Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå

Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå

Innehåll Utbildningsutvärdering vid HKR... 3 Syftet med utvärderingen... 3 Utvärderingens utgångspunkter... 3 Principer för utvärderingen... 4 Frekvens och urval... 4 Bedömargruppens sammansättning och rekrytering... 4 Bedömningsgrunder och bedömningsunderlag... 4 Utvärderingens bedömningsgrunder... 4 Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning... 5 Adekvat stödstruktur för lärande inom utbildningen... 5 Ändamålsenlig undervisning inom utbildningen... 5 Studenter med relevant yrkesberedskap utbildningens resultat... 6 Långsiktiga avtryck i omvärlden utbildningens långsiktiga effekter... 6 Utvärderingens bedömningsunderlag... 6 Självvärdering... 6 Självständiga arbeten och andra centrala studentarbeten... 7 Utbildningens dokumentportfölj... 7 Lärosätesintervjuer... 7 Utvärderingsprocessen... 7 Processens aktiviteter och tidplan... 7 Bilaga 1. Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning... 9 Bilaga 2. Adekvat stödstruktur för lärande inom utbildningen... 10 Bilaga 3. Ändamålsenlig undervisning inom utbildningen... 11 Bilaga 4. Studenter med relevant yrkesberedskap utbildningens resultat... 12 Bilaga 5. Långsiktiga avtryck i omvärlden utbildningens långsiktiga effekter... 13 2

Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå vid Högskolan Kristianstad Utbildningsutvärdering vid HKR Utbildningsutvärderingen ingår som en viktig kvalitetskomponent i HKRs kvalitetssystem. I föreliggande vägledning presenteras principerna för utbildningsutvärderingen, bedömningsgrunder och bedömningsunderlag samt utvärderingens aktiviteter och tidplan. Vägledningen ska utgöra stöd för de fakultet, avdelningar och programområden som berörs av utbildningsutvärderingen. Vägledningen ska även vara till stöd för bedömargrupperna. De principer och bedömningsgrunder som presenteras i dokumentet kan även vara till hjälp i det mer löpande kvalitetsarbetet inom HKRs utbildningar. Syftet med utvärderingen Syftet med HKRs utbildningsutvärdering är att identifiera styrkor och svagheter i de enskilda utbildningsprogrammen för att kunna säkerställa hög utbildningskvalitet samt för att kunna utveckla och förbättra HKRs utbildningar, både inom och utanför det aktuella programområdet. I likhet med Universitetkanslerämbetets (UKÄs) utbildningsutvärderingar har HKRs utvärderingar både ett kontrollerande och kvalitetsutvecklande syfte. Utvärderingens utgångspunkter HKRs utbildningsutvärderingen tar sin utgångspunkt i (1) de utbildningskrav och mål som preciseras i Högskolelagen och Högskoleförordningen, (2) de europeiska riktlinjer som presenteras i European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), samt (3) UKÄs bedömningsgrunder för utbildningskvalitet. Utbildningsutvärderingen utgår också från lokala styr och måldokument, både övergripande dokument såsom HKRs strategi och HKRs plan för jämställdhetsintegrering samt mer utbildningsnära dokument som den lokala examensordningen. Utbildningsutvärderingen bygger på HKRs kvalitetspolicy, kvalitetskultur och kvalitetssystem. Det innebär att: 1. utvärderingens fokus ligger på interaktionen mellan lärare, studenter och lärandemiljö. 2. utvärderingen beaktar HKRs kvalitetskultur som präglas av ledorden Närhet, öppenhet, nyfikenhet och respekt. 3. utvärderingen bygger på principerna bakom studentcentrerat lärande. 4. utvärderingen centrerar kring de fem kvalitetsmål som utgör HKRs kvalitetsmodell, dvs (1) kvalitetsstödjande styrning, (2) adekvat stödstruktur för lärande, (3) ändamålsenlig undervisning, (4) studenter med relevant yrkesberedskap, och (5) långsiktiga avtryck i omvärlden. 5. utvärderingen beaktar de fokusområden som anges i verksamhetsutvecklingssystemet, dvs jämställdhet, hållbar utveckling, internationalisering, studentinflytande samt breddat deltagande. 6. utvärderingen lägger stor vikt vid hur man på utbildningsnivå arbetar systematiskt med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. 3

Principer för utvärderingen Frekvens och urval Alla utbildningsprogram på HKR ska genomgå en utbildningsutvärdering var sjätte år. Rådet för kvalitetsutveckling beslutar om tidplan för HKRs utbildningsutvärderingar. Rådet beslutar även efter samråd med ansvarig Fakultetsnämnd vilka program, examina och/eller huvudområden som ska ingå i en och samma utvärdering. De utbildningar som granskas av UKÄ under en aktuell period behöver inte genomgå en HKR specifik utbildningsutvärdering. Bedömargruppens sammansättning och rekrytering Utbildningsutvärderingen ska genomföras av en extern bedömargrupp. Att vara extern innebär att de enskilda bedömarna kan: komma från en annan fakultet på HKR. tillhöra ett annat lärosäte, men inom samma eller närliggande ämnesområde. vara högskolepedagog, eller representera intressegrupper utanför det vetenskapliga kollegiet, t ex studenter och näringslivsrepresentanter. Bedömargruppen beslutas av Rådet för kvalitetsutveckling efter förslag från ansvarig Fakultetsnämnd (i samråd med ämnesansvarig, programområdesansvarig och kvalitetssamordnare) och i enlighet med följande riktlinjer: Personerna ska ha bedömarkompetens 1. Personerna ska bidra med olika perspektiv. Gruppen ska bestå av 2 personer med vetenskaplig och pedagogisk kompetens, varav företrädesvis minst 1 från annat lärosäte. Därutöver ska det ingå 1 studentrepresentant samt 1 arbetslivsrepresentant eller person med annan relevant kompetens. Jämställdhet i gruppen ska eftersträvas. Bedömningsgrunder och bedömningsunderlag Utvärderingens bedömningsgrunder Till grund för utvärderingen ligger de fem kvalitetsmål som utgör HKRs kvalitetsmodell. Kvalitetsmålen för utbildningsutvärderingen är formulerade på ett programnära och programområdesrelevant sätt. Till respektive kvalitetsmål finns en bilaga som anger i mer detalj vad som ska granskas och vad som efterfrågas i bedömningsunderlaget, framförallt i självvärderingen. 1 Enligt Rolf, Ekstedt och Barnett (1993) innebär bedömarkompetens en förmåga till att identifiera kvalitet; att kunna skilja bättre från sämre, bra från dåligt (s. 144). I det här fallet handlar det således om en förmåga till att identifiera och bedöma akademisk kvalitet. 4

Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning HKRs första kvalitetsmål handlar om att programområdena har en tydlig arbets och ansvarsstruktur, samt tydliga och kommunicerade målsättningar och rutiner som skapar förutsättningar för en handlingskraftig och kvalitetsutvecklande kompetensmiljö. Bedömningsområden: Den utbildningsnära organisationen, dess arbets och ansvarsfördelning i relation till kvalitetsmålet om en kvalitetsstödjande styrning samt till programområdesspecifika mål. Utbildningens kort och långsiktiga mål, samt hur man arbetar med målen inom programområdet. Rutiner och processer för det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildningen, inklusive studentinflytandet. Se bilaga 1 för mer detaljerad vägledning. Adekvat stödstruktur för lärande inom utbildningen HKRs andra kvalitetsmål syftar till att programområdet har tillräckliga och lämpliga resurser samt ändamålsenligt stöd för att effektivt åstadkomma ett önskvärt lärande hos studenterna på den aktuella utbildningen. Resurserna omfattar personella, materiella (t ex lokaler, utrustning) samt tekniska (t ex utbildningsspecifika system och program). Stödet kan omfatta både forskningsmässigt stöd samt undervisnings och studentstöd. Bedömningsområden: Lärarkårens storlek samt dess kompetens (vetenskaplig, pedagogisk samt yrkesrelaterad) i förhållande till utbildningens volym samt ämnesmässiga och pedagogiska inriktning och djup. Andra personella resurser kopplade till utbildningen (t ex VFU samordnaren) och deras betydelse. Utbildningens organiserade användning av annat stöd. Eventuella materiella och tekniska resurser kopplade till utbildningen och deras relevans för studenternas lärande. Resurserna och stödets relevans utifrån ett jämställdhets och hållbarhetsperspektiv. Se bilaga 2 för mer detaljerad vägledning. Ändamålsenlig undervisning inom utbildningen HKRs tredje kvalitetsmål eftersträvar en undervisning som är ändamålsenlig i förhållande till examensmål och andra programområdesspecifika utbildningsmål kring t ex innehållsmässig relevans, forskningsanknytning, internationalisering och hållbarhet. Undervisningen ska även uppmuntra till ett studerandeaktivt och självständigt lärande. I målet ingår även ambitionen om att åstadkomma effektiva och löpande uppföljnings och utvecklingsrutiner kring t ex ämnesinnehåll, läraktiviteter och examinationer. Bedömningsområden: Utbildningens innehåll och utformning i förhållande till utbildningens mål. Utbildningens genomförande och examination och deras ändamålsenlighet i relation till önskvärt och studerandeaktivt lärande samt utbildningens pedagogiska inriktning. Utbildningens forsknings och arbetslivsanknytning. Den löpande uppföljningen och utvecklingen av utbildningens innehåll, läraktiviteter och examination, inklusive verksamhetsutvecklingssystemets fokusområden (t ex jämställhet, hållbarhet, internationalisering, studentinflytande och breddat deltagande). 5

Se bilaga 3 för mer detaljerad vägledning. Studenter med relevant yrkesberedskap utbildningens resultat I kvalitetsmodellens fjärde mål läggs fokus på utbildningens resultat vad gäller studenternas faktiska kompetens, genomströmning samt studenternas upplevelser av utbildningen och deras personliga utveckling. Ambitionen är att utbildningen ska leda till en stor andel studenter med fullständig examen samt med hög och relevant yrkesberedskap. Bedömningsområden: Utbildningens relevans utifrån ett arbetsmarknads och yrkesperspektiv. Utbildningens genomströmning och andel utfärdade examen i tid; över tid och kopplat till programområdets genomströmningsmål. Studenternas faktiska kunskaper och förmågor i relation till examensmål samt målet om en hög och relevant yrkesberedskap. Den utexaminerade studentens upplevda nytta med utbildningen i relation till examensmål samt målet om en relevant yrkesberedskap. Se bilaga 4 för mer detaljerad vägledning. Långsiktiga avtryck i omvärlden utbildningens långsiktiga effekter HKRs femte och sista kvalitetsmål syftar till att lyfta blicken till att även omfatta utbildningens omgivning och utbildningens mer långsiktiga effekter. Ambitionen är att den aktuella utbildningen genom ett professionellt och kvalitativt arbete ska vara eftertraktad bland ungdomar och väl ansedd bland aktörer i omgivningen. Utbildningen ska också lämna viktiga och samhälleliga avtryck förknippade med t ex aktivt medborgarskap, regional utveckling och livslångt lärande. Bedömningsområden: Söktrycket på utbildningen, i jämförelse med mål och tidigare år. Utbildningens anseende bland alumner, arbetsgivare och eventuella samarbetspartners. Andra samhälleliga avtryck i relation till omvärldens utbildningsbehov samt programområdets mål och ambitioner. Se bilaga 5 för mer detaljerad vägledning. Utvärderingens bedömningsunderlag Självvärdering Centralt i utvärderingen är självvärderingen. Den ska på ett kort och koncist sätt beskriva och analysera de bedömningsområden som anges i detta dokument, samt i linje med den vägledning som anges i bilagor. Därutöver ska självvärderingen inledas med en kort introduktion till utbildningen, bl a en historisk presentation, nyliga mer omfattande förändringar samt utbildningens storlek mätt i t ex helårsstudenter. Självvärderingen bör helst inte överstiga 20 sidor, exklusive bilagor. 6

Självständiga arbeten och andra centrala studentarbeten I utvärderingen ingår även en granskning och bedömning av ett antal slumpmässigt utvalda självständiga arbeten (examensarbeten) samt andra för utbildningen betydelsefulla studentarbeten (t ex VFU och/eller projektrapporter). Syftet är framförallt att bedöma studenternas faktiska kunskaper och förmågor i förhållande till formella examens och utbildningsmål. Utbildningens dokumentportfölj Bedömargruppen kan även begära att få ta del av andra dokument och annat underlag från utbildningens dokumentportfölj. Exempel på sådant underlag kan vara: Styrdokument, t ex utbildnings och kursplaner Protokoll/anteckningar från t ex programråd Programområdesplaner och rapporter (VUP, VUR) Kurs och programutvärderingar Kurs och programrapporter Utbildningsrelaterad statistik Lärosätesintervjuer När bedömargruppen har tagit del av självvärderingen och annat efterfrågat underlag genomför bedömargruppen lärosätesintervjuer med syfte att förtydliga oklarheter och nyansera det skriftliga underlaget. Intervjuerna kan antingen genomföras genom att fysiskt platsbesök eller via videokonferens, allt utifrån bedömargruppens önskemål. Intervjuerna ska omfatta (1) programområdets ledning och avdelningschef (2)ämnesföreträdare, (3) kursansvariga och andra lärare på utbildningen, (4) studenter på utbildningen samt eventuellt (5) samverkande externa partners. Studentkåren utser studentrepresentanter. Övriga respondenter utses av dekan, i samråd med kvalitetssamordnaren och utifrån bedömargruppens önskemål. Kvalitetssamordnaren ansvarar för att planera och organisera bedömargruppens besök alt. konferens och intervjuer. Utvärderingsprocessen Processens aktiviteter och tidplan En övergripande tidplan för utvärderingens alla aktiviteter presenteras nedan, tillsammans med aktivitetsansvarig: 7

Tid Huvudaktivitet Delaktivitet Ansvarig Månad 1 Planering Upprättande av tidsplan för Kvalitetssamordnaren aktuell/a utvärdering/ar Rekrytering av bedömargrupp Kvalitetssamordnaren Sammansättning av arbetsgrupp Dekan Månad 2 Fastställande Fastställande av tidsplan Rådet för kvalitetsutveckling Fastställande av bedömargrupp Rådet för kvalitetsutveckling Månad 3 Arbetet påbörjas Självvärderingen initieras Programområdesansvarig Bedömargruppen träffas för ett Kvalitetssamordnaren förberedande möte Månad 4 Arbete med Självvärderingen skrivs fram Programområdesansvarig självvärderingen Läsgruppsmöten organiseras Kvalitetssamordnaren Månad 5 Arbete med övrigt Studentarbeten väljs Kvalitetssamordnare bedömningsunderlag slumpmässigt ut och skickas till bedömargruppen Annat underlag som efterfrågas Kvalitetssamordnare av bedömargruppen tas fram och skickas Månad 6 Arbetet med Självvärderingen fastställs Fakultetsnämnden självvärderingen Självvärderingen skickas till Kvalitetssamordnaren avslutas bedömargruppen Månad 8 Lärosätesintervjuer Bedömargruppens Kvalitetssamordnaren besök/videokonferens och dess intervjuer planeras Lärosätesintervjuerna Bedömargruppen genomförs via platsbesök eller videokonferens Månad 9 Bedömarutlåtande Ett preliminärt bedömarutlåtande Bedömargruppen från bedömargruppen delges Kommentarer på det Programområdesansvarig preliminära utlåtandet tas fram och skickas till bedömargruppen Ett definitivt utlåtande fastställs Bedömargruppen och delges Utlåtandet publiceras Kvalitetssamordnaren Månad 10 Återföringsmöte Ett återföringsmöte med Kvalitetssamordnaren bedömargruppen genomförs Månad 11 Åtgärdsplan Utvecklingsplan tas fram Programområdesansvarig Utvecklingsplan fastställs Fakultetsnämnden Utvecklingsplan publiceras Kvalitetssamordnaren Månad 12 och framåt Uppföljning Utvecklingsplanen följs regelbundet upp Fakultetsnämnden 8

Bilaga 1. Kvalitetsstödjande utbildningsnära styrning Bedömningsgrund: Har programområdet en tydlig arbets och ansvarsstruktur, samt tydliga och kommunicerade målsättningar och rutiner som skapar förutsättningar för en handlingskraftig och kvalitetsutvecklande kompetensmiljö? Vägledande instruktioner: Beskriv och granska organisationen kring utbildningen (POA, ämnesföreträdare, programråd, arbetslag, etc). Analysera och värdera i relation till ovanstående fråga. Redogör för programområdets lång och kortsiktiga mål vad gäller utbildningen, samt hur ni jobbar med dessa mål. Analysera och värdera. Beskriv och belägg hur ni arbetar systematiskt med kvalitetsutveckling inom programområdet/ inom ramen för utbildningen. Analysera och värdera. Bifoga som bilaga: Ange och kommentera följande nyckeltal i texten: Ta stöd av t ex: Programområdets verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter Programområdesspecifika styrdokument Programnära medarbetarundersökningar kring organisationen Anteckningar från t ex programområdesmöten och programråd 9

Bilaga 2. Adekvat stödstruktur för lärande inom utbildningen Bedömningsgrund: Är de resurser (personella, materiella och tekniska) som är kopplade till utbildningen tillräckliga och ändamålsenliga i förhållande till utbildningens volym och inriktning, samt programområdets mål? Används annat stöd på ett lämpligt sätt? Vägledande instruktioner: Gör en sammanställning över de lärare som undervisar på utbildningen. Ange anställningsform, akademisk grad, pedagogisk meritering/utbildning, annan relevant utbildning, professionsrelaterad erfarenhet, undervisningsomfattning på utbildningen ifråga samt relevant forskningsaktivitet. Analysera och värdera lärarkårens storlek och kompetens i förhållande till utbildningens volym och inriktning samt programområdets utbildningsmål. Analysera och kommentera lärarkåren ur ett jämställdshetsperspektiv. Beskriv övriga resurser (personella, materiella och tekniska) samt övrigt stöd (forsknings, undervisnings och studentstöd) och förklara deras relevans för utbildningen och studenternas lärande. Bifoga som bilaga: Lärartabell i Excel (punkt 1 ovan) Ange och kommentera följande nyckeltal i texten: Programområdets/utbildningens kostnad per prestation Lärartäthet (antal studenter per heltidslärare) Ta stöd av t ex: Programområdets verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter Utbildningsplaner Personaldatabas 10

Bilaga 3. Ändamålsenlig undervisning inom utbildningen Bedömningsgrund: Skapar utbildningens utformning, genomförande och examination förutsättningar för att studenterna tar aktiv roll i lärandeprocessen samt att de uppfyller utbildnings och examensmål? Bygger utbildningen på ett studentcentrerat lärande och på en nära koppling mellan forskning, arbetsliv och undervisning? Vägledande instruktioner: Presentera en sammanställning av kurser, lärandemål och examinationer som visar på programmets progression i relation till utbildnings och examensmål. Analysera och värdera. Beskriv hur ni genom olika undervisningsformer, läraktiviteter, examinationsformer och bedömningar skapar förutsättningar för att studenterna ska ta aktiv roll i lärandeprocessen. Ge konkreta exempel. Beskriv hur studenterna möter forskning under utbildningen samt redogör för den arbetslivsanknytning som förekommer. Motivera på vad sätt de formerna är ändamålsenliga i relation till utbildnings och examensmål och till ett studentcentrerat lärande. Beskriv hur ni systematiskt följer upp utbildningens utformning och genomförande för att åstadkomma ett studerandeaktivt och studentcentrerat lärande. Beskriv också hur ni beaktar jämställdhet och hållbar utveckling i ert systematiska uppföljningsoch utvecklingsarbete med utbildningen. Bifoga som bilaga: Progressionsmatris (punkt 1 ovan) Ange och kommentera följande nyckeltal i texten: Prestationsgrad (antal helårsprestationer/antal helårsstudenter) Genomströmning per kurs Täckningsbidrag per kurs (intäkter kostnader exkl. OH) Studentaktivitet/studentens uppskattade studietid Ta stöd av t ex: Utbildnings och kursplaner Examinationsuppgifter Kursutvärderingar och kursrapporter 11

Bilaga 4. Studenter med relevant yrkesberedskap utbildningens resultat Bedömningsgrund: Leder utbildningen till studenter med fullständig examen samt med hög och relevant yrkesberedskap? Vägledande instruktioner: Visa på de faktiska kunskaper och färdigheter som studenterna har utvecklat under utbildningstiden och diskutera i relation till examensmål. Förklara också hur ni säkerställer att studenterna har nått upp till utbildningens examensmål. Redogör för relevansen av er utbildning utifrån ett arbetslivsperspektiv. Förklara också hur ni säkerställer att utbildningens innehåll och lärandemål är relevanta ur ett arbetslivsperspektiv. Redogör för och analysera genomströmningen på utbildningen, över tid och i relation till mål. Redogör för studenternas upplevelser av nyttan med den aktuella utbildningen samt uppfattningen om sin egen kompetens och sin egen personliga utveckling. Bifoga som bilaga: Ange och kommentera följande nyckeltal i texten: Genomströmning Utfärdade examina (i tid) Ta stöd av t ex: Programutvärderingar Studentundersökningar Anteckningar från programråd Studentarbeten 12

Bilaga 5. Långsiktiga avtryck i omvärlden utbildningens långsiktiga effekter Bedömningsgrund: Vilka långsiktiga avtryck i omvärlden önskar man göra och vilka avtryck gör man faktiskt genom utbildningsprogrammet? Vägledande instruktioner: Redogör för söktrycket i termer av förstahandssökande; i nuläget, historisk utveckling samt i relation till mål. Beskriv och belägg hur utbildningen uppfattas och beskrivs av externa aktörer i omgivningen samt av alumner. Analysera och värdera i relation till önskeläge. Beskriv andra relevanta avtryck i omvärlden som utbildningen åstadkommer, kring t ex synlighet i media, aktivt medborgarskap, hållbarhet, breddat deltagande, livslångt lärande och samverkan. Bifoga som bilaga: Sammanställning söktryck de senaste 5 åren Ange och kommentera följande nyckeltal i texten: Förstahandssökande (se ovan) Eget valda, t ex antal ERASMUS utbyten, antal notiser i press, antal gästföreläsande alumner. Ta stöd av t ex: Alumniundersökningar Marknadsundersökningar Programområdets verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsrapporter Anteckningar från programråd 13