Uppdrag Båstad GUIDE TILL DIG SOM FÖRTROENDEVALD I BÅSTADS KOMMUN 2014-2018 1
Uppdrag Båstad - Guide till dig som förtroendevald i Båstads kommun 2014-2018 1. Inledning sid. 3 a. Båstads kommun sid. 3 2. Politisk organisation sid. 6 a. Båstads kommuns styrmodell sid. 8 b. Demokrati och etik sid. 9 c. Skillnaden mellan politiker och tjänstemän sid. 11 d. Jäv sid. 11 3. Så arbetar du sid. 12 a. Som ordförande sid. 12 b. Som fullmäktigeledamot sid. 13 c. Som nämnds- eller styrelseledamot sid. 14 4. A till Ö på sammanträdet sid. 16 5. Arvoden och ersättningar sid. 18 6. Länkar och lästips sid. 18 7. Kontaktuppgifter sid. 19
1. Inledning Du har valts till ett förtroendeuppdrag för Båstads kommun kommande mandatperiod. Det innebär att du är en länk i den långa kedja beslutsfattare som har format Bjärehalvön till vad den är idag. Utöver det politiska uppdrag, som ditt parti gett dig, innebär det något annat att representera kommunens alla invånare. Som en lättläst introduktion, en liten uppslagsbok, lathund eller vad du vill kalla den, har vi nu sammanställt denna folder. För många är det redan kända fakta, för andra en fördjupning och uppdatering och för en tredje en massa nya, främmande begrepp. Vi hoppas att guiden ska inspirera dig till ett givande arbete som samhällsbyggare och bli ett verktyg för det engagemang, som driver de förtroendevalda att välja det gemensamma arbetet framför det individuella. Det demokratiska arbetet förändras precis som allt annat över tiden, så se det här som ett nedslag under mandatperioden 2014 2018: Så arbetar vi nu. Lycka till med ditt uppdrag för Båstads kommun! Båstads kommun En kommun definieras som ett allmänt territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokalt självstyre. Storkommunreformen 1952 innebar att antalet kommuner i Sverige minskade från ca 2.500 till drygt 1.000. Riktmärket den gången var 3.000 invånare per kommun. Kommunernas gruppering i 277 kommunblock innebar bland annat att Båstads kommun bildades 1971. Detta genom en sammanslagning av Båstads köping, Östra Karups församling, Västra Bjäre kommun och Förslövsholms kommun. Antalet invånare år 1971 var cirka 10.500. 2013 var den siffran drygt 14.200. 3
4
5
2. Politisk organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ med 41 ledamöter. Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Kommunfullmäktige har ett presidium som består av ordförande och två vice ordföranden. Demokratiberedningen Demokratiberedningen har i uppdrag att arbeta med de övergripande demokratifrågorna i kommunen. Beredningen består av nio ledamöter som är proportionellt valda. Demokratiberedningen har ingen självständig beslutanderätt. Den utgör således endast beredningsorgan till fullmäktige. Tillfälliga beredningar Fullmäktige har möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar. Tillfälliga beredningar används i kommunen främst för att utreda och belysa större och övergripande frågor där det är önskvärt med en bred politisk förankring och insyn i utredningsarbetet. Tillfälliga beredningar ska bestå av minst fem och högst nio ledamöter samt lika många ersättare. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen arbetar med strategiska utvecklingsfrågor på kort och lång sikt av betydelse för kommunens framtid. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter och lika många ersättare. Kommunstyrelsen har ansvar för de tre kommunala råden: handikapprådet, pensionärsrådet och välbefinnanderådet och utser ordförande och vice ordförande till dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) KSau bereder ärenden till KS och fattar beslut i ärenden som är delegerade från KS. Förhandlingsutskott Kommunen tillsätter ett förhandlingsutskott som består av samma ledamöter som sitter i KSau. Förhandlingsutskottet ansvarar för kommunens lönerevision. 6
Myndighetsnämnd för miljö, bygg och säkerhet (MN) Myndighetsnämnden ansvarar för myndighetsutövning som baseras på lagar och förordningar inom tre områden: miljö, bygg och säkerhet. Myndighetsutövning innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet och skyldighet. Nämnden har sju ledamöter och lika många ersättare. Vård och omsorgsnämnd (VN) Vård och omsorgsnämnden ansvarar för strategiska omsorgsfrågor på kort och lång sikt för livskvalitet och självständighet. Nämnden har också ansvar för myndighetsutövning, ekonomi och verksamhet samt uppföljning. Nämnden har nio ledamöter och lika många ersättare. Utbildningsnämnd (UN) Utbildningsnämnden ansvarar för de strategiska frågorna på kort och lång sikt för all utbildning för barn och unga i Båstads kommun. Nämnden har också ansvar för myndighetsutövning, ekonomi och verksamhet samt uppföljning. Nämnden har nio ledamöter och lika många ersättare. Revision Kommunrevisionen är ett kommunaldemokratiskt instrument för att granska, utvärdera och främja effektivitet i verksamheten. Revisorerna ska årligen granska all verksamhet som bedrivs i nämnder och styrelser. Revisionen består av sju ledamöter. Valnämnd Valnämnden ansvarar för att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar. I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Nämnden har fem ledamöter och lika många ersättare. Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Förmyndare, förvaltare eller god man är ställföreträdare för någon som inte själv kan sköta sina angelägenheter. Överförmyndaren har en ersättare. 7
Båstads kommuns styrmodell Båstads kommun tillämpar från och med 2015 en styrmodell för att öka tydlighet, styrbarhet och uppföljning. Vision Fullmäktiges mål Nämndernas mål Verksamhetsmål (förvaltningen) Vision Målkedjan tar sin utgångspunkt i en tydlig, genomarbetad och väl förankrad vision. Denna är grunden för och utgångspunkten till allt som sedan sker i verksamheten. En vision är en långsiktig och övergripande beskrivning som gärna ska hålla flera mandatperioder. Av denna anledning är förankringen viktig så att visionen inte beror på den rådande majoriteten utan speglar en allmänt accepterad framtidsbild av kommunen. Fullmäktigemål Utifrån visionen beslutar fullmäktige om ett fåtal övergripande mål som blir prioriterande för verksamheten samt är vägledande och anger kommunens inriktning de närmaste åren, gärna hela mandatperioden. Optimalt är mellan ett och tre mål för bäst styrning. Nämndsmål Utifrån fullmäktiges mål beslutar respektive nämnd/ks om egna mål och lägger till nämndens prioriteringar. Nämndsmålen omarbetas varje år i samband med budgetprocessen. Verksamhetsmål Utifrån nämnd/ks mål beslutar respektive verksamhet i förvaltningen om verksamhetsmål samt arbetar fram en verksamhetsplan med aktiviteter och beskrivning kring hur aktiviteterna följs upp. Verksamhetsplanen är underlag till ledningens uppföljning och ett stöd till respektive verksamhetschef. Verksamhetsmålen är vanligen årsvisa och kopplade till budgetprocessen, men kan vara över flera år beroende på område och komplexitet. Individmål Utifrån verksamhetsmålen skapas individmål för medarbetarna. 8
Demokrati och etik Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt eller folkstyre. Det råder däremot skilda uppfattningar om hur folkstyret närmare ska definieras och utövas. Demokratin som styrelseform har sina rötter i Grekland där den dokumenteras redan 500 år f.kr. Vid slutet av 1700 talet grundläggs det mera moderna demokratibegrepp som vi känner med värderingsgrunder för frihet, jämlikhet och solidaritet. Demokratin i Sverige vilar på vår konstitution, som är våra fyra grundlagar: Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den politiska, den sociala och den ekonomiska demokratin utvecklas ständigt. Det gäller också det så viktiga kommunala självstyret som har sina rötter tillbaka till den franska revolutionen 1789. Numera förutsätter den kommunala demokratin (byggd på allmän och lika rösträtt) yttrandefrihet, politisk frihet, fria val och fria partier. Demokratin kan vara direkt eller indirekt. Direkt demokrati utövas i Sverige genom folkomröstningar (referendum). Kommunfullmäktige måste ta upp frågan om folkomröstning om minst tio procent av de röstberättigade kommuninvånarna står bakom ett folkinitiativ. Folkomröstningen är rådgivande. Indirekt demokrati är den representativa demokrati som utövas av kommunfullmäktige. Folket väljer representanter till kommunfullmäktige genom allmänna val vart fjärde år, och ger därmed sitt förtroende till ledamöterna i kommunfullmäktige att fatta beslut om viktiga frågor i kommunen. Därför kallas politiker för förtroendevalda. Etik betyder sedelära, läran om våra gemensamma seder. Sederna förändras över tiden, därför måste vi som arbetar tillsammans idag komma överens om vad som ska gälla i umgänget oss emellan. Det kan gälla placering i mötesrummet eller punktlighet men också samtalston och hur vi ser eller lyssnar på varandra. 9
10
Skillnaden mellan politiker och tjänstemän Politikerna är demokratiskt valda och återspeglar invånarnas önskemål om hur kommunen ska styras och ledas. En demokrati fungerar inte utan förtroendevalda. För att bereda och genomföra politiska beslut behövs en offentlig förvaltning. Förvaltningen består av anställda tjänstemän som bereder ärenden åt politikerna och verkställer de politiska besluten. De politiska besluten anger vad som ska göras i kommunen, medan tjänstemännen avgör hur besluten ska genomföras. Skiss över förvaltningsorganisationen och de sju verksamhetsområdena: Jäv Att vara jävig innebär att ha ett sådant intresse i ett ärende att din opartiskhet kan ifrågasättas. Om du känner till någon omständighet som gör dig jävig ska du självmant meddela detta till ordföranden. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Vid jäv får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet överhuvudtaget. Den som är jävig får inte heller vara närvarande i lokalen när ärendet behandlas. 11
3. Så arbetar du Som ordförande Att vara ordförande är att vara värd, att representera inte bara partiet utan också kommunen och alla dess invånare. Ordförandes uppgift är att: Ansvara för sammanträdena och hålla sig informerad om nämndens ansvarsområde. Ansvara för kallelse och protokoll. Planera nämndens arbete och ansvara för nämndens möten och dagordningar. I detta ingår att se till att nämndens ärenden tas upp till behandling utan onödigt dröjsmål. Planeringen sker i samråd med förvaltningen. Planera årets sammanträden utifrån både ett politiker och medborgarperspektiv så att beslut inte drar ut på tiden i onödan. Eftersom de flesta förtroendevalda är fritidspolitiker är god framförhållning ett måste. Representera och företräda nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter. Främja samverkan mellan nämnden och kommunens övriga politiska organ. Stå till allmänhetens tjänst med upplysningar och råd. Praktiska tips till dig som ordförande: Inför sammanträdet Gå igenom dagordningen med verksamhetsområdeschefen och nämndsekreteraren. Vad är information, vad är beslut? Ärendenas ordning har stor betydelse för mötet. Vem ska föredra vad? (Alltid tjänsteman aldrig politiker). Hur lång tid bör varje punkt ta? Ge viktiga punkter den tid de kräver. Vilka handlingar ska sändas med ut i kallelsen? Repetera vad som kan hända under mötet. Var förberedd på alternativ. Under sammanträdet Kom i god tid till mötet. Hälsa alla välkomna. Starta sammanträdet i tid. Öppna och avsluta sammanträdet med klubbslag även ajourneringar! Få dagordningen godkänd/korrigerad. Den ligger till grund för mötet. Se till att det är ordning under sammanträdet talarordning ska följas! Om det för ordningens skull behövs en paus begär ajournering! Fråga om du är osäker på något förslag. Yrkanden ska vara skriftliga (utom vid enbart bifall/avslag). Var tydlig med propositionsordningen. Kan den godkännas? Ärenden väckta under sammanträdet ska som regel beredas före beslut. 12
Reservationer anmäls innan sammanträdet avslutas. Skriftliga inlämnas före justeringen. Information till press, partier, medarbetare efter mötet. Vem gör vad? Efter sammanträdet Kom i tid till justeringen ordförande tillsammans med justerare. Justeringen är ett bokat sammanträde! Så arbetar du som fullmäktigeledamot Du har fått ett uppdrag, ett ansvar av dina väljare att representera dem i kommunens högsta beslutande församling. Ett hedervärt och ansvarsfullt förtroendeuppdrag. Fullmäktiges uppgifter är att besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen, främst: Mål och riktlinjer för verksamheten Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor Nämndernas organisation och verksamhetsformer Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar Val av revisorer och revisorsersättare Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda Årsredovisning och ansvarsfrihet Folkomröstning i kommunen Ett ärende som ska beslutas i fullmäktige har alltid beretts i den nämnd som ärendet berör. Kommunstyrelsen har alltid rätt att yttra sig i ett ärende som ska till fullmäktige för beslut. Praktiska tips till dig som fullmäktigeledamot: Inför sammanträdet Förbered väl, läs på. Planera! Meddela förhinder i god tid. Du har rätt att väcka ärenden genom att lämna in motioner, skriva interpellationer eller frågor. Under sammanträdet Kom i god tid till mötet! Måste du lämna sammanträdet? Meddela ordförande eller sekreterare! Om du behöver rådgöra med partikamrater i ärendet be ordföranden att ajournera sammanträdet. Osäker på något förslag? Fråga! Du som ledamot har alltid yttrande och beslutsrätt i ett ärende såvida du inte är jävig. Yrkanden ska vara skriftliga (utom vid enbart bifall/avslag). Avstå från att delta i beslut? Meddela detta innan beslutet fattas! 13
Reservationer anmäls innan sammanträdet avslutas. Skriftliga inlämnas före justeringen. Efter sammanträdet Kom i tid till justeringen ordförande tillsammans med justerare. Justeringen är ett bokat sammanträde! Så arbetar du som nämnds- eller styrelseledamot Du har av fullmäktige valts till ett uppdrag att sitta i en nämnd eller styrelse. Ett ansvarsfullt uppdrag som ger dig insyn och rätten att besluta inom nämndens/ styrelsens ansvarsområden. Kommunfullmäktige beslutar om vilka nämnder som ska finnas och vilka frågor varje nämnd ska ha ansvar för. Nämndens ansvarsområden framgår av respektive nämnds reglemente. Kommunfullmäktige beslutar också om antalet ledamöter i varje nämnd, vem som ska vara ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Nämnden sammanträder som regel en gång per månad, enligt fastställd sammanträdesplan. Dagordning och handlingar skickas ut senast fem dagar före sammanträdet. Nämndsledamoten ska: Närvara vid nämndens sammanträden. Vid eventuell frånvaro kallar man i god tid in sin ersättare (i den turordning som gäller), samt meddelar nämndsekreteraren vem som tjänstgör. Ersättare som ej tjänstgör har rätt att närvara vid sammanträdet. Se utförligare regler i nämndens reglemente. Praktiska tips till dig som nämndsledamot: Inför sammanträdet Förbered väl, läs på. Planera! Kalla vid förhinder in din ersättare i god tid. Under sammanträdet Kom i god tid till mötet! Måste du lämna sammanträdet? Meddela ordförande eller sekreterare! Om du behöver rådgöra med partikamrater i ärendet be ordföranden att ajournera sammanträdet. Osäker på något förslag? Fråga! Yrkanden ska vara skriftliga (utom vid enbart bifall/avslag). 14
Reservationer anmäls innan sammanträdet avslutas. Skriftliga inlämnas före justeringen. Efter sammanträdet Kom i tid till justeringen ordförande tillsammans med justerare. Justeringen är ett bokat sammanträde! Som ledamot i nämnd förväntas du delta och fatta beslut under nämndens sammanträden. Du har som förtroendevald ett personligt ansvar för beslut som nämnden fattar. Detta gäller dock inte om du reserverar dig mot beslutet. 15
4. A till Ö på sammanträdet Här följer några begrepp som kan vara bra att känna till: Ajournera Skjuta upp sammanträdet för kortare eller längre tid. Avslag Uttryck för att ett förslag inte leder till beslut i förslagets riktning. Begära ordet Med handuppräckning begär man att få yttra sig i ärendet. Bordläggning Uppskjutande av beslut i ett ärende. Dagordning Den ordning i vilken ärendena ska behandlas, en föredragningslista. Interpellation En typ av skriftlig fråga till ordföranden i fullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd som kräver ett utförligt, skriftligt svar. En interpellation debatteras mellan frågeställaren och mottagaren, men även med övriga fullmäktigeledamöter. Fråga För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen. Justerare Den eller de som fått uppdraget att justera protokollet. Personen väljs när sammanträdet börjar. Jäv Den som har egna eller närstående intressen i en fråga är jävig och ska inte delta i beslutet om frågan. 16
Kallelse Formell inbjudan att delta i sammanträdet. Kallelsen anger oftast vilka ärenden som kommer att behandlas så att ledamöterna kan förbereda sig. Medborgarförslag Förslag från en kommunmedborgare. Måste alltid beredas. Beslut tas av fullmäktige, i likhet med en motion. Motion Förslag till beslut som väcks av en eller flera personer i fullmäktige. Presidium Ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Protokoll Anteckningar av de beslut som har fattats vid ett sammanträde. Protokollet ger dessa beslut laga kraft tre veckor efter att anslaget kommit upp under förutsättning att ingen överklagat beslutet. Reservation En möjlighet för ledamot att markera att han/hon inte godkänner det beslut som fattats. Reservationerna antecknas i protokollet. Votering Omröstning, man räknar röster för att avgöra vilket förslag som har segrat. Omröstning kan ske öppet eller slutet med röstsedlar. Yrkande Den formella termen för ett förslag som man vill ska leda till beslut. Återremiss Term för att ett ärende ska lämnas tillbaka till beredningen för ytterligare behandling. Överklaga Ett beslut av fullmäktige eller nämnd kan överklagas. Ett annat ord för detta är att kommunmedborgarna har besvärsrätt. 17
5. Arvoden och ersättningar Kommunen utger ersättning för de uppdrag som definieras som förtroendeuppdrag enligt kommunallagens mening. Läs mer i separat författning: Förtroendemän Reglemente för ersättningar 6. Länkar och lästips Förutom arbetsordningar och reglementen för fullmäktige, nämnder och styrelser bör man läsa in sig övergripande i både Kommunallagen samt Förvaltningslagen. http://www.bastad.se/politik Politiksidan på kommunens webbplats för dig som är förtroendevald http://webbutik.skl.se/ Publikationer och informationsmaterial från Sveriges Kommuner och Landsting http://www.skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrning/ stodtillfortroendevaldaeftervalet2014.382.html http://www.notisum.se/ Publik lagbok via internet https://www.h5.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm Kommunfakta och statistik från Statistiska Centralbyrån Blanketter: http://www.bastad.se/kommun samhalle/om kommunen/blanketter/kommunoch politik/ 18
7. Kontaktuppgifter Båstads kommun, Tfn. växel: 0431 770 00, E post: bastads.kommun@bastad.se Vångavägen 2, 269 80 Båstad. Öppettider kommunhuset: Måndag torsdag 08.00 16.30, tisdag 08.00 18.00, fredag 08.00 15.00 Kanslichef: Catharina Elofsson, Tfn. 0431 770 65, catharina.elofsson@bastad.se Registrator: bastads.kommun@bastad.se Nämndsekreterare: Linda Wahlström, Tfn. 0431 770 04, linda.wahlstrom@bastad.se Henrik Andersson, Tfn. 0431 777 30, henke.andersson@bastad.se Therese Zetterström, Tfn. 0431 771 30, therese.zetterstrom@bastad.se Olof Nilsson, Tfn. 0431 771 03, olof.nilsson@bastad.se Kommunalråd/kommunstyrelsens ordförande: Tfn. 0431 770 09 HR Servicecenter (Arvoden och pensioner m.m.): Tfn. 042 10 50 00 19
24