EN KORTLEK FRI FRÅN VÅLD Hej! Vad roligt att du vill använda En kortlek fri från våld! Kortleken har tre delar där ni som använder den ska identifiera, diskutera och agera mot våldet. Kortleken är uppdelad i tre delar där varje del står för en förändringsprincip. De tre förändringsprinciperna är: 1) Öka medvetenheten om sambandet mellan lindrigt och grovt våld. 2) Öka medvetenheten om sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld. 3) Öva på att vara aktiva åskådare med fokus på ingripandestrategier. Dessa tre förändringsprinciper är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) de mest effektiva att arbeta med när det gäller våldsprevention och tanken med den våldsförebyggande kortleken är att den ska erbjuda ett enkelt sätt att lära sig mer. Plocka fram den på en rast i skolan, inom öppen ungdomsverksamhet, i din idrottsförening eller i din scoutkår. Ta gärna med lappen som heter Psst för att sprida kunskapen om var hjälp finns att få! Möjligheterna är stora och tillsammans kan vi skapa en kommun fri från våld! Hur ska kortleken användas? Du får endast använda kortleken om du har gått grundutbildning i våldsprevention. Detta för att du ska känna dig säker på att kunna genomföra den på ett tryggt sätt samt kunna svara på frågor. När du använder kortleken är det viktigt att tänka på några förhållningssätt. Du som leder gruppen som använder kortleken bör ha kunskap om våldsprevention för att kunna svara på frågor som dyker upp. För att få mer kunskap kring våldsprevention, se vår hemsida: boras.se/ekffv. Där finns också tips på hur du kan bemöta motstånd som kan uppkomma under spelet med kortleken. På sista sidan i instruktionerna hittar du en stödlista över aktörer som den som blivit utsatt kan höra av sig till. Innan du sätter igång med kortleken, berätta för gruppen att det är viktigt att ni: - Respekterar varandras åsikter. - Låter alla komma till tals och att alla är delaktiga. - Respekterar att våld är ett känsligt ämne och att rummet ni befinner er i är ett säkert och tryggt rum. - Diskutera och skapa gemensamma förhållningssätt. Tidsåtgång: Beror helt på dig som ledare och din grupp! Kortleken går att använda i fem minuter eller i flera timmar. Du kan antingen använda varje del för sig eller blanda kortleken. Sedan följer du instruktionerna som finns på nästkommande sidor.
IDENTIFIERA VÅLDET Kortlekens gröna kort handlar om den första förändringsprincipen: 1) sambandet mellan lindrigt och grovt våld. Genom att använda korten ökar användarens kunskap om vad våld är. Utgå från det som står på kortet och lägg inte till något i situationen som beskrivs. Det är viktigt att komma ihåg är att alla kort innehåller någon form av våld. Antal deltagare i gruppen: 2-5, om fler vill vara med kan du dela upp gruppen i smågrupper. Metod: Identifiera våldet placera händelsen på våldspyramiden. 1. Plocka fram de gröna korten och våldspyramiden. 2. En i gruppen läser det som står på kortet högt för resten av gruppen. 3. Gruppen identifierar sedan tillsammans var på våldspyramiden händelsen hamnar. Våldspyramiden är en modell som beskriver hur lindrigt våld hänger ihop med grovt våld. Längst ner i våldspyramiden hittar du det lindriga våldet, så som blickar och jargonger. Det lindriga våldet erkänns sällan som våld. Det lindriga våldet kan leda till grovt våld, som du hittar högt upp pyramiden. Det grova våldet är erkänt som våld men har låg förekomst jämfört med det lindriga våldet. Därför är det viktigt att fokusera på det lindriga våldet för det är det vi alla kan påverka i vår vardag!
DISKUTERA NORMER OCH VÅLD Kortlekens lila kort handlar om den andra förändringsprincipen: 2) sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld. Genom att använda korten övar användaren på att tänka normkritiskt, koppla samman destruktiva könsnormer och våld och se sin egen påverkan på normer som begränsar. Viktigt att komma ihåg är att alla i gruppen har rätt att säga sin åsikt så länge åsikten inte förminskar, diskriminerar eller förtrycker någon annan. Du som ledare har som ansvar att inte befästa begränsande normer i samhället. Antal deltagare i gruppen: 2-5, om fler vill vara med kan du dela upp gruppen i smågrupper. Metod: Diskutera normer och våld. 1. Plocka fram de lila korten och beskriv att de handlar om normer och våld. 2. En i gruppen läser det som står på kortet högt för resten av gruppen. 3. Gruppen diskuterar tillsammans kring frågan på kortet. 4. Om gruppen fastnar eller behöver ha extra stöd, läs Psst!-delen på kortet. Ibland kan diskussioner kring normer och våld möta på motstånd. Vissa tycker att det är jobbigt att prata om exempelvis machokultur och det behöver du som ledare kunna bemöta. Vi har samlat några kommentarer som kan komma upp och även skrivit svar som du kan bemöta motståndet med. Läs mer om motstånd på boras.se/ekffv. Fråga: Normer vad är det egentligen? Svar: Normer är som en påhittad regel, som ingen egentligen har bestämt men som påverkar hur vi människor beter oss mot varandra. Vissa normer är bra för oss och andra är dåliga. De dåliga normerna kan också kallas för begränsande. Fråga: Vad menas med begränsande normer? Svar: Begränsande normer är normer som gör att vi inte riktigt får vara den vi vill, bli kär i den vi vill eller klä oss som vi vill. Till exempel finns det inte i lagboken att killar inte får ha klänning men om en kille har klänning kan han behöva utstå våld i olika former. Därför är vissa normer begränsande. Fråga: Varför säger ni att killar är våldsamma? Svar: Vi säger att killar är våldsamma för att killar använder mer våld än tjejer. 86% av alla som är anmälda för misshandel är män. Men att killar är mer våldsamma än tjejer är också ett problem för killar. Många upplever att de mår dåligt för att de måste följa machokulturen och att de måste vara våldsamma. Så vi pratar om våld kopplat till kön både för att förhindra att våldet används men också för att få killar att må bättre och kunna vara sig själva.
AGERA MOT VÅLDET Kortlekens röda kort handlar om den tredje förändringsprincipen: 3) öva på att vara aktiva åskådare och öka sin kunskap om olika ingripandestrategier. Genom att använda korten övar användaren på att se olika situationer ur ett aktivt åskådarperspektiv och att det går att ingripa mot våld på många olika sätt. Målet är att användaren ska öva på många olika ingripandestrategier i trygga rum för att sedan kunna använda dessa i situationer i sin vardag. Kom ihåg att ni övar på att ingripa och att inget som sägs eller görs riktas mot någon personligen. Viktigt att komma ihåg är att gruppen inte gör våld mot varandra när de övar på att ingripa. Du som ledare har ansvar för att skapa ett tryggt rum för övning. Det går att använda den röda kortleken på flera olika sätt. Nedan finner du två alternativ, där den ena fokuserar på agerande genom diskussion och den andra genom att öva. Övning är det mest effektiva sättet att lära sig ingripandestrategier. Det går också att ingripa på flera olika sätt. Vill du veta mer om hur du kan ingripa före, under och efter en våldshändelse? Du hittar mer information på vår hemsida boras.se/ekffv. Alternativ 1 Alternativ 2 Antal deltagare: 2-5, om fler vill vara med kan du dela upp gruppen i smågrupper. Antal deltagare: 4-6, om fler vill vara med kan du dela upp gruppen i smågrupper. Metod: Agera genom att diskutera. Roller: Förövare, utsatt och åskådare. 1. Ta fram de röda korten och bestäm vilket alternativ ni vill testa på. 2. En i gruppen läser högt vad som står på kortet och gruppen identifierar rollerna som finns i situationen. 3. Gruppen diskuterar tillsammans hur den föreslagna strategin kan användas. 4. Gruppen diskuterar sedan alternativ till strategin som står på kortet. Ofta tänker gruppen att ett ingripande som bygger på konfrontation är det enda sättet att agera. Försök ge alternativa ingripanden till att konfrontera förövaren. 5. Vilken strategi tror gruppen fungerar bäst på situationen? Metod: Agera genom att öva. Roller: Förövare, utsatt och åskådare. 1. Ta fram de röda korten och bestäm vilket alternativ ni vill testa på. 2. En i gruppen läser högt vad som står på kortet och gruppen identifierar rollerna som finns i situationen. 3. Varje deltagare i gruppen tilldelas en roll som utsatt, förövare eller åskådare. 4. Öva en gång utan att åskådaren ingriper. Hur kändes det? 5. Öva sedan på att åskådaren ingriper med strategin från kortet. 6. Testa gärna en egen strategi. Ofta tänker gruppen att ett ingripande som bygger på konfrontation är det enda sättet att agera. Försök ge alternativa ingripanden till att konfrontera förövaren. 7. Vilken strategi tror gruppen fungerar bäst på situationen?
Brottsofferjouren Besöksadress: Druveforsvägen 8, Borås Hemsida: boras-sjuhärad.boj.se Telefon: 033-10 11 05 Hjälper dig att komma i kontakt med polisen och bidrar med stöd inför en rättegång. Individ-och familjeomsorgen Telefon: 033-35 70 00. Be att få prata med individ- och familjeomsorgen. Om du befarar att ett barn far illa. Det räcker med misstanke eller oro. Du kan få hjälp med att göra en orosanmälan. Kvinnofridslinjen Hemsida: kvinnofridslinjen.se Telefon: 020-50 50 50. En nationell stödtelefon för dig som blivit utsatt för hot, psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Du som är anhörig kan också höra av dig. Kvinnojouren Borås Hemsida: kvinnojourenboras.se Telefon: 010-45 50 365 Epost: info@kjboras.se Om du själv eller någon i din närhet är utsatt för någon typ av våld i nära relationer. Mina råd och stöd Hemsida: www.mina-rs.se Telefon: 020-25 05 85. Ger råd och stöd till dig som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck eller till dig som är orolig för någon annan. Relationsenheten Borås Besöksadress: Österlånggatan 74, Borås Telefon: 033-35 51 31. Stöd till dig som är eller har varit utsatt för våld i en nära relation och utifrån det behöver stöd. Arbetar med skyddsbedömningar, utredning av våld och stödinsatser. RFSL Stödmottagning Hemsida: rfsl.se Telefon: 020-34 13 16. Du får som hbtq-person eller anhörig och vän till hbtq-personer stöd om du eller någon du känner blivit utsatt för kränkning, hot och våld. Socialjouren Borås Telefon: 112. Be att få prata med Socialjouren i Borås. Socialjouren är i tjänst under kvällar, veckoslut och helger, när övriga socialtjänsten inte finns tillgänglig. Hit kan du ringa om det handlar om våld, övergrepp eller om du är orolig för att ett barn far illa. Du kan få hjälp med att göra en orosanmälan. Terrafem Hemsida: www.terrafem.org Telefon: 020-52 10 10. En kvinnojour som talar många olika språk. Den som blivit misshandlad, våldtagen, riskeras att giftas bort eller känner sig hotad kan vända sig hit. Utväg Hemsida: utvag.com Telefon: 0707-16 09 29. Erbjuder hjälp till dig som har vålds-och aggressionsproblem eller stöd till dig som blir utsatt för våld. SOS alarm Ring 112 om det är en akut nödsituation och/eller ett pågående brott och du behöver kontakta ambulans, brandkår eller polis. För övrig kontakt med polisen, ring: 114 14.