Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Relevanta dokument
Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar benstyrka

Abstrakt. Resultat. Testerna visat stora och mycket stora förbättringar både bilateralt och unilateralt. Även stora ökningar i belastning i kilo.

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Abstrakt. Resultat. Testerna visar stora och mycket stora skillnader på de olika belastningarna mellan de aktiva. Sammanfattning.

Hur blir styrkeutvecklingen om man blandar snabbstyrka, explosivstyrka och maximalstyrka?

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap.

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Den största skillnaden är i den excentriska fasen. En längre sammanfattning finns efter alla diagram.

Abstrakt. Resultat. Sammanställning efter alla diagrammen.

Alla repetitioner har genomförts i maximal hastighet koncentriskt och optimalt excentriskt.

Höga koncentriska testvärde ger även höga excentriska testvärde.

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar bestyrka

Min frågeställning har varit hur mycket påverkar maximalstyrkan powerutvecklingen på belastningarna 60 kg 80 kg samt 100 kg i övningen bänkpress.

Det blev stora och mycket stora skillnader på vissa av mät faktorerna och mindre på andra. Hängande ryck, hängande frivändning, hängande höftdrag

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Min frågeställning har varit kan isokinetisk träning ge förbättringar i effekt, topphastighet och tid till topphastighet med tester med fristång.

Abstrakt. Resultat. Det blev mycket stora förbättringar i effektutveckling, genomsnittshastighet, topphastigheter samt tid till topphastighet.

Testerna visar en minskning på alla belastningar koncentriskt i effektutvecklingen. Även försämringar i den excentriska fasen i effektutveckling.

10 x 100 kg, 9 x 105 kg, 8 x 110 kg, 7 x 115 kg, 6 x 120 kg, 5 x 125 kg, 4 x 130 kg, 3 x 135 kg, 2 x 140 kg

Abstrakt. Resultat. Min frågeställning har varit hur mycket det skiljer sig i mellan dessa övningar i alla mätpunkter som är beskrivna ovan.

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Från 6 reps till 1 reps lades det på 2,5 kg från 1 reps till 6 reps togs det av 2,5 kg.

Abstrakt. Sammanställning test

Abstrakt. Resultat. Tio träningspass ha genomförts 2 gånger/vecka måndag och torsdag. Under träningsperioden har belastningen ökats en gång.

ANALYS AV ETT TRÄNINGSPASS I PEAK POWER.

Min frågeställning har varit hur påverkas testresultaten på två ben om man tränar alla stående övningarna på ett ben i taget?

Analys av ett träningspass i sittande latsdrag till bröstet

Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 50 % av 1 RM i explosiv styrka?

Abstrakt. Genomförande. Resultat

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

AP(W) medelvärde hela passet

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

Hoppförmåga. SJ = koncentrisk hopp utan arminsats. CMJ= excentriskt koncentriskt hopp utan arminsats på två och på ett ben.

Skillnader mellan träning med skivstång och isokinetisk träning

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Explosiv styrka och snabbstyrka

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Än en gång har jag bara testat en aktiv Stellan Kjellander elitkastare i slägga.

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 75 % av 1 RM i maximalstyrka?

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Sammanställt av Kenneth Riggberger. Plyometrisk träning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Hur viktig är vadmuskeln för toppidrottaren?

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning år

Stellan/Staffan tvåbens vertikalhopp från kroppsvikt till 120 kg tilläggsbelastning.

FLOWIN Friktionsträning

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

I K I V I N I E M L E G. S J U K G Y M N A S T K A R I K I V I N I E M I L E G. S J U K G Y M N A S T K A S T T R Ä N A R E I S Ö D E R T Ä L J E I F

Facit till frågorna i grundkursen

Styrketräning - Grundprinciper

Fys-program Fas 1-4 Beachvolleyboll - HARD

Övningar som utveckla rytm och häckpassage i häcklöpning

Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

Explosiv Fotbollsträning

Fys-program Fas 1-4 Beachvolleyboll - MIDDLE

Styrketräning oktober till januari

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

ANALYS OMXS30. APRIL 2018 Del 2 E2 INVEST

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Träningssupport inför hinderlopp

Effekter av träning på vibrationsplatta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer.

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

LÄNGDHOPP från talang till världselit - vad krävs - my way. fredag 6 december 13

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

TRÄNINGSPROGRAM VECKA 1 GYM 3 träningspass + 1 aktivvilodag + 3 träningspass

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA

Testa din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.

SSLK Sommarträning U14:1 19/20

Bredbandskollen. mobil surfhastighet 2015, del 2, modeller

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

Tyngdlyftning 3 övningar som hjälper dig att lyfta starkt.

14 min. löpning i lugnt temp o, Tempot ska vara så du orkar föra ett samtal.

Transkript:

Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Min frågeställning har varit: Är det några skillnader mellan de aktiva om man analyserar testresultat som i stort sett är likvärdiga i genomsnittseffekt? Är det skillnader mellan genomsnittseffekten jämfört med toppeffekten (peak power)? Är det någon skillnad i vertikal hoppförmåga? Är det någon skillnad i topphastighet och tid till topphastighet? 3 aktiva från samma idrott som har i stort sett samma testvärde på en två bens test har analyserats. För att se om det är några skillnader på detaljnivå. En test i snabbstyrka där man tittade på om det var några skillnader i peak power. Samt om det var några skillnader i hoppförmåga CMJ med händerna på höften för att likna de andra testerna där man håller stången med båda händerna och där stången är placerad på axlarna. Även den excentriska fasen jämfördes med tilläggsbelastningarna. Resultat Det blev stora skillnader på de olika belastningarna samt små skillnader på medelvärdet på två bens testen. På peak power testen blev det stora skillnader mellan de aktiva även i hoppförmåga CMJ. Sammanställning efter varje diagram.

Sammanställning test Upplägg Utrustning: Övning: Test belastningar Övning: Testbelastning Övning Testbelastning Utförande Skivstång Vertikalhopp på två ben fri stång Belastning: 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Vertikalhopp i Smithmaskin två ben vänster och höger ben 30 kg Vertikalhopp CMJ Egen kroppsvikt Maximalhastighet i alla lyften Testutrustning: MuscleLab 4010 Mät faktorer AP(W) = genomsnittseffekt mätt i Watt(koncentriskt) AV(m/s) = genomsnittshastighet mätt i meter/sek(koncentriskt) pv(m/s) = topphastighet mätt i meter/sekund(koncentriskt) tpv(s) = tid till topphastighet mätt i sekunder(koncentriskt) APn(W) = genomsnittseffekt mätt i watt(excentriskt) Con peak power (W) = Koncentriskt toppeffekt mätt i watt Ecc peak power (W) = excentrisk toppeffekt mätt i watt CMJ(cm)= Vertikalhopp med kroppen som belastning med händerna på höften utföres som ett excentriskt/koncentriskt hopp.

Alla aktiva hade ett testvärde över 25 watt/kilo kroppsvikt det skiljde ett par tiondelar mellan det aktiva Jag börjar med att redovisa genomsnitts effekten på de olika testbelastningarna. Watt/kilo kroppsvikt på de olika belastningarna koncentriskt. Aktiv 1 är längst till vänster aktiv 2 i mitten och aktiv 3 till höger. 20 kg 20 kg 25,4 25,2 23,1 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 På 20 kilo skiljer det en del mellan aktiv 1 jämfört med aktiv 2 och 3. Mellan aktiv 2 och 3 är det små skillnader. 40 kg 40 kg 24,3 23,9 23,3 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 På 40 kilo har aktiv 1 det högsta värdet medan aktiv 2 har tappat lite effekt i förhållande till 20 kilo.

60 kg 60 kg 24,8 23,3 22,7 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 På 60 kg ökar aktiv 1 lite medan aktiv 2 och 3 minskar lite. 80 kg 80 kg 26,9 25,1 24,8 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 Även på 80 kilo ökar aktiv 1 lite medan aktiv 2 får en mycket stor ökning i förhållande till 60 kilo. Även Aktiv 3 ökar i förhållande till 60 kg.

100 kg 100 kg 27,0 26,2 25,5 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 På 100 kilo blir det en mycket stor ökning för aktiv 1. Aktiv 2 tappar lite medan aktiv 3 fortsätter att öka. Medelvärde alla belastningar Medelvärde 24,9 24,9 24,5 WATT/KGBW 1 WATT/KGBW 2 WATT/KGBW 3 Tittar man på medelvärdet kan man se att det är små skillnader mellan de aktiva.

Nästa diagram är trenden i testen är det en ökande trend eller en sjunkande trend. Samma här watt/kilo kroppsvikt den prickade linjen är trendlinjen. Aktiv 1 28,0 Watt/kgbw 1 27,0 27,0 26,0 25,0 24,0 24,3 24,8 25,1 23,0 23,1 22,0 21,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Aktiv 1 ökar hela tiden ju höge belastning desto bättre världen. Högsta effekten på 100 kg. Aktiv 2 Watt/kgbw 2 28,0 27,0 26,9 26,2 26,0 25,4 25,0 24,0 23,0 23,3 22,7 22,0 21,0 20,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Aktiv 2 har ett högt värde på 20 kilo sedan sjunker det på 40 och 60 kilo för att sedan öka igen. Högsta effekten på 80 kg

Aktiv 3 Watt/kgbw 3 26,0 25,5 25,0 25,2 24,8 25,5 24,5 24,0 23,9 23,5 23,0 23,3 22,5 22,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Aktiv 3 har ungefär samma kurva som aktiv 2. Högt på 20 kilo sedan sjunker det på 40 och 60 kilo. Högsta effekten på 100 kg. De 3 aktiva i förhållande till varandra. Svart aktiv 1. Röd aktiv 2 och lila aktiv 3. 28,0 27,0 26,0 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 Watt/kgbw 20,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Watt/kgbw 1 Watt/kgbw 2 Watt/kgbw 3 Som alla kan se så är det variationer mellan de aktiva trots samma testresultat. Alla dessa 3 har ett högt styrka/snabbhetsförhållande. Där de har sina högsta värden på 80 och 100 kilo.

Samma siffror men en annan diagramform. Aktiv 1 svart stapel. Aktiv 2 röd stapel. Aktiv 3 lila stapel. Watt/kgbw 23,1 25,4 25,2 24,3 23,9 23,3 24,8 23,3 22,7 25,1 26,9 24,8 27,0 26,2 25,5 24,8 24,9 24,5 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE Watt/kgbw 1 Watt/kgbw 2 Watt/kgbw 3 Nu har jag redovisat genomsnitteffekten koncentriskt. Nedan kommer en redovisning av den excentriska fasen. Är det mindre eller större skillnader? Här handlar det om hur mycket man vågar släppa stången innan vändningen till den koncentriska fasen börjar. 20 kg 20 kg 17,2 14,1 11,3 WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Här blir effekterna minde än i den koncentriska fasen hur mycket ska vi titta på sedan. Här är det stora skillnader mellan de aktiva där aktiv 2 har de högsta värdena

40 kg 40 kg 17,6 16,6 15,4. WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Här ökar aktiv 1 och 3 effekten medan aktiv 2 tappar. Lite mindre skillnader mellan de aktiva. 60 kg 60 kg 18,8 17,1 16,1 WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Aktiv 1 tappar lite aktiv 2 en stor ökning även aktiv 3 ökar effekten

80 kg 80 kg 16,7 16,1 16,1 WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Aktiv 1 och 2 tappar medan aktiv 3 har ökat på samtliga belastningar. Inga större skillnader mellan de aktiva. 100 kg 100 kg 16,7 16,4 11,6 WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Här tappar aktiv 1 mycket medan aktiv 2 ökar och aktiv 3 tappar lite.

Medelvärde Medelvärde 17,1 15,3 15,2 WATT/KGBW(N) 1 WATT/KGBW(N) 2 WATT/KGBW(N) 3 Mellan aktiv 1 och 3 är det i stort sett inga skillnader medan aktiv 2 sticker ut med en klart bättre excentrisk fas. Koncentriskt var trenden ökande. Hur ser den excentriska fasen ut. Aktiv 1 20,0 Watt/kgbw(n) 1 18,0 17,6 17,1 16,1 16,0 14,0 14,1 12,0 10,0 11,6 8,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg För aktiv 1 blev det en minskande trend.

Aktiv 2 Watt/kgbw(n) 2 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,0 14,5 18,8 17,2 16,7 16,6 16,1 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Även aktiv 2 får en minskande trend. Aktiv 3 Watt/kgbw(n) 3 20,0 18,0 16,0 15,4 16,1 16,7 16,4 14,0 12,0 10,0 11,3 8,0 6,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Däremot får aktiv 3 en ökande trend.

De 3 aktivas kurvor excentriskt Aktiv 1 svart aktiv 2 röd och aktiv 3 lila. 20,0 Watt/kgbw ecc 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Watt/kgbw(n) 1 Watt/kgbw(n) 2 Watt/kgbw(n) 3 Hur mycket skiljer mellan den koncentriska fasen och den excentriska fasen. Aktiv 1 Svart koncentriskt röd excentriskt Watt/kgbw aktiv 1 30,0 25,0 23,1 24,3 24,8 25,1 27,0 20,0 15,0 10,0 14,1 17,6 17,1 16,1 11,6 5,0 0,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Watt/kgbw 1 con Watt/kgbw(n) 1

% skillnad mellan den koncentriska fasen och den excentriska fasen Aktiv 1 Aktiv 1 132,0% 63,6% 56,4% 62,4% 38,3% 44,5% 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE Här blir medelvärdet på de olika belastningarna 62,4 % Aktiv 2 Watt/kgbw aktiv 2 30,0 25,0 25,4 23,3 22,7 26,9 26,2 20,0 15,0 17,2 16,6 18,8 16,1 16,7 10,0 5,0 0,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Watt/kgbw 2 con Watt/kgbw(n) 2

% skillnad mellan den koncentriska fasen och den excentriska fasen Aktiv 2 Aktiv 2 67,6% 57,1% 47,7% 40,7% 46,0% 20,7% 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE Aktiv 2 har ett lägre medelvärde än aktiv 1 46,0 % Aktiv 3 Watt/kgbw aktiv 3 30,0 25,0 25,2 23,9 23,3 24,8 25,5 20,0 15,0 15,4 16,1 16,7 16,4 10,0 11,3 5,0 0,0 20 kg 40 kg 60 kg 80 kg 100 kg Watt/kgbw 3 con Watt/kgbw(n) 3

% skillnad mellan den koncentriska fasen och den excentriska fasen Aktiv 3 121,9% 55,0% 44,5% 48,3% 56,0% 61,5% 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE Aktiv 3 har förutom på 20 kg under 50 % på vissa belastningar medan medelvärdet på samma nivå som aktiv 1 61,5 % Skillnader mellan de aktiva i den excentriska fasen Watt/kgbw (n) 14,1 17,2 11,3 18,8 17,6 16,6 17,1 16,1 16,1 16,7 17,1 16,1 16,7 16,4 15,4 15,3 15,2 11,6 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE Watt/kgbw(n) 1 Watt/kgbw(n) 2 Watt/kgbw(n) 3 Här kan vi på medelvärdet se att aktiv 1 och 3 ligger på samma nivå medan aktiv 2 har en lite bättre excentrisk fas. Ju högre hastighet man har i den excentriska fasen desto större krav ställs på den aktive precis vid vändningen till den koncentriska fasen. Både i den koncentriska fasen som i den excentriska fasen blir det ibland stora variationer i genomsnittseffekt. Trots att de har samma testresultat.

Jag har även tittat på topphastigheter. Skiljer det mycket eller lite mellan de aktiva? 20 kg 20 kg 3,54 3,30 3,11 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) Här blir det ganska stora skillnader i förmågan till höga topphastigheter. Där aktiv 3 är klart bäst. 40 kg 40 kg 2,98 2,95 2,92 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) Här är det lite mindre skillnader där nu aktiv 2 kom upp i högst topphastighet

60 kg 60 kg 2,72 2,72 2,39 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) På 60 kg tappar aktiv 2 rejält i förhållande till aktiv 1 och 2. 80 kg 80 kg 2,44 2,29 2,21 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) Här tappar aktiv 3 medan aktiv 1 minskar mindre

100 kg 100 kg 2,17 2,04 1,94 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) Även på 100 kg ligger aktiv 1 i topp. Medelvärde Medelvärde 2,67 2,71 2,56 PV[M/S](1) PV[M/S](2) PV[M/S](3) På medelvärdet är det inga större skillnader mellan aktiv 1 och 3 något sämre för aktiv 2.

Här en sammanställning på alla belastningar och en jämförelse mellan de aktiva. Aktiv 1 svart aktiv 2 röd och aktiv 3 lila. pv(m/s) 3,54 3,30 3,11 2,92 2,98 2,95 2,72 2,72 2,39 2,44 2,21 2,29 2,17 1,94 2,04 2,67 2,71 2,56 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE pv[m/s](1) pv[m/s](2) pv[m/s](3) Det är stora variationer mellan de aktiva på de olika belastningarna medan på medelvärdet inga större skillnader. Vi ser även här att topphastigheten sjunker med ökad belastning. Vilket är naturligt. Sista faktorn som jag tittat på vid två benstesten är hur lång tid det tar att nå topphastigheten. Ju snabbare man kan nå topphastigheten desto bättre. Kan man öka topphastigheten och minska tiden till topphastighet är det drömscenariot. 20 kg 20 kg 0,28 0,29 0,25 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) Även här skiljer det sig lite grand där aktiv 1 har kortast tid

40 kg 40 kg 0,33 0,32 0,29 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) Här är det mindre skillnader mellan de aktiva 60 kg 60 kg 0,36 0,34 0,31 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) Här är det aktiv 1 igen som har kortast tid till topphastighet.

80 kg 80 kg 0,39 0,35 0,28 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) Aktiv 2 har på 80 kg den klart kortaste tiden till topphastigheten 100 kg 100 kg 0,35 0,31 0,38 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) Även på 100 kg skiljer det lite grand.

Medelvärdet Medelvärde 0,34 0,32 0,30 TPV[S](1) TPV[S](2) TPV[S](3) På medelvärdet är det inte så stora skillnader mellan de aktiva. Här en sammanställning mellan de aktivas tid till topphastighet. Aktiv 1 svart aktiv 2 röd och aktiv 3 lila. tpv(s) 0,39 0,36 0,34 0,35 0,32 0,33 0,31 0,28 0,29 0,29 0,28 0,25 0,38 0,35 0,34 0,31 0,32 0,30 20 KG 40 KG 60 KG 80 KG 100 KG MEDELVÄRDE tpv[s](1) tpv[s](2) tpv[s](3)

Sammanställning testen på två ben. Medelvärdet Medelvärde 30,0 25,0 24,8 24,9 24,5 20,0 15,0 15,3 17,1 15,2 10,0 5,0 0,0 2,67 2,56 2,71 0,32 0,30 0,34 Medelvärde con watt/kgbw Medelvärde ecc watt/kgbw Medelvärde con pv(m/s) Medelvärde con tpv(s) Aktiv 1 Aktiv 2 Aktiv 3 När man tittar på medelvärdet på de olika faktorerna är det små skillnader mellan dessa 3 aktiva som hade ungefär samma testvärde. Vilket visar att denna test som omfattar snabbstyrka, explosivstyrka samt maximalstyrkan är en bra test för dessa faktorer. Däremot är det mindre och större skillnader mellan de aktiva på de olika belastningarna. Därför bör man vid analysen av denna test även gå in på att analysera på varje belastning. För att kunna se vilka förändringar det blir på de olika belastningarna efter en träningsperiod. För att se vilken egenskap som fick störst förändring men även på testresultatet. Nästa fråga som jag ställde är om det skiljer något när det kommer till toppeffekt (peak power.) I ovanstående mätning på två ben har jag tittat på genomsnittseffekten. Här kommer en analys av snabbstyrkan. Som utförs som ett vertikalhopp i en Smithmaskin med belastningen 30 kg. Här tittar jag även på om det skiljer något mellan vänster och höger ben i peak power. Peaken kommer någonstans längs vägen där systemet även kollar hur lång tid det tar att nå peak power både koncentriskt som excentriskt. Och har även här tittat på watt/kilo kroppsvikt

Watt/kilo kroppsvikt på två ben belastning 30 kg peak power koncentriskt. Aktiv 1 längst till vänster aktiv 2 i mitten och aktiv 3 längst till höger. Watt/kgbw två ben peak power con 68,2 62,5 58,3 C PEAK P W/KGBW (1) C PEAK P W/KGBW (2) C PEAK P W/KGBW (3) Här kan man se att det är stora skillnader mellan de aktiva. Det skiljer över 10 watt/kilo kroppsvikt mellan aktiv 1 och aktiv 3. Vänster ben Watt/kgbw vänster peak power ben con 54,0 37,3 39,7 C PEAK P W/KGBW (1) C PEAK P W/KGBW (2) C PEAK P W/KGBW (3) Även här är det stora skillnader mellan aktiv 1 och de två övriga.

Höger ben Watt/kgbw höger peak power ben con 48,6 43,2 34,0 C PEAK P W/KGBW (1) C PEAK P W/KGBW (2) C PEAK P W/KGBW (3) På höger ben skiljer det mindre mellan de aktiva. Sammanställning två ben vänster ben samt höger ben koncentriskt Watt/kgbw peak power con 68,2 62,5 58,3 54,0 37,3 39,7 48,6 34,0 43,2 BÅDA BENEN VÄNSTER BEN HÖGER BEN C peak P W/kgbw (1) C peak P W/kgbw (2) C peak P W/kgbw (3) Här ser man tydligt att aktiv 1 har bästa snabbstyrkan i förhållande till de två andra som är mer jämna på två ben med aktiv 3 har bättre förmåga än aktiv 2 på vänster och höger ben.

Watt/kilo kroppsvikt på två ben belastning 30 kg peak power excentriskt. Aktiv 1 längst till vänster aktiv 2 i mitten och aktiv 3 längst till höger. Excentriskt Watt/kgbw två ben ecc 53,4 40,1 36,8 E PEAK P W/KGBW (1) E PEAK P W/KGBW (2) E PEAK P W/KGBW (3) Även här skiljer det en del mellan de aktiva där aktiv 2 har högst effekt. Vänster ben Watt/kgbw vänster ben ecc 29,3 25,4 20,6 E PEAK P W/KGBW (1) E PEAK P W/KGBW (2) E PEAK P W/KGBW (3) På vänster ben är det aktiv1 som har de högsta värdena.

Höger ben Watt/kgbw höger ben ecc 27,9 24,9 23,5 E PEAK P W/KGBW (1) E PEAK P W/KGBW (2) E PEAK P W/KGBW (3) Samma sak på höger ben aktiv 1 har de högsta värdena. Sammanställning två ben vänster ben samt höger ben excentriskt Watt/kgbw peak power ecc 53,4 40,1 36,8 29,3 27,9 25,4 20,6 23,5 24,9 BÅDA BENEN VÄNSTER BEN HÖGER BEN E peak P W/kgbw (1) E peak P W/kgbw (2) E peak P W/kgbw (3) Även här är det stora skillnader mellan de aktiva i deras snabbstyrka.

Tid till peak power koncentriskt/excentriskt tpv(s) 0,28 0,22 0,22 0,21 0,21 0,18 0,22 0,19 0,31 0,24 0,29 0,25 0,26 0,25 0,25 0,24 0,23 0,23 TVÅ BEN CON VÄNSTER BEN CON HÖGER BEN CON TVÅ BEN ECC VÄNSTER BEN ECC HÖGER BEN EC Aktiv 1 Aktiv 2 Aktiv 3 Här kan vi att det är små skillnader aktiv 3 tappar lite tid på vänster och höger ben koncentriskt. Excentriskt är det inga större skillnader. Det går inte att göra detta så mycket snabbare i en test på 30 kg. Man ser även att det inte är några större skillnader mellan två ben och vänster och höger ben. Som avslutning på denna analys har de aktiva även gjort en hopptest med kroppen som belastning för att kunna jämföra de olika testerna redovisas bara CMJ. Som är ett excentriskt/koncentriskt hopp med händerna på höften. De andra två testerna ligger skivstången på axlarna. Även vertikalhoppet med kroppen som belastning är snabbstyrka. Vertikalhopp CMJ två ben vänster/höger ben 55,0 48,3 44,4 34,5 34,1 24,5 27,4 27,7 27,0 AKTIV 1 AKTIV 2 AKTIV 3 CMJ BB CMJ V CMJ H Här sticker aktiv 1 ut medan de är ganska lika mellan aktiv 2 och 3.

Sammanställning. I peak power är det större skillnader mellan de aktiva än testen på två ben med genomsnittseffekten. Även i hoppförmågan är det större skillnader mellan de aktiva än vid två bens testen. Aktiv 1 har de bästa värdena både i peak power som i hoppförmåga både på två ben och på vänster och höger ben. För att få en bra bastest kan dessa 3 tester vara ett bra redskap för att kunna analysera sin träning om man gör en test före träningsperioden och ett test efter träningsperioden. Där man dels gör testen på två ben samt på vänster och höger ben där man får med den aktives förmåga i snabbstyrka, explosiv styrka samt maximalstyrka. Samt en test i peak power snabbstyrka samt den aktives vertikala hoppförmåga på två ben och på vänster och höger ben. Då täcker man in de flesta parametrar. Man kan även göra peak power mätningar på större belastningar men jag har valt att mäta peak power i snabbstyrka. Man kan givetvis även göra tester i 1 RM i en del övningar som man tycker är intressanta för den idrott man utveckla. Här finns även möjligheter till snabbhets tester både i löpning som på is. Olika agility tester osv. Kenneth Riggberger