PLANUTKAST, HUSULABACKEN, INGERMANSBY

Relevanta dokument
Detaljplanen gäller delar av fastigheterna och samt fastigheterna och

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

LOVISA, MERIHEINÄ STRANDDETALJPLAN

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Startpromemoria för planläggning av område vid kv Utsikten i stadsdelen Bredäng (14 lägenheter)

Terrängvandring och workshop i Veikars,

DETALJPLAN, UTVIDGNING AV INGERMANSBY FÖRETAGSOMRÅDE

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Dnr 2014/ GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Detaljplan för Kalven 1:138


Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

BORGÅ STAD DELGENERALPLANEN FÖR PELLINGE SKÄRGÅRD PLANFÖRSLAG : PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Planstudie över Gällinge. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

Detaljplan för Borrby 43:35, Borrby 43:40 samt del av Borrby 299:1 i Kyhl, Simrishamns kommun, Skåne län

Stadsdel 33 Kvarteren och gatu-, parkerings-, special- och parkområden

Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 25 februari 2019.

Dalslandsstugan Storlek: 109 kvm 3 rum och kök Projektet handlar om prefabricerade byggnadselement som sätts. plan. sektion A-A.

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Program Uppdaterad

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Presentation av alternativen i enkäten

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December

INGÅ, ÄNGÖ STRANDDETALJPLAN

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl

Översiktlig naturinventering

BO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5

Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

Metapopulation: Almö 142

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Översiktligt PM Geoteknik

OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN

PM LANDSKAPSBILD Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Karlslund 3:4

Underlag för planuppdrag

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Översiktlig VA-utredning för planprogram Måtorp 2:6 och Fjärås Prästgård 1:11 Fjärås. Granskningshandling

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Detaljplan för Himlabackarna, etapp 3 Vetlanda, Vetlanda kommun Kvalitetsprogram

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT Diarienummer PBN 2010/ Upprättad

Kvarteret Balder och Frigg

PM utredning i Fullerö

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Fritidshus Göteborgs kommun 2008

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Kvarter 3. Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm Dnr

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

Bilaga3. landskapsbildsanalys

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Underlag för planuppdrag

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Detaljplan för Floda 3:43 m.fl., Ricklehöjden

F ä r g e l a n d a k o m m u n

Vet du vad som planeras i Karlslund?

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)

Djuprämmen uppfyller alla de idylliska förväntningar man kan ha på en anläggning och är en underbar plats att få njuta av den svenska naturen.

VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Transkript:

PLANUTKAST, HUSULABACKEN, INGERMANSBY Lappträsk kommun 16.1.2018 Detta planutkast presenterar Hanna Jahkonens områdesplan från 2017, som utgör utgångspunkt för planeringen av Husulabacken i Lappträsk Ingermansby. Noggrannare uppgifter om projektets bakgrund finns i det Program för deltagande och bedömning, som ingår in planutkastmaterialet.

PLANOMRÅDE Allmänt: Planområdet befinner sig i Ingermansby söder om Lappträsket, drygt två kilometer från kyrkbyn och området är cirka 30,5 ha stort. Området gränsar i norr till Lappträsket, i väster till Sjökulla bostadsområde och landskapsmässigt värdefulla åkerområden, i söder till riksväg 6 och i öst till beskogade åkerområden. Cirka 250 nordväst från planområdets gräns ligger Lappträsk civiltjänstcentral. Den västra delen av Husulabacken planområde sluttar svagt mot nordväst och mot träsket, bestående av blandskog och provplanterad före detta åkermark. Åkerområdet i sydväst och söder definieras i delgeneralplanen för Ingermansby, Kapellby och Norrby från 2002 som kulturhistoriskt värdefullt odlingslandskap som bör bevaras obebyggt. Avsikten är att lämna dessa områden vid det nuvarande.. Husulabacken: Husulabacken som ägs av kommunen och vilken detta utkast avser, avviker till höjdförhållanden avsevärt från planområdet i övrigt. På området finns några byggnader i trä från 1930-talet, vilka Fortstyrelsen har låtit uppföra, vilka bildar en enhetlig gårdsplan mitt på området, mellan två kullar. Kullarnas högsta punkter ligger cirka 15 meter över träskets yta. Husulabacken är skogsklädd, vilket får ett mervärde av Skogsforskningsinstitutets långvariga verksamhet i området (skogsvård, planteringar). I norr och öster avgränsas området av Lappträsket med sina vackra landskap och i sydost av ett skogsområde. På Husulabackens område finns det sammanlagt 200-300 meter strandlinje. I nordost avgränsas området av en skogsremsa som ägs av staten och närmare Sjökulla finns det landsbygdsbebyggelse. Man kommer till området från söder. Vägen leder till en gårdsplan i områdets mitt, vid gamla byggnader och vägen fortsätter som en smal skogsväg från gårdsplanen till stranden. Planförslagets planområde. Husulabacken är det skogbeklädda området i sydost

Terräng: Planområdet avviker tydligt från sin omgivning. Vägen stiger cirka 6 meter från avtaget till gårdsplanen. Mitt på området finns två högre kullar och den befintliga gårdsplanen är belägen mellan dessa. Kullarnas högsta punkter når cirka 15 meter över träskets vattennivå (ca +25.0). Den östra kullen (+39.9) delar tydligt området området till väster bildar ett slutet skogsområde, medan kullens östra sida öppnar sig i en brant och svårtillgänglig sluttning mot träskets strand. Kullen (+42.4) som ligger i väst från gårdsplanen skyddar gårdsplanen och sluter delvis vyn mot riksvägen och mot åkern. I norr från gårdsplanen vetter terrängen flackare mot stranden, vilket öppnar utsikt från gårdsplanen mot träsket. Vindförhållanden: Den rådande vindriktningen är från sydväst (Meteorologiska institutet 2016), men den kuperade terrängen och den rikliga växtligheten och det täta trädbeståndet skyddar områdets centrala delar mot hårda vindar. Vindförhållandena varierar i områdets utkanter, särskilt i väster mot åkrarna och i öster mot träsket. På udden, som omges av träsket åt nästan alla håll är en mycket blåsig plats. Trädbestånd och växtlighet: Skogsforskningsinstitutets långvariga forskningsarbete på planområdet ger sig till känna genom mångsidigt trädbestånd och växtlighet. Området innehåller flera olika skogsområden och trädslag, även om det är relativt litet. Enligt trädbestånd och växtlighet kan området delas upp i tre olika delar, som angränsar till den skogsväg som korsar området. I områdets östra del finns det i huvudsak högväxt gammal granskog. I närheten av stranden är skogarna välskötta och gallrade. I sluttningen åt väster växer det främst tallskog, varför utsikten från kullen är god över åkerområdet men också över gårdsplanen. I norr finns det i huvudsak björkskog, men också enstaka gamla tallar. Området mellan områdets norra gräns och stranden består av vacker björkskog och ägs av staten. Dessutom finns det tiotals värdefulla trädslag på området, främst längs vägen som korsar området. De värdefulla trädslagen har i huvudsak planterats i trädgrupper. Längs infartsvägen växer det höga granar på båda sidor om vägen. I sydväst, längs vägen, avgränsas området av en rad låga granar. Terräng Vindarna

Trädbestånd och växtlighet Strandområden och träsket: Områdets stränder vetter i huvudsak mot öster och norr. Särskilt i öster kantas stranden av en brant, svårtillgänglig sluttning, vilken betydligt skuggar strandområdena. Stranden är långgrund och igenväxt. Även om träsket är relativt stort till ytan, är dess medeldjup endast två meter vattnet värms snabbt på våren, varvid det är behagligt att simma, men mot slutet av sommaren plågas träsket av algblomningar. Träsket och dess skötsel har redan länge upptagit kommunen. (Paavilainen 2008, s.35.) Även om träskets funktionella värde är ringa, är dess betydelse stor för landskapet. Friluftsleden som löper runt träsket, närheten till riksväg 6 samt kyrkbyns och de nya bostadsområdenas närhet till träsket gör att det är en betydande fast punkt för kommunen. Vid en första anblick kunde stranden kännas som en lockande byggplats på grund av utsikten, men strandområdet vetter mot norr, terrängen är svårtillgänglig, stranden är svår att nå och trädbeståndet består av gammal granskog, vilket gör stranden till en besvärlig byggplats. Å andra sidan är den branta sluttningen med sina höga granar ett av de vackraste skogsområdena på planområdet, så det är rekommendabelt att lämna området i naturtillstånd också av den orsaken.

Lämplighet för byggande: Områdets västra kulle bildar en ljus byggplats med bra utsikt. Å andra sidan är bullret från riksvägen starkast i sydväst, mot åkern och områdets sydligaste del. Områdets centrum bildar en skyddad byggplats intill vägen mellan två kullar. De befintliga byggnaderna och de gamla värdefulla träden och trädgrupperna ska beaktas vid byggande i områdets mitt. Sluttningen i norr öppnar vackra vyer till omgivande träsk och skog. Den norra delen är skyddad och lugn. Planområdets jordmån består till huvuddelen av grus, sand och fin sand, medan den omgivande marken främst besår av lära och mjäla (Geologiska forskningsanstalten 2012). Byggnader: På området finns några byggnader från tidigare, byggda främst på 1930-talet och dels på 1950- och 1980-talen. På det jämna området mellan kullarna finns en huvudbyggnad (1), ladugård (2), bod (3) och bastu (4). De bildar en lugn gårdsplan, som skyddas av trädbestånd och terrängens former och bildar en fast punkt för området. I stranden finns en strandbastu (6) och vid infartsvägen finns en lada (5). Byggnaderna har tillsvidare använts av Fortstyrelsen, med undantag för ladan, som är uthyrd till en utomstående. Numera ägs tomten och dess byggnader av kommunen, men de hyrs tillsvidare ut till Skogsforskningsinstitutet. Det finns mycket få byggnader i tomtens omedelbara närhet. På granntomten finns ett privat radhus (7). Lämplighet för byggande Alla byggnader är uppförda i trä och påminner till sin stil om traditionella landsbygdsbyggnader. Byggnaderna kring gårdsplanen, huvudbyggnaden, ladugården och bodan är målade i rödmylla, liksom strandbastun. Huvudbyggnadens och ladugårdens fasad består av traditionell stående brädfodring, medan bodans, bastuns och strandbastuns stockfasad bildar ett kraftigt vågrätt element. Byggnadsbestånd

PLAN Principer: Planen är uppbyggd kring tre huvudteman natur, samfund och tradition. Arbetets mål har varit att låta de värdefulla skogsområdena bli en del av den nya planen och att låta områdets diversitet återspeglas i byggandet. Naturförhållandena har påverkat planen på områdesplannivå. Som kommun betonar Lappträsk människoorientering och gemenskap, vilket har inspirerat till arbetets andra huvudtema. Målet är ställt vid att skapa goda förutsättningar för ett starkt samfund och en god atmosfär i det nya bostadsområdet. I sin bästa form stöder ett bostadsområde som främjar gemenskap också trygghet, växelverkan mellan invånarna samt områdets attraktionskraft. Områdets gamla byggnader andas nostalgi, stark materialism och detaljrikedom, vilket bildar skikt och vittnar om områdets historia de gamla byggnaderna är en väsentlig del av områdets identitet och de gör platsen unik. Ända från början har det varit ett centralt mål att utnyttja de befintliga byggnaderna som en del av planen och de har allt kraftigare blivit en integrerad del av den nya planen. Kombinationen av modernt byggande och traditioner bildar ett tredje huvudtema för arbetet. På landsbygden har naturen traditionellt varit dominerande och den har tillhandahållit nästan allt man behöver utkomst, näring och en plats att bo på. Jordbrukslägenheternas byggnader har ofta placerats i närheten av varierande naturförförhållanden. Den nya områdesplanen för Husulabacken grundar sig på denna tradition och den har tagit influenser av gamla lantbruks gårdsplaner, deras stämning, dimensioner och integration i omgivande natur. Även om områdets storlek skulle möjliggöra byggande av ett större bostadsområde, och planering av stora egnahemshustomter, har planeringen utgått från att skapa ett relativt kompakt och enhetligt bostadsområde. En kompakt placering effektiverar områdets användning och byggandet samt ger de gamla och värdefulla skogsområdena det utrymme de förtjänar. I stället för att lämna den gamla gårdsplanen åt sitt öde och placera det nya bostadsområdet längre borta från de gamla byggnaderna, har de nya byggnaderna placerats i närheten av den gamla gårdsplanen. Syftet är inte att skydda, utan att aktivt utnyttja de gamla byggnaderna och därmed också förbättra uppskattningen av dem. Den gamla gårdsplanen kompletteras av nya byggnader och bildar centrum för området, en gemensam gårdsplan för invånarna. Det kompakta bostadsområdet kombinerar arbetets tre huvudteman. Bostadsområdets placering invid den gamla gårdsplanen ger utrymme för naturenliga skogsområden och stöder växelverkan mellan invånarna samt kombinerande av landsbygdstradition och modernt byggande. Vägen ner till stranden Skogsområden

Omgivande skogs- och strandområden skapar en trivsam rekreationsmiljö för kommunens alla invånare. Den gamla ladan intill infartsvägen föreslås tas i offentlig användning. Byggnaden kan fungera som t.ex. café under somrarna och rastplats för förbifarande och därmed också en möjlighet för utomstående att bekanta sig med områdets historia och framtid. Det nya bostadsområdet, stranden och ladan sammanbinds av skogsområdena mellan dem. Man kan t.ex. bygga en rutt från ladan till stranden, men i övrigt är det tänkt att skogsområdena ska lämnas i så naturligt tillstånd som möjligt. Strandområdet är en krävande byggplats. Utnyttjandet av strandområdet kan aktiveras genom småskaligt byggande (t.ex. badbrygga, rökbastu eller båthus), vilket också stärker träskets ställnings som landskapsmässigt element. stränderna bör dock snyggas upp och växtligheten glesas ut betydligt för att göra området trivsammare. Strandbastun kan hyras ut till alla kommuninvånare. Byggande kring gårdsplanen: Vid planeringen av det nya bostadsområdet har målet varit att skapa en trivsam, klart avgränsad och skyddad gårdsplan, som fungerar som centrum för bostadsområdet och gemensam samlingspunkt för invånarna. De nya byggnaderna byggs i samma proportioner som de gamla byggnaderna och de sammansmälter därför till en enhetlig och funktionell helhet med de gamla byggnaderna. Strandområden De nya bostadsbyggnaderna placeras friare kring en rektangulär gårdsplan, anpassade till terrängens former och de bildar mindre gårdsplaner kring den gemensamma gårdsplanen. Den slutna gården på Kauppila

Områdets befintliga av De bevaras som fixpunkt och de tas i små bostäder och hjälputrymmen placeras kring den gemensamma bostadsbyggnaderna eller tomternas huvudsak i invånarna gemensamma som fördelas mellan invånarna. gårdsplanen i en skyddande cirkel. gårdsbyggnader (se 5.5 Bod användning. Tillsammans Den kompakt tilläggsbyggnad) placeras på med de gamla bostadsbyggnaderna utvidgningar I de nya gårdsbyggnaderna inryms Huvudbyggnaden nya Eventuella byggnader gemensamma gårdsplanens bevaras i sin nuvarande funktion byggnaderna bildar de en nästan byggnader de småhusens egna tomt, antingen som delvis sluten, tydligt avgränsad gårdsplan i befintliga byggnaderna, men de nya en del av bostadsbyggnaden eller som invånarnas byggnaderna placeras på tomterna separat byggnad. bostadsbyggnad, gemensamt arbetsutrymme. delvis användning. Områdesplan gemensamma placeras enligt så att de följer terrängens former.

Källor: Paavilainen, Pekka, 2008. Uudenmaan ympäristökeskuksen raportteja: Iståndsättning och planerna för användning av Lappträsk. Nylands miljöcentral. Helsingfors. Geologiska forskningsanstalten 2012: http://gtkdata.gtk.fi/maankamara/index.html (23.2.2016) Meteorologiska institutet 2016: http://tuuliatlas.fmi.fi/fi/# (23.2.2016) Alla bilder Hanna Jahkonen