lämpligt med en sektionering exempelvis i läge vid hall 25, 17 och 29, se skiss. Spånsugsanläggning och luftbehandlingsinstallationer passerar mellan hallar som byggtekniskt är att betrakta som olika brandceller. Detta innebär att brand- och brandgaser kan sprida sig via dessa installationer. Inom de delar som är sprinklade ses inte detta som någon direkt fara för personsäkerheten under förutsättning att sprinklern fungerar och begränsar branden. Dock bör man vara medveten om dessa förhållanden med tanke på egendomsskyddet, då det är fullt möjligt att en brand sprider sig mellan de delar som betraktas som olika brandceller men betjänas av gemensamma system. Via ventilationssystemet föreligger huvudsakligen risk för brandgasspridning, men i spånsugsanläggningen finns även risk för brandspridning då det transporteras brännbart material i systemet. En generell översyn av genomföringar som gjorts i brandcellsgränser rekommenderas då det vid inventeringen uppmärksammades ett antal otäta genomföringar.

Uppdragsnr: 10048690 3 (3) Bärverk Personaldel i två våningar borde betraktas som en byggnadsdel i klass Br 2. Detta innebär att bärverk generellt ska vara utfört i klass R 30. Inom den senast tillbyggda delen utgörs stommen av betong, limträbalkar och stålpelare. Konstruktionerna i betong och limträ motsvarar troligen klass R 30, men de oskyddade stålpelarna uppfyller inte denna klass. Detta anses inte utgöra någon fara för personsäkerheten, men då det är ett begränsat antal stålpelare så rekommenderas att dessa kompletteras till klass R 30 med exempelvis brandskyddsmålning. Brand- och utrymningslarm Samtliga lokaler omfattas av brand- och utrymningslarmet. Då larmet installerats i olika omgångar i samband med att tillbyggnader har skett så är det varierande status på brandlarmet inom olika hallar. I vissa delar utgörs exempelvis larmet huvudsakligen av värmedetektorer. Generellt så bör man i samband med sina årliga drift- och underhållsrutiner se över larmets status och vid behov byta ut delar som inte längre kan anses ha tillräckligt hög tillförlitlighet. Utrymningslarmet utgörs av larmklockor som på ett par ställen kompletterats med egna sirener för att få bättre hörbarhet. Då det inom vissa delar av tillverkningen är relativt hög ljudvolym och personal kan arbeta med hörselskydd så kan det rekommenderas att utrymningslarmet i sådan delar kompletteras med blixtljus. N:\701x\10048690 Gyllensvaans\3_Dokument\37_Beskrivningar\bilaga 1 041012.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Brandgasventilation De rökluckor som finns i tak för brandgasventilation öppnas via smältsäkring alternativt manuellt utifrån tak. I sprinklade lokaler är det osäkert om luckorna kommer öppnas via smältsäkring som kräver en viss temperaturökning för att aktiveras. Normalt accepteras inte att rökluckorna då enbart är öppningsbara uppifrån tak i delar som är utförda med plåttak med tanke på räddningstjänstens säkerhet. För att kunna utnyttja rökluckorna optimalt så borde det finnas möjlighet att öppna dessa via tryckknappar åtkomliga för räddningstjänsten i markplan. Att göra en sådan komplettering skulle bli mycket dyrt och bedömningen görs att det inte kan krävas i befintliga byggnader. Dock bör man ha detta i åtanke vid eventuella framtida tillbyggnader då aktivering av rökluckorna ska beaktas. WSP Brandteknik 2004-10-12 Malin Vester