PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) Adress: Styckmästargatan 10 Stadsdel: Slakthusområdet, Johanneshov Ärendet avser Antikvarisk förundersökning med värdebeskrivning inför framtida förändring och inför rivning av sentida inredning och tillägg. Bakgrund Undertecknad har anlitats av Fastighetskontoret genom Lars Arne Roos som antikvarisk sakkunnig inför framtida ombyggnader av ovanstående fastighet. Genomgång på plats med fotodokumentation har genomförts. Undertecknad ingår i byggherrens egenkontroll, varsamhet och kulturhistoriska värden i samband med förändringsarbeten inom byggnadsbeståndet. Kulturhistorisk klassificering Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull och blåklassad enligt Stadsmuseets klassificering vilket innebär; Fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Statliga byggnadsminnen. Kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. I stadsmuseets inventering; Värdefulla industrimiljöer i Stockholm, 1984. är f.d. Hus 20 och 21 Renseriet samt Dynghuset Blåmarkerade som byggnader av byggnadsminnesklass. 1
Kulturhistorisk klassificering, Bilden hämtad ur; Värdefulla industrimiljöer i Stockholm SSM 1984. Kortfattad historik Anläggandet av ett kommunalägt slakthusområde tillkom till följd av en lag från 1897 angående köttbesiktning och slakthus. Tidigt knöts arkitekten Gustaf Wickman till projektet i tätt samarbete med medicinalrådet G. Kjerrulf. Planeringen av hela området startade 1906 byggnaderna uppfördes mellan åren 1908-12. Hela området planerades i olika avdelningar för olika verksamheter utefter hygieniska och produktionstekniska krav. Anläggningen försågs med tidens modernast tänkbara utrustning, bl.a. kylanläggningssystem med maskineri för ammoniak. För kylanläggningen användes en avancerad ångpanneanläggning. Konstruktionerna utfördes i armerad betong. Takkonstruktionen i bl.a. förbindelsehallen utfördes av järn liksom samtliga fönsterbågar i kreaturs- och slakthusavdelningarna, men även i träkonstruktioner. Taken täcktes med eternitplattor respektive plåt. Taklanterniner och med ljusinsläpp anordnades även. Fasaderna fick ljus kalksandstenstegel med strukna fogar. Byggnadernas gavlar utgör de mest framträdande arkitektoniska elementen med sparsmakade former och detaljer i närmast jugendform. De spröjsade järnfönstren har en enkel skifferavtäckning i bänkarna i stället bleckplåt. Nischer eller blinderingsfält förekommer även. Det f.d. Renseriet med Dynghus, nuvarande hus 8 (tidigare 21,20) utgör en viktig och karakteristisk del av slakthusets huvudanläggning. Byggnadens interiörer med volymer och ytskikt och har genom åren förändrats. Fasadernas ursprungliga utseende är lätta att återställa utifrån äldre foton och ritningar. Ursprungliga fönster och okänsliga tillbyggnader kan avlägsnas. 2
Kulturhistoriskt värde Slakthusanläggningen var en av de största kommunala satsningarna som gjordes i Stockholm i början av 1900-talet, och för sin tid en oerhört modern och nyskapande anläggning till sin strukturella uppbyggnad, utifrån hygieniskt och produktionsanpassat tänkesätt. Även arkitektoniskt och byggnadstekniskt var anläggningen i många avseende nyskapande. Anläggningen har trots stora förändringar och krav på en alltmer produktionsintensiv och hygienisk utveckling genom åren mycket kvar av sin ursprungliga speciella enhetligt samlade miljö, trots att området stått under ständig förändring med interiöra anpassningar och med nytillkomna huskroppar. Anläggningens kvaliteter utgörs av att besläktade verksamheter fortlever i en bevarad bebyggelsestruktur där byggnaderna fortsättningsvis kan tas till vara, och utgöra en viktig tillgång vid kommande förändringar. Tidigare okänsliga utförda ändringar vid ombyggnader kan rättas till, som t.ex. okänsliga fasad- och fönsterförändringar. En viktig förutsättning till att behålla områdets speciella karaktär är att verksamheten med köttproduktion och förädling av dessa produkter fortsättningsvis kan vara kvar och utgöra huvudnäringen i området, eller med liknande matanknuten verksamhet. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och sådant material att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Se fotodokumentation med bildtexter. Utifrån bifogade äldre fotografier och ritningar kan idag svårupptäckta/bortbyggda rumsliga och exteriöra kvalitéer återupptas och återställas vid framtida förändringar, vilket också under senare år fortlöpande har gjorts i fasader med fönster- och dörrar Värdebeskrivning Hus 8 (f.d. Hus 20 21 rensstuga och dynghus.) 1. Byggnadens exteriör med fönster- och portlägen och utkragande skärmtak bör återställas. I rapporten ingående originalritningar bör ligga som grund vid återställandet. 2. Sentida tillkomna tillbyggnader/utbyggnader etc. bör avlägsnas. Tak med lanternin och ingående takkonstruktioner bör återställas, liksom ljusföring. 3. Ursprungliga väggar i interiören bör behållas 4. Ursprungliga rester av ytmaterial på väggar såsom originalklinker i förekommande fall skall behållas (ej rivas) 5. Om möjligt bör helst den interira volymen med högt sittande glasinnertak återskapas, se äldre foto sid. 8 och 9. Stockholm 2009-10-17 Per Nelson Byggnadsantikvarie SPBA MEDLEM I SVERIGES PRAKTISERANDE BYGGNADSANTIKVARIER SPBA. Källor. Äldre foton och ritningar hämtade ur; Stockholms stads slakthus historik med årsberättelse 1906-1912. 3
Ritningar och äldre fotografier Perspektivskiss över slakthusområdet med Hus 8 markerad med pil 4
5
6
Foto från 1912 med Renseriets och Dynghusets fasad fotograferad från Hus 7. s utskjutande tak. Lägg märke till takens eternittäckning ventilationsskorstenar och fönstrens öppningsbara funktion. Takens kraftigt utskjutande takfot som från början var sammanbyggd med övriga hus så att man kunde röra sig torrskodd mellan byggnaderna. Nedan sektion genom byggnaden 7
Fotot visar Rensstugan med längsgående hoar. Lägg märke till de öppna spröjsade stålglasfönstren för god ventilation. Interiörerna är idag helt förändrade med nyinsatta bjälklag, förändrade bjälklagsnivåer i f.d. Dynghuset, senare tillkomna tillbyggnader 8
Källa: Äldre foton och ritningar hämtade ur; Stockholms stads slakthus historik med årsberättelse 1906-1912. Observera det stora vackra rummet som idag är helt bortbyggt. Pelare med voluter och lanternintak finns kvar, liksom hela betongstommen samt ovanförliggande trätakstolar. se fotodokumentation 9
Fotodokumentation oktober 2009 Uterummet mellan de Hus 7 till vänster och hus 8 till höger Hus 8 närmast till vänster. I fonden Hus 7. 10
Hus 8 Fasad mot Nordost Hus 8 Fasad mot Nordost 11
Takstötterna har kapats och vinklats om för Port till rum 713 att kunna underlätta angöring mot fasaden. 12
Rum 710 Trappa 709 Rum 704.f d Dynghuset. Rummet har förändrats med nytillkomna väggar och nytt bjälklag Se sektionsritningen på sid. 7. 13
Rum 704 (f.d. Dynghuset) Rum 708 med trappa till entresolvåning. 14
Ombyggd källare 702 med nedgång från rum 704. se sektion ritning sid. 9. Rum 716 15
Rum 714 med pelare och inklädda voluter, se pilar Rum 724,vånigen senare tillkommen nytt bjälklag Inlagt, jämför ursprungligt foto sid. 9 övre voluter vid pil. 16
Rum 729 Yttertaket har förändrats höjts sedan byggnadstiden, men de ursprungliga takstolarna finns kvar. 17
Den övre vindens takkonstruktion i gjutna betongpelare finns kvar. De ursprungliga fönstren har bytts ut mot tak av sinuskorrugerad glasfiberplast. Utrymmet fullt av ventilationsdragningar. Betongglas (se pil) för ljusföring ner till rum 725 och 79. 18