Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Relevanta dokument
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Tkarihwaié:ri etisk uppförandekod för att säkerställa respekt för urfolksoch lokala samhällens kulturella och immateriella arv

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014

Traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald 5 20

Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald?

Traditionell kunskap

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet

Workshop: Veta att, veta hur, kunna och vilja om att gå från ord till handling i relation till hållbar utveckling

16 Ett rikt växt- och djurliv

Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Framtagna inom FN:s Konvention om biologisk mångfald

Policy för Hållbar utveckling

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Skriv ditt namn här

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Sveriges miljömål.

Temagruppernas ansvarsområde

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Jakt- och Fiskesamerna

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

De svenska miljömålen, 16 st. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Protokoll fört vid enskild föredragning

Nagoyaprotokollet och EU ABS-förordningen

Möte med miljöministern

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Grunderna för skyddsjakt

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

inverkan internatio nellt (ja/nej)

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sveriges miljömål.

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Utredning av status och trender rörande lokal och traditionell kunskap i Sverige

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Forskning för miljömålen

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Med miljömålen i fokus

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Lag. om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald. Lagens syfte

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Skogscertifiering i Europa och globalt

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Forskarstation Östra Norrbotten

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Program för social hållbarhet

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Myllrande våtmarker och torvbruket

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

1. Miljöfostran in Ingå

Transkript:

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet

Lokal och traditionell kunskap Folklig kunskap och folkliga föreställningar om det omgivande landskapet som har uppstått under generationers liv nära naturen och bruk av dess beståndsdelar, som tar hänsyn och är anpassad till naturens förutsättningar och begränsningar.

Konventionen om biologisk mångfald Artikel 1: Målen för denna konvention,, är bevarandet av biologisk mångfald, hållbart nyttjande av dess beståndsdelar och rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser,

Konventionen om biologisk mångfald Artikel 8j: respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor.

CBD, artikel 10 hållbart nyttjande av biologisk mångfald Artikel 10c skydda och uppmuntra sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor som är förenliga med kraven för bevarande och hållbart nyttjande.

Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella berättarformer Traditionella sedvänjor Aspekter på livssätt och andliga system (World Intellectual Property Organization)

Miljömålspropositionen (2004/05:150) Grupper som kan ha denna kunskap i Sverige är t.ex. jord- och skogsbrukare, samer, fäbodbrukare, skärgårds-, fjäll- och skogsbönder, skärgårds- och insjöfiskare, jägare och hemslöjdare

Naptek 2006 2012 kartläggning och dokumentation åtgärder för att upprätthålla lokal och traditionell kunskap spridning av lokal och traditionell kunskap till nyckelmålgrupper som t.ex. brukare av biologiska resurser och myndigheter, samt stimulera forskning om lokal och traditionell kunskap

Arbetsprogrammet 8j (2000) Fullt och effektivt deltagande av ursprungliga och lokala samhällen i alla nivåer Fullt och effektivt deltagande av kvinnor från ursprungliga och lokala samhällen Traditionell kunskap ska värderas, ges samma respekt och bedömas som lika användbar och nödvändig som annan form av kunskap En holistisk ansats i enlighet med andliga och kulturella värderingar samt sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen Ekosystemansatsen ska användas Tillträde till traditionell kunskap ska ske efter i förväg avgivet informerat medgivande eller godkännande (prior informed consent/prior informed approval)

Aichi-mål 18 Före 2020 ska traditionell kunskap, innovationer och sedvänjor hos ursprungs- och lokala samhällen relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och deras sedvanebruk av biologiska resurser respekteras i enlighet med nationell lagstiftning och relevanta internationella åtaganden och vara fullständigt integrerade i implementeringen av Konventionen med fullständigt och effektivt deltagande av ursprungs- och lokala samhällen på alla relevanta nivåer. Dvs. beslut rörande naturvård och naturbruk!

Handlingsplan 10c (2014) Integrera hållbart sedvanebruk i nationella strategier för biologisk mångfald [främst skyddade områden] Främja och stärka lokala initiativ Identifiera goda exempel Fullt och effektivt deltagande Uppmuntra traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk Använda utarbetade lokala lösningar

Varför bevara traditionell kunskap? Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell identitet Bevara biologisk mångfald och ekosystem-tjänster genom traditionellt markutnyttjande Främja lokala produkter för landsbygds-utveckling Skapa innovationer utifrån traditionell kunskap för en hållbar framtid och hållbart naturbruk Matsuveränitet

Regeringsuppdrag - 28/2 2017 Uppdrag om nationellt arbete om traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald Naturvårdsverket och Sametinget ska gemensamt: stärka bevarandet av och respekten för traditionell kunskap som är relevant för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald och möjligheterna att sprida denna kunskap till andra sammanhang, med kunskaps bärarnas samtycke, i enlighet med artikel 8j, stärka möjligheterna för deltagande för människor som omfattas av artikel 8j och 10c i de processer som leder fram till beslut vid genomförandet av konventionen och som påverkar förutsättningarna att bevara och bibehålla traditionell kunskap eller praktisera sedvanligt nyttjande, stödja regeringen i det internationella CBD-arbetet i frågor som har sin utgångspunkt i artikel 8j och 10c samt i annat internationellt arbete som rör traditionell ekologisk kunskap.

Regeringsuppdraget Bakgrundstext till beslut: Exempel på grupper av bärare av traditionell kunskap som är relevant i sammanhanget är jord- och skogsbrukare, samer, fäbodbrukare, skärgårds-, fjäll- och skogsbönder, skärgårdsoch insjöfiskare, jägare och hemslöjdare. Även andra bärare av lokal traditionell kunskap kan vara målgrupp för genomförandearbete.

Myndigheterna ska redovisa uppdraget gemensamt senast den 28 februari