Samhällsbyggnadsnämnden

KALLELSE Datum 2019-06-05 Sida 1(1) Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Tisdagen den 11 juni, klockan 13:00 Plats: Sammanträdesrum Killeberg Ärende 1 Upprop och protokollets justering 2 Godkännande av dagordning 3 Anmälningar 4 Information - Planpriolistan - Budgetuppföljning 5 Upphävande av tomtindelning för Tången 10 och 11 6 Ny detaljplan för Tandläkaren 1 7 Planuppdrag för ny skola, förskola och idrottshall i Killeberg 8 Förslag till revidering av delegationsordningen 9 Fastighetsförsäljning Holma 5:1 10 Beslut att skicka vidare skolutrednignen till kommunstyrelsen 11 Fastighetsförsäljning Holmö Lotte Melin (C) André Chiesa Ordförande Sekreterare Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningsförvaltningen 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Planpriolista detaljplaner, 2019-05-17. Prio och datum Detaljplan Detta har hänt 1 Del av Hasslaröd 2:120 och del av Osby 193:1 (Bostäder) 2 Nettoområdet (handel, kontor, verksamheter) Kettil Kettil Fortsätta med bostäder i södra delen av Osby tätort, där bebyggelsekransen slutar. Beslut om att skicka planprogram på samråd i SBN sammanträde 190417. Pågående träffar hemma hos villaägarna. Planuppdrag från SHBU 171130. Utvidgning av området, intresse finns från företagare. I SHBU 180207 beslut om samråd. Samråd till 180308. Geoteknisk undersökning (Tyréns). Deras fältarbete 180507-180508. Därefter färdigställande av rapport (ca 2-3 veckor) sedan granskning. Rapport inkommen 180611. Till SHBU 180927 för beslut om granskning. Granskningsperiod 181030 181120. Vidare arbete efter granskningen. Beslut om granskning 2 SBN 190502. 3 Tandläkaren 1 (Bostäder) Kettil Komplettera gällande detaljplan med bostäder i hela eller delar av byggnaden. Planuppdrag från SBNau 190502. 4 Förarbete Skola Killeberg Kettil Uppstart. Undersökning av ytor, ägandeskap, markförutsättningar m.m. Den fördjupad översiktsplanen pekar ut området öster om idrottsplatsen. 5 Förarbete Utvidgning av industriområde NÖ (Industri) Kettil Uppstartat. Tilldelat planuppdrag SHBU:s sammanträde 181023. Planprogram påbörjat. Markundersökning för det nya planområdet genomförd 20-21 feb 2019. Arbete med planprogram pågår. 6 Förarbete Lönsboda 53:20 (Lönnegården) Gällande stadsplan från 1945 säger bostäder, friliggande i max 2 våningar. Diskuterades i plangruppen 181214. Planuppdrag från SBNau 190502. 7 (tidigare 5-6-8-9) Prästängen (Bostäder) Kettil Beställning KS. programsamråd 2014-10. Grundkarta levererad 150326. Samråd 6-27 oktober 2014. Planhandlingar & samrådsredogörelse påbörjad. SBVT: större pumpstation att flytta/bygga in. Inget arbete utförs för närvarande. SHBU+LU vill 160526 att kostnadsberäkning tas fram för flytt av pumpstation mm och redovisas för SHBU:s presidium! Kostnad framtagen 160615! Eventuellt möte med SBVT. Planen stäms av mellan SHBU och LU 161222. Möte genomfört med SBVT 170206, undersöker förutsättningarna. Kostnadsberäkning är framtagen för ledningar och pumpstation. Lämnas in för info i KS 171213. Förslag om förnyat planuppdrag SHBU sammanträde 170123. Fått förnyat uppdrag! Möte Lst 180314. Grönplanen reviderad. Pausad. Ev. kommande planarbete Förarbete Verkstaden 1 m.fl (Hedbergs) (Bostäder) Kettil Ansökan om planbesked inkom 190318. Möte internt för att utreda behov. Sannolikt behövs en provtagning interiört av fastighetsägarna. Förarbete Frisören 15 (bostäder) Kettil Bevaka. Planuppdrag har inkommit. Samtal med fastighetsägaren om att lösa parkeringssituationen. Telefonsamtal med fastighetsägaren 190320. Fortfarande intresserad. Vissa frågor behöver utredas först, b.la parkeringsplatser. Förslag till beslut SBN 190523. Träff bokad med fastighetsägaren 190523.

Förarbete Kyrkoherden 11 (Förskola) Kettil Bevaka 181012. Kyrkan ska skicka in skisser för att visa på omfattning och tankar under våren. Nytt möte med kyrkan 190319 angående att redovisa mer information om deras idén. Förarbete (Naturbruk) Del av Castor 17 och del av Osby 194:1 (Verksamheter mm.) 5 (tidigare 7-8) Påbörjad 2013 Biograftomten Lönsboda (Bostäder) Kettil Samlokalisering av verksamheter. Kontinuerliga möten i naturbruksgruppen 2017-11. Presentation i KLG 171113. Presentation program i KS 171213. Fältmöte i gruppen + Norra Skåne 180411. Ny drönarflygning 180509. Medborgardialog genomförd. Redovisning medborgardialog. Fullmäktigeberedning. Vidare arbetsprocess med framtagande av skissförslag. Kettil Osbybostäder inte intresserade 160322 p.g.a. närhet till väg. Finns beslut om att ändra detaljplan för västra delen av området enligt tjs 131126 när byggnation enligt gällande plan påbörjas. Bostäder och centrumverksamhet kan byggas på två av fastigheterna. Inväntar aktualitet. Bostäder kan också byggas enligt planen nedanför Biograftomten. Knud informera om SABO-upphandling som är klar. Värsåsvillan gjorde förslag som klarade bullerkraven. Bara SABO anslutna kan utnyttja upphandlingen, alltså Osbybostäder. Förarbete Loshult 3:13 (bostäder) Kettil Privat fastighetsägare vill sälja tomter för att skapa nya villor. Dock fornlämningsområde. Kommunen har genomfört samråd med Lst. Utredning behövs som ägaren är tveksam till ur kostnadssynpunkt. Intern diskussion om vidare gång. Kontakt tagen med ny fastighetsägare, möte genomfört, intresse finns. Värdering görs under julen/januari av marken. (Värdering på ingång 190520). Förarbete, utredningsarbete påbörjat Hemgården (Bostäder) Kettil Intresse att bygga bostäder från privat aktör. Barn- och skolnämnden vill eventuellt bygga ca 4-6 avdelningar, förskola. Inga plan behövs då. BSN väntar med Hemgården enligt beslut 180925. Ishallen Kettil Lokaliseringsmöjligheter utreds och diskuteras i referensgrupp och styrgrupp. Bevaka. Ny plan krävs oavsett aktuella lokaliseringsalternativ. Antagna planer Påbörjad 2013-04 Antagen 180913 KF:s beslut upphävt av MMD 190222 Osby 181:5 (Kontor, verksamheter, besöksanläggningar) Kettil Planbeslut 140423 116. Möte med exploatör 1509+151019. Möte lst 161105 och Trv 151117. SBVT: VA kosta en del. Trafikutredning Atkins klar 160513. Handelsutredning reteam klar 160530 - presentationen för Näringsliv, ks och allmänhet 30 maj på Borgen genomförd, biosalongen. Beslut om samråd i SHBU 160601. Samråd 160603-160731. Beslut om granskning 160831. Granskning 160902-160923. Beslut om granskning 2 SHBU sammanträde 161102. På granskning nr 2 161104-161124. Skickas för beslut om antagande (i SHBU 170314). I KS 170403, KF 170424. Dialogmöten 14 och 15 feb avslutade. Presentationer genomförda och klara. Förslag till beslut om antagande SHBU:s sammanträde 170314. Behandlad i KS 170403. Vidare till KF 170424. Avslagen. Info i KS 171025. Förslag till beslut om granskning 3 SHBU sammanträde 180123. Ta bort H, lägga till R. Ute på granskning till 180308. Till SHBU 180625 för vidare beslut om antagande. KS 180829. Antagen av KF 180903. Överklagad av Per Berndtsson 180928. Berndtsson har gjort tilläggsyttrande 181125. KF:s beslut upphävt av MMD 190222. Undersöka MMD:s motivering och utred vad som kan göras.

Antagen & upphävd Kv. Ventilen (Handel) AG Plan Påbörjad 100407. Länsstyrelsen upphävt KFs beslut att anta ändring av detaljplan för kv Ventilen. Bedöms inte som aktuell att fortsätta med pga. stora ytor planlagd och obrukad industrimark. Lagakraftvunna planer 2015-16-17-18-19 Laga kraft 190417 Stortorget Lönsboda (Bostäder, vård, kontor, centrum, handel) Kettil Laga kraft 151217 GC-väg runt norra Osbysjön Helena Holm Sweco, Kettil Beställning KS. 2014-06-24 174 DP + handlingar kan påbörjas. (Förnya gestaltning +bostäder) Medborgardialog avslutad 160410. 15 yttranden inkomna. Presentation pensionärsförbundet 16:e maj i Lönsboda. Grundkarta beställd 1703. Skickas på samråd efter SHBU:s sammanträde 170509. Samråd avslutat. Granskningsbeslut SHBU 170824. Granskning slut 170921. Förslag till beslut om antagande SHBU 171017, KS 171025, KF 171127. Till SHBU för beslut om granskning 2 sammanträdet 181115. Beslut om granskning 2 i SHBU 181115. Inkommen från granskning 2 181214. Möte fastighetsägare 181217. Förslag om antagande och vidare gång SBN:s sammanträde 190220. I KS 190227. KF 190311. Laga kraft 190417. Påbörjad 2011-03. Planen antagen av KF 140909. Laga kraft 151217. Laga kraft 151112 Hasslaröd Syd, 1:42 (Bostäder) AG Plan Påbörjad 2006-05. Antagen 141020 av KF. Vunnit laga kraft 151112. Arbete markanvisningstävling. Laga kraft 151119 Kyrkoherden (Förskola) Kettil Påbörjad 2014-04 (prio 3). Samråd 15-04. Granskning 15-07. Antagen av KF 151026. Laga kraft 151119 Laga kraft 160302 Barnvagnen 1 (Bostäder) Kettil Påbörjad 2014-11. (prio 2). Samråd februari-mars 2015. Granskning 4-25 juni 2015. Bullerutredning klar 151116. Godkänd för antagande SHBU 151217. Antagen KF 160208. Laga kraft 160302 Laga kraft 160411 Laga kraft 160427 Laga kraft 170107 Gjutaren (BS i ca 4 vån). (Bostäder, vård, centrum och skola) Kv. Modisten (Bostäder, centrum, handel) Del av kvarteret Sotaren (Entré kommuhus) Kettil Påbörjad 2015-05. Beslut om uppdrag SHBU 150610. Samråd klart 151028. Planeringsmöte med Osbybostäder +VoO+SB 151005. Granskning klar 160106. SHBU i januari, KS 160224. Antagen i KF 160314. Laga kraft 2016-04-11. AG Plan Påbörjad 080227. Överklagad 150716. Lst avslagit överklagan. MMD avslog överklagan 160225. 16 mars till MÖD. Laga kraft 160427. Kettil Gällande detaljplan antogs 141020. Ändring behövs för att bygga till entrén på kommunhuset. Till SHBU för beslut 160601 om att påbörja planarbete och beslut om samråd. Samråd 160603-160623. Beslut om granskning 160831. Granskning 160902-160923. Förslag till beslut om antagande, SHBU 161102. I KS 161123. Antagen av KF 161212. Inväntar besked från Länsstyrelsen angående överprövning. Ingen överprövning, ingen överklagan. Laga kraft 2017-01-07. Laga kraft 161015 Tandläkaren 1 Kettil Möte om planpriolistan SHBU+ LU pres. 150505. Grundkarta beställd 150604. Uppdrag SHBU 2015-

Laga kraft 161015 (Kontor, handel, centrum, skola och vård) Nya kyrkogården (Förskola) 06-10. Till SHBU för beslut om samråd till inlämningen 150921. Möte SHBU pres.+tt pres+bos pres16 okt: [frågor om buller, minskade krav för skola, samråd med lst 12 nov]. beredningen 151204. Beslut om utskick 151208 med tillägg S endast gymnasie- och vuxen-undervisning. Samråd tom160124 (Förlängt till 3 feb för TT-nämnden.). Riskanalys levererad av ÅF 160405. Granskning 160502 genomförd. Länsstyrelsen har ingen erinran. Beslut om antagande i SHBU 160601. Presentation i KS 160622. Antagen 160919 av KF. Överklaganstiden går ut 161014. Laga kraft 161015. Kettil Förskola på del av fastigheten Osby 192:67. markägare Osby församling. Samråd nov-dec 2015. Granskning klar160326. VO-chef BoS+SB deltog på kyrkoråd 160315. Lst har ingen erinran. Kyrkorådets arbetsutskott positiva. Kyrkofullmäktige beslutade 24:e maj om försäljning av mark. Beslut om antagande i SHBU 160601. Presentation i KS 160622. Antagen 160919 av KF. Överklaganstiden går ut 161014. Laga kraft 161015. Laga kraft 170318 Bokhandlaren (Bostäder) Kettil (prio 1) Påbörjad juni 2014, samråd oktober 2014, granskning 15-04. Lst överprövar inte. Överklagad 151021. Lst avslog överklagan160125. 160412 inkom handlingarna till MMD. Inväntar besked MMD. Ringt under december månad. Enligt rådmannen kan beslut komma snart eller relativt snart. Dombeslut inkom 170224, fastighetsägarna överklagar ej vidare. Laga kraft 170318. Laga kraft 170524 Planuppdrag 160831 Del av Sotaren 9 och 10 (bostäder, centrum och handel). Kettil Tekniska baracken. Tjänsteskrivelse till SHBU 160831 för beslut om att påbörja planarbete. Planarbete påbörjat. Beslut om samråd SHBU:s sammanträde 160928. Ute på samråd 161012-161102. Skickad för beslut om granskning SHBU sammanträde 161130. Granskning 161208-170119. Till SHBU sammanträde 170209 för beslut om granskning 2. Ute på granskning nr 2 170210-170302. Förslag till beslut om antagande SHBU:s sammanträde 20170314. Behandlad i KS 170403. Vidare till KF 170424. Antagen, inväntar överklagantidens utgång 170524. Laga kraft 170524. Laga kraft 170708 Rönnebacken (GC-väg) Kettil Beslut att fortsätta ärendet sammanträde 170119. Dock ändra planens omfattning och dragningen av GC-vägen. Skickas för beslut om samråd SHBU sammanträde 170209. Ute på samråd 170210-170302. Förslag till beslut om granskning SHBU:s sammanträde 20170314. Ute på granskning 170317-170406. Skickad vidare för antagande SHBU 170509, KS 170524, KF 170612. Laga kraft 170708. Laga kraft 170819 Antagen 18-09-03 Laga kraft 181001. Del av Lönsboda 44:1. Norr om Örkened Kv. Röret (Bostäder) Kettil Utvidgning skolområdet. Planuppdrag SHBU 171130. Förslag till beslut om samråd SHBU 180123. Samråd 180126-180215. Till SHBU för beslut om granskning 180320. Ute på granskning 180405-180425. Skickas till SHBU för vidare gång om antagande sammanträde 180517. KF 180618 Överklaganstidens utgång 180718. Laga kraft 180719. Kettil Glenn Persson undersöker ev. köp av fastigheten. En markundersökning har färdigställts 20161227 och är inkommen. Fortsatt process. Glenn och Hans-Gösta kommer till ärendeberedningen 170516. Möte Glenn och Hans-Gösta 170907. Planavtal skrivet. Beslut om samråd SHBU 171017. Inkommer från samråd 171109. Inkommen från granskning 171221. Avstämning med miljö på kommunen. Möte 180508. Yttrande skickat 180611. Skickas för vidare beslut om antagande SHBU 180625. KS 180829. KF 180903. Laga kraft 181001. Laga kraft 160915 Jägaren (Bostäder) Kettil (prio 3). Påbörjad 14-04. Samråd 15-07. Granskning 15-10. Godkänd SHBU 151217. Antagen KF

160208. Överklagad 160303. Lst behandlar överklagandet. Lst avslår överklagandet 160608. MMD avslår överklagandet 160824. Senast överklagad 14:e sep till MÖD. Inga vidare överklagan till MÖD. Laga kraft 160915. Avskrivna planer 2 (tidigare 3, påbörjad 2016-12-01) Del av Osby 193:1 (Vid Smittsgatan) Kettil Planbeslut i SHBU sammanträde 161130. Skickas för beslut om samråd SHBU sammanträde 170119. Ute på samråd 170125-170214. Särskilt samråd är genomfört med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Beslut om att planarbetet avslutas SHBU sammanträde 170509. Översiktlig planering m.m. Påbörjad 2013-10 Godkänd av KF 180618 Centrumplan vision 2030 (Framtidsutveckling av Osby centrum till 2030) MKB=Miljökonsekvensbeskrivning Lst=Länsstyrelsen i Skåne län Trv=Trafikverket MMD= Mark och miljödomstolen MÖD=Mark och miljööverdomstolen SHBU=kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott KS= kommunstyrelsen Kettil Beslut 131028. Enkät allmänheten 2014-07. Presentation KLG 150209. Möte med skolår 4. Presenterat i LU 150826. Samrådsbeslut ks oktober 2015. Brett samråd till föreningar, företag m.m. Öppet möte 151117. Bra kan bli bättre 151119. Förlängd samrådstid 160129 för att tillmötesgå näringslivet. Diskussionsmöte med Osby handel 160112. Samråd avslutat 160129. Beslut om granskning kan vänta. Processen viktigare än snabbt resultat. Redovisning av inkomna synpunkter för ONs styrelse 160314. Workshop om delområde Colorama med företagarrepresentanter och kommun 160411. Positiv återkoppling. SHBU+LU vill 160526 att synpunkterna från samrådet redovisas på ks före sommaren! Pågående arbete med samrådsredogörelse över inkomna synpunkter. Gör justeringar i visionsdokumentet. Till LU 170208 för beslut om granskning. Ute på granskning till 170210-170409. Möte genomfört med näringsliv 170328 samt fältbesök med handlarna från östra sidan 170330. Möte Brio Lekoseum om Briogatan mm 170411. Möte inbokat med KPR, funktionsnedsatta, undersöker elevrådet på Ekebackeskolan. Möte Polisen, elever Ekbacken, SBVT. Ute på en andra granskning 170908-171008. Uppe i LU 171108 för vidare gång till KS. Inväntar ärendet till KS 180117. Möte 180517. Godkänd av KF 180618 med revideringar. Ändringarna genomförda.

KF= kommunfullmäktige TTN=Tillsyns- och tillståndsnämnden SB= Verksamhetsområde Samhällsbyggnad VoO= Verksamhetsområde Vård och Omsorg BoS= Verksamhetsområde Barn och Skola UoA= Verksamhetsområde Utbildning och Arbete ON=Osby Näringsliv Pilen illustrerar i sammanfattande drag planprocessen. Ett planprogram kan i vissa fall tas fram om ett projekt behöver redovisas extra tydligt i starten. Härefter tas plan- och genomförandebeskrivning fram tillsammans med detaljplan. Dessa skickas ut på samråd (3 veckor). Härefter sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse som kan leda till ändringar i handlingarna. Följande steg är granskning (tidigare utställning) där ytterligare synpunkter kan inkomma vilka sammanställs i en granskningsredogörelse. Handlingarna skickas till KF för beslut om antagande. Om länsstyrelsen inte överprövar och om ingen överklagat 3 veckor efter antagande vinner handlingarna LAGA KRAFT.

Samrådshandling Upphävande av tomtindelning för Tången 10 och 11 SBN/2019:82 Osby tätort Osby kommun Skåne län Tomtindelningens utsträckning för Tången 10 och 11 markerad med röd begränsningslinje. Resterande del av tomtindelningen upphävs därmed.

Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby Handlingarna finns tillgängliga på: - Samhällsbyggnad, Osby kommun, Västra Storgatan 35, Osby - Osbys bibliotek, Ö Järnvägsgatan 16, Osby - www.osby.se Upplysningar om planförslaget lämnas av Kettil Svensson Telefon: 0709 318 376 kettil.svensson@osby.se HANDLINGAR Tomtindelningsplan Planbeskrivning Fastighetsägarförteckning För att få all information och se helheten i ärendet bör tomtindelningen läsas ihop med planbeskrivningen. Den ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar som finns. SAMMANFATTNING Den 7:e februari 2019 kom en begäran in från fastighetsägaren för Tången 11 om att gällande tomtindelning önskas upphävas. Tomtindelningsplanen omfattar både Tången 10 och 11. Fastigheterna ligger i den västra delen av Osby, i västra industriområdet. Planförfarande Planförslaget handläggs med ändring av detaljplan genom förenklat ändringsförfarande (5 kap. 38c PBL). Beslut om att påbörja uppdraget togs genom delegation efter att ansökan inkommit. Förslag till upphävande av tomtindelning sänds sedan ut till en begränsad sakägarkrets, det vill säga sakägare inom och runt planområdet samt till berörda myndigheter m.fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. 2 Planbeskrivning för för dp Tången XXXXXX10 och 11

INLEDNING Tomtindelningensplanen för Hammaren 1, 2 och 3. Tomtindelningsplan för Tången 10 och 11 Bakgrund Avsikten från sökanden är att göra en avstyckning från Tången 11 som ska regleras in till Tången 10. Dock gäller en tomtindelningsplan fortfarande kvar och behöver därför upphävas för att fastigheternas utbredning ska kunna förändras. Planbeskrivning för Tången 10 och 11 Planbeskrivning för dp XXXXXX 3

Syfte Syftet är att upphäva tomtindelningen för fastigheten Tången 10 och 11. Detta behöver göras för att ge möjlighet till en ändring av fastighetsutbredningen av Tången 10 och 11. Planfakta Fastigheterna Tången 10 och 11 ligger i anslutning till Södra Portgatan. Både Tången 10 och 11 är cirka 2350 kvadratemter stora. Tomtindelningen som upphävs registrerades 1974-05-10 och upprättades 1973. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplaner Enligt Osbys översiktsplan (antagen 2010-11-29) pekas området ut som befintlig industri där tomtindelningsplanen gäller. Den fördjupade översiktsplanen för Osby tätort är del i översiktsplanen. Se nästa sida för den fördjupade översiktsplanen över Osby tätort. 4 Planbeskrivning för för dp Tången XXXXXX10 och 11

Området som omfattas av tomtindelningsplanen som gäller över de berörda fastighterna Tången 10 och 11. Området är utmarkerat som befintlig industri. Fördjupad översiktsplan för Osby tätort. Detaljplaner Planområdet är tidigare planlagt och berör en gällande stadsplan som vann laga kraft 1964-12-09. Marken är planerade för industriändamål. Planbeskrivning för Tången 10 och 11 Planbeskrivning för dp XXXXXX 5

Stadsplanen som gäller för det utpekade området. Platsen där tomtindelningsplanen ska upphävas är markerad med röd ring. Samband med andra projekt Inga andra projekt bedöms ha betydande inverkan på tomtindelningens upphävande. Riksintressen och förordnanden Inom planområdet finns inga riksintressen eller strandskydd. BEHOVSBEDÖMNING/STÄLLNINGSTAGANDE OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Den miljöpåverkan som genomförandet av en detaljplan kan medföra ska alltid bedömas. Enligt 4 kap 34 PBL krävs att en sådan strategisk miljöbedömning som avses i 6 kap. miljöbalken ska redovisas enligt 33 första stycket 4. Detta gäller i fråga om miljökonsekvenserna har det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 miljöbalken. En bedömning enligt 4 kap 34 har gjorts och ändring av detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Ingen ny byggrätt ges utan enbart ett upphävande av befintlig tomtindelning görs, vilket inte påverkar miljön. 6 Planbeskrivning förför dptången XXXXXX10 och 11 Planbeskrivning

OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation/vatten Fastigheterna som tomtindelningen omfattar utgörs av lättare industribyggnader. Marken och miljön ändras inte utan fortsätter att hanteras enligt gällande stadsplan. Gällande stadsplans påverkan på miljön har prövats. Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta består platsen av fyllnadsmassor och morän. De geotekniska förhållandena bedöms inte påverka upphävande av tomtindelningen för att en avstyckning ska vara möjlig. Historik och befintlig bebyggelse För närvarande finns enbart industribyggnader belägna inom området. Inga historiska byggnader förkommer. Kulturmiljö och fornlämningar Inga bevakningsobjekt i form av bytomter/gårdstomt eller andra kulturhistoriska lämningar kommer påverkas av att tomtindelningen upphävs. Teknisk försörjning Den tekinska försörjningen till området består av vatten, avlopp, el, tele och sedvanlig infrastruktur. Genomförande ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Tomtindelningen kommer upphävas i sin helhet varför ingen genomförandetid finns. Tidplan Upphävandet av tomtindelningen bedöms vara klar i april/maj 2019. Planbeskrivning Planbeskrivning för Tången för dp XXXXXX 10 och 11 7

FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning En avstyckning behöver göras inom Tången 11 för att överföras till Tången 10, därför behöver tomtindelningen upphävas. Ansökan om avstyckning skickas av sökanden till Lantmäteriet. Förslag på ny fastighetsindelning visas på bilden nedan. Förslag på ny fastighetsindelning. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kostnaden för upphävande av tomtindelningen kommer debiteras sökande enligt plan- och bygglovtaxan 2019. Samhällsbyggnad, Osby kommun, 2019-02-25 Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA 8 Planbeskrivning för för dp Tången XXXXXX10 och 11

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-30 Sida 1(2) Samhällsbyggnadsförvaltningen Kettil Svensson Tel: 0709 318 376 kettil.svensson@osby.se Ändring av detaljplan för fastigheten Tandläkaren 1 Dnr SBN/2019:167 214 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Skicka ut förslag till detaljplan för Tandläkaren 1 på samråd under 2019. Sammanfattning Kommunen äger marken på kvarteret Tandläkaren (vid Västra Storgatan) som består av fastigheterna Tandläkaren 1, 3, 6, 7 och 8. Avsikten med planarbetet är att möjliggöra en bredare verksamhet på Tandläkaren 1 med bostäder. Gällande detaljplan för Tandläkaren 1 vann laga kraft 2016-10-15. Planen anger centrumändamål, vårdändamål, handelsändamål, kontorsändamål och skoländamål (för gymnasium och vuxenutbildning). Översiktsplanen antagen 2010 av kommunfullmäktige pekar ut planområdet som handel-centrum. I och runt planområdet karaktäriseras bebyggelsen nästan enbart av tegelfasader i rött, gult och grått. Någon enstaka träbyggnad finns också i kombination med ett fåtal putsade fasader. Kvarteret Tandläkaren är kraftigt exploaterat i två till fyra våningar. Sedan en tid tillbaka har bostäder diskuterats som kompletterande användningsområde till byggnaden för att göra den mer attraktiv. Avsikten med planändringen är därför att lägga till bestämmelsen B. Planen handläggs till att börja med ett begränsat standardförfarande. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post samhallsbyggnad@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Sida 2(2) Beslutsunderlag Gällande detaljplan laga kraft 2016-10-15. Mathias Karlsson Samhällsbyggnadschef Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA Beslutet skickas till: Kettil Svensson Samhällsbyggnad

Osby kommun, Stadsbyggnadskontoret Riskutredning Tandläkaren 1, Osby tätort Stockholm 2016-04-05 ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Uppdragsnummer 720464 ÅF-Infrastructure AB / Brand och Risk Borlänge Gävle Göteborg Trollhättan Linköping Malmö Stockholm Frösundaleden 2A, 169 99 Stockholm. Telefon: 010-505 00 00. Fax: 010-505 00 10 Org.nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS EN ISO 9001 & 14001. www.afconsult.com. Riskutredning Tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 1 (55) ÅF-Infrastructure AB Brand & Risk BORLÄNGE GÄVLE GÖTEBORG HELSINGBORG LINKÖPING LUND MALMÖ STOCKHOLM DOKUMENTINFORMATION OBJEKT/UPPDRAG UPPDRAGSGIVARE REFERENSPERSON Riskutredning Tandläkaren 1, Osby tätort Osby kommun Kettil Svensson UPPDRAGSNUMMER 720464 UPPDRAGSANSVARIG HANDLÄGGARE Anders Egilsson Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör anders.egilsson@afconsult.com Christoffer Clarin Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör christoffer.clarin@afconsult.com Telefon 010 505 73 82 Telefon 010 505 28 95 INTERNKONTROLL Anders Norén Civilingenjör i riskhantering & Brandingenjör DATUM DOKUMENTSTATUS/VERSION 2016-04-05 Version A riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 2 (55) Sammanfattning Som en del i planarbetet kring utbyggnaden av Tandläkaren 1 i Osby tätort har denna utredning gjorts för att bedöma risknivån för området. Riskkällorna som har studerats är Södra stambanan, som är en järnväg där farligt gods transporteras. Ett antal möjliga olycksscenarier har identifierats och dessa används för att beräkna riskmåtten individrisk och samhällsrisk genom beräkning av frekvens och konsekvens för varje olycksscenario. Skyddsobjekt är personer som befinner sig inomhus i planområdets byggnader. Konsekvenser definieras utifrån risk för dödsfall bland dessa personer till följd av olycka med farligt gods. Jämfört med relevanta riskacceptanskriterier från DNV är den beräknade risknivån i området sig huvudsakligen inom det så kallade ALARP-området. På grund av detta rekommenderas ett antal riskreducerande åtgärder som bedömts rimligt ur ett kostnad-nytta-perspektiv. De är dock inte en absolut förutsättning för att genomföra utbyggnaden utifrån något av de jämförda riskacceptanskriterierna. Förutsatt att de föreslagna åtgärderna värderas vid nybyggnation och att övriga handelsverksamheter inom detaljplanområdet inte förändras väsentligt bör detaljplanförslaget anses som godtagbart ur risksynpunkt. Riskreducerande åtgärder Riskreducerande åtgärder är inte en absolut förutsättning för att kunna genomföra planen och värderas ur ett kostnad-nytta-perspektiv. Med tanke på att det är de olyckor som medför stora utsläpp av giftig gas samt har störst bidrag till den absoluta risknivån bör i första hand eventuella resurser riktas mot att kontrollera ventilationen i byggnader inom skadeområdet genom följande åtgärder: Luftintag/utblås bör förläggas bort från Södra stambanan. Det bör finnas möjlighet att manuellt isolera luftintag/utblås vid en olycka för att förhindra inträngning av giftiga gaser. Rutiner för att isolera ventilationen vid olyckor med farligt gods bör implementeras i fastighetsskötarens organisation. Ytterligare möjligheter till riskreduktion utöver ovanstående fås genom att: Hårdgjorda ytor inom detaljplanområdet (parkering etc.) bör ha avrinning/lutning för att undvika bildandet av pölar. Utrymningsvägar finns förlagda bort från spårområdet. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 3 (55) Byggnader inom planområdet utformas så att lokal kollaps inte leder till fortskridande ras. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 4 (55) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 6 1.5 Bakgrund och mål... 6 1.6 Metod... 6 1.6.1 Disposition... 7 1.6.2 Metodosäkerhet... 7 1.6.3 Begreppslista... 7 1.7 Avgränsningar... 8 1.8 Styrande lagstiftning och riktlinjer... 8 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 10 2.1 Allmänt... 10 2.2 Studerat objekt... 10 2.3 Skyddsobjekt... 11 2.4 Riskkällor... 12 2.4.1 Transporter av farligt gods på Södra stambanan... 15 3 RISKINVENTERING OCH GROVANALYS... 17 3.1 Identifiering av risker för aktuellt område... 17 3.1.1 Explosiva ämnen (Klass 1)... 17 3.1.2 Gaser (Klass 2)... 17 3.1.3 Brandfarlig vätska (Klass 3)... 19 3.1.4 Brandfarligt fast ämne (klass 4)... 19 3.1.5 Oxiderande ämne (klass 5)... 20 3.1.6 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6)... 20 3.1.7 Radioaktiva ämnen (klass 7)... 20 3.1.8 Frätande ämnen (klass 8)... 20 3.1.9 Övriga farliga ämnen (Klass 9)... 21 3.2 Sammanfattning scenarion för vidare analys... 21 4 SAMMANVÄGNING AV SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS... 22 4.5 Individrisk... 22 4.6 Samhällsrisk... 22 4.7 Beräkning av sannolikhet och konsekvens... 23 5 RISKVÄRDERING... 24 5.5 DNVs kriterier för tolerabel risk... 24 5.6 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering... 26 5.6.1 Resultat individrisk... 26 5.6.2 Resultat samhällsrisk... 26 6 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 27 7 SLUTSATS... 28 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 5 (55) 8 REFERENSER... 29 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 6 (55) 1 Inledning 1.5 Bakgrund och mål Denna riskutredning är genomförd i syfte att utreda och analysera risknivån i samband med breddning av verksamheterna på Tandläkaren 1 med möjlighet till centrum, vård, handel, kontor och utbildningsverksamhet. Anledningen till att en riskutredning anses behövas är närheten till Södra stambanan. Målet med riskutredningen är att skapa ett underlag som underlättar för beslutsfattare att ta beslut om analyserad etablering är tolerabel ur risksynpunkt eller inte. Riskutredningen är sammanställd på uppdrag av Osby kommun. 1.6 Metod Att genomföra en riskutredning innebär i sig flera olika delmoment. Först görs en riskanalys som inleds genom att mål och avgränsningar bestäms för den aktuella analysen. Också de principer för hur risken värderas slås fast. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att definiera de riskscenarier som är specifika för den studerade processen. Därefter görs en sammanvägning av sannolikhet och konsekvensen för de identifierade riskscenarierna, för att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att komma fram till om risken är tolerabel eller ej. Slutsatser dras utifrån detta resultat om behovet av riskreducerande åtgärder. Riskutredningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Metoden följer i stort de riktlinjer som Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland tagit fram [1]. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 7 (55) Figur 1 nedan ger en visuell representation av ovanstående beskrivning. Figur 1. Illustration av riskhanteringsprocessen. Denna riskutredning innefattar det som är markerat med blå streckad linje. 1.6.1 Disposition Rapportens rubriker följer i stort metoden ovan för en riskutredning. Skillnaderna är att mål och avgränsningar ligger som underrubriker till Kapitel 1 Inledning samt att den för riskinventeringen viktiga områdesbeskrivningen för tydlighetens skull har ett eget kapitel (Kapitel 2). 1.6.2 Metodosäkerhet I alla riskutredningar av den här typen ingår osäkerheter, både vad det gäller använda modeller och deras avgränsningar, samt indata till dessa modeller. Metodiken är enligt praxis att osäkerheten i huvudsak hanteras genom användning av konservativa värden. Läs mer i kapitel 6. Resultaten för denna analys bedöms som konservativa på grund av att de modeller som är praxis för skattning av frekvens för olycka på järnväg är konservativa. Läs mer om detta i avsnitt 5.2.3 Resultatdiskussion. 1.6.3 Begreppslista Risk: Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. I denna utredning används två riskmått; Individrisk och Samhällsrisk som båda visar risken genom sammanvägning av sannolikhet och konsekvens, men med lite olika perspektiv. Se kapitel 4. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 8 (55) LC50, LD50: Förkortning för Lethal Concentration 50 % respektive Lethal Dose 50 %. Den genomsnittliga dosen/koncentrationen för dödsfall, d.v.s. där 50 % av de exponerade personerna dör inom en viss exponeringstid. ADR/RID: Regelverk och klassificering av farligt gods på väg respektive järnväg. Klassindelningen är densamma inom ADR och RID och det som används av regelverket i denna utredning. ALARP: Förkortning för As Low As Reasonably Practicable. Risknivå där åtgärder skall göras för att minska risknivån så långt som det ger en rimlig nytta i förhållande till de resurser som riskreduktionen kräver. 1.7 Avgränsningar De risker som har studerats är sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) som har sitt ursprung i transporter av farligt gods. Enbart risker som kan innebära konsekvenser i form av personskada på personer inom den studerade delen av planområdet (Tandläkaren 1) beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, materiella skador eller skador på personer och objekt utanför planområdet. 1.8 Styrande lagstiftning och riktlinjer Det generella kravet på riskanalyser i samhällsplaneringen har sin grund i Planoch bygglagen (2010:900) och i vissa fall också Miljöbalken (1998:808). Det anges dock inte i detalj hur riskanalyser ska genomföras och vad de ska innehålla. På senare tid har rekommendationer givits ut gällande vilka typer av riskanalyser som bör utföras och vilka krav som ställs på dessa. I denna utredning har Länsstyrelsernas i Skåne, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen beaktats [1]. I denna anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i detaljplaneprocessen inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I lagstiftningen förekommer det inte några angivna skyddsavstånd från järnväg eller väg där farligt gods transporteras till bebyggelse. Däremot finns något mer specificerade riktlinjer för lämplig markanvändning utgivna av några av landets länsstyrelser och myndigheter. Länsstyrelsen i Skåne län har följande riktlinjer gällande avstånd till järnvägar med transporter av farligt gods: riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 9 (55) Tabell 1 Skyddsavstånd för olika typer av markanvändning enligt [2] Markanvändning Exempel på Järnväg verksamhet Bebyggelsefritt Parkering 0-30 m Begränsad Sällanköp, lager, Från 30 m användning industri etc. Sammanhållen Handel, kontor, Från 70 m bostadsbebyggelse centrum etc. Övrig bebyggelse Skolor, stora sportanläggningar etc Från 150 m Ovan angivna avstånd är generella rekommendationer för markanvändning utan vidare säkerhetshöjande åtgärder eller analyser. Avsteg från rekommendationerna kan ske efter analys av specifik information för aktuellt planområde och/eller riskanalys samt då lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 10 (55) 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Det studerade området är beläget väster om Södra stambanan i Osby tätort. I området ska ges plats för handel-centrum, som utöver handel även rymmer vård, kontor och skola för gymnasium och vuxenutbildning. Skissen nedan ger en översiktlig bild av utformningen. Figur 2. Illustration över planområdet väster om Södra stambanan, med norr riktat till rakt uppåt i bild. CDHKS står för centrum, vård, handel, kontor och skola. 2.2 Studerat objekt Syftet med planen är till- och ombyggnation som resulterar i ett sammanbyggt centrum innehållande handel, vård, kontor och skola. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 11 (55) Planområdet ligger på ca 40 m avstånd från Södra stambanan. Mellan Södra stambanan och planområdet finns hårdbelagd mark i form av parkering och väg samt en byggnad som ligger diktan järnvägen, se Figur 3. Figur 3. Illustration av planområde och järnväg. Röd markering visar planområdet. 2.3 Skyddsobjekt Denna riskutredning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas inom det studerade området, både i och utanför byggnaden. Eftersom etableringen till stor del ligger inom 150 m från farligt gods-led konstateras att det är rimligt att beakta riskhanteringsprocessen. Området kommer att bebyggas med ett handel-centrum innehållande flera verksamheter. Merparten av personerna kommer att vistas där under dagtid. Persontätheten under olika tidpunkter har analyserats och redovisas i tabellen nedan. Persontätheten inomhus är satt efter dimensionerande personantal för köpcentrum enligt brandskyddshandboken till 0,5 personer per kvadratmeter. Antalet personer som kan exponeras för olyckor inom området redovisas i tabell 2 för respektive del av planområdet vid olika tidpunkter. I bedömningen har antagits att byggnaden utförs i tre plan, där det nedersta planet utgörs av centrum (0,5p/m 2 ), mellanplanet av skola och kontor (0,2p/m 2 ) och det översta planet av vårdlokaler (0,1p/m 2 ). Persontätheten är vald med stöd av brandskyddshandboken [4]. Vid det högsta personantalet antas persontätheten öka med en fjärdedel. Vid det minsta personantalet antas det bara vistas personer inom vårdavdelningen. Ett plan antas uppgå till 2000 m 2 fri golvyta, inräknat att halva golvarean är möblerad. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 12 (55) Tabell 2. Skattningar på personantal på platser inom området fördelat på olika personbelastningar. Plats Högsta personantal (10 % av tiden) Normalt personantal (50 % av tiden) Lägsta personantal (40 % av tiden) Inomhus 2000 1600 400 2.4 Riskkällor I denna riskutredning utgör Södra stambanan en riskkälla på grund av kontinuerlig transport av farligt gods. Södra stambanan är tvåspårig i höjd med planområdet. Utifrån uppgifter från SRV [6] har en analys gjorts i syfte att kartlägga antalet farligt godstransporter samt typ av gods och mängd per transport som passerar området. Detta är nödvändigt för att kunna beräkna konsekvenserna av olika olycksscenarion och studera sannolikheten för olika scenarion. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar, ADR/RID som tagits fram i internationell samverkan [7]. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods ej ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RIDsystemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 3 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Alla dessa klasser transporteras dock inte på alla sträckor, varför transportflödena på aktuell sträcka analyseras vidare i nästa avsnitt. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 13 (55) Tabell 3. Klasser av farligt gods med konsekvensbeskrivning [2] [8]. Klas s Kategori ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Tryckpåverkan och brännskador. En stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) kan ge skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [9]. Indelas i underklasser där klass 2.1 Brännbara gaser kan ge brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Klass 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas förväntas inte ha några konsekvenser för liv och hälsa om ett läckage sker utomhus. För klass 2.3 Giftiga gaser kan ge omkomna både inomhus och utomhus till följd av giftiga gasmoln. Konsekvensområden för Klass 2.1 och 2.3 kan båda överstiga 100 meter. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 14 (55) 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmed el, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 30 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Kräver normalt sett tillgång till vatten för att utgöra en brandrisk. Mängden brandfarlig gas som bildas står då i proportion till tillgången på vatten. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material (exempelvis bensin). Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 15 (55) 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till olycksområdet [9]. Personskador kan dock uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. 2.4.1 Transporter av farligt gods på Södra stambanan I denna utredning har transporterade mängder farligt gods på Södra stambanan tagits från Räddningsverkets kartläggning av farligt godstransporter under september månad 2006 [6]. I presenterade intervaller för mängden transporterat gods har det högsta värdet antagits. Enligt SRV transporterades totalt 20 000-30 000 ton farligt gods under en månad. Trafikverket har i sin prognos för godstransporter 2030 [10] bedömt att godstransporter på järnväg kommer att öka med ca 2 % per år. Efterfrågan från 2010 års nivåer väntas öka med 36 %, men enligt Trafikverkets rapport beror mer än hälften av tillväxten i transportarbete på den ökade malmbrytningen i norr vilket innebär att tillväxten i järnvägstrafiken i resten av Sverige ligger på en betydligt lägre nivå. Exkluderas malmbrytningen blir prognosen en ökning på ca 15 % för järnvägstrafiken från 2010 års nivå. I denna utredning antas att transporter av farligt gods på järnväg ökar i samma utsträckning som övriga godstransporter, dvs. ca 15 %. Varje farligt godsvagn antas transportera ca 45 ton farligt gods per vagn. Tabell 4 redovisar beräknade transporter av farligt gods. Transporterad mängd (2030) har avrundats till 3 värdesiffror. Antalet vagnar med farligt gods har avrundats till närmsta heltal. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 16 (55) Tabell 4. Beräknade transportmängder av farligt gods på Södra stambanan fördelade på ADR-klasser. Klass (ADR) Kategori Transporterad mängd per månad 2006 (ton) Transporterad mängd per år 2030 (ton) Antal FaGovagnar år 2030 1 Explosiva ämnen* 0,086 1,19 0 (0,026) 2.1 Brandfarlig gas 5200 71760 1595 2.2 Icke giftig, icke 370 5106 113 brandfarlig gas 2.3 Giftig gas 3600 49680 1104 3 Brandfarliga 8700 120060 2668 vätskor 4.1 Brandfarliga fasta 73 1007 22 ämnen, Självreaktiva ämnen och Okänsliggjorda explosivämnen 4.2 Självantända 30 414 9 ämnen 4.3 Ämnen som 1040 14352 319 utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 6900 95220 2116 5.2 Organiska 190 2622 58 peroxider 6.1 Giftiga ämnen 1380 19044 423 6.2 Smittförande - - - ämnen 7 Radioaktiva ämnen - - - 8 Frätande ämnen 6800 93840 2085 9 Övriga farliga ämnen och föremål 1900 26220 583 *Endast mindre mängder transporteras, kg inte ton. Enligt dagliga grafer från Trafikverket för järnvägstrafiken [10] passerar ca 56 godståg Osby per dygn längs med Södra stambanan. Det motsvarar 20440 godståg per år (2012). Med den prognostiserade ökningen av järnvägstrafiken (15 % ökning mellan 2010 och 2030) motsvarar det ca 23506 godståg under 2030. Det totala antalet transporterade vagnar 2030 beräknas i tabellen ovan bli 11095 stycken. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 17 (55) 3 Riskinventering och grovanalys 3.1 Identifiering av risker för aktuellt område För att avgöra vilka riskscenarion som bör studeras i detalj vägs informationen om de olika farligt gods-klassernas egenskaper i avsnitt 3.1 ihop med flödesstatistiken i avsnitt 3.2. Nedan gås resonemanget igenom om beslut för vidare analys klass för klass samt för övriga identifierade risker. 3.1.1 Explosiva ämnen (Klass 1) Enligt statistikuppgifterna förekommer det endast mindre transporter av explosiva varor på järnvägen, uppskattningsvis maximalt 1,2 ton per år. Inom kategorin explosiva ämnen/varor är det primärt underklass 1.1 som utgörs av massexplosiva ämnen som har ett skadeområde på människor större än ett 10-tal meter. Exempel på sådana varor är sprängämnen, krut mm. Risken för explosion föreligger vid en brand i närheten av dessa varor samt vid en kraftfull sammanstötning där varorna kastas omkull. Skadorna vid en explosion härrör dels till direkta tryckskador men även värmestrålning samt indirekta skador som följd av sammanstörtade byggnader är troliga. Skadorna vid påverkan på varor av klass 1.2 till 1.6 ger inte samma effekt utan rör sig mer om splitter eller dyl. som flyger iväg från olycksplatsen. Fasader utgör då visst skydd jämfört med en parkering i markplan. Ämnen i klass 1.1 delas i sin tur in i ytterligare underklasser, klass 1.1A och 1.1B, där klass 1.1A utgör de mest reaktiva ämnena, själva tändämnena. Ämnen i klass 1.1A får inte transporteras via järnväg. Eftersom mängden transporter i klass 1 sammantaget är så liten samt strängt regelverk för transporter blir olycksfrekvensen väldigt låg. Med hänsyn till detta konstateras att bidraget till risken i samband med farligt gods-transporter med denna klass är försumbar. Sscenariot studerats därmed inte vidare. 3.1.2 Gaser (Klass 2) Enligt statistikuppgifterna som diskuteras tidigare förekommer det transporter brandfarliga och giftiga gaser längs med Södra stambanan. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 18 (55) Kondenserad brandfarlig gas (Klass 2.1) Gasol (propan) är det vanligaste exemplet på kondenserad brandfarlig gas. En olycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand: En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken [9]. Gasmolnsbrand: Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning [9]. Gasmolnsexplosion: Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. Explosionen blir i de allra flesta fallen av typen deflagration, dvs där flamfronten går betydligt långsammare än ljudets hastighet och har en svagare tryckvåg än detonation. En gasmolnsexplosion kan både medföra skador av värmestrålning och skador av tryckvågen [9]. BLEVE: BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändningen bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank med brandfarlig gas eller vätska. Det bedöms som motiverat att ytterligare analysera dessa olyckstyper. Kondenserad giftig gas (klass 2.3) Läckage av kondenserad giftig gas kan medföra att ett moln av giftig gas driver mot planområdet och kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall. Det bedöms riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 19 (55) därför motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. De tre mest frekvent transporterade gaserna är ammoniak, klorgas och svaveldioxid. Ammoniak: Generellt är ammoniak tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha ett riskområde på hundra meter upp till många kilometer beroende på mängden gas. Gasen är giftig vid inandning och kan innebära livsfara vid höga koncentrationer. Ammoniak har ett IDLH (Immediatly Dangerous of Life or Health) på 300 ppm. Svaveldioxid Även svaveldioxid är en giftig tung gas som vid ett utsläpp kan ha ett riskområde om flera hundra meter. Gasen har ett IDLH på 100 ppm. Klor Klor utgör den giftigaste gasen som här ges som exempel på gaser som kan drabba skyddsområdet. Den kan sprida sig långt likt gaserna ovan och har ett IDLH på 10 ppm. Det anses motiverat att vidare studera scenarier inom klass 2.3. 3.1.3 Brandfarlig vätska (Klass 3) Brandfarlig vätska transporteras längs med Södra stambanan. En möjlig olycka med brandfarlig vätska är ett spill som bildar en pöl som senare antänds. Sannolikheten för en brand i diesel bedöms vara avsevärt lägre än för bensin som är mer lättantändligt. En större pölbrand som antänds direkt kan ha ett konsekvensområde på ca 30 m [13]. Planområdet ligger på ca 40 m avstånd till järnvägen och ligger därmed utom marginalen av en pölbrands utbredningsområde. Strålningsnivåerna från en brand är endast är farliga för människor som befinner sig i närheten av branden. Med avseende på ovanstående resonemang bedöms det inte som troligt att en pölbrand skulle orsaka skador på människor, men då viss sannolikhet för personskada kvarstår så analyseras risken vidare. 3.1.4 Brandfarligt fast ämne (klass 4) Eftersom dessa ämnen transporteras i fast form sker ingen spridning i samband med en olycka. För att brandfarliga fasta ämnen (ferrokisel, vit fosfor m.fl.) skall leda till brandrisk krävs att det t.ex. att de vid olyckstillfället kommer i kontakt riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 20 (55) med vatten varvid brandfarlig gas kan bildas. Risken utgörs av strålningspåverkan i samband med antändning av brandfarlig gas. Eftersom en sådan brand begränsas till olycksplatsen och strålningsnivåerna endast är farliga för människor i närheten av branden bedöms det inte motiverat att ytterligare analysera risken i samband med olyckor med dessa typer av farligt gods. Till skillnad från olycka med brandfarlig vätska så bildar fasta ämnen inte pölbränder med stor utbredning. 3.1.5 Oxiderande ämne (klass 5) Flertalet oxiderande ämnen (väteperoxid, natriumklorat m.fl.) kan vid kontakt med vissa organiska ämnen orsaka en häftig brand. Vid kontakt med vissa metaller kan det sönderdelas snabbt och frigöra stora mängder syre som kan underhålla en eventuell brand. Teoretiskt kan vissa explosionsfarliga blandningar uppstå under vissa omständigheter. Sannolikheten för att ett scenario med risk för personskada uppkommer även om en olycka med klass 5 sker är dock mycket låg på grund av en kombination av läckage av olika typer av farliga ämnen behöver ske, se tabell 3. Teoretiskt kan en olycka med klass 5 orsaka de två principiella olyckorna brand och explosion, varför dessa studeras vidare. 3.1.6 Giftiga och smittbärande ämnen (klass 6) Arsenik, bly, kadmium, sjukhusavfall etc. är exempel på dessa ämnen. För att människor skall utsättas för risk i samband med dessa ämnen krävs att man kommer i fysisk kontakt med dem eller förtäring. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. 3.1.7 Radioaktiva ämnen (klass 7) Mängden radioaktiva ämnen som transporteras på järnväg bedöms vara mycket liten. Därtill är transportförutsättningarna sådana att det kan antas vara osannolikt att en olycka leder till spridning av godset. Därför bedöms bidraget till risken vara försumbar och det är inte motiverat att ytterligare analysera risk för dessa transporter. 3.1.8 Frätande ämnen (klass 8) Olyckan med läckage av frätande ämnen (saltsyra, svavelsyra, m.fl.) ger endast påverkan lokalt vid olycksplatsen då skador endast uppkommer om personer får ämnet på huden. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 21 (55) 3.1.9 Övriga farliga ämnen (Klass 9) Transporter med farligt gods inom denna kategori utgörs av exempelvis magnetiska material eller airbags. Konsekvenserna bedöms inte bli sådana att personer inom planområdet påverkas, eftersom en spridning inte förväntas. Det bedöms därför inte motiverat att ytterligare analysera denna olyckstyp. 3.2 Sammanfattning scenarion för vidare analys Riskidentifieringen visar att följande olycksrisker behöver studeras vidare i en fördjupad analys: Brandfarlig gas (klass 2.1) (Explosion/gasmolnsbrand, Jetflamma och BLEVE) Giftig gas (klass 2.3) (Giftigt gasmoln) Brandfarliga vätskor (klass 3) (pölbrand) Oxiderande ämnen (klass 5) (Brand och explosion) I bilaga A, B och C redogörs för sannolikhets- och konsekvensberäkningar för ovanstående scenarion. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 22 (55) 4 Sammanvägning av sannolikhet och konsekvens Inom samhällsplaneringen är det främst två metoder som används för sammanvägning av sannolikhet (i form av relativ frekvens) och konsekvens. Beskrivning av dessa följer nedan. 4.5 Individrisk Individrisken visar risken för en individ på olika avstånd från riskkällan. Detta görs genom att sannolikheten beräknas för att en hypotetisk person som står ett år på ett visst avstånd från riskkällan avlider. Ingen hänsyn tas till mängden personer som förväntas befinna sig på dessa avstånd. Individrisken (IR) i punkten x, y beräknas enligt: n IR x,y = IR x,y,i (a) i=1 IR x,y,i = f i p f,i (b) formel 1 a, b Där f i är den frekvensen (per år) för scenario i och p f,i är sannolikheten att individen i studerad punkt avlider av scenario i. p f,i antas, till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför det beräknade konsekvensområdet. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer ritas upp. 4.6 Samhällsrisk Samhällsrisken beräknas för att studera riskens inverkan på samhället. Den tar hänsyn till hur många människor som kan drabbas av ett visst utfall. Samhällsrisken beräknas enligt formel 2 nedan. N = P x,y p f,i x,y formel 2 N i står för antalet människor som avlider på grund av det studerade scenariot i. P x,y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 23 (55) Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. Där antalet dödsfall (N) plottas mot frekvensen (per år) för de scenarior där N eller fler människor avlider. Detta benämns F N och beräknas enligt nedan. F N = f i för alla sluthändelser i för vilka N i N formel 3 i Där f i är frekvensen för sluthändelse i och N i är antalet beräknade dödsfall för scenario i. Analysområdet för samhällsrisken sätts till planområdet (Tandläkaren 1). 4.7 Beräkning av sannolikhet och konsekvens Beräkningarna för de parametrar som behövs till individrisk- och samhällsriskberäkning enligt ovan utförs i Bilaga A - Frekvensberäkningar, och Bilaga C - Konsekvensberäkningar. Resultatet presenteras i avsnitt 5.2. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 24 (55) 5 Riskvärdering 5.5 DNVs kriterier för tolerabel risk Det finns i Sverige inget nationellt beslut över vilka kriterier som skall tillämpas vid riskvärdering inom samhällsbyggnadsprocessen. Det Norske Veritas har på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på riskkriterier gällande individoch samhällsrisk som kan användas vid riskvärdering [14]. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens skall inträffa. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan vara acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 4 nedan. Figur 4. Principiella kriterier för riskvärdering [14]. Följande förslag till tolkning rekommenderas [14]. De risker som hamnar inom område med oacceptabla risker värderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. For dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen for oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys. De risker som hamnar inom område där risker kan anses små värderas som acceptabla. Dock skall möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder som med riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 25 (55) hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra skall genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [14] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [14] följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=1 med lutning på FN-kurva: -1 Samhällsriskens frekvenskriterier är definierade som antal olyckor per kilometer och år som påverkar båda sidor av en linjekälla som exempelvis en farligt gods led. Studeras en kortare eller längre sträcka och/eller endast ledens bidrag till samhällsrisken på ena sidan skall alltså frekvenskriterierna skalas om. Detta har gjorts i beräkningarna för figurer avseende samhällsrisk. Eftersom endast ena sidan av Södra stambanan på sträckan 0,5 km beaktas så delas samhällsriskens frekvenskriterier i fyra. Detta innebär att för N=1 död är frekvenskriteriet 2,5*10-5 för den övre gränsen i ALARP-området respektive 2,5*10-7 för den undre gränsen efter omskalning. Lutningen på FN-kurvan är fortsatt -1. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 26 (55) 5.6 Områdets risk beräkningsresultat och riskvärdering 5.6.1 Resultat individrisk Figur 5. Individriskkurva för aktuellt område med bidrag från Södra stambanan. Observera att det endast är risken för planområdet som har analyserats i detalj inom ramen för riskutredningen. Nära noll meter ifrån järnvägen finns andra olyckstyper som i praktiken höjer individrisken något i området mellan järnvägen och planområdet 5.6.2 Resultat samhällsrisk Samhällsrisken för aktuellt område i relation till riskacceptkriterierna visas i figur 6. Figur 6.Samhällsrisk för aktuellt område tillsammans med omskalade riskacceptanskriterier från DNV respektive FÖP99. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 27 (55) 6 Riskreducerande åtgärder Eftersom risknivåerna för det studerade området hamnar inom ALARP-området utifrån DNVs riskacceptanskriterier anses det rimligt att värdera riskreducerande åtgärder för att kunna genomföra planförslaget. Den olyckstyp som driver samhällsrisken närmast den oacceptabla gränsen är stora utsläpp av giftig gas samt explosion av oxiderande ämnen. För att få möjlighet att kontrollera och begränsa konsekvenserna av ett stort gasutsläpp kan ventilationen i de byggnader som ligger innanför skadeområdet ses över. Detta kan åtminstone begränsa konsekvensen för personer som befinner sig inomhus. Luftintag/utblås kan med fördel förläggas bort från Södra stambanan, samt ha möjlighet att manuellt stänga luftintagen vid en olycka genom att nödstoppa ventilationsfläkt. Denna ventilationskontroll bör implementeras i fastighetsskötarens organisation. Ovanstående åtgärder bedöms som de mest effektiva i förhållande till kostnad och komplexiteten att införa dem. Därför ska de i enlighet med ALARP-principen vara de första åtgärderna som implementeras då man ägnar resurser till att sänka risknivån i planområdet. Möjligheten till att eventuellt sänka risknivån ytterligare efter åtgärder för ventilationskontroll är infört, är att motverka effekten av pölbränder. Ytterligare möjligheter till riskreduktion utöver ovanstående fås genom att: Hårdgjorda ytor inom detaljplanområdet (parkering etc.) bör ha avrinning/lutning för att undvika bildandet av pölar. För att åstadkomma detta kan marken på hårdgjorda ytor närmast vägen anpassas för avrinning till dike eller brunn, för att motverka bildandet av pölar. Utrymningsvägar förläggs så att det går att utrymma byggnaderna i riktning bort från spårområdet. På så vis måste inte spårområdet passeras vid händelse av urspårning eller annan olycka. Byggnader inom planområdet utformas så att lokal kollaps inte leder till fortskridande ras. En sådan åtgärd bedöms tillräcklig då explosionsrisken endast beror på ras av byggnad. Tryckvågen är inte tillräckligt kraftfull för att människor inom planområdet ska omkomma om ras inte sker. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 28 (55) 7 Slutsats Risken i samband med det analyserade detaljplanförslaget ligger även väl under DNVs kriterier för acceptabel risk både med avseende på individrisk och på samhällsrisk. Båda riskmåtten ligger dock en bit inpå ALARP-området, vilket innebär att riskreducerande åtgärder som kan genomföras till en rimlig kostnad i förhållande till riskreduktionen rekommenderas. Effektivast riskreducerande åtgärder är de som begränsar konsekvenserna vid giftiga gasutsläpp, då dessa har störst bidrag till samhällsrisken. Byggnaden bör även utformas så att lokal kollaps inte leder till fortskridande ras. Bidraget från brandfarliga vätskor är förhållandevis små. De riskreducerande åtgärder som föreslås är lämpliga för nya byggnader inom området. Utöver detta utgör inte riskhänsyn något skäl för att utbyggnad inte ska kunna ske enligt planförslaget. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 29 (55) 8 Referenser [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, 2006. [2] Fördjupad översiktsplan för sektorn transpoter med farligt gods, Göteborgs stad, Göteborg, 1999. [3] IKEA Kållered Location on Site Alt A, Inter IKEA Systems, 2014. [4] Brandskyddshandboken, Lund: Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, 2005. [5] H. Bodenmalm och N. Ramström, Interviewees, [Intervju]. 2 February 2015. [6] Kartläggning av farligt gods transpoter, September 2006, Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), 2006. [7] RID-S 2013 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om farligt gods på järnväg (MSFBFS 2012:7), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012. [8] Handbok för riskanalys, Statens Räddningsverk, Karlstad, 2003. [9] Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och trafikforskningsinstitutet, 1994. [10] Prognos för godstransporter 2030 - Trafikverkets basprognos 2014: Publikationsnummer 2014:066, Trafikverket. [11] Trafikverket, Trafikverket, tågplan, 2012. [12] Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Transport av farligt gods, Väg och järnväg, 2011. [Online]. [13] Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, Länsstyrelsen i Skåne, 2007. [14] Värdering av Risk, Statens Räddningsverk, Karlstad, 1997. [15] S. Fredén, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen,, Banverket, Borlänge, 2001. [16] G. Purdy, Risk analys of the transportation of dangerous goods by road and rail, Elseiver Science Publishers B.V, Amsterdam, 1993. [17] Farligt Gods - Riskbedömning vid transport, Räddningsverket, Karlstad, 1996. [18] Trafikverket, Trafik på väg i rätt tid, 2014. [Online]. Available: http://www.trafikverket.se/om-trafikverket/trafikverket/manatligtrafikrapport/transport-pa-vag-i-ratt-tid/. [Använd 28 January 2015]. [19] Prognos för personresor 2030 - Trafikverkets basprognos 2014. Publikationsnummer 2014:071, Trafikverket. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 30 (55) [20] HMSO, Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances., London: Advisory Commitee on Dangerous Substances Health & Safety Commission, 1991. [21] H. Alexandersson, Vindstatistik för Sverige 1961-2004, SMHI meteorologi, 2006. [22] Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - Metoder för bedömning av risker, Försvarets forskningsanstalt (FOA), 1998. [23] TNO, Methods for the calculation of physical effects "Yellow Book", The Hague, 2005. [24] Boverket, BFS 2013:12 - BBRAD 3 Boverkets ändring av verkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. [25] Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineer, New York, 1989. [26] E. Sparre, Urspårningar, kollisioner och bränder på svenska järnvägar mellan åren 1985 och 1995, University of Lund and Lund Institute of Technology, Department of Mathematical Statistics, Lund, 1996. [27] C. Oscarsson, Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006. [28] SIKA, Prognoser för person och godstransporter 2020. SIKA Rapport 2005:10, SIKA, 2000. [29] SIKA/SCB, Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar 2000-2007, SIKA/SCB, 2007. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 31 (55) Bilaga A Frekvensberäkningar Denna bilaga innehåller frekvensberäkningar för de händelser som tidigare definierats och identifierats för godstrafik och som kan leda till utsläpp av farligt gods som påverkar omgivningen. A1 Olycka på Södra stambanan med farligt gods för respektive klass Frekvensen för en urspårning av ett tåg på aktuell sträcka beräknas genom Banverkets Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen [15]. Modellen bygger på verksamhetens art (W), vilken bestäms utifrån indata gällande undersökt sträcka, samt felintensiteter (ξ ) för de olika verksamheterna. Tabell 5 nedan visar de värden som har ansatts som indata. Tabell 5. Indata för frekvensberäkning av olyckor på järnväg, år 2030. Indataparameter studerad längd (km) 0,5 spårklass klass B antal godståg/år 23506 antal FG-vagnar per år 11095 Antal tåg med fago* 5548 andel FG-vagnar med 2 axlar 0,03 andel FG-vagnar med 4 axlar 0,97 vagnaxelkilometer 21857 tågkilometer 11753 *Antagande om att ett fago-tåg i genomsnitt transporterar två fago-vagnar Förväntade antalet urspårningar beskrivs som: F(olycka)= W x ξ I tabellen nedan listas de olyckstyper som bedöms vara aktuella för aktuell sträcka samt olyckstypernas beroendefaktor och intensitetsfaktor enligt modellen. Kolumnerna under Frekvens olyckstyp beräknas utifrån indata enligt ovan multiplicerat med felintensiteten ξ. Tabell 6. Relevanta olyckstyper som leder till urspårning. Olyckstyp Beroendefaktor Felintensitet Frekvens olyckstyp Rälsbrott vagnaxelkm 1,0E-10 2,2E-06 Solkurva spårkm 2,0E-04 1,0E-04 Spårlägesfel vagnaxelkm 4,0E-09 8,7E-05 Vagnfel vagnaxelkm 3,1E-09 6,8E-05 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 32 (55) Växel sliten, trasig antal tågpassager med FaGotrp genom växel 5,0E-09 2,8E-05 lastförskjutning vagnaxelkm 4,0E-10 8,7E-06 annan orsak tågkm 5,7E-08 6,7E-04 okänd orsak tågkm 1,4E-07 1,6E-03 Summa frekvens urspårning: 2,61E-03 Frekvensen för en urspårningsolycka med en vagn innehållande farligt gods är 2,61E-03. Detta motsvarar en FaGo-urspårning på sträckan ca var 383:e år, vilket enligt erfarenhet är orimligt högt på en så pass kort tågsträcka men används trots det konservativt i vidare analys. För att vidare beräkna frekvensen av en urspårning av en vagn som innehåller farligt gods av ett visst ämne används fördelningen av transporterade mängder. Slutfrekvenserna för en olycka med ett givet ämne presenteras i figur 7 nedan. Figur 7. Händelseträd med frekvenser av urspårning för olika typer av farligt gods på järnväg. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 33 (55) De olycksscenarier som studeras vidare för järnvägen enligt avsnitt 3.2 är följande: Urspårat tåg som fraktar brandfarliga gaser frekvens 3,76E-04 Urspårat tåg som fraktar giftiga gaser frekvens 2,60E-04 Urspårat tåg som fraktar brandfarliga vätskor frekvens 6,27E-04 Urspårat tåg som fraktar oxiderande ämnen frekvens 4,90E-0,4 A2 - Olycka med brandfarlig gas (propan/gasol) järnväg Läckage av propan Det faktum att en vagn lastad med farligt gods spårar ur leder oftast ej till en farligt gods-olycka. I de flesta fall håller tanken. Tryckkondenserade gaser transporteras i tjockväggiga tryckkärl vilka inte skadas i samma utsträckning som tunnväggiga kärl (jämför brandfarlig vätska). Förutom tankens konstruktion är även miljön runt kring spåret viktig. Längs spårets aktuella del förekommer få utstickande objekt, men det finns stolpar för kontaktledningar, parkerade bilar och mindre byggnadsverk som kan skada behållaren. Inom delar av det utredda området finns även en höjdskillnad mellan järnväg och mark, exempelvis där järnvägen passerar ovan Södra Portgatan, vilket vid en urspårning skulle kunna orsaka ett större läckage i samband med att vagnen slår i marken. Sannolikheten för läckage av propan i samband med olycka ansätts till 0,01 [14]. S Läckage propan = 0,01 Storlek på läcka Vid en olycka med efterföljande läckage är storleken på läckaget avgörande för konsekvenserna. I aktuellt fall antas ett litet läckage (via punktering eller ventil) samt ett större läckage (punktering av tank eller rörbrott) enligt följande. De enskilda händelserna nedan reduceras med följande faktorer beroende på läckagestorlek. S Litet läckage = 0,7 S Stort läckage = 0,3 Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och direkt antänds. Därmed bildas en jetflamma. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 34 (55) Sannolikheten för direkt antändning beror på utsläppets storlek och kan ansättas till följande [16]: S direkt antändning litet läckage = 0,1 S direkt antändning stort läckage = 0,2 Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken samt trycket i denna. Det krävs dessutom att flammans riktning är mot det aktuella området och med hänsyn både på den vertikala och den horisontella riktningen. Vid en olycka bedöms sannolikheten vara störst för en skada på vagnens nedre delar och således sker läckaget i riktning nedåt eller åt sidan. Detta påverkar även jetflammans riktning. För att anta en rimlig sannolikhet att jetflamman är riktad mot bebyggelsen antas den påverkande zonen vara inom en vinkel på 20 i vertikalplanet (20 /360 ) samt i horisontalplanet (135 /360 ), se figur 8. Till detta vägs sannolikheten att skadan sker på behållarens ovansida genom en ytterligare reduktion på 0,5 vilket anses mycket konservativt. Sannolikheten för att jetbrand blir riktad in mot området ansätts till: S jetbrand mot bebyggelse = 20/360 * 135/360 * 0,5 = 0,0104 Bebyggelse Ingen Bebyggelse Figur 8. Illustration av jetflammors utbredning vertikalt (till vänster) respektive horisontellt (till höger). Gasmolnsexplosion Om gasen vid ett läckage inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. För detta krävs som regel ett större läckage [16] men konservativt ansätts även riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 35 (55) en sannolikhet för mindre utsläpp. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. Explosionen blir i de allra flesta fallen av typen deflagration. Sannolikheten för sen antändning sätts till: S sen antändning litet läckage = 0,01 S sen antändning stort läckage = 0,5 För att gasmolnsexplosionen ska ge störst skada krävs att gasmolnet driver mot planområdet. Detta antas ske när vindriktningen är mot området. Enligt vinddata i bilaga B ligger vinden mot området 46 % av tiden. Sannolikheten för att spridning skall ske mot resp. från planområdet är således: S spridning mot området = 0,46 S spridning bort från området = 0,54 BLEVE BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand under en längre tid. Vid antändningen bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse skall kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd större läcka i en annan närstående tank med brandfarlig gas eller vätska. Detta kräver i princip ett godståg med gasol i flera tankar samt direkt antändning av ett läckage i ena tanken (jetbrand). Dessutom krävs att jetflamman ligger an mot den andra tanken. En jetflamma vid litet läckage antas inte ge upphov till BLEVE. Vid risk för BLEVE på Södra stambanan bedöms möjligheterna goda att evakuera närområdet då det tar ansenlig tid att hetta upp en tank. Detta beaktas dock inte vilket är mycket konservativt. Fallet med en jetbrand med riktning mot bebyggelsen enligt ovan anses inte kunna leda till BLEVE utan endast de fall där jetflamman strålar mot en annan tank. Konservativt antas sannolikheten att en annan tank påverkas av jetflamma till: S BLEVE = 0,05 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 36 (55) Figur 9. Händelseträd med frekvenser för olycksförlopp där en vagn med brännbar gas spårat ur på järnväg. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 37 (55) A3 Olycka med läckage av giftig gas järnväg Vid en olycka med giftig gas ansätts samma sannolikheter som en olycka med brandfarlig gas avseende hålstorlek och initial spridning. Gasen antas utgöras av klor eller ammoniak som är de vanligaste förekommande gaserna med störst skadeområde. Sannolikheten för att godsvagnen ska innehålla respektive ämne ansätts till 0,5. S läckage = 0,01; S Litet läckage = 0,7; S Stort läckage = 0,3 S spridning mot området = 0,46 Sannolikhet för spridning mot området är lika med sannolikheten för vindriktning mot området, se bilaga B. Figur 10. Händelseträd med frekvenser för olycksförlopp där vagn med giftig gas har spårat ur på järnväg. A4 - Olycka med brandfarliga vätskor järnväg Tankar för bensin etc. utförs för att klara transport av vätska under atmosfärstryck och sannolikheten att tanken skadas vid en olycka så att läckage sker, litet respektive stort, kan ansättas till 0,25 respektive 0,05 [15]. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 38 (55) I värderingen av sannolikheter tas även hänsyn till att pölens storlek beror på ytorna i området. De asfalterade ytorna som finns mellan bebyggelsen och järnvägen utgörs av plana och hårda asfalterade ytor, vilket underlättar bildandet av stora pölar. Pölbildningen motverkas dock av de byggnadsverk som finns mellan järnväg och planområde samt de grönytor som finns strax bortom Osby station. För analysen antas konservativt att olyckor kan ge en mellanstor respektive stor pöl (150m 2 respektive 300 m 2 ). Fördelningen mellan pölstorlekarna givet läckage sätts till 80% och 20% för mellanstor respektive stor pöl. Sannolikheten för antändning givet läckage är enligt [20] 3,3 % oavsett läckagestorlek. Sannolikheten bedöms dock vara större för större pölar, varför den för största pölstorleken istället antas vara 6%. Med ovanstående bedömningar kan händelseträdet konstrueras enligt figur 11. Figur 11. Händelseträd vid olycka med brandfarlig vätska. A5 - Olycka med Oxiderande ämne järnväg Principiellt kan läckage av oxiderande ämnen eller organiska peroxider medföra brand eller explosion. Explosion är möjligt vid de fall det oxiderande materialet sammanblandas organiskt material vid olyckan, exempelvis bensin. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 39 (55) Sannolikheten för läckage av oxiderande ämne respektive organiskt ämne antas vara samma som vid läckage av farligt gods klass 3, dvs. 30 % för vardera ämne. Att de båda ämnena sedan sammanblandas antas vara 10 %. Sannolikheten för antändning sätts till densamma som för att antända en stor pöl av farligt gods klass 3, dvs 6 %. Med hjälp av dessa uppskattningar kan nu händelseträdet konstrueras enligt figur 12. Figur 12. Händelseträd vid olycka för klass 5. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 40 (55) Bilaga B Väderdata B1 Stabilitetsklass Beräkningsmodellen använder sig av Pasquilles stabilitetsklasser. Metoden bygger på att atmosfären kan delas in i 6 stabilitetsklasser, A-F, där A motsvarar extremt instabil skiktning och F extremt stabil skiktning. Klass A är generellt ovanligt förekommande i Sverige pga begränsad solinstrålning. I beräkningarna har de två stabilitetsklasser som bedömts vanliga använts: Stabilitetsklass B som förekommer vid vindhastigheter på mellan 2-3 m/s vid måttlig solinstrålning samt vid vindhastigheter under 2 m/s vid svag solinstrålning. Stabilitetsklass D som förekommer vid vindhastigheter över 4 m/s med måttlig eller svag solstrålning samt under nattetid om vindhastigheten överstiger 3 m/s. Diagrammet nedan, figur 13, visar fördelningen av vindstyrka mellan mars år 1999 och mars år 2000. Under tidsperioden utfördes över 1200 mätningar av vindhastighet och vindriktning. Medelvärdet under året ligger på 2,7 m/s. 25 Vindhastighet Osby 1999-2000 20 15 10 5 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Figur 13. Vindhastigheter i Osby under tidsperioden 1999-2000. B2 Vindhastighet Vindens hastighet påverkar till stor del resultatet av spridningen. Väderdata från SMHI mätstation 63220 har använts med mätvärde under tidsperioden mars 1999 till mars år 2000, se figur 13 ovan. Medelvindhastigheten under året var 2,7 m/s. Spridningen från en olycka blir värre i olyckans närhet om lägre värde används. För aktuellt planområde innebär detta att relativt låga riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 41 (55) vindhastigheter ansätts. I analysen har 1,0 m/s använts för svag vind samt 5 m/s för stark vind. Sannolikheten för de två fallen ansätts till: S svag vind = 0,5 S stark vind = 0,5 B3 Vindriktning Vindriktningen inverkar vid spridning av giftig gas. Vid vindriktning bort från området bedöms ej personer som vistas på området kunna omkomma. Ingen väderdata uppdelad efter de 8 vindriktningarna finns specifikt för Osby. Av den anledningen har två av de närmast förekommande mätstationerna använts, en i norr och en söder om Osby. Snittet mellan dessa har antagits gälla för Osby. Följande vinddata har uppmätts för Ljungby och Hörby (%) [21]: N NO O SO S SV V NV Lugnt Ljungby 8,9 7,0 10,4 14,2 11,6 14,9 21,1 9,9 2,2 Hörby 6,0 8,6 15,8 11,3 9,3 14,8 19,6 8,1 6,5 Snitt 7,5 7,8 13,1 12,8 10,4 14,9 20,4 9,0 4,4 Observera att värdena anger varifrån det blåser. Det blåser mot planområdet vid vindriktning från S, SO, O, NO. Detta motsvarar 44,1 % av fallen. Det blåser från planområdet vid vindriktning från N, NV, V och SV vilket motsvarar 51,8 % av fallen. Frekvensen för vindstilla (lugnt) fördelas på båda fallen vilket ger: Vindriktning mot området: 46,3 % Vindriktning bort från området: 54,0 % Om dessa summeras blir dock summan ej 100 %. Vid omräkning av värdena ger detta följande sannolikheter för vindriktning mot respektive bort från området: S mot området = 0,46 0,4195/(0,4195+0,5655)=0,462 S från området = 0,54 0,5655/(0,4195+0,5655)=0,538 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 42 (55) Bilaga C Konsekvensberäkningar C2 Olycka med brandfarlig gas Mängden brandfarlig gas i en vagn antas till ca 40 ton. Vidare antas att det är tryckkondenserad gasol i samtliga vagnar eftersom gasol har en låg brännbarhetsgräns och medföra att antändning kan inträffa på ett längre avstånd från olycksplatsen än med andra gaser. Gasol utgörs av propan, butan eller en blandning av båda ämnena. I följande beräkningar antas att gasolen består av ren propan. Två olika utsläppsstorlekar (för jetflamma och gasmoln) antas enligt följande: - Litet - punktering (hålstorlek 20 mm) - Stort - medelstort hål (hålstorlek 50 mm) För respektive scenario beräknas, med simuleringsprogrammet ALOHA, konsekvenserna av de möjliga följdhändelserna vid olycka med brandfarlig gas: - jetflammans längd vid omedelbar antändning - det brännbara gasmolnets volym - området som påverkas vid en BLEVE För jetflamma och brinnande gasmoln varierar skadeområdet med läckagestorlek, tiden till antändning samt vindhastighet. Beroende på om läckage inträffar i tanken i gasfas, i gasfas nära vätskefas eller i vätskefas kan utsläppets storlek och konsekvensområde variera. I beräkningarna antas att utsläppet sker nära vätskefas, då detta ger värden mellan det sämsta och bästa utfallen. De värsta konsekvenserna uppstår om utsläppet sker i vätskefasen. De indata som använts i ALOHA för att simulera konsekvensområden för jetflamma, gasmoln och BLEVE presenteras nedan: - Lagringstemperatur: 10 C - Lagringstryck: 7 bar övertryck - Utströmningskoefficient (Cd): 0,83 (Rektangulärt hål med kanterna fläkta utåt) - Tankdiameter: 2,5 m - Tanklängd: 19 m - Tankfyllnadsgrad: 75 % - Tankens vikt tom: 50 000 kg - Designtryck: 15 bar övertryck - Bristningstryck: 4*designtrycket - Lufttryck: 760 mmhg - Omgivningstemperatur: 10 C - Relativ fuktighet: 50 % - Molnighet: halvklart riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 43 (55) - Omgivning: bebyggt - Vindhastighet: 3 m/s - Stabilitetsklass D Planområdet börjar som närmast ca 40 m från järnvägen. Vid bedömningen av antalet omkomna antas 10 % av de som befinner sig inom 5 meter från påverkad fasad för gasmolnsexplosion. Andelen baseras på uppskattad fönsterarea 20 %, att 50 % av fönstren spricker vid explosion och att personer närmast fönstren genast omkommer. Vid ett stort utsläpp kan hela byggnaden inneslutas av ett exploderande gasmoln, vilket åskådliggörs i Figur 14. Vid ett mindre utsläpp påverkas endast fasaden närmast järnvägen, se Figur 15. Figur 14 gasmoln vid litet utsläpp Figur 15 gasmoln vid stort utsläpp För jetflamma och BLEVE antas 25 % omkomma inom konsekvensområdet. Enligt beräkningar blir en jetflamma maximalt 28 meter lång och påverkar därmed inte planområdet, till skillnad från en BLEVE som innesluter hela planområdet (diameter 192 m). I Figur 16 och Figur 17 åskådliggörs händelsernas konsekvensområde. Strålningsintensiteten är vald utifrån vad som ger andra gradens brännskada i 10%, 50% respektive 90% av fallen under tidsperioden 10 sekunder. I Tabell 7 och Tabell 8 redovisas påverkan på planområdet samt förväntat antal omkomna vid de olika händelserna. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 44 (55) Figur 16 Konsekvensområde Jetflamma Figur 17 Konsekvensområde BLEVE Tabell 7. Skadeområdets utsträckning inom planområdet. Händelse Läckagestorlek Antändning Påverkat skadeområde BLEVE - Diameter 200 m Hela planområdet Hål i tank nära vätskeyta Punktering (20mm) Jetflamma Fördröjd gasmolnsexplosion 50 x 50 m, fasad mot järnväg och 5 m inåt. Stort hål (50 mm) Jetflamma Fördröjd gasmolnsexplosion 28 m, ingen påverkan 100 x 100 m, 5 m inåt från all fasad, Tabell 8. Förväntat antal omkomna i olyckor vid olika personantal inom området. Händelse Högsta personantal (10 % av tiden) Normalt personantal (40 % av tiden) Lägsta personantal (50 % av tiden) Jetflamma 0 0 0 (20 mm) Fördröjd 8 7 1 gasmolnsexplosion (20 mm) Jetflamma 0 0 0 (50 mm) Fördröjd 43 34 4 Gasmolnsexplosion BLEVE 500 400 100 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 45 (55) C3 Olycka med giftig gas Klor är en av de vanligaste och även giftigaste gaserna som transporteras på aktuell järnväg. Klorgas har använts i beräkningarna och antagits gälla även för andra vanligt förekommande gaser, exempelvis ammoniak, som har betydligt mildare effekter på människors liv och hälsa. Mängden giftig gas i en vagn antas uppgå till ca 55 ton. För att bestämma hur stor del av planområdet som utsätts för klorkoncentrationer som kan vara dödliga används simuleringsprogrammet ALOHA. De indata som använts för att simulera konsekvensområdet vid utsläpp av klorgas presenteras nedan: - Kemikalie: Klor - Emballage: Järnvägsvagn (55 ton) - Tank med utformning som för C2, brandfarlig gas - Bebyggelse: Bebyggt - Lagringstemperatur: 10 C - Omgivningstemperatur: 10 C - Molnighet: Halvklart - Vindhastighet: 1 m/s och 5 m/s - Stabilitetsklass B och D Simuleringen utförs med två hålstorlekar, runda hål med 0,02 m respektive 0,05 m i diameter. Hålet antas uppstå 1 m ovan mark vilket leder till tvåfasutströmning. Detta ger betydligt högre massflöde än ett hål i tankens topp, men mindre än ett utsläpp i vätskefasen. Som gränsvärde för klorgas väljs AEGL 30min = 28 PPM samt LC50 60min = 300 PPM. AEGL 30min är den koncentrationen i luft där en population upplever livshotande hälsoeffekter eller död. Gränsvärdet är betydligt lägre än exempelvis LC50 60min där halva populationen förutsätts omkomma av sina skador. Andelen döda eller permanent skadade i en population som utsätts för AEGL 30min antas därmed uppgå till 10 %. Planområdet utgörs av en byggnad omsluten av väggar och tak vilket innebär att koncentrationen giftig gas inte genast påverkar inomhusmiljön. Koncentrationen stiger succesivt då gasen tränger in genom springor, öppna fönster samt ventilationsöppningar. Hänsyn till byggnadens skyddande förmåga tas genom beräkning av inträngande gas med ALOHA, 0,25oms/h. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 46 (55) Händelse Vindstyrka Påverkat planområde 6,5 kg/s 1 m/s Hela planområdet inneslutet 6,5 kg/s 5 m/s Hela planområdet inneslutet 33 kg/s 1 m/s Hela planområdet inneslutet 33 kg/s 5 m/s Hela planområdet inneslutet Cmax ute Cmax inne 363000 ppm 4960 ppm 12700 ppm 692 ppm 554000 ppm 4710 ppm 64200 ppm 1690 ppm De maximala värdena utomhus och inomhus blir förhållandevis höga. Exponeringstiden blir dock kortvarig då utflödet snabbt avtar med sjunkande vätskemängd i tanken. Efter cirka 5 minuter återgår koncentrationen klor till betydligt lägre nivåer, vilket tydliggörs i Figur 18. Figur 18 visar utvändig tidsberoende koncentration av klor [ppm] 40 m från utsläppsplatsen, ALOHA. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 47 (55) På grund av den korta exponeringstiden är det inte troligt att hela byggnaden påverkas av höga koncentrationer, bara mindre rum och ytor. På den korta tiden beräknas 10 % av byggnaden drabbas av dödliga koncentrationer av klorgas. Vid beräkning av antalet omkomna antas ett värde >4000 PPM motsvara effekterna för LC50 60min och <4000 PPM motsvara AEGL 30min. Tabell 9. Antal förväntade omkomna i olyckor med giftig gas vid olika antal personer inom området. Händelse Högsta personantal (10 % av tiden) Normalt personantal (50 % av tiden) Lägsta personantal (40 % av tiden) Litet läckage, 1 m/s 100 80 20 Litet läckage, 5 m/s 20 16 4 Stort läckage, 1 m/s 100 80 20 Stort läckage, 5 m/s 20 16 4 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 48 (55) C4 Olycka med brandfarlig vätska. Brandfarliga vätskor kan potentiellt göra skada på människor i planområdet då de vid antändning ger värmestrålning. I detta avsnitt beräknas strålningens intensitet för de olika utsläppscenarierna med brandfarlig vätska, samt antal personer som omkommer. Strålningen från pölen beräknas enligt beräkningsmodell från FOA [22]. Data har valts för Bensin detta då bensin har högst energivärde och förbränningshastighet av de olika typer av bränsle som kan vara aktuella vilket gör beräkningen konservativ. Konsekvenserna för tre storlekar på utsläpp som antänds har beräknats. Dessa storlekar har antagits utifrån förutsättningarna angivna i bilaga A. Ett stort läckage bedöms kunna ge en pölarea på 300m 2 och ett mellanstort på 150m 2. Följande data gäller för bensin [22]: Förbränningshastighet b = 0,048 kg Energivärde h c = 43,7 10 6 J kg Vid en pölbrand med en cirkulär pöl approximeras flammans geometri med en cylinder där flammans diameter, d f är lika stor som pölens diameter, d p. Flammans höjd, h f, kan beräknas enligt: b h f = d p 42 ( ) ρ a g d p m 2 s 0,61 där b = förbränningshastigheten i kg enligt ovan, m 2 s ρ a = luftens densitet = 1,29 kg m 3 g = tyngdaccelerationen = 9,81 m s 2 formel C1 Denna formel gäller under förutsättning att 0,8 < h f / d f < 4. Flamman fluktuerar naturligt och den höjd som beräknas är den genomsnittliga flamhöjden under brandförloppet. Då pölen antas vara är cirkulär och flamgeometrin en cylinder är d f = d p och beräknas utifrån grundläggande cirkelgeometri. Detta ger d f = d p = 13,8 m för en pölbrand om 150 m 2 respektive 19,5 m för en pölbrand om 300 m 2. Strålningen per ytenhet från flamman beräknas enligt: riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 49 (55) P = 0,35 b h c 1 + 4h f / d f formel C2 där h c = energivärdet i J enligt ovan. Faktorn 0,35 utgör den andel av den kg totala energin som omsätts till strålningsvärme. Vidare beräknas strålningen från en ideal svartkropp blir enligt Stefan- Boltzmanns lag: P s = σ T 4 formel C3 där P s = utstrålad effekt [ W m 2 ], σ = 5,67*10-8 [ W m 2 K4] (Stefan-Boltmanns konstant) och T = temperaturen [K]. Approximationen med strålning från svartkropp ger konservativa värden på värmestrålning. Vid större pölbränder antas strålningen normalt ha sitt ursprung i flammas mitt och här ligger emissionsfaktorn (ε) nära 1 varför denna approximation anses rimlig. Närmare flammans mantelyta minskar emissiviteten snabbt. En beräkning baserad på att all strålning kommer från flammans mitt är därför konservativt. Värmestrålningen från en yta 1 som faller in mot en yta 2 på ett visst avstånd kan då beräknas som: P 12 = P 1 τ a F 12 formel C4 Där P 12 = infallande strålning från 1 till 2 [ W m 2 ], P 1 = strålningen från yta 1 [ W m2 ] F 12 = vinkelkoefficienten för 1 mot 2. Den atmosfäriska tranmissionsförmågan, τ a, har att göra med det faktum att den utsända strålningen delvis absorberas av luften mellan strålkällan och mottagaren. Den atmosfäriska transmissionsförmågan kan skrivas enligt: τ a = 1 α w α c formel C5 Där α w = absorptionsfaktorn för vattenånga och α c = absorptionsfaktorn för koldioxid. Båda faktorerna beror på respektive ämnes partialtryck, avståndet som strålningen färdas från den strålande ytan till mottagaren, strålningens temperatur och omgivningens temperatur. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 50 (55) α w och α c bestäms grafiskt utifrån flamtemperaturen och partialtryck från figur 11.2 i [22]. Vinkelkoefficienten (F) definieras som den andelen av strålningen från en yta i alla riktningar som träffar en annan yta (vid fullständig transmissionsförmåga). Den är en rent geometrisk faktor som kan bestämmas för varje ytkonfiguration. Vinkelkoefficienten bestäms grafiskt för en cylinder från figur 11.3 i [22]. Beräkningar utförs vidare utifrån ovanstående förutsättningar för de två olika pölareorna. Flamhöjd ges av formel C1, utfallande strålning av formel C2 och temperatur genom att stoppa in resultat från C2 i formel C3. Resultaten samlas i tabell 10. Tabell 10. Initial egenskapsberäkning för pölbrand Pölbrandsarea Flamhöjd (m) Utfallande strålning (kw/m 2 ) 150 m 2 17,4 124 1217 300 m 2 22,2 136 1243 Temperatur på den strålande ytan/flammans mitt (K) Mättad vattenångas tryck vid 100 % luftfuktighet och 20 C är p w = 2340 Pa. Luftfuktighet på 50 % antas vilket ger p w = 1170 Pa. Absorptionsfaktorer och transmissionsförmåga bestäms för detta värde i kombination med flammans temperatur. Utifrån höjden på flammorna, pölens radie och avståndet till mottagaren bestäms ett antal olika vinkelkoefficienter. Värmestrålning på olika avstånd beräknas sedan enligt formel C4. Skadenivån bestäms förutom av strålningsnivån även av strålningens varaktighet. För beräkning av skador på människor redovisas i tabell C4 nedan en varaktighet på 10 s som en rimlig tid tills man satt sig i säkerhet. Sambandet mellan strålningens varaktighet och skador på människan beskrivs av probitfunktionen t P 4 3. Om denna tidsvägda strålningsdos är över 3 10 6 s (W m 2 ) 4 3 finns en risk för 2:a gradens brännskador. Risken ökar sedan exponentiellt med ökad strålning. Sannolikheten för andra gradens brännskador utläses sedan ur figur 11.9 i [22]. Den andel av människokroppen som är oskyddad vid normalt påklädda personer (huvud, nacke, händer och underarmar) är ca 20 % av kroppen. I de fall då 20 % av kroppen får brännskador antas att ca 15 % av befolkningen med en jämn åldersfördelning dör av skadorna [22]. Således beräknas först andelen riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 51 (55) som får andra gradens brännskador, därefter antas 15 % av dessa omkomma av skadorna. Beräkningsresultat sammanställs i tabell 11. Tabell 11. Beräkningsresultat strålning och konsekvens av pölbrand. Brand L w c τ a F max P 12 t*p 4/3 x10 6 2:a gr brännskada (%) Andel döda (%) 300 m 2 150 m 2 10 0,11 0,02 0,87 1 118 58 100 15 15 0,14 0,02 0,84 0,4 46 16 95 14 20 0,16 0,03 0,81 0,3 33 11 80 12 25 0,17 0,03 0,8 0,25 27 8 50 7,5 30 0,18 0,03 0,79 0,17 18 5 8 1,2 35 0,20 0,03 0,77 0,15 16 4 3 0,5 40 0,22 0,03 0,75 0,10 10 2 0 0 50 0,23 0,03 0,74 0,08 8 2 0 0 60 0,25 0,04 0,71 0,06 6 1 0 0 10 0,11 0,02 0,87 0,45 48,6 17,7 99 15 15 0,14 0,02 0,84 0,27 28,2 8,6 60 9 20 0,16 0,03 0,81 0,20 20,1 5,5 10 1,5 25 0,17 0,03 0,8 0,14 13,9 3,3 2 0,3 30 0,18 0,03 0,79 0,09 8,8 1,8 0 0 35 0,20 0,03 0,77 0,08 7,7 1,5 0 0 40 0,22 0,03 0,75 0,06 5,6 1,0 0 0 50 0,23 0,03 0,74 0,04 3,7 0,6 0 0 60 0,25 0,04 0,71 0,03 2,6 0,4 0 0 L = Avstånd från pölbrandens mittpunkt w, c = absorptionsfaktorer för vattenånga och koldioxid τa = transmissionsförmåga F max = vinkelkoefficient P 12 = infallande strålning Sammanfattningsvis kan det konstateras att pölbrand inte utgör en risk för planområdet. Konsekvensområdet sträcker sig 35 m från brandens centrum vid en stor pölbrand samt 25 m vid en mellanstor pölbrand. Dessutom befinner sig personer inom planområdet bakom väggar och fönster, vilket ytterligare skyddat mot strålningen. Vid en stor pölbrand kan den inkommande strålningen uppgå till 10kW/m2 mot fasad. Det kan inte uteslutas att detta med tiden medför att brännbara delar antänds. Det är endast en stor pölbrand som bedöms ha potential att antända byggnadsdelar och på så vis påverka personer inomhus med de förutsättningar som är angivna i Bilaga A. Detta eftersom de mindre riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 52 (55) pölbrändernas konsekvensområde inte antas nå fram till någon fasad och att massavbrinningen gör att strålningsnivåerna minskar med tiden. Byggnaden ska dock dimensioneras för att klara normala utrymningssituationer Det är också rimligt att anta att personer i planområdet varseblir den stora branden utanför därmed utrymmer byggnaden på ett säkert sätt innan den antänts. Som jämförelse kan även sägas att Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering [24] anger som gränsvärde för godtagbar exponering mot intilliggande byggnad är 15 kw/m 2 under minst 30 minuter, dvs 50% högre än vad en stor pölbrand ger enligt beräkning. Eftersom en pölbrand inte ger direkt påverkan på planområdet så bedöms inga personer omkomma vid en olycka med brandfarlig vätska. Eventuella personer som befinner sig mellan spåret och planområdet har inte tagits hänsyn till. riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 53 (55) C5 Olycka med klass 5 oxiderande ämne. De två konsekvenserna av olycka med klass 5 oxiderande ämne är pölbrand och explosion. Tillgången på organiskt material som ämnet kan reagera med antas vara begränsat till mängden drivmedel i godsvagnen, vanligen inte mer än 400 kg. Pölbrand Pölbrand antas ge samma konsekvenser som en medelstor pölbrand från farligt gods klass 3. För konsekvensberäkning se avsnitt C4. Planområdet kommer ej att påverkas vid en olycka. Konsekvensområdet sträcker sig 25 m från flammans mittpunkt, att jämföra med avståndet mellan planområde och järnväg som uppgår till 40 m. Inga personer inom planområdet antas omkomma. Explosion Vid en detonation bildas en kraftig tryckvåg som rör sig ut från explosionscentrum. Det första som träffar observationspunkten är en mycket snabb tryckökning till piktrycket, därefter sjunker trycket ner till omgivningstrycket. I takt med ökat avstånd avtar också trycket. Piktrycket är av speciellt intresse då en stark tryckvåg kan krossa glas, rasera byggnader eller leda till omedelbara dödsfall. Utöver avståndet beror piktrycket på mängden bränsle och explosivämne. För att beräkna piktrycket utnyttjas uppmätt data för sprängmedlet TNT. Normalt brukar inte mer än 400 kg oxiderande ämne transporteras i en vagn, varför mängden TNT sätts till 400 kg. Att utföra beräkningen utifrån att explosivämnet TNT bedöms vara ett konservativt antagande. Tryck vid följande avstånd beräknas: 20 kpa, fönster krossas 20 kpa, byggnader skadas 180 kpa, gräns för dödliga skador för 1 % av populationen Följande ekvationer används vid beräkningen: ln(z) = 4,13 0,862 ln(p 0 ) + 0,0371 ln(p 0 ) 2 z = r m 1 3 TNT P 0 = tryck vid ett visst avstånd från explosionscentrum [kpa] riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 54 (55) r = avstånd från explosionscentrum [m] m TNT = massa TNT som antas delta i explosionen [kg] Resultatet från beräkningar sammanfattas i nedanstående tabell: Tryck [kpa] Avstånd Planområdes Kommentar [m] area [m 2 ] >180 0-14 0 Individer omkommer. Planområdet drabbas ej pga avstånd från järnväg. 180-20 14-48 430 Tryckvågen når byggnaden med en kraft som överstiger 20 kpa. Delar av byggnaden raseras. 20-10 48-77 2100 Fönster spricker upp till 77 m från explosionscentrum. Inga dödsfall inträffar. Tryckvågen orsakar skador på byggnaden längs med fasaden närmast spåret, se bredvidliggande figur. En kollaps av byggnaden sker 8 m in i byggnaden och en tredjedel av personerna som befinner sig i området antas omkomma. Totalt drabbas tre våningsplan om 430 m 2 vardera. Halva golvarean antas vara möblerad. Antal döda i detta scenario redovisas i tabell 12. Tabell 12. Antal döda till följd av explosion av farligt gods klass 5 för hög, medel respektive låg personbelastning. Personbelastning Antal döda Hög 71 Normal 57 Låg 7 riskutredning tandläkaren 1

RISKUTREDNING 2016-04-05 55 (55) Frekvenser från bilaga A ger en relation mellan frekvenser och konsekvenser som visas i Error! Reference source not found.. riskutredning tandläkaren 1

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-23 Sida 1(2) Samhällsbyggnadsförvaltningen Kettil Svensson 0709 318 376 kettil.svensson@osby.se Ny detaljplan för del av Killeberg 1:1 Dnr SBN/2019:181 214 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Ge samhällsbyggnad i uppdrag att påbörja planarbete för del av Killeberg 1:1, Killeberg 3:39 och Killeberg 3:40. Sammanfattning av ärendet Under en tid har nya skol- och förskolemöjligheter samt indrottshall i Killeberg diskuterats. I den fördjupade översiktsplanen för Killeberg-Loshult, beslutad i kommunfullmäktige 2016-02-08, pekas marken precis väster om idrottsplatsen ut som utvecklingsområde för bostäder och service. Marken ägs av Osby kommun och är betecknad Killeberg 1:1. Gällande stadsplan (antagen av fullmäktige i Osby 1984-09-03) anger park, plantering och bostadsändamål i 1 våning för den aktuella marken. Översiktsplanen pekar ut området som enbart område för bostäder, cirka 20-25 nya bostäder. Elljusspåret som utgår från idrottsplatsen behöver läggas om vid en exploatering enligt översiktsplanen. Eftersom Killberg 1:1 är en stor fastighet ges möjlighet att vara flexibel i placeringen av de nya lokalerna. Även området som den fördjupade översiktsplanen pekar ut är relativt stort och inte exakt i sin placering. Mer exakt placering blir ett närmare arbete i detaljplaneskedet. Kartan visar det aktuella området. Det gula är kommunägd mark. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post samhallsbyggnad@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Sida 2(2) Beslutsunderlag Översiktsplan för Osby kommun antagen 2010-11-29 av kommunfullmäktige. Fördjupade översiktsplanen för Killeberg-Loshult, antagen i kommunfullmäktige 2016-02-08. Mathias Karlsson Samhällsbyggnadschef Kettil Svensson Planarkitekt FPR/MSA Beslutet skickas till: Kettil Svensson Samhällsbyggnad

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-21 Sida 1(1) Samhällsbyggnad Mathias Karlsson 0479528122 mathias.karlsson@osby.se Delegationsordning, Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN/2019:42 002 Samhällsbyggnad förslag till Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att anta förslaget till ny delegationsordning, daterad 2019-05-21. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämndens gällande delegationsordning 2019-02-20, 27, föreslås revideras med beloppsgränser för upphandling samt tillägg gällande dataskyddsdirektivet GDPR. Beslutsunderlag Bilaga 1, förslag till ny delegationsordningen daterad 2019-05-21. Mathias Karlsson Förvaltningschef Beslutet skickas till Mathias Karlsson, samhällsbyggnadsförvaltningen Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnad 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post samhallsbyggnad@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Delegationsordning Samhällsbyggnadsnämnden Gäller fr.o.m.xxxxx Antagen av Samhällsbyggnadsnämnden 2019-05 1

Allmänt om delegering av beslutanderätt (6 kap. 37-39 kommunallagen (KL)) Vad innebär delegering? Delegering innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över från nämnden till ett utskott, till en ledamot eller ersättare eller till en anställd hos kommunen (=delegaten). Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett beslut av nämnden och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut, men kan när som helst återkalla ett delegeringsuppdrag. Nämnden kan också föregripa ett beslut genom att överta beslutanderätten och själv fatta beslut. Motsvarande gäller om en förvaltningschef vidaredelegerat sin beslutanderätt i enlighet med vad som anges nedan under rubriken Vidaredelegation Förutsättningar för nämndens delegationsrätt Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste kommunfullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera vissa verksamhetsområden eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegationsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Vad kan delegeras Nämndens delegationsrätt delegeringsförbud (6 kap. 38 KL) Någon klar gräns för vad som är möjligt att delegera eller inte, finns inte. En bedömning görs utifrån hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation. Nämnden får inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden. 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, d.v.s. nämndens övergripande ansvar för verksamheten, 2. framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, 3. yttranden i anledning av att beslut av nämnden i sin helhet överklagats, 4. yttranden i anledning av att kommunfullmäktiges beslut överklagats, 5. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 1, 6. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, Delegering eller verkställighet Det är skillnad mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte exakt att avgöra. 1 Ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och där den politiska bedömningen är avgörande. 2

Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bland annat av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att den som beslutar måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det rör sig till exempel om att tillämpa en fastställd taxa eller där klara riktlinjer anger förhållningssätt. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan inte överklagas. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en delegat fattar beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte existerar i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om den som beslutet avser är i god tro och det rör ett civilrättsligt förhållande. Vem kan man delegera till? (6 kap. 37 KL) En nämnd kan lämna delegeringsuppdrag till ett utskott en ledamot eller ersättare i nämnden eller en anställd hos kommunen. Ett delegeringsuppdrag kan inte lämnas till flera anställda i grupp, till en anställd tillsammans med en ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering, en anställd i av kommunen hel- eller delägt aktiebolag, en konsult eller motsvarande. Det bör, i delegationsordningen eller på annat sätt, klart anges vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 KL) En nämnd får enligt KL uppdra åt ordförande eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Anmälan av delegationsbeslut (6 kap. 35 och 37 KL) Beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden. Syftet med anmälan är att nämndens informations- och kontrollbehov ska tillgodoses, dessutom har det betydelse för när beslutet vinner lagakraft. Vidaredelegation (6 kap. 37 KL) Förvaltningschef får överlåta hela eller delar av sin beslutanderätt enligt denna delegationsordning till en annan anställd inom samhällsbyggnadsförvaltningen även i de ärenden där vederbörande endast anges som ersättare. Ett beslut som fattas med stöd av sådan vidaredelegation ska anmäls till förvaltningschefen som i sin tur anmäler delegationsbeslutet till nämnden. Vidaredelegation är bara tillåten i ett steg, vilket innebär att den som av en förvaltningschef fått rätt att fatta beslut inte i sin tur kan delegera vidare denna 3

beslutanderätt. 4

Allmänna bestämmelser och regler för samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning Vid förhinder för delegaten Vid förhinder för delegat inträder i denna delegationsordning angiven ersättare som delegat. Om inte annat anges i denna delegationsordning inträder vid förhinder för någon av samhällsbyggnadsförvaltningens chefer, förvaltningschefen som såväl delegat som ersättare för delegat. I övrigt gäller generellt att vid förhinder för delegat inträder vid förhinder för denne i första hand den som förordnats som ersättare och i andra hand närmast överordnad chef. Med förhinder avses frånvaro i anledning av sjukdom, tjänstledighet, semester eller tjänsteresa. Ärenden av principiell betydelse, tillämpning av policy m.m. En delegat ska överlämna beslutanderätten i ett ärende till nämnden om ärendet är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet ska beslutas av nämnden. En delegat ska följa polices och riktlinjer som antagits av Osby kommun inom olika områden. En delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive förvaltnings/enhets budget eller inom ramen för beslutad kostnadskalkyl för visst projekt. Vid överklagande av beslut och domar, inhibitionsansökan och yttranden Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut, besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegatens beslut samt begära inhibition av överklagat beslut, ompröva överklagat beslut. Undertecknande av handlingar Avtalstecknande och undertecknande av handlingar är inte några beslut och ska därför inte anges i delegationsordningen. Beslut att ingå ett avtal kan dock vara ett beslut och kan delegeras, men det innefattar inte rätten att skriva under själva avtalet. Nämnden kan fatta särskilda beslut om rätten att underteckna handlingar för förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde, dvs. beslut om firmateckningsrätt. Av Reglemente för Osby kommun i kapitel 1 Övergripande bestämmelser, som gäller för kommunens samtliga nämnder, framgår i 14 Undertecknande av handlingar att skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska undertecknas av ordföranden, eller vid förhinder för denne av vice ordföranden, och kontrasigneras av förvaltningschefen. Nämnden får i övrigt besluta vem som ska underteckna handlingar inom nämndens område. 5

Detta innebär att ovanstående ska gälla vid alla skriftliga kontakter med utomstående avseende beslut från nämnden. Utfärdande av fullmakt Förvaltningschef kan, enligt punkt 2.1 i delegationsordningen, utfärda fullmakt att föra kommunens talan vid/inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av olika slag. Härigenom kan en tjänstepersons befogenhet utvidgas utöver det som gäller inom delegationsordningen. Av fullmakten ska framgå vem som ges fullmakten, för vilket ärende fullmakten gäller och under vilken tidsperiod fullmakten är giltig. En förutsättning för utfärdandet av en fullmakt är naturligtvis att den som skriver under fullmakten själv har beslutanderätten avseende den aktuella frågeställningen. Anmälan av beslut fattade på delegation Samtliga beslut som fattats på delegation ska anmälas till nämnden. Respektive delegat noterar beslut på särskild blankett och kopia av underlaget till beslutet ska bifogas. Överklagande av beslut Delegatens beslut kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut. Inom svensk förvaltningsrätt förekommer två (2) huvudtyper av överklagande, förvaltningsbesvär och laglighetsprövning. Vid förvaltningsbesvär prövar besvärsmyndigheten både beslutets laglighet och lämplighet och om överklagandet bifalls så kan besvärsmyndigheten inte bara upphäva beslutet utan också ändra dess innehåll eller ersätta det med ett nytt beslut. Vid förvaltningsbesvär varierar besvärsinstanserna efter vilket lagstiftningsområde det gäller. Vid laglighetsprövning sker endast en prövning av beslutets laglighet. Om överklagandet bifalls så kan besvärsmyndigheten upphäva det överklagade beslutet, men inte ersätta det med ett nytt beslut. Vid laglighetsprövning är förvaltningsrätten den första besvärsinstansen. 6

Förkortningar Lagar/Avtal BrB Brottsbalken (1962:700) DataskyddsL Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning FvL Förvaltningslag (1986.223) GDPR Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. KL Kommunallag (2017:725) LLR LEH LFF LOU LSO Lagen om lägenhetsregister Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Lag (1992:1528) om offentlig upphandling Lag (2003:778) om skydd mot olyckor OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PBL Plan och bygglag (2010:900) Säf Säkerhetsskyddsförordningen (2003:778) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TrF Trafikförordningen (1998:1276) Förkortningar delegater AU Ord Vice FC TI CK BCK CT DC PL GT C KCV Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Ordförande samhällsbyggnadsnämnden Vice ordförande samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen Trafikingenjör Chef kost- och lokalvårdsenheten Biträdande chef kost- och lokalvårdsenheten Chef tekniska enheten Driftchef Planarkitekt Gis-tekniker Controller Kontaktcentervägledare 7

1. Allmänna frågor Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 1.1 Beslut att lämna ut handling fattas, efter sekretess-prövning och prövning enligt GDPR, av den som har handlingen i sin vård. 1.2 Beslut om att lämna ut handling till annan myndighet i enlighet med skyldighet att bryta sekretess 1.3 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild Närmast ansvarig chef FC TF, OSL, GDPR Närmast ansvarig chef FC 10 kap 15 OSL Närmast ansvarig chef FC 6 kap 7 och 10 kap 14 OSL * Besvärshänvisning bifogas beslutet 1.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 1.5 Beslut om omprövning av delegationsbeslut skall ske samt omprövning av beslutet 1.6 Prövning av att överklagande skett i rätt tid samt avvisning av överklagande som kommit in för sent 1.7 Prövning om överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent, i de fall där ursprungsbeslutet inte fattats på tjänstemannadelegation, inom nämndens ansvarsområden. 1.8 Avge yttrande med anledning av överklaganden av delegationsbeslut FC 12 kap 6 SOL DataskyddsL Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Närmast ansvarig chef Delegaten i ursprungsbeslutet FC FC FC FC 27 FvL 24 1 st FvL 1.9 Beslut i ärende till nämnden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas Ord Vice 6 kap 6 KL 1.10 Avvisande av ombud till sammanträde Ord Vice 9 FvL 1.11 Besluta om övergripande rutiner utifrån fastställda riktlinjer 1.12 Ansökningar om projektmedel, EU-bidrag m.m. hos Länsstyrelsen, ESF m.fl. FC Ord och Vice FC 1.13 Tecknande av samverkansavtal med andra myndigheter. 1.14 Fastställande av cafeteriapris utifrån självkostnadsprincip FC CK Ord BCK 8

2. Juridiska och allmänna ärenden, arkiv, nämndadministration, kommunikation Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 2.1 I nämndens ställe avge yttrande i ärenden om remisstiden inte medger att ärendet hinner behandlas på ordinarie sammanträde. 2.2 Beslut i ärende till nämnden som är så brådskande att avgörande inte kan inväntas AU Ord och Vice gemensamt Ord Vice 6 kap 36 KL 2.3 Utse dataskyddsombud FC Art 37 GDPR 2.4 Beslut om antagande och revidering av nämndens dokumenthanteringsplan 2.5 Beslut att ta ut en avgift eller att inte tillmötesgå en begäran på grund av att den bedöms uppenbart ogrundad eller orimlig 2.6 Beslut om utlämnande av registerutdrag och beslut att avvisa begäran om registerutdrag. 2.7 Besluta om den registrerades rätt till rättelse FC 2.8 Besluta om den registrerades rätt till radering FC 2.9 Besluta om den registrerades rätt till begränsning av behandling samt svaromål till tillsynsmyndigheten 2.10 Besluta om underrättelse till tredje man om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling 2.11 Beslut om den registrerades rätt till dataportabilitet FC 2.12 Beslut med anledning av den registrerades rätt att göra invändningar 2.13 Beslut att anmäla personuppgiftsincident, upprätta anmälan och sammanställa dokumentation 2.14 Fastställa en konsekvensbedömning avseende dataskydd FC 2.15 Underteckna personuppgiftsbiträdesavtal med instruktioner AU FC FC FC FC FC FC Ord och Vice gemensamt 2.16 Utse arkivansvariga AU Ord och Vice gemensamt 2.17 Utse arkivredogörare FC FC 3. Ekonomisk förvaltning och upphandling Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 3.1 Avskrivningar av fordringar intill ett belopp motsvarande högst ett (1) basbelopp i varje särskilt fall 3.2 Avskrivningar av fordringar AU Ord och Vice gemensamt 3.3 Utse personer för tidsbegränsad firmateckning hos banker, postgiro och post. 3.4 Avyttring/utrangering av inventarier, maskiner, fordon eller annan till kommunen tillhörig lös egendom till ett värde om FC Ord Vice 9

ett (1) prisbasbelopp fem (5) prisbasbelopp Mer än fem (5) prisbasbelopp 3.5 Beslut om upphandling till av Riksdagen fastställd beloppsgräns för direktupphandling enligt LOU och LUF (fn LOU 586.907 kronor, LUF 1.092.436 kronor) CT/CK FC AU FC Övriga åtgärder vid direktupphandling enligt kommunens Regler för inköp och upphandling 3.6 Beslut om egen upphandling och fastställande av upphandlingsdokument i upphandlingar över ett belopp motsvarande den av Riksdagen fastställda beloppsgränsen för direktupphandling, se punkten ovan. Respektive enhetschef inom sin enhet och inom av kommunfullmäktige beslutad befintlig budgetram. AU I ovan angivna upphandlingsärenden fatta beslut om Avbrytande av upphandling Tilldelning av kontrakt, Undertecknande av avtal. 3.7 Besluta om att delta i samordnad upphandling med annan upphandlande myndighet/enhet samt beslut om Fastställande av upphandlingsdokument, Avbrytande av upphandling, Tilldelning av kontrakt, Undertecknande av avtal, FC Kommundirektör i såväl kommun- som förvaltningsövergripande upphandling inom av kommunfullmäktige beslutad budgetram. 10

Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 3.8 Besluta om attesträtter FC 3.9 Beslut att bevilja handkassor- max 2 500 kr C FC 4. Personaladministrativa ärenden 2 Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 4.1 Beslut om anställning (Innan beslut om anställning fattas ska samråd ske med HR-enheten för att bevaka lagstadgade skyldigheter såsom omplacering, LAS m.m.) 4.2 Inrättande, indragning, ändring av tjänster och förändring av ledningsorganisation inom ramen för fastställd budget. 4.3 Träffa överenskommelse om lön eller ta ensidigt beslut om lön under pågående avtalsperiod * Efter samråd med HR-enheten 4.4 Meddela förbud mot/alternativt godkänna utövande av bisyssla 4.5 Träffa särskild överenskommelse med arbetstagare om avslutning av anställning * Efter samråd med HR-enheten 4.6 Avstängning * Efter samråd med HR-enheten 4.7 Disciplinpåföljd * Efter samråd med HR-enheten Närmast ansvarig chef FC FC FC AB 8 FC FC AB 10 FC AB 11 2 Samhällsbyggnadsnämnden är anställningsmyndighet för samtlig personal inom samhällsbyggnadsförvaltningen. 11

5. Planärenden, kart/geo-data Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 5.1 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i kommunens översiktsplan 5.2 Beslut om överenskommelse med sökande att planbesked får lämnas senare än inom fyra (4) månader från det att ansökan kom in 5.3 Beslut att påbörja arbete med upphävande av fastighetsplan genom att upprätta samrådshandlingar och genomföra samråd. 5.4 Yttrande över andra kommuners förslag till översiktsoch detaljplaner 5.5 Besluta om namn- och adressättning av gator, vägar, torg, parker, kvarter och motsvarande samt kommunens institutioner och anläggningar. PA FC PBL PA FC PBL PA FC PBL AU CT Ord och Vice gemensamt FC PBL 6.Teknik och service, mark och exploatering Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 6.1 Beslut i ärende om underhållsbidrag till enskilda vägar och vägsamfälligheter 6.2 Uthyrning, utarrendering, upplåtelse av mark och fastigheter förvaltade av samhällsbyggnadsnämnden för en tid av högst två (2) år 6.3 Hyra och arrendering av mark CT FC 6.4 Försäljning av skog upp till femhundra (500) kbm per objekt 6.5 Medge bebyggelse intill fastighetsgränsen, för fastigheter under kommunstyrelsens förvaltning 6.6 Hantera fastighetsjuridiska/lantmäteriärenden av formell art 6.7 Köp och försäljning av mark och byggnader inom detaljplan/översiktsplan upp till tre (3) basbelopp 6.8 Försäljning av fastigheter> tre (3) basbelopp upp till sex (6) basbelopp 6.9 Försäljning av fastigheter då principbeslut om pris fattats av samhällsbyggnadsnämnden 6.10 Yttrande till lantmäterimyndigheten angående fastighetsbildning där kommunen är sakägare 6.11 Förordnande av kommunjägare DC CT 6.12 Kommunens beställare gentemot SBVT FC CT TI CT CT CT CT CT FC CT CT CT FC DT FC FC FC AU FC FC 6.13 Ansöka om förrättning för exploateringssamverkan CT FC 6.14 Ansöka om förrättning enligt fastighetsbildningslagen eller anläggningslagen CT FC 12

7. Fastighet 7.1 Tecknande av hyresavtal CT FC 7.2 Uthyrning av lokaler förvaltade av samhällsbyggnadsnämnden för en tid om högst fem (5) år 7.3 Uppsägning/villkorsändring av hyresavtal *I samråd med berörd(-a) förvaltning(-ar) CT CT FC FC 8. Trafikärenden Nr Ärende Delegat Ersättare Lagrum 8.1 Trafikärenden, exempelvis framställningar till myndigheter, regionala organ m.fl. AU 8.2 Besluta om lokala trafikföreskrifter TI CT 8.3 Tillfälliga lokala trafikföreskrifter samt yttranden och framställningar om lokala trafikföreskrifter och trafiksäkerhetsfrågor TI CT 8.4 Ansvar för drift och underhåll Osby industrispår. Befogenhet att stoppa trafik vid brist i infrastruktur eller järnvägstrafik tills rättelse sker TI CT Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhetsstyrningssystem och övriga säkerhetsbestämmelser för infrastrukturförvaltare med säkerhetstillstånd samt järnvägsföretag med säkerhetsintyg (TSFS 2015:34) 8.6 Förordnande av parkeringsvakt TI CT Lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning 8.7 Beslut om parkeringstillstånd KCV TI Trafikförordningen, 13 kap, 8 9. Lagen om lägenhetsregister 9.1 Beslut om att fastställa belägenhetsadress GT CT 9.2 Beslut om att fastställa lägenhetsnummer GT CT 13

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-24 Sida 1(2) Samhällsbyggnad Anders Edwall 0479-52 81 23 anders.edwall@osby.se Fastighetsförsäljning Holma 5:1 Dnr SBN/2019:188 253 Samhällsbyggnad förslag till Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att uppdra åt förvaltningschefen att försälja del av Holma 5:1 och därmed slutförhandla och underteckna erforderligt köpeavtal och köpebrev. Sammanfattning av ärendet En fastighetsägaren till Holma 1:12 är intresserad av att förvärva del av fastigheten Holma 5:1. Holma 5:1 är en gammal torvtäkt som inte längre används, och där finns flertalet torvgravar inom området. Marken är för Osby kommuns vidkommande ej möjlig för vare sig framtida byggnationer eller att bedriva skogsbruk. Fastigheten inrymmer i dagsläget hagelbanan. Hagelbanan inklusive skyddsavståndet för hagelbanan försäljs inte. Fastighetsägarens intresse uppstår för framförallt möjlighet till jakt samt möjlighet att förenkla sin egna skogshantering genom att dra fram skogsvägar. Området som säljs är ca 2,35 ha och när förrättningen är färdig kan den komma att justeras upp eller ner, då skyddsavståndet till hagelbanan är det som styr. Markpriset är satt till 2 kr per kvm vilket innebär att intäkten blir ca 470 000 kr Finansiering Intäkt på ca 470 000kr Beslutsunderlag Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnad 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post samhallsbyggnad@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Sida 2(2) Kartskiss Mathias Karlsson Samhällsbyggnadschef Anders Edwall Chef Tekniska enheten Beslutet skickas till Chef Tekniska Enheten

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-05-24 Sida 1(2) Samhällsbyggnad Anders Edwall 0479-52 81 23 anders.edwall@osby.se Utredning förskola och grundskola i Osby tätort Dnr SBN/2019:62 291 Samhällsbyggnad förslag till Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott förslår Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna utredningen och uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att - Att bygga en ny förskola vid Klockarskogsskolan - Att genomföra de ombyggnadsåtgärder som krävs för att grundskolan ska kunna organiseras enligt F-6-skolor på Parkskolan samt Klockarskogsskolan och organisera Hasslarödsskolan till en 7-9-skola. Sammanfattning av ärendet Barn och utbildningsnämnden beslutade 2018-06-21, BSN/2018:59 128 följande: 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott får i uppdrag att presentera en tänkbar placering för ny 7-9-skola, alternativt F-6.skola, i Osby tätort. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott får i uppdrag att projektera ny 7-9- skola, alternativt F-6-skola, i Osby tätort. 3. Dessa förslag finansieras i enlighet med den flerårsplan 2019-2020 som fastställdes av kommunfullmäktige den 12 juni 2017. 71. Samhällsbyggnad har härmed tagit fram en rapport med förslag om hur grundskola samt förskola ska kunna lokaliseras i Osby tätort och önskar härmed om ett yttrande. Punkten 2 är ännu ej påbörjade då lokalisering behöver beslutas först. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Samhällsbyggnad 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post samhallsbyggnad@osby.se Hemsida www.osby.se Organisationsnr 212000-0902 PlusGiro 11 16 61-5 Bankgiro 281-6809

Sida 2(2) Barn- och utbildningsnämnden har yttrats sig enligt följande över rapporten. - Ärendet återremitteras till samhällsbyggnadsförvaltningen för att utredas vidare med fler alternativ kring nybyggnad alternativt ombyggnad av F-6 på Naturbruksområdet samt nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad av 7-9 parkskolan. Samt med tillägget att undantaget av Uteförskolan där det krävs ytterligare utredning om att Uteförskolan ska utgöra en egen enhet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer till yttrandet. Då samhällsbyggnadsnämnden begärde ett yttrande kan inte ärendet återremitteras och det är heller ej möjligt att återremittera mellan nämnder varpå samhällsbyggnadsförvaltningen tolkar återremissen som Barn- och utbildningsnämndens yttrande till rapporten. Gällande delen av yttrandet med möjligheten att inrätta ett 7-9 på parkskolan så svarar yttrar sig samhällsbyggnadsförvaltningen enligt nedan: Parkskolan har idag 356 elever vilket visat sig vara för många för både lokaler och matsal och därför kommer 7-9 att tillfälligt inrymmas på Naturbruk. Enligt rapporten kommer det att behövas plats för mellan 400-450 elever i en 7-9 skola och då förutsättningarna inte finns har samhällsbyggnadsförvaltningen valt att ej räkna på det alternativet. Gällande Uteförskolan, så berör inte Uteförskolans vara eller icke vara denna utredning då uteförskolan enbart är en förskoleavdelning vilket ej påverkar rapportens slutsats med att en ny förskola behöver byggas vid Klockarskogsskolan. Finansiering Förändringarna finansieras i flerårsplan samt hanteras i budgetberedningen. Beslutsunderlag Rapport Utredning förskola & grundskola i Osby tätort Yttrande från Barn- och utbildningsnämnden 2019-04-16 BUN/2019:164 Mathias Karlsson Samhällsbyggnadschef Anders Edwall Chef Tekniska Enheten Beslutet skickas till Chef Tekniska enheten Barn och utbildningsförvaltningen

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 1(14) Samhällsbyggnad, Mark och exploatering Utredning förskola & grundskola i Osby tätort SBN/2019:62

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 2(14) Sammanfattning Syftet med denna rapport är att visa på en möjlig lokalisering för förskolor och grundskolor i Osby tätort för att möta behovet fram till 2050, dvs så långt som SCBs barnprognos sträcker sig. Fokus i utredningen har varit att så kostnadseffektivt som möjligt ta fram ett alternativ där parametrar såsom var barn och elever är bosatta samt att fullmäktiges intentioner fullföljs. Intervjuer och möten med förvaltningschef, grundskolechef och förskolechef BUN. Insamlande av GEO-data för barn och elevunderlag. Genomgång av fullmäktigeberedningens betänkande, samt inventering och genomgång av samtliga förskolor och grundskolor i Osby tätort. Ekonomi Alternativ nybyggnation 247 mnkr. Alternativ naturbruk 239 mnkr. Valt alternativ Hasslarödsskolan 165 mnkr. Samhällsbyggnad rekommenderar att gå vidare med denna rapports slutsats. Att bygga en ny förskola vid Klockarskogsskolan Att organisera grundskolan enligt F-6-skolor på Parkskolan samt Klockarskogsskolan och organisera Hasslarödsskolan till en 7-9- skola.

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 3(14) Innehåll 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Problemområde...4 1.3 Syfte...4 1.4 Avgränsning...4 1.5 Metod...4 2 Resultat...5 2.1 Nulägesanalys grundskolor...5 2.2 Elevunderlag grundskola...6 2.3 Nulägesanalys förskolor...6 2.4 Barnunderlag förskola...7 2.5 Förslag framtida grundskoleplaceringar...8 2.6 Utredda men avfärdade förslag...9 2.7 Förslag framtida förskoleplaceringar...11 2.8 Sammanfattning förskolor...11 2.9 Ekonomi...11 2.10 Förutsättningar...12 2.11 Tidplan...12 3 Slutsatser och rekommendationer...12 Bilagor...14 Bilaga 1 Fullmäktigeberedningens betänkande...14

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 4(14) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Barn och utbildningsnämnden beslutade 2018-06-21, BSN/2018:59 128 följande: 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott får i uppdrag att presentera en tänkbar placering för ny 7-9-skola, alternativt F-6.skola, i Osby tätort. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott får i uppdrag att projektera ny 7-9-skola, alternativt F-6-skola, i Osby tätort. 3. Dessa förslag finansieras i enlighet med den flerårsplan 2019-2020 som fastställdes av kommunfullmäktige den 12 juni 2017. 71. 1.2 Problemområde Elevantalet i Osby kommun ökar samtidigt som lokalerna inte är tillräckliga och ändamålsenliga. Det är akut brist på grundskolelokaler i Osby tätort. Enligt fullmäktigeberedningens betänkande, fastställd av kommunfullmäktige den 12 dec 2016, 130, ska en ny 7-9-skola med moderna lärmiljöer byggas stationsnära i Osby tätort. 1.3 Syfte Syftet med denna rapport är att visa på en möjlig lokalisering för förskolor och grundskolor i Osby tätort för att möta behovet fram till 2050, dvs så långt som SCBs barnprognos sträcker sig. Fokus i utredningen har varit att så kostnadseffektivt som möjligt ta fram ett alternativ där parametrar såsom var barn och elever är bosatta samt att fullmäktiges intentioner fullföljs. 1.4 Avgränsning Avgränsningen som är gjord är enbart geografiskt, där rapporten enbart beskriver Osby tätort. 1.5 Metod Intervjuer och möten med förvaltningschef, grundskolechef och förskolechef BUN. Insamlande av GEO-data för barn och elevunderlag. Genomgång av fullmäktigeberedningens betänkande, samt inventering och genomgång av samtliga förskolor och grundskolor i Osby tätort.

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 5(14) 2 Resultat 2.1 Nulägesanalys grundskolor Det finns i dagsläget tre grundskolor i Osby tätort: A. Parkskolan Parkskolan är idag en F-9 skola med ca 340 elever. Parkskolan har idag tillfälliga moduler som inte är ändamålsenliga och upptar delar av skolområdet. Matsalens kapacitet är full vilket innebär att mer kost ej kan produceras samt att matsalen redan nu är i minsta laget. I övrigt uppfyller skolan behoven. Parkskolan inrymmer även fritidshem samt Grundsärskolan (åk 1-3). B. Hasslarödsskolan Hasslarödsskolan är idag en F-9 skola. Hasslarödsskolan behöver rustas upp både gällande ytskikt, ventilation samt fönsterbyte. Idrottshallen är ett problem som idag är fullbelagd, då även gymnasiet och andra skolor använder idrottshallen. Hasslarödsskolan inrymmer även fritidshem samt Grundsärskola (åk 4-9) C. Klockarskogsskolan Klockarskogsskolan är idag en F-3 skola med ca 195 elever. Delar av undervisningen sker i förhyrda moduler och en idrottshall behövs, då det är svårt att få tider på Hasslarödsskolan. Lokalerna inrymmer även en förskola som är delvis integrerad i grundskolan gällande lokaler. Karta som beskriver placeringarna.

Osby kommun Datum Sida 2019-01-29 6(14) 2.2 Elevunderlag grundskola Enligt nedanstående bild från GEO-data, kan man utläsa var dagens elever bor. Varje kvadrat är fylld med staplar med antalet elever i åldern 6-12 samt 13-15 år. Vi kan enkelt utläsa att majoriteten bor i tre geografiska områden (Nordväst, Väster om Osbysjön samt Nordost) och enligt GEO-data ser vi även att dagens förskolebarn bor i samma område. Det gör att slutsatsen som kan dras är att det bör finnas två F-6 skolor, en på västra sidan av järnvägen och en på östra sidan. Det bör även finnas en 7-9 skola, då eleverna som börjar åk 7 har möjlighet att ta sig längre sträckor till skolan. 2.3 Nulägesanalys förskolor Det finns i dagsläget åtta förskolor i Osby tätort: 1. Ängsgården, som är en paviljong som ägs av Osby kommun. Det finns tre avdelningar. 2. Solklinten, som är en paviljong som ägs av Osby kommun. Det finns fyra avdelningar. 3. Hasselgården, där det finns fyra avdelningar. 4. Regnbågen, som är en paviljong som hyrs av Osby kommun. Det finns tre avdelningar. 5. Gamlebygården, där det finns två avdelningar. 6. Klockarskogsgården, där det finns tre avdelningar. 7. Uteförskola (klinten), där det finns en avdelning. (Avvecklades hösten 2018)

Osby kommun Datum 2019-01-29 Sida 7(14) 8. Klintgården, som är en paviljong som hyrs av Osby kommun. Det finns tre avdelningar. Under 2019 påbörjas nybyggnation av en ny förskola med tio avdelningar vid Rönnebacken. Vilka befintliga förskolor som ska flytta in där är ännu ej klarlagt. Rent ekonomiskt bör man försöka avveckla de paviljonger som idag hyrs och därefter avveckla de paviljonger som Osby kommun äger. Karta som beskriver placeringarna. 2.4 Barnunderlag förskola Enligt nedanstående bild från GEO-data, kan man utläsa var dagens barn bor. Varje kvadrat är fylld med staplar med antalet elever i åldern 0-5 år. Vi kan utläsa att majoriteten av barnen bor centralt väster om järnvägen samt centralt öster om järnvägen. Det gör att slutsatsen är att förskolorna som idag är klumpade vid Hasslarödsskolan inte bör utökas, snarare minskas där den tillfälliga modulen tas bort i framtiden. Vi kan även dra slutsatsen att en ny förskola där hemgården idag ligger hamnar fel befolkningsmässigt. En stor förskola bör hamna i närheten av klockarskogsskolan.

Osby kommun Datum Sida 2019-01-29 8(14) 2.5 Förslag framtida grundskoleplaceringar Med ovanstående nulägesanalys har tremed den ekonomiska aspekten vad en helt ny grundskola kostar att bygga finner denna rapport det rimligast att organisera grundskolorna enligt följande. Parkskolan Omvandlas till en framtida F-6, där modulerna tas bort. Det innebär enbart en mindre upprustning av underhåll för lokalerna samt att idrottshallen fungerar till en F-6-skola. Matsal behöver inte heller byggas ut och enligt underlag från SCB klarar sig skolan till 2050 med tillströmning av elever. Hasslarödsskolan Omvandlas till en framtida 7-9 skola, Hasslarödsskolan ligger ca 800 m från Osby station och det tar 12 minuter att gå eller för den delen 5 minuter att cykla. Vilket bedöms som stationsnära? Skolan behöver ny ventilation samt renovering av specialsalar, vilket är en underhållskostnad. Inga nya specialsalar behövs, då de redan finns befintliga. Elever från Parkskolan flyttas hit. Klockarskogsskolan Omvandlas till en F-6-skola, där modulerna tas bort. Elever från Hasslarrödsskolan F-6 flyttas hit. Skolan byggs till samtidigt som förskolan flyttas ut. Även en idrottshall byggs för att avlasta Hasslarödsskolan.