Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 30 september 2013 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Samhället och skolan Lars Nohagen 2 2 Lars Nohagen 2009 1
Vilken roll ska skolan spela i deras liv? Vilken betydelse kommer du att ha som lärare? 3 Tre pågående samhällsprocesser 1. Globaliseringen. Människor, idéer, produkter och pengar rör sig allt friare över jorden. Detta påverkar såväl våra samhällen (ökad mångfald) som näringslivet (ökad konkurrens). 2. Liberaliseringen. Vi fattar själva allt fler beslut som berör våra liv. I denna utveckling ingår: Decentraliseringen. Olika samhällsfunktioner flyttar närmare medborgarna. Detta bidrar till ökad individualisering och ett mer personligt ansvar. Marknadsekonomins utbredning. Allt fler produkter och verksamheter tillhandahålls idag via olika marknader. Denna s.k. valfrihetsrevolution har ökat vår möjlighet att själva välja allt från elbolag till skola på gott och på ont... Sekulariseringen. Samhället styrs inte längre av religiösa trosläror utan genom mänskliga (demokratiska) beslut fattade utifrån vetenskapliga principer och vilande på en humanistisk värdegrund (folkrätt). 3. Teknikutvecklingen. Den globala konkurrensen leder till utveckling av ny teknik och den har kommit att bli av central betydelse i ett modernt samhälle. Därför satsar många länder idag på utbildning och forskning. Lars Nohagen Lars Nohagen 2009 2
Tro Vetande Värderingsförskjutningar mellan generationer 90-talister 60- & 70-talister 80-talister Födda ca 1920-1940 födda ca 1940-1959 Lars Nohagen Kulturatlas Källa: World Values Survey 2010 Sverige världens modernaste land? Fysisk trygghet Materiell levnadsstandard Personlig utveckling Ronald Inglehart Lars Nohagen 2009 3
samhälle Skolans uppdrag Ur Lgy 11: Skolan har uppgiften att till eleverna förmedla kunskaper, överföra värden och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. arbetsliv medarbetare utbildning fostran samhällsliv medborgare nyttokod politisk kod bildning privatliv individ medmänniska bildningskod Vilka är skolans uppgifter? - ett förslag att diskutera: Martha Nussbaum, en amerikansk filosof, menar att utbildningen måste utveckla hela människan för att hon ska kunna fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle - men även för att klara sig i livet generellt. Hon lyfter fram tre förmågor som avgörande: att tänka kritiskt och ha en självgranskande hållning, att gå utöver det lokala sammanhanget och bli en världsmedborgare, att föreställa sig hur det är att vara i andra människors levnadssituationer. 8 Lars Nohagen 2009 4
Vilka är skolans uppgifter? Förutom dessa uppgifter lägger hon till några till: att känna omsorg om andras väl och ve, att tillerkänna sina medmänniskor samma rättigheter oavsett etnicitet, religion, kön, ålder och sexuell läggning, att kritiskt, men välinformerat, granska olika makthavare. att tänka väl om politiska (= gemensamma) angelägenheter att förstå livets komplexitet, 9 Dagens gymnasieskola 10 Lars Nohagen 10 Lars Nohagen 2009 5
FORMULERING TOLKNING GENOMFÖRANDE Hur styrs skolan? mål IDEOLOGISKT t.ex. läroplan regler JURIDISKT t.ex. skollag resurser EKONOMISKT t.ex. skolpeng Styrningen av skolan RIKSDAG och REGERING utfärdar centrala styrdokument (främst skollag, skolförordningar och läroplaner) - från riksdag till klassrum Deltagande målstyrning Lpfö 98 Lgr 11 Lgy 11 SKOLA tolkar sedan uppdraget, t.ex. i en lokal arbetsplan V E R K S A M H E T SKOLPLAN STAT KOMMUN lärare och elever genomför detta som undervisning och lärande 12 Lars Nohagen 2009 6
1300 Från klosterskola till gymnasieskola 1600 Läroplan: Kloster- och katedralskolor Främst prästutbildning 1649 Skolordning Gymnasium Trivialskola 1623: Det första gymnasiet i Västerås 1800 För ämbetsmän och präster För borgare Studentexamen Elementarläroverk Läroverksstadga1856 Läroverk 1849 Reallinjen tillkommer 1900 Läroverksstadga1905 4 år 1905: Högre och lägre läroverk 5-6 år Gymnasium Realskola Realexamen 1905: Flickor får gå i realskolan 1927: Flickor får tillträde till gymnasiet 1950 1965 års gymnasiereform Yrkesskolor och fackgymnasier Fackskola 1953: Allmänna linjen tillkommer 1968: Studentexamen försvinner Lgy 70 Gymnasieskola 1971 Samlad gymnasieskola 1994: Stor skolreform 90-t: Kommunalisering och valfrihetsreform Lpf 94 Gymnasieskola 1994 Gymnasieskola för alla Gemensam examen 2000 Mindre reform 2000 Lgy 11 Gymnasieskola 2011 Två gymnasieexamen: Yrkesexamen och 13 högskoleförberedande Hur stor andel av eleverna går i gymnasiet? År Procent av årskullen 1900 1,5 1930 3,5 1940 6 1950 13 1960 1970 55 1980 79 1990 2000 2010 98 Genomsnittet inom OECD ligger idag på runt 70 % Lars Nohagen 14 Lars Nohagen 2009 7
Elevutvecklingen 1996-2018 15 Hur många elever går det i gymansieskolan? Källa: Skolverket Lars Nohagen 2009 8
Hur många friskolor finns det på gymnasienivå? Källa: DN Gymnasieskolan aktuell situation Läsåret 2011-2012 Källa: Skolverket 369 000 elever 76 % 24 % 37 400 lärare 75 % av dessa har lärarexamen Kommunala gymnasieskolor 275 000 Fristående gymnasieskolor 94 000 76 % av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2007 fick slutbetyg inom fyra år. Nationella program: 83 % Fristående skolor: 80 % Individuella program: 20 %. 42 % av eleverna som avslutade gymnasieskolan vårterminen 2007 påbörjade en högskoleutbildning inom tre år. Lars Nohagen 18 Lars Nohagen 2009 9
Vad kostar en elev i gymnasieskolan? Samhällets kostnader per elev år 2011 kronor % Undervisning (lärare) 42 700 46 Lokaler och inventarier 19 400 21 Administration, mm 16 400 18 Läromedel, inkl. bibliotek 7 700 8 Skolmåltider 4 300 5 Elevvård 1 660 2 Totalt 92 160 100 En gymnasieelev i en friskola kostar 86 400 kr Källa: Skolverket Lars Nohagen 19 Vilka program går eleverna på? Läsåret 2010/11 gick 386 000 elever i den svenska gymnasieskolan. Av dessa gick 24 % i olika friskolor Inriktning mot Industri och hantverk: El 23 100 Bygg 17 700 Fordon 16 000 Naturbruk 11 500 Hantverk 13 000 Industri 9 200 Energi 4 500 Livsmedel 1 700 Inriktning mot service och omsorg: Handel & Administration 17 200 Omvårdnad 14 600 Hotell & Restaurang 13 000 Barn & Fritid 12 900 Inriktning mot vidare studier: Samhällsvetenskap 91 700 Naturvetenskap 47 100 Teknik 20 500 Estetik 22 200 Media 15 400 Individuella program 24 300 Specialutformade program (idrott, musik mm) 6 400 IB 3 200 Waldorf 600 20 Lars Nohagen 2009 10
Hur många tjejer går på byggprogrammet? Könsfördelningen på gymnasieskolan hösten 2010 Lars Nohagen 21 Gymnasiereformen hösten 2011 22 Lars Nohagen 22 Lars Nohagen 2009 11
Varför gymnasiereformen 2011? För många elever hoppade av eller avslutade gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet hade alltför ofta använts för att sänka kraven. Eleverna var inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier eller för yrkeslivet. Lars Nohagen 23 Regeringens intentioner med Gy11 Alla ska bli väl förberedda för livet efter gymnasiet antingen för högskolan eller arbetslivet. Alla ska nå målen inom tre år. Därför har inträdeskraven höjts samtidigt som fem introduktionsprogram införts. Så många som möjligt ska gå ut med en gymnasieexamen. Tydligheten och likvärdighet ska ökas. Därför har mål- och innehållsbeskrivningarna i styrdokumenten blivit tydligare. Alla ska veta vad varje utbildning innehåller och vad man kan efteråt. Likvärdigheten garanteras genom en nationell uppföljning och kvalitetssäkring, t.ex. genom nationella prov. Lars Nohagen 24 24 Lars Nohagen 2009 12
Två examina Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Lars Nohagen 26 26 Lars Nohagen 2009 13
Fem introduktionsprogram Läsa in behörighet till gymnasieskolan Läsa in behörighet till ett yrkesprogram För de som helst vill börja jobba För de som är väldigt osäkra på vad de vill bli För nyanlända invandrarungdomar Lars Nohagen 27 Ny programstruktur 18 nationella program 12 Yrkesprogram: Barn & fritid Bygg & anläggning El & energi Fordon & transport Handel & administration Hantverk Hotell & turism Industriteknik Naturbruk Restaurang & livsmedel VVS & fastighet Vård och omsorg 6 Högskoleförberedande program: Samhällsvetenskaplig Humanistisk Ekonomisk Naturvetenskaplig Teknisk Estetisk 60 olika inriktningar 28 Lars Nohagen 2009 14
Ny programstruktur 100 p 100 p 200 p 200 p Alla program omfattar 2 500 p (100 veckor). Det innebär att 1 vecka är 25 poäng 29 Kärnämnen blir gymnasiegemensamma ämnen Lars Nohagen 30 Lars Nohagen 2009 15
Programstruktur Samhällsvetenskapsprogrammet Lars Nohagen 31 Programstruktur Bygg- och anläggning Lars Nohagen 32 Lars Nohagen 2009 16
Lars Nohagen 33 Lars Nohagen 34 Lars Nohagen 2009 17
Vad krävs för att få gymnasieexamen? 35 Gymnasiereformen 2011 - en sammanfattning av de viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasiet. Två examen införs - yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Förändrad programstruktur. Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen. Kursplaner byter namn till ämnesplaner. Historia blir obligatoriskt ämne. Mer tid för yrkesämne och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildning införs. Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen. Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Valfriheten stramas upp lokala varianter begränsas eller avskaffas. Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet. 36 Lars Nohagen 2009 18