KÖR- OCH VILOTID 123 KÖR- OCH VILOTID I VÄGTRANSPORT Reglerna i förordningen gäller vid körning i EU- och EES-länder. Vid körning till, från eller igenom ett AETR-land gäller AETR-reglerna på hela turen. AETR-reglerna är i stort sett lika förordningens regler. Vid körning inom ett land som inte är med i EU, EES eller AETR (t ex Albanien), gäller det landets egna bestämmelser. På transporter till eller från ett sådant land gäller EU-alternativt AETR-reglerna.
EU-länderna är: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länderna är: Island, Lichtenstein, och Norge. AETR-länderna är: Andorra, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, FYRO Makedonien, Kazakstan, Kroatien, Moldavien, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien-Montenegro, Turkiet, Turkmenistan, Uzbekistan och Vitryssland. Nationella regler i: Albanien och Ukraina. EG:s KÖR- OCH VILOTIDER EG-regler om kör- och vilotid, samt EG:s krav på färdskrivare, skall tillämpas på alla vägtransporter som utförs inom EG och länder anslutna till EES-avtalet med vissa undantag. Se rutan Fordon som är undantagna... på nästa uppslag.. För vissa transporter som ej lyder under EG:s kör- och vilotidsbestämmelser gäller förordningen om vilotid vid vissa vägtransporter inom landet. Se under rubriken personlig tidbok. För transporter som inte hör till vare sig EG:s kör- och vilotider, eller förordningen om vilotid, gäller inga regler för kör- eller vilotid. Dock måste man ju fortfarande följa regler i arbetstidslagen, samt eventuella kollektivavtalsregler. Varje fordon som omfattas av EG:s bestämmelser skall vara utrustad med en speciell s k EG-färdskrivare. Ett nytt diagramblad skall användas för varje dygn som föraren kör. Om föraren byter fordon ska han ta bladet med sig, och göra notering om fordonsbytet på baksidan. Upp till tre fordonsbyten kan noteras här. Tiden som myndigheten kontrollerar på diagrambladen är körtid, raster och vilotid. All annan arbetstid och all annan tid då föraren är tillgänglig som t ex väntetid, den tid som tillbringas som andreförare medan fordonet är i rörelse och den tid som tillbringas på sovbrits när fordonet är i rörelse, räknas inte
125 som körtid. Förare skall alltid ha tillgängligt diagramblad för den innevarande veckan och för den sista dagen som han kört under föregående vecka, för att kunna visa upp vid kontroll. Företaget (den som ansvarar och har kontroll över förare och fordon) ska förvara diagrambladen i god ordning i minst 12 månader. Företaget ska regelbundet kontrollera kör- och vilotider. Upptäcks överträdelse skall åtgärder genast vidtas, t ex ändra arbetstider och färdvägar. Blad skall även förvaras för inhyrda förare. Företaget är skyldigt att överlämna kopior till berörda förare som begär det. Bladen skall på begäran uppvisas eller överlämnas till behörig kontrolltjänsteman. Transporterad godsmängd eller körsträcka får inte ligga till grund för löneberäkning, bonus eller lönetillägg, om det anses utgöra fara för trafiksäkerheten. Observera att diagrambladen inte ersätter kollektivavtalets arbetstidskort, eftersom det på diagrambladet inte går att särskilja vad som är betald väntetid, lossning och lastning etc. Vidare innehåller arbetstidskorten uppgifter rörande beräkning av lön, traktamenten etc. Dessa uppgifter går inte att få fram av diagrambladen. Förares lägsta ålder 18 år för godstransporter med högsta tilllåtna vikt 7,5 ton. 21 år för andra fordon (18 år i vissa fall). 21 år för persontransporter (radie >50 km gäller fler villkor). Observera Regelverket kan komma att ändras framöver då en stor översyn pågår.
Fordon som är undantagna från EG:s kör- och vilotider, samt färdskrivare Observera att nedanstående undantag alltid måste läsas tillsammans med gällande rättspraxis där domstol tolkat begreppen. fordon under 3,5 tons totalvikt (inklusive eventuell släpvagn) som används för godstransporter. avloppsunderhåll. översvämningsskydd, vatten-, gas- och elförsörjning. posttransporter. underhåll och kontroll av allmän väg. avfallshantering. specialfordon för bärgning. mjölktransporter och mjölkkärl till och från lantgård. persontransporter i linjetrafik om linjens längd understiger 50 km. specialfordon som används för sjukvårdsändamål. fordon vars högsta tillåtna hastighet understiger 30 km/h. icke yrkesmässig transport av gods för personligt bruk. fordon som används av jordbruks-, trädgårds-, skogs- eller fiskeriföretag för godstransporter inom en radie av 50 km från fordonets stationeringsort. Häri inberäknas kommuner vars centrum är belägna inom denna radie. transport av djuravfall och kadaver, som inte är avsett som människoföda. transport av levande djur från lantgårdar till lokala marknader och omvänt eller från marknader till lokala slakterier. Observera att det enligt Vägverkets tolkning inte finns sådan lokal marknad för djurtransporter i Sverige. varubussar, bokbussar, fordon inredda för utställningar. fordon, som inom en radie av 50 km från fordonets stationeringsort, transporterar material eller utrustning som föraren använder i sitt arbete. dragfordon som uteslutande används inom jordbruk eller skogsbruk. fordon som används för övningskörning. Observera Utöver skyldigheten att spara diagrambladen i 12 månader så skall arbetsgivaren föra anteckningar över de anställdas jour-, mer- och övertid. Redovisningen får inte släpa efter. Förtryckta böcker för ändamålet finns i bokhandeln. Arbetstagaren har rätt att ta del av anteckningarna. Enligt arbetstidslagen får övertid tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Genom transportavtalet är övertiden begränsad till högst 150 timmar per år. Dock kan, efter lokal överenskommelse, ytterligare 150 timmar medges.
KÖR- OCH VILO- TIDSREGLER Körtid och raster Körtid är den tid föraren befinner sig bakom ratten för att köra, även när fordonet står stilla. Lämnar föraren sin plats bakom ratten räknas detta som uppehåll i körningen. Uppehållet måste vara minst 15 minuter sammanhängande tid för att räknas som rast (jfr artikel 7 punkt 2 i förordningen [EEG] 3820/85). sreglerna är bl a till för att garantera en viss trafiksäkerhet under transporten. Ingen ska köra trött och därmed utgöra en trafikfara. Det är arbetsgivarens skyldighet att planera transporterna så att bestämmelserna kan följas. Arbetsgivaren ska också kontrollera att bestämmelserna efterlevs och verka för att reglerna följs. För fordon eller fordonskombinationer med totalvikt över 3,5 ton samt bussar oavsett vikt gäller följande: Körtid Daglig: 9 timmar, 10 timmar (högst två gånger per vecka). Körpass: Efter 4 timmar och 30 minuter sammanlagd körtid, krav på 45 minuters rast. Körtidsbegränsning: 56 timmar (6 gånger max daglig körtid i följd). Därefter krav på veckovila. 14-dagarperiod: 90 timmar. Rast: 45 minuter efter 4,5 timmars körning. (Får delas upp i perioder om minst 15 minuter under ett körpass). Vecka: Månd kl 00.00 sönd kl 24.00. Förare: 1) den som kör fordonet eller 2) den som följer med för att vid behov kunna köra det. Vilotid Vila: Oavbruten tidsperiod om minst 1 timme till fritt förfogande. Tiden får tillbringas i stillastående fordon med sovbrits men inte i rullande fordon. Dygnsvila: 24-timmarsperiod: 11 timmar. (9 timmar max 3 gånger per vecka, kompen-sation före nästa veckas slut.) Delad dygnsvila 12 timmar (Uppdelat om minst 4 timmar + 8 timmar, vilka kan delas in i 3 viloperioder.) Ex 2+2+8 timmar. Den långa vilan ska ligga sist. 2 förare: 8 timmar oavbruten vila per 30- timmarsperiod. (Se definition av vila). Sovplats: Dygnsvila kan hållas i fordonet om detta står stilla och är utrustat med sovbrits. Medföljer förare sitt fordon under färjeeller järnvägstransport får dygnsvilan avbrytas högst en gång. Avbrottet får vara i högst 1 timme för ombord- eller avkörning, vari tullformaliteterna inräknas. Föraren skall under bägge delarna av dygnsvilan ha tillgång till liggplats. Avbruten dygnsvila förlängs med 2 timmar. Om ett fordon har två förare, skall var och en ha en viloperiod om minst 8 timmar i följd under varje 30-timmarsperiod. Veckovila: Efter 6 dagliga körperioder i följd ska förare ha en godkänd veckovila, normalt på 45 timmar sammanhängande. Denna vilotid kan förkortas till 36 timmar om vilan tas ut på den ort där fordonet normalt är stationerat eller på förarens hemort. Om vilan tas ut på annan ort kan den förkortas till 24 timmar. Varje minskning ska kompenseras med motsvarande vilotid, senast tredje veckan efter avkortning. Denna kompensation skall läggas tillsammans med en annan viloperiod om minst 8 timmar 127
Avvikelse Om man kör sönder fordonet eller blir inblandad i en olycka och det är nödvändigt för människor, fordonets eller lastens säkerhet, kan man få avvika från bestämmelserna. Då måste man anteckna orsaken på diagramblad. Trafiksäkerheten får givetvis inte äventyras genom detta. Observera Med diagramblad från sista dag i föregående vecka avses blad från den dag man sist körde före innevarande vecka. Det innebär att bladet kan vara t ex 3 veckor gammalt. Vid internationella transporter kan man i flertalet europeiska länder redovisa ledighet för dagar man inte kört, med ett arbetsgivareintyg, istället för diagramblad (EGT nr C348 31.12.1985). Vid nationella transporter behöver man enligt nuvarande rättsläge inte redovisa någonting, för de dagar som man inte kört. Obs dock måste dygnsvila före aktuellt körpass redovisas. Observera Vid användandet av flerförarsystem krävs att två förare finns i lastbilen under hela transporten. Dock kan förarna bytas ut, men alltjämt måste det finnas två förare under hela transporten Detta enligt en EU-dom. Vid grava brott mot kör- och vilotidsreglerna kan det utdömas en företagsbot. Då handlar det om mycket höga bötesbelopp.
129 Har en förare varit ledig eller sjuk en eller flera dagar kan diagrambladen ersättas av ett arbetsgivarintyg vid internationella transporter i vissa EU-länder. Accepteras ej av alla länder numera. I vissa länder kan både diagramblad och intyg krävas. Intyget skall innehålla uppgifter om förarens namn, personnummer, vilken eller vilka dagar som föraren inte kört. Observera Att regelmässigt ha vredet i läge säng så att alla upphåll från körning registreras som vila kan leda till böter (ex distributionskörning). Att ge sken av att man har rast varje gång man stannar, fast man egentligen utför annat arbete, är enligt en tingsrättsdom straffbart. Man kan då istället sätta vredet på fyrkant, och ställa om till säng vid de tillfällen man tar rast. Skulle man glömma att sätta vredet till säng och därmed inte få rast registrerad, kan man manuellt rätt detta på diagrambladets baksida.
Brukande av inmonterad färdskrivare Det finns inga krav på att färdskrivaren ska användas vid körningar som inte kräver sådan, även om det finns en färdskrivare inmonterad. Vid användning av den manuella EU-färdskrivaren måste symbolen ratt vara inställd när du kör. Dessutom finns det bestämmelser om reglageläge vid uppehåll i färden. I Sverige ska symbolen för säng användas vid rast eller viloperiod och fyrkanten med diagonalstreck användas vid annat arbete eller då föraren ska vara tillgänglig för arbete. Förarnas uppgift se till att tiden på diagrambladet överensstämmer med verklig tid, och att klockan på färdskrivaren står rätt. se till att notera dygnsvilan som föregår aktuellt körpass på baksidan. använd reglagen på färdskrivaren så att följande tidskategorier registreras tydligt var för sig: a) körtid. b) all annan arbetstid. c) all annan tillgänglig tid, nämligen väntetid och tid som tillbringas i fordonet medan det är i rörelse. d) raster och dygnsviloperioder. Dessutom skall föraren lämna följande uppgifter på sitt personliga diagramblad: efternamn och förnamn. ort och datum vid färdens början och slut. registreringsnummer för varje fordon han tilldelats. vägmätarens ställning vid starten, vid ev fordonsbyte och vid slutet av sista registrerade resan. tidpunkt för ev fordonsbyte. Anteckningar på färdskrivardiagramblad Dygnsviloperioder och annat arbete som omger körperiod ska antecknas på färdskrivardiagrambladet Kontroll på väg underlättas om du anger de dagar efter föregående körning som du varit ledig eller haft annan verksamhet. Anteckningar görs på det första diagrambladet som används efter ledighet eller annan verksamhet. Vid internationella uppdrag ska ett arbetsgivarintyg ersätta anteckningarna. Intyget ska medföras. (Artiklarna 6 och 8 förordningen (EEG) 3820/85 samt artikel 15.2 förordningen (EEG) 3821/85. Sedan färdskrivarutrustningen har kontrollerats efter installation, ska en installationsskylt anbringas lätt synligt i fordonet omedebart bredvid eller på färdskrivaren. Skylten ska bytas varje gång en godkänd montör eller verkstad har gjort en besiktning som medfört krav på ändring av själva installationssättet. Skylten ska även bytas vid besiktningen efter två år.
På skylten ska åtminstone följande uppgifter finnas Den godkände montörens eller verkstadens namn och adress eller handelsbeteckning. Fordonets karaktäristiska koefficient, uttryckt i w = varv/km eller w = imp/km. Däckens effektiva omkrets, uttryckt i l = mm. Datum då fordonets karaktäristiska koefficient och däckens effektiva omkrets fastställts. Tänk på att ta ur diagrambladet ur färdskrivaren vid arbetets slut, eller senast inom 24 timmar. om färdskrivare för två förare används ska diagrambladen byta plats vid förarebyte. förvara bladen så att de inte skadas eller repas. om färdskrivaren inte fungerar, eller vid bortavaro från fordonet, ska manuella noteringar göras på diagrambladets baksida (se bild av diagramblad på nästa sida). se till att diagrambladet passar till färdskrivaren (på diagrambladets baksida står till vilka färdskrivare diagrambladet passar). för persontransporter i linjetrafik krävs inte färdskrivare om företaget upprättat tidtabell och tjänstgöringslista. Föraren skall då medföra utdrag ur tjänstgöringslistan och ett exemplar av tidtabellen. åverkan på färdskrivarens diagramblad räknas som urkundsförfalskning. 131 Arbetsgivarens skyldigheter Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande. Diagramblad av rätt typ och i lämpligt antal ska lämnas ut till föraren. Använda diagram ska arkiveras i god ordning under minst 12 månader. Kopior av diagramblad ska tillhandahållas de förare som begär detta. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet. Om överträdelse skett ska en framtida upprepning förhindras.
N o 1 9 Här skall noteras: vid körningens början: förarens efter- och förnamn ort där körningen påbörjas datum (övre raden) registreringsnummer km-ställning vid körningens början k m 1 9 vid körningen slut: ort där körningen avslutas datum (nedre raden) km-ställning vid körningens slut antal körda km (beräknas) Symbolerna på bladet betyder: körtid övrig arbetstid (aktivt arbete) används ej i Sverige. all annan tid då man är tillgänglig = passivt arbete, t ex väntetid, den tid som tillbringas bredvid föraren då fordonet är i rörelse eller den tid som tillbringas på sovbrits medan fordonet är i rörelse. I många EU-länder, bl a Sverige, får fyrkanten än så länge användas för såväl aktivt som passivt arbete. raster och dygnsviloperioder Plats för manuella noteringar av kör- och vilotider då diagrambladet ej suttit i färdskrivaren N k o m Här skall vid fordonsbyte noteras: tid för fordonsbyte nytt fordons reg. nr mätarställning passets början mätarställning vid passets slut körd vägsträcka i km Bladen kan användas i färdskrivare med dessa godkännandenummer (färdskrivarens godkännandenummer finns på typskylten).
DIGITAL FÄRD- SKRIVARE Den 5 augusti 2005 ska digitala färdskrivare finnas i alla nytillverkade tunga lastbilar inom EU. Äldre fordon får efter detta datum lov att behålla sina tidigare färdskrivare så länge som de fungerar och går att reparera. Går en äldre färdskrivare inte att reparera måste den bytas ut och då mot en digital färdskrivare. Det kommer att finnas 4 olika typer av färdskrivarkort, förarkort, företagskort, verkstadskort och kontrollkort. Samtliga kort kommer att ha ett chip där information kan lagras. I Sverige är det Vägverket som kommer att tillhandahålla dessa kort. Ansökan om de olika korten görs hos Vägverket, blankett kommer att kunna beställas via internet, knapptelefon eller med samtal till kundtjänst. Korten kommer att börja utfärdas i början av 2005. Förarkortet blir personligt och ska bland annat innehålla förarens bild, namn och personnummer. Förarkortet sätts in i färdskrivaren och registreringen av körinformation kan börja. Informationen lagras både i färdskrivaren och i chipet. Med hjälp av förarkortet markeras att körinformationen tillhör en särskild förare. När föraren tar ut sitt kort ur färdskrivaren upphör lagringen av körinformation på färdskrivarkortet. Företagskortet används för att markera till vilket företag körinformationen tillhör. Företagskortet sätts in i kortläsaren och tas ut igen. Den körinformation som därefter lagras tillhör företaget. När företagskortet sätts in igen avslutas markeringen för företaget. Verkstadskortet används när färdskrivaren aktiveras och kalibreras. Bara verkstäder som är ackrediterade av SWEDAC kan få verkstadskort. Till verkstadskortet tillhör en pin-kod som måste anges vid användning. I färdskrivaren lagras information om vad som görs och vilket verkstadskort som används. Kontrollkortet används för att kontrollera den lagrade körinformationen på förarkortet och i färdskrivaren. När kontrollkortet sätts in i färdskrivarens ena kortläsare, kan det läsa av färdskrivaren och det eventuella förarkort som finns i den andra kortläsaren. Införandet av den digitala färdskrivaren innebär inte att dagens kör- och vilotidsbestämmelser ändras. Det pågår dock sedan många år en översyn av reglerna som kan komma att leda till förändringar av dagens kör- och vilotidsbestämmelser. 133
VILOTIDER OCH PERSONLIG TID- BOK FÖR VISSA NATIONELLA TRANSPORTER Från och med den 1 januari 1995 gäller regler om vilotider och personlig tidbok vid körning i förvärvsverksamhet. Vilka omfattas av reglerna? godstransporter (max 3,5 ton) utom posttransporter. taxitrafik. skolskjutsar. vissa transporter av mjölkprodukter. Dygnsvila Under den 24-timmarsperiod som föregår varje transport ska föraren ha haft en dygnsvila på minst 11 timmar. Dygnsvilan får delas upp i två perioder, varav den ena perioden ska vara minst 8 timmar. Personlig tidbok Varje förare ska ha en personlig tidbok försedd med förarens namn och adress. Namnet måste finnas på varje sida. Förare är skyldig att anteckna tiden för dygnsvilan i tidboken. medföra tidboken vid varje transport. visa upp tidboken på begäran av polis eller bilinspektör. Föraren får bara använda en tidbok åt gången. Om tidboken beräknas avslutas vid nästa transport ska föraren ha med sig en ny tidbok, som påbörjas när föregående avlutats. Föraren ska behålla den avslutade tidboken en vecka, därefter ska den återlämnas till den arbetsgivare som lämnat ut den. Den som upphör med sin verksamhet ska genast överlämna sin tidbok till arbetsgivaren. Förare som är egen företagare är skyldig att bevara sina anteckningar under minst tolv månader. Så här ska anteckningar föras Innan föraren påbörjar en transport ska föraren anteckna tidpunkterna för närmast föregående dygnsvila. Har vilan delats upp i två perioder ska föraren anteckna varje dags periods början och slut. Den som har flera arbetsgivare ska anteckna de dygnsvilor som hänför sig till respektive arbetsgivare på skilda sidor i boken. Föraren ska göra anteckningar under alla transportdygn samt under det närmast föregående dygnet. Tidboken ska innehålla anteckningar för de sju senaste dygnen under vilka föraren varit skyldig att föra anteckningar. Arbetsgivaren är skyldig att ge förarna personliga tidböcker försedda med företagets och utlämnarens namn, adress och telefonnummer. anteckna datum för utlämning och återlämning. ha en förteckning över förarnas tidböcker. visa upp anteckningarna på begäran av polis eller bilinspektör. bevara anteckningar under minst tolv månader. Gemensamma regler Varken den anställde eller arbetsgivaren får låta någon annan göra anteckningar i tidboken. Oavslutad tidbok får inte överlämnas till någon annan förare. Tidboken ska föras med beständig skrift. Felskrift stryks över och rätt text antecknas över eller under den felaktiga. Blad som inte är perforerade får ej rivas ut.
135 Bestämmelser för färdskrivare Finns en plomberad färdskrivare av godkänd typ i fordonet får denna användas istället för personlig tidbok. Föraren ska anteckna vilotiden på baksidan av varje diagramblad. Anteckningen ska göras innan transporten påbörjas. Vid vägkontroll gäller att förare som tidigare under samma dag har utfört en transport för vilken förordning EG:s kör och vilotider är tillämpliga, ska kunna uppvisa diagramblad även för denna transport. Har föraren tidigare under dagen utfört en transport för vilken vilotidsförordningen är tillämplig ska föraren även kunna uppvisa en anteckning om vilotid i sin personliga tidbok avseende transporten. Om föraren växelvis utför ovan angivna transporter och använder färdskrivare av godkänd typ för båda transporterna ska föraren på baksidan av diagrambladet fortlöpande anteckna mellan vilka tidpunkter körning enligt vilotidsförordningen förekom. Anteckningen ska föras under tecknet för annat arbete. Ytterligare information kan erhållas hos Polisens trafikavdelning i varje län. Adress och telefonnummer finns i telefonkatalogen (rosa sidorna). Vägverkets regionkontor tillhandahåller upplysningar för tunga transporter m m samt kör- och vilotidsregler. Dispens från Vägverkets tidbok Biltrafikens arbetsgivareförbund har erhållit dispens från skyldigheten att använda tidbok. Dispensen gäller endast för de företag som tillämpar kollektivtransportavtalet (BA-Transport), och som använder sig av arbetstidskort. Anteckningar om vilotid måste då göras på arbetstidskortet. Dispensen gäller för godstransporter där bilens högsta tillåtna vikt inte överstiger 3,5 ton, samt vid mjölktransporter till och från lantbruk. Dispens skall medföras vid färd för att gälla.