Kontaktperson Petra Andersson Brandteknik 010-516 56 21 petra.andersson@sp.se Datum Beleckning 2012-01-18 BRf6116 Myndigheten för samhällskydd och beredskap 651 81 Karlstad Sida l (27) Antändning av kläder (2 bilagor) Bakgrund MSB har fått ett regeringsuppdrag att redovisa vad som är att betrakta som ett rimligt brandskydd i boendemiljöer. Baserat på statistik har man identifierat bränder i vård- och omsorgsboende som ett överrepresenterat fall i förhållande till hur många som bor där'. Ett viktigt scenario är antändning av kläderna (i 50% av fallen) eller antändning av den soffa/fåtölj eller säng vari den döde befitmer sig. Antändningen sker i regel i samband med rökning (80%), företrädesvis dagtid fredag till söndag under november till mars. Det finns idag inga regelverk för brandegenskaper för kläder för normalt bruk i Sverige. Man ser dock inte reglering av kläder eller möbler som en framkomlig väg inom en rimlig tidsram eftersom all reglering sker på EU-nivå utan avser att förbättra brandskyddet på omsorgsboenden genom föreskrifter. Brandskyddet kan härigenom förbättras med hjälp av personalinsatser eller automatiska släcksystem. Med anledning av detta har MSB kontaktat SP för att få fram bakgrundsmaterial för att identifiera hur lång tid man har på sig för släckinsatsen för att minska antalet skador och dödsfall till följd av antändning av kläder och möbler. Studien har genomförts i tre steg. Steg l innebar en litteraturstudie som redovisades muntligt och genom att presentationsmaterial översändes. Litteraturstudien avsåg vilka testmetoder och regelverk som finns för brandegenskaper på kläder. Steg 2 var ett antal småskaliga test där brandegenskaperna för kläder sända av MSB utvärderades. I steg 3 konstruerades en docka som kläddes och försågs med sensorer för att utvärdera brännskador. Denna rapport avser steg 2 och 3 av studien. Småskaliga test av olika kläder. En litenscreeningav olika kläder gjordes. Experimenten genomfördes i konkalorimeter för att kunna mäta HRR. Dock användes ingen infallande strålning utan plaggen antändes med en tändsticksliknande flamma. Initialt användes en L-formad uppställning med två plattermometrar. Denna visade sig dock kyla plaggen allt för effektivt så det brann dåligt och man gick därför över till en uppställning där tygstycket monterades hängande ner längs plattermometem. Uppställningarna ses i Figur l och 2. Resultaten från test enligt uppställning 2 redovisas i Appendix 2. Vid testen mättes temperaturen bakom materialet med hjälp av plattermometer samt brandeffekten. Samtliga försök filmades. Flarnspridningshastigheten uppskattades från filmerna. Vid uppdragets början hade man för avsikt att göra flarnspridningsförsök enligt 1 Björn Johansson "Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer" MSB Diarien.r 2010-9200 Postadress SP Box 857 50115 BORÅS BesOksadress Västeråsen Brinellgatan 4 50462 BORÅS Tfn l Fax l E-post 010 5165000 033 13 55 02 info@sp.se Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen godkänt annat.
RAP PORT Datum Beted<ning 2012-01-18 BRf6116 Sida 2 (27) IS06940/694 1. Dessa forsök krävde dock längre provbitar än vad som gick att ta ut ur klädesplaggen och en uppskattning från videofilmerna valdes då istället. Baserat på den uppmätta temperaturen gjordes en beräkning av tid till skada enligt Andersson och Holmstedt 2. Denna uppskattning är dock inte helt korrekt eftersom vi i plattennometern saknar blodomloppskylning. Dock gjordes uppskattningen för att få en rankingav de olika materialen. En rank i ng gjordes även baserat på maximal HRR, maximal temperatur och tlamspridning, rankingen presenteras i Appendix 2. För att visualisera resultaten ges även en färgkodning i Appendix 2 där grönt representerar goda egenskaper och rött sämre värden. Man ska dock ha i åtanke att gränserna för färgkodningen inte är vetenskapligt bestämda. Den parameter som mäts i de flesta standardtest för tyger är flamspridningen. Av appendix 2 ser man att denna parameter inte ger så mycket information for brännskadebenägenheten, t.ex så ärtlamspridningen låg för den rosa stickade tröjan, träningsjackan och yllebyxorna medan dessa gav brännskada enligt plattermometern. En annan parameter som mäts i många brandsammanhang är effektutvecklingen (HRR). Korrelationen är något bättre mellan HRR och tid till skada men t.ex. så ger den svarta blusen med max HRR på 44 kw/m 2 en lägre temperatur än vad yllebyxorna på 24-29 kw/m 2 Båda parametrarna ger dock viss information eftersom material som utvecklar en högre brandeffekt lättare antänder andra material även om det i sig själv inte är lika benäget att orsaka brännskada och ett material med snabb tlamspridning förbrukas snabbare och därigenom exponerar det underliggande hud/material snabbare. Vidare såg man i försöken att en del material kunde vara svårantända, t.ex. Fleece som ville smälta undan, men i kombination med t.ex. bomull så utgör de en större fara. Figur l Ursprunglig uppställning Figur 2. Den uppställning som användes i de flesta försöken Baserat på de småskaliga testen valdes kläder ut för att användas i de fullskaliga experimenten. Då det inte gick att finna vilka kläder som var värst och bäst utan att det snarare var en blandning som utgjorde den största faran bestämdes att göra en vinteruppsättning och en sommaruppsättning av kläder for de två fallen med en docka sittande och antändning sker i kläderna. Fullskaleprov på docka En docka byggdes med hjälp av en brandoverall som fylldes med isolering. Baserat på Andersson 2 monterades ett blodomlopp och hud på dockan bestående av plastbitar i POM med en PVC slang bakom där 37 C vatten flöt med 0.5 l/min. Slangen isolerades. Dockan ses i Figur 3 innan sensorerna och slangen isolerats och sensorerna vänts åt rätt håll. Totalt 13 sensorer monterades, dessa listas i Tabell l. Bilder på sensorplacering kan också ses i Appendix l. 2 Andersson och Holmstedt " Heat Sensing Manikin Test Probe", Fire and Materials, Vol. 24 pp 195-199, 2000 (2000)
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 3 (27) Figur 3 Dockan innan isolering monterats på slangen och bakom sensorerna och sensorerna vänts åt rätt håll. Tabell l Sensorlista Sensor nr Placering l Vänster knä 2 Vänster höft/ljumske 3 Vänster bål/hjärta 4 Vänster axel 5 Vänster annveck 6 Rakt fram nedanför halsen 7 Ansikte 8 Höger axel 9 Höger annlarmveck lo Höger bål, hamnade dock mer åt mitten 11 Ovanför grenen 12 Höger ljumske/höft 13 Höger knä Fyra test genomfördes. I det första var dockan sommarklädd och antändning skedde med en lite grövre tändsticka i knät. I det andra hade dockan mer kläder på sig som på vinterhalvåret. Ä ven här skedde antändning i knät, denna gång med två vanliga tändstickor. I det tredje försöket satt dockan på en dyna i PUR klädd med (antagligen) ett bomullstyg. Antändning skedde med grövre tändsticka på dynan. I det fj ärde låg dockan i en säng med en PUR madrass med bomullslakan och ett polyestertäcke. Antändning skedde på påslakanet med två vanliga tändstickor. Dockan placerades i en del av ett rum som utgjordes av ett hörn 3m djupt och3mbrett och 2.4 m högt. Två rökdetektorer placerades i "rummet", en placerades nominellt rakt ovan dockan och den andra ganska nära den öppna hörnan for att simulera en detektor placerad mitt i ett rum. Försöken videofilmades. I Test 4 sattes ytterligare en rökdetektor upp. Detektorplaceringen ses i Figur 6.
OaiUm Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 4 (27) Figur 4 Detektorplacering Test 1-3 Figur 5 Försöksuppställning 0.8m 0.4m o Detektor 3 1.7 m 2.2m 3m l. 25m ~ o Detektor l 2.6m o Detektor 2 3m Figur 6. Detektorplacering sedd ovanifrån
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf61 16 5 (27) Test l Sommarkläder Klädseln på dockan bestod av en blå och vit mönstrad polyester kortärmad blus samt ett par cerise rutiga byxor i 70% viskos och 30% polyester. Klädseln och dockan ses i Figur 7 och Figur 8. Antändningen ses i Figur 9. Figur 7. Sommarklädseln Figur 8. Dockan sittande i "rummet" Figur 9. Antändning i Test l Temperaturen på huden ses i Figur l O medan Figur 11 visar den integrerade skadenivån. När kurvan passerar linjen skada innebär det en andra gradens brännskada. Förloppet samt när de olika sensorerna visar brännskada sammanfattas även i Tabell 2. Skärmbilder från videoinspelningen från tidpunktema som listas i Tabell 2 visas i Figur 12- Figur 16. Dockan efter testet ses i Figur l 7.
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 6 (27) 140 Test l Sittande i stol, antändning i kläderna 120 Brännskada vid: - Probel - Probe2 - Probe 3 - Probe 4 100 3:11 P robe 2 - Probes p 3:19 Probe 11... 3:31 Probe3..., :J 3:56 P robe 10 ~ (l) 80 4:52 Probe6 Q. E ~ 60 - Probe6 - Probe7 - Probe8 - Probe9 - Probe l O - Probell - Probe l2 - Probe 13 40 - Skadegr.'ins x Detekto rl :0: Detektor2 20 Blodl~c kag e 2 3 4 Tid (min) s 6 7 - Släckning Figur 10. Temperatur på huden Test l. Test 1 Sittande i stol antändning i kläderna - Vänster knä l - Vänster höft/ljumske - vänster bål - Vänster axel - Vänster armveck - Nedanför halsen - Ansikte Skada ~------~~-+---+~------ f~~----~ - Höger axel - Höger armveck - Höger bål - ovanför grenen - Höger ljumske/höft - Högerknä X Detektor! )t: Detektor2 ~--------~~~--~ ~~----- Blodläckage 6 - Släckning 2 3 4 s Tid (min) Figur 11. Resultat Test l Skada innebär andra gradens brännskada.
Da1um Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 7 (27) Tabell 2 Observationer Test l tid Kommentar 2min Antändning med en halv braständsticka 3 min 3 s Rökdeckare ovanför dockan larmar 3 min 11 s Vänster ljumske visar brännskada 3 min 18 s Ovan grenen visar brännskada 3 min 30s Vänster bål visar brännskada 3 min 56 s Höger bål visar brännskada 4 min 49 s En vattenstråle syns från trakten kring vänster ljumske 4 min 52 s Nedanför halsen visar brännskada 5 min los Andra rökdetektorn larmar 5 min 11 s Släckning startar, ett större läckage i blodomloppet uppstår Figur 12. Vänster ljumske visar brännskada SP Sveri ges Tekniska Forskningsinstitut
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 8 (27) Figur 13. Probe 11 "ovan grenen" visar brännskada Figur 14. Probe 3 vänster bål visar brännskada
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 9 (27) Figur 15. Höger bål visar brännskada Figur 16. Litet vattenläckage uppstår
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 10 (27) Figur 17. Dockan efter testet. Test 2 Vinterkläder Klädseln på dockan bestod av en vit kortärmad skjorta i bomull, en svart fleecetröja (polyester) samt mörka ganska tjocka kritstrecksrandiga byxor i ull. Kläderna ses i Figur 18 och dockan sittande påklädd i Figur 19. Figur 18. Kläder Test 2 Figur 19. Dockan sittande påklädd Test 2. Antändning skedde med två vanliga tändstickor. Först gjordes två försök att endast tända i fleecetröjan. Branden tog sig inte då utan antändning fick sedan ske både i bomullsskjortan och fleecetröjan, antändningen ses i Figur 20 och 21. Observationer från testet ges i Tabell 3. Resultaten ses i Figur 22 och 23 medan videoklipp från tidpunktema i tabell 3 visas i Figur 24- Figur 31.
Oal\lm Beteckning Sida 2012-01-18 BRf611 6 11 (27) Figur 20. Antändning i fleecetröjan slocknade efter ett tag Figur 21. Antändning i både bomullsskjortan och fleecetröjan blev bättre Tabell 3 Observationer Test 2 tid Kommentar 7 min 30 s Antändning i bomull + Fleece 8 min 33 s Rökdetektor ovanför docka larmar 8 min 43 s Probe höger bål visar brännskada 8 min 54 s Ansiktsproben visar brännskada 8 min 57 s Pro be nedanfor halsen visar brännskada 9 min 6 s Probe vänster bål visar brännskada 9 min 10 s Höger axel visar brännskada. Andra larmet startar 9 min 13 s Höger armveck visar brännskada 9 min 20 s Ovanfor grenen visar brännskada 9 min 47 s startar släckning 140 120 ~ 100..._ ::l... ro..._ 80 Cl) a. E ~ 60 Test 2 Vinterklädsel sittande i stol - - 1\ "' l r-- - }' l /. ~~ 1'- r'\. -- \ ~ l l ~ r-... ~ Ii ~ v l -./,/ 40 ~... 1 1. L 20 7. 5 8 8.5 9 Tid(min) ~ '"" l,., 9.5 10 - -...... 10.5 - Vinster knä - vänster ljumske/höft - Vänste r bål - vänster axel - vänster armveck - Nedanför halsen - Ansikte - Högeraxel - Högerarmveck - Högerbål - ovanför grenen - Höger ljumske Höger knä - skadegräns X De tektor! )( Detektor2 Släckning Figur 22. Sensortemperaturer Test 2.
Datum Beteckning 2012-01-18 BRf6116 Sida 12 (27) Test 2 Sittande på stol antändning i kläderna - v~nstcrkn3 - v3nster höft/ljumske - v~nstcr b~f/hjärt~ - vi:instcraxcl - vänster arm/~ rmb~ge - ned~ n för h ~ Isen - ansikte Skada - högcr~xel - höger~rm - högcr b~l - ovan gren - högerhöft ljumske - högerknä X Detektor! l: Dctcktor2 7.5 8 Figur 23. Resultat Test 2. 9 Time(min) 9.5 10 - SI~ckning 10.5 Figur 24. Första rökdetektorn larmar
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 13 (27) Figur 25. Första proben placerad på höger sida av bålen visar på brännskada Figur 26. Ansiktet visar brännskada. Probe lo är helt blottlagd
Datum Betecknilg Sida 2012-01-18 BRf6 11 6 14 (27) Figur 27. Proben strax nedanför halsen visar brännskada Figur 28. Proben på vänster sida av bålen visar brännskada
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 15 (27) Figur 29. Proben vid höger axel visar brännskada, andra rökdetektorn larmar. Figur 30 Proben vid höger armveck visar brännskada
OaiUm Beteckning Sida 2012-01-18 BRf611 6 16 (27) Figur 31. Proben ovanför grenen visar skada. Figur 32. Efter släckning
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf61 16 17 (27) Test 3 Sittande, antändning i stolsdyna En stolsdyna tillverkades av vanligt icke flarnskyddsbehandlat PUR skum. Dynan kläddes med ett tyg, antagligen bomull. Dockan kläddes i en vit blus i 65% polyester och 35 % bomull, utanpå det en ganska tunn stickad tröja i bomull och ytterst en träningsjacka med nylon ytters och innertyg i 70% bomull och 30% polyester. Byxorna var ljusgrå rutiga, lite tunnare, i ylle. Antändning skedde med en halv braständsticka på stolsdynan. Kläderna ses i Figur 33 och antändningen i Figur 34. Observationer från testen framgår av Tabell4 och resultaten ses i Figur 35 och 36. Figur 37-43 visar videoklipp från de olika tidpunktema i Tabell4. Figur 33. Kläder Test 3 Tabell 4. Observationer Test 3. tid Kommentar 2 min Antändning på dyr1an med halv braständsticka 7 min 10 s Rökdetektorn ovan dockan löser ut 7 min 30s Andra rökdetektorn löser ut 7 min 37 s Vänster axel visar brännskada 7 min 39 s Vänster bål visar brännskada 8 min l s Vänster armveck visar brännskada 8 min 8 s Ansiktet visar brännskada 8 min 10 s Nedanför halsen visar brännskada Figur 34. Antändning i stolsdynan med en halv braständsticka
Datum Beteckning 2012-01-18 BRf6116 Sida 18 (27) 140 120 100 ~... :J +J ~ 80 (i) a. E ~ 60 40 --- ---- --- ---- - -.. - vänster knä - v~ns te r höft/ljumske - vänster bil/hjärta - vänster axel - vänster arm/armbåge - nedanförhalsen - ansikte - högeraxel - högerarm - högerbil - ovangre n - höger höft ljumske - högerknä - skadegräns X Detektorl X Oetektor2 Släckning 20 2 3 4 s 6 7 8 Tid (min) 9 10 Figur 35. Sensortemperaturer Test 3. Skada Test 3 Antändning i stolsdynan Antändning i stolsdynan vid tiden 2 minuter --v.'inster knä --v.'inster höft/ ljumske --v.'inster bwhj.'irta --v.'inster axel --v.'inster arm/annblge --nedanför halsen --ansikte --höger axel --högerarm -- h ögcrb~ l --ovangren --höger höft ljumske o --x 7 8 Tidmin 9 höger knä X Detektorl :K Detektor2 Sl.'ickning Figur 36 Resultat Test 3.
Oai\Jm Beteckning Sida 2012-01-1 8 BRf6116 19 (27) Figur 37. Branden när detektorn ovan dockan löser ut. Figur 38. Branden när andra detektorn löser ut.
Dai\Jm Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 20 (27) Figur 39 Probe for vänster axel visar brännskada Figur 40 Probe för vänster bål visar brännskada
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 21 (27) Figur 41 Probe vänster armveck visar brännskada Figur 42. Ansiktet visar brännskada
RAPPORT Datum Beteckning 2012-01-18 BRf6116 Sida 22 (27) Figur 43 Probe nedanför ansiktet visar brännskada Test 4 liggande i säng Dockan kläddes i en röd/vit/blå mönstrad tröja i polyester, ett par röda shorts i polyester samt en gul stickad kofta, antagligen i bomull. I sängen låg en PUR madrass med ett bomullsunderlakan samt ett täcke i polyester med ett bomullspåslakan. Antändning skedde med två vanliga tändstickor. Kläderna ses i Figur 44 och antändningen i Figur 45. Observationer från testen ses i Tabells och resultaten ses i Figur 46 och Figur 47. Videoklipp för de olika tidpunktema då brännskada uppstår etc. ses i Figur 48-51. Figur 44 Kläderna i Test 4 Figur 45. Antändning Test 4
Datum Beteckning 2012-01-18 BRf611 6 Sida 23 (27) Tabell 5 Observationer Test 4 Tid Kommentar 2 min Antändning med två vanliga tändstickor 3 min 8 s Rökdetektor ovan säng larmar 3 min 16 s Andra detektorn larmar 3 min 31 s Tredje detektorn larmar 4 min l s Höger knä visar brännskada 4 min 5 s Höger ljumske visar brännskada 4 min lo s Vattenläckage uppstår, börjar släcka 140 120 u100 o... ::s ~ 80 Q) a. E {E 60 40 20 2 2.5 3 Test 4 Liggande i säng 1 IV J /7 \ ~ ~ - 3.5 Time (min) 4 4.5 -..s s - vänster knä - vänster höft/ljumske - vänster bål/hjärta - vänsteraxe l - vänster arm/armbjge - nedanför halsen - ansikte - högeraxel - höger arm - högerbål - ovangren - höger höft ljumske - höger knä - skadegräns X Detektor! X Oetektor2 e Detektor3 - Läcka/Släckning Figur 46. Sensortemperaturer Test 4 Sensortemperaturerna inför Test 4 kan tyckas variera stort, dock ligger hudtemperaturen på en människa mellan 28-35 oc beroende på drag, kläder etc. En av sensorerna /vänster bål) ligger kring 36 när försöket börjar dvs något får högt. I dessa försök stiger hudtemperaturen dock väldigt snabbt när den väl börjar öka och spridningen i initial hudtemperatur har därför väldigt liten inverkan på resultatet.
Datum Beteckning 201 2-0 1-1 8 BRf61 16 Sida 24 (27) Test4 Liggande i säng - v;lnsterk1å - v.lnster höft/ljun!ke - v~m t cr b;\1/~ j~r to - v~ns t er a.<ei - vänster a m/armbågc - nedanförhalsen Skacta+ -------- ----- - ansikte - högeroxel - högerarm - hös~rb.11 - ovan gren - helger höft ljumske högpr knii o ~ x )K....LJ ~--- 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 Time (min) X Dctcktorl :K Detektor1 Dctcktor3 Löcku/Siiicknirs Figur 47. Resultat Test 4 Figur 48. Första detektorn larmar
Darum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 25 (27) Figur 49. Andra detektorn larmar Figur 50. Höger knä visar brännskada
Da1Um Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 26 (27) Figur 51. Höger ljumske visar brännskada Diskussion Utvärderingen av brännskada baseras på en modell för att beräkna andra grandens brännskada utvecklad av Andersson och Holmstedt (1997). Denna modell baseras på försöksdata framtagna på 40 till 70-talet. Någon åtskillnad på ytlig och djup andra gradens brännskada finns inte i modellen. Ej heller finns det några kriterier för tredje gradens brännskada i modellen. Vid det första försöket som simulerade ett sommarfall antändes kläderna vid höger hand på dockan. Rökdetektorn som satt ovanför dockan löste ut lite drygt en minut efter antändning. Detta var sju sekunder före att brännskada visades i närheten av antändningen, efter ytterligare 7 sekunder visades brännskada i området ovanför grenen och efter ytterligare drygt l O s visar även sensom "vänster bål" brännskada. Nästan 2 minuter efter antändning visar även sensom för höger bål brännskada. Knappt en minut senare syns en tunn vattenstråle från trakten kring vänster ljumske och strax därefter visar sensom nedanför halsen brännskada. Andra detektorn larmar ungefår när släckningen startar och ett större läckage i blodomloppet uppstår. Ä ven vid det andra försöket skedde antändning i kläderna vid höger hand. Den första detektorn ovanför dockan larmade efter drygt en minut. Tio sekunder senare visade sensom strax ovanför antändningsstället på brännskada och ytterligare drygt l O sekunder senare indikerar sensom i ansiktet brännskada och strax därefter även sensom nedanför halsen. En minut och 25 sekunder efter att rökdetektorn larmade visar även vänster sida av bålen brännskada. När andra detektorn larmar l minut och 40 sekunder efter antändning visar även höger axel på brännskada och strax därefter höger armveck och området ovanför grenen. I både Test l och 2 larmar detektorn som sitter direkt ovanför dockan ungefår när första sensom visar brännskada. Ganska snart efter att den första sensom visat brännskada följer några andra efter. Detektorn som sitter på en position som kan antas simulerar mer mitten av rummet larmar först när 5 sensorer visar brännskada i båda fallen. Dessa fem sensorer
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 27 (27) motsvarar 15-30% av hudytan beroende på vilken av modellerna for skadeytbedömning i Sommar och Huss 3 som används. I fall 3 sker antändning i den stolsdynan som dockan sitter på. Här hinner båda detektorerna lösa ut innan någon av sensorerna visar brännskada. Dock löser den andra detektorn ut en ganska kort stund (7 s) innan den forsta sensom visar brännskada (vänster axel). Dessutom på grund av att sensorerna satt mestadels mot "insidan" av dockan (armveck, framsidalinsida knä) är antagligen brandskadeindikeringen något fordröjd här. Mindre än en minut efter att andra detektorn löst ut visar fem sensorer på brandskada. Dessa fem motsvara 15-20%, dock brann det i detta fallet även på baksidan av dockan där sensorer saknades så skadan var i själva verket mer omfattande än så. I det fjärde forsöket larmade alla tre detektorerna innan den första brärmskadan observerades. Dock var det även så i detta fallet att sensorerna satt mer mot insidan av dockan medan antändning skedde på utsidan av dockan. Den forsta sensom som visade brännskada var höger knä, två minuter efter antändningen. Genom att titta på videon från försöken görs bedömningen att brännskada uppstår på utsidan av höger lår ca en minut efter antändning, dvs ungefår samtidigt som den forsta detektorn larmar. Brandteknik - Forskning Ulfort av ~;?;~fp1 Petra Andersson Granskat av Margaret Simonson McNamee Bilagor 3 Sommar och Huss ABC om brärmskador. Läkartidningen nr 48-49 2008 Volym 105, sid 3547-3552
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 l (5) Bilaga l Sensorplacering
Oa!Um Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 2 (5) Bilaga l
Datum Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 3 (5) Bilaga l
Dall/m Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 4 (5) Bilaga l SP Sveriges Teknis ka Forskn ingsinstitut
OaiUm Beteckning Sida 2012-01-18 BRf6116 5 (5) Bilaga l
1 '%, ~ - q_~ } ~ 0enc.e,,;: '',,,, ~APPO~T Oa1Um Beteckning 2012-01-18 BRf6116 Bilaga 2 Sida l (2) Testade material och resultat Tabell l Testade material Plagg Material l Material2 Innermaterial l lnnermaterial2 test ytdensitet Rosa stickad tröja Bomull? 14, 22 0.075 Rosa/grå randig tröja Svart blus Svart/grå tröja Svarta kritstrecksradiga byxor Grårutiga byxor Träningsjacka Vit skjorta/blus Brun stickad tröja Blå blus Blå blus herrskjorta Brokig tröja Grå Fleecetröja 50% Bomull 50% Acryl Bomull 70% Viskos 30% Polyester ull ull nylon polyester lamull 65% polyester 35% bomull Polyester Nylon Viskos 11 0.031 13,21 0.0085 12 0.026 7-8 - 70% bomull 30% polyester 16 0.038 9-20 0.047 6 - lo 0.012 15 0.01 17,18 0.018 ------- - ----- --- 19, 23,24 0.032
1 --~, ~APP~~T Datum Beteckning 2012-01-18 BRf6116 Sida 2 (2),,,.,,,, 'f(n!!5 } 'B ~ ~ ~ 1 ence,,' Bilaga 2 Tabe112 Resultat test plagg 6 Blå blus 7 Svarta kritstrecksradiga byxor 8 Grårutiga byxor 9 Vit skjorta/blus lo Blå polyesterblus 11 Rosa/grå randig tröja 12 Svart/grå tröja 13 Svart blus 21 Svart blus 14 Rosa stickad tröja 22 Rosa stickad tröja 15 herrskjorta 16 Träningsjacka 17 Brokig tröja 18 Brokig tröja 20 Brun stickad tröja 19 Grå Fleecetröja 23 Grå Fleecetröja 24 Grå Fleecetröja Max Max temperatur Tid till HRR "skada" ~ 9 45 61 - - 44 Il 29 24 88 94 94 - - 34!l 64 91 3:52 Q6 85 Q9 69 3:40 15 47 NA Flamspridnings- Rank Ranking Rank Rank hastighet HRR temp skadetid flarnsprid 1.06 11 15 13 6 III 13 5 7 15 16 lo 4 14.. Il 19 16 3 8 18 14 13 11 3 4 6 2 lo 3 3 7 8 8 l l 7 3 l 2 9 9 2 l 8 lo 12.. 1.42 5 6 2 5 9 9 11 18 15 11 6 17 17 13 19 l III 4 7 5 12 1.42 6 4 III 14 12 lo 13 III 17 13 12 16