Foto: Tord Karlsson Planteringslådor för gravrabatter fungerar på samma sätt som självvattnande krukor eller karl för blommor och växter inomhus. De har utformats så att de passar in i grctvplatsmiljön och de grävs ner i marken så att man vid första anblicken inte kan se att det finns något annat än en vanlig gravrabatt. Detta Gröna Fakta handlar om de erfarenheter som gjorts vid fyra svenska kyrkogårdsförvaltningar som använder planteringslådor i stor skala. Av Göran Jacobsson Gröna Fakta nr 3/1995
GRÖNA FAKTA Rikare blomning och mindre skötsel Det finns flera orsaker till att förvaltningarna börjat använda planteringslådor för gravrabatter. Viljan att skapa en bättre arbetsmiljö för kyrkogårdsarbetarna är ett motiv, men ännu vanligare är övertygelsen om att gravrabatterna får en rikligare blomning och att gravskötseln blir billigare. I Anundsjö, Halmstad, Mora och Södertälje har man prövat systemet med nedsänkta planteringslådor i gravrabatter. Här följer en sammanfattning av systemets för- och nackdelar. Det förbättrade tillväxten och blomningen i planteringslådorna är påtaglig och från de olika förvaltningarna berättas att gravrättsinnehavarna spontant vänder sig till förvaltningen för att få en låda till sin egen gravplats. Förvaltningarna har funnit olika metoder för att hantera planteringslådorna, som måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Erfarenheterna visar att varje led i hanteringen med planteringslådor måste vara väl genomtänkt för att verksamheten ska bli framgångsrik - såväl i ekonomiskt som i arbetsmilj öhän seende. Investering som betalar sig Normalt skötselintervall för gravrabatter i planteringslådor är 3-5 ggr per säsong och personalbehovet minskar med minst 35 % vilket gör att investeringen i planteringslådor betalar sig på 3-4 år. Det blir slutsatsen om man jämför skötsel av traditionella gravrabatter med skötsel av rabatter i planteringslådor. Erfarenheterna från Anundsjö visar att det kanske inte är ekonomiskt försvarbart att använda planteringslådor på begravningsplatser med uppfrysnings- Mindre skötsel och rikare blomning är vanligt när man använder någon form av nedsänkt planteringslåda. Trots både skugga och konkurrens från trädrötter blommar det rikligt i denna skogsdunge. Foto: Bengt Andersson. benägen mark, på mo- och mjälajordar i de kallare delarna av landet. Eftersom lådorna kryper upp under vintern blir det nödvändigt med årligen återkommande justeringsarbeten på lådorna. Dessa insatser äter upp de besparingar som uppnås i skötselledet. Undvik fastfrysning Om innerlådorna lämnas kvar på gravplatsen över vintern - vilket är möjligt - måste vattnet i ytterlådorna tömmas på hösten eller så måste sugvekarna vikas upp så att de inte fryser fast i isen. Innerlådorna kan annars vara fastfrusna till våren och det försvårar tidig plantering av t ex pens&r. För att verkligen åstadkomma en bättre
arbetsmiljö för den personal som planterar rabattlådor na bör planteringen ske på en särskilt ordningsställd arbetsplats, helst under tak. I Halmstad utförs planteringen i växthus och där blir förhållandena bra för planteringsarbetet och studier visar att en låda kan planteras med blommor på ett par minuter. Bra, men i stället uppstår det på detta vis många lyft av planteringslådor fyllda med jord och växter. Avstånden mellan växthus och gravplatser är små och transporterna kan organiseras på ett smidigt sätt med befintliga transportfordon och lådorna kan placeras ut i jämn takt utan insats av annan personal än föraren. Planera för transporter I Mora där planteringsarbetet är upphandlat hos ett växthusföretag på 1,5 mils avstånd blir däremot transportproblemet större. Transporterna fordrar noggrann planering både hos trädgårdsmästaren och på kyrkogården där personal måste finnas för att ta emot lådorna. En ungefärlig beräkning visar att transporterna kostar närmare 15 kr per låda, en kostnad som ändå i en totalkalkyl är försvarbar. I Södertälje har man också ordnat så att planteringen kan ske i bekväm arbetshöjd, på bord och under tak. De vagnar som användes för transport av lådorna användes även som arbetsbord. Genom att de är extremt lågbyggda - endast ca 30 cm höga har man sökt underlätta de nödvändiga lyften av lådorna till ett minimum. Det monterbara arbetstältet med uppkörsramp för vagnarna är av enkel konstruktion och fordrar därför små investeringsmedel. Metoden måste därför betraktas som bra och kostnadseffektiv. Lönsamheten I beräkningsbilagan finns kostnadsjämförelser för grav skötsel som utförs på traditionellt sätt enligt kyrkvaktmästaravtalet, skötsel vid större förvaltning med arbetslag och skötsel av gravplatser med planteringslådor. I beräkningarna används för alla alternativen 140 kr per timme som bruttokostnad för kyrkogårdsarbetarna. För beräkning av kapitalkostnaderna har använts 4 % ränta och avskrivningstiderna är 10 för aluminiumlådorna och 7 år för plåtlådorna. De senare kan förväntas hå något kortare livslängd - men den faktiska livslängden vet vi inget om ännu. Pris på lådorna inkluderar moms och arbetet med att placera ut lådorna antas ta 0,7 timme i anspråk inklusive transporter. På dessa grunder kan några enkla slutsatser dras. Investeringar i planteringslådor av märket MobilPlant kan betala sig på omkring två år och Emperilådan kan betala sig på fyra år. Skillnader i inköpspris är den avgörande orsaken Kalkylen berör inte plantering av lådor och rabatter, för vi förutsätter att planteringskostna derna på traditionellt sätt kan jämnställas med kostnaderna för ordningsställande av lokaler, transport och plantering av lådorna i dessa lokaler. Skötselavgifter och avtal De flesta förvaltningarna har köpt in och äger själva sina lådor och tillgodoräknar sig de rationaliseringsvinster som uppstår. I en del fall händer det att förvaltningarna låter gravrättsinnehavarna köpa lådorna till gravrabatterna och då är det tillrådligt att kvitto eller annan handling utväxlas så att det i framtiden inte behöver uppstå någon diskussion om vem som äger lådan. Ur skötselsynpunkt spelar det ingen roll vem som äger lådorna men när gravrättsinnehavaren äger lådan har han säkert ett större intresse av att kräva en lägre avgift för skötseln och det blir därför nödvändigt att ta fram en skötselavgift som svarar mot detta förhållande. I de skötselavtal som upprättas ska det framgå att avgiften är beroende av förekomsten av planteringslåda - i praktiken blir det bara en ny tjänst som definieras på detta sätt.
GRÖNA FAKTA Olika modeller och system MobilPlant och Emperi EPU Planteringslådor för gravrabatter har funnits tillgängliga på marknaden sedan slutet på 80-talet och idag är det två fabrikat som dominerar i förvaltningarna. Det är MobilPlant-lådan som säljs av företaget SOBEK Rationell Plantering AB, Box 263 591 23 MOTALA. Lådan tillverkas av plast och hade tidigare en något tvivelaktig stabilitet. Numera har lådan förbättrats och tillverkas nu i en tjockare godstjocklek som ger lådan en förbättrad stabilitet. Företaget uppger Anundsjö, Bredbyn, Halmstad, Söderhamn och Ronneby som referensanläggningar där varje förvaltning har 500 till 800 lådor. Sammantaget uppger företaget att det har sålt cirka 10 000 lådor. Emperilådan tillverkas av aluminiumplåt och säljs av Emperi EPU, Stamparebacken 8 C, Karlskoga. Även Emperi EPU säger att man har sålt närmare 10 000 lådor. De uppger Karlskoga, Södertälje, Mora som referensanläggingar. De båda lådtyperna är lika till sin funktion och båda finns i en standardstorlek om ca 60 x 40 cm. Mobilplantlådan Om jorden utanför lådan är alltför tät, fungerar inte överfyllnadshålen och blommorna riskerar att dränkas. Foto: Göran Jacobsson. kan fås i ytterligare en storlek och Emperilådan kan fås i ett flertal andra storlekar. Eftersom Empirilådan tillverkas av bockad och svetsad aluminiumplåt blir den ofrånkomligen avsevärt dyrare än Mobilplantlådan. I parti om 1000 st offereras Mobil plantlådan för ca 197 kr per st och Emperilådan för ca 380 kr per st (hösten 1994), moms tillkommer. GP-lådan På marknaden finns eller har funnits ytterligare ett par lådtyper - en som tillverkas av glasfiberplast av Glasfiberprodukter i Trehörningssjö AB Box 68890 54 Trehöringsjö. De har ännu inte någon kyrkogårdsförvaltning som storkund men uppger att ett flertal förvaltningar har köpt ett mindre antal lådor för försöksverksamhet. Vidare gjordes under hösten 1993 ett försök av ett finskt företag att lansera ytterligare en låda på den svenska marknaden. Hur det lyckades är inte känt. Odlingssubstrat och gödsling Emperi har etablerat ett samarbete med Hasselfors Garden för att få fram en odlingsjord som är lämpad för planteringslådor. Hasselfors U-Jord uppges passa för planteringslådor. Jorden som är grundgödslad innehåller viss inblandning av lecakulor och flera förvaltningarna använder just denna jord till sina planteringslådor. I V
GRÖNA FAKTA Uppfrysningsproblem i Anundsjö Anundsjö kyrkogårdsförvaltning köpte 30 st planteringslådor på prov 1990. Man valde MobilPlantlådan och den största anledningen till det var att de ville minska på arbetsinsatserna för att vattna skötselgravar. Den nyanlagda kyrkogården är utlagd på ett öppet gräsfält med svag sluttning mot nordost. Träden har ännu inte blivit så stora att det ger någon nämnvärd skugga. När de första lådorna börjat användas visade allmänheten inga andra reaktioner de första åren än en viss undran över hur det kom sig att dessa gravrabatter blommade så praktfullt. Förvaltningen har sedan dess köpt drygt 700 lådor. Under år 1994 har lådorna visats så stort intresse av gravrättsinnehavarna att förvaltningen sålt 50 st lådor utan någon särskilt in formationsinsats - lådorna säljer sig själva. Gravrättsinnehavarna får köpa lådan om de beställer gravplantering för en 10-årsperiod. Lite skötsel trots sommartorka När förvaltningen började använda lådorna hade man en mera spontan uppfattning om att det skulle bli bra och rationellt med planteringslådor men de kan idag redovisa lite mera nyanserade erfarenheter. Helt klart är att blommorna i planteringslådor växer och blommar rikligt samt att de skötselinsatser som förvaltningen gör för rabatter i planteringslådor är mycket mindre än för konventionella rabatter. Under sommaren 1994 som var mycket regnfattig behövdes endast fem skötselinsatser utföras. Isbildning, allvarligt bekymmer I Anundsjö har man besvär med uppfrysning av lådorna under vintern. Det innebär att de måste sätta in extra arbetsresurser under försommaren för att ta upp och justera lådornas placering. Denna insats är så omfattande att den äter upp den tidsvinst som görs under skötselsäsongen. Problemet är direkt relaterat till den jordmån som finns inom gravkvarteret - mo- och lerjordar. Försök görs med att tillföra dränerande grusmateriel under och omkring lådorna. 3-4 lådor i timmen På kyrkogården finns det ca 3400 gravplatser och kyrkogårdsförvaltningen har inte tillgång till några särskilda lokaler för plantering av lådorna utan man planterar ute på kyrkogården på traditionellt sätt. Grävning för och utplaceringen av nya lådor blir ett relativt enkelt arbetsmoment och man uppskattar att en man klarar av att placera ut 3-4 lådor per timme. När det är dags för plantering köper de blommorna från en odlare i närheten och transporterar dem med traktor och vagn direkt ut till gravplatserna. De lådor som ska planteras finns på gravplatsen sedan föregående år och de rotklumpar som finns kvar tas ur och överskottsjorden sprids ut direkt i gravhäckarna. Planteringen sker i ny ogräsfri jord, Hasselfors U-jord, med lådorna kvar på plats. Anpassa till klimatet Anundsjö ligger i Norrlands inland och hanteringen måste anpassas till det kalla klimatet. Det innebär att ytterlådorna måste tömmas på vatten på hös- Denna grusgrav på lätt jord i Anundsjö behövde bara vattnas med 3,5 veckors mellanrum under sommaren 1994 trots den extrema torkan. Foto: Bengt Andersson. ten eller att sugvekarna måste vikas upp över kanten på ytterlådorna för annars kommer vekarna planteringslådorna att frysa fast. Och isen kan bli kvar ända fram till början på juni nästa år! Sammanfattningsvis menar Anundsjö att problemen med uppfrysning av och isbildning i lådorna är besvärande och de är tveksamma till om de idag skulle ha satsat på lådorna om de hade känt till problemen i förväg. Men på grund av den stora positiva uppskattning som gravrättsinnehavarna visar kommer lådorna att bli kvar. Under skötselsäsongen fordras det mindre arbetsin satser och arbetsmiljön blir i vissa avseende bättre, det blir mindre släp med slangar och vattenkannor. Å andra sidan tillkommer nya arbetsmoment som lyft av planteringslådor mm som förvisso kan underlättas med olika hjälpmedel. V
GRÖNA FAKTA Vårlökar i Halmstad Halmstad kyrkogårdsförvaltning köpte 30 st planteringslådor på prov redan 1986. Den huvudsakliga anledningen till att de satsade på planteringslådor var att de ville minska skötselkostnaderna för kunden - gravrättsinnehavaren. Vid denna tidpunkt fanns endast MobilPlantlådan att tillgå på marknaden och den har i viss mån utvecklats i samarbete med Halmstads kyrkogårdsförvaltning. Förvaltningen har idag närmare 1000 planteringslådor ut placerade och har bara positiva omdömen att ge om lådorna. Mer skötsel vid sommartorka Förvaltningen äger lådorna som huvudsakligen användes på den nya kyrkogården och de placeras ut allt efter den tas i bruk och. Denna kyrkogård är anlagd på slät mark som tidigare varit åkermark och är planterad med träd i tillväxt som inte ger nämnvärd skugga. Gravplatser na är utlagda i den heltäckande gräsmattan utan radskiljande häckar. Förvaltningen gräver för och placerar ut lådorna samtidigt som de monterar upp gravstenarna. Förvaltningen uppger att de under en normal växtsäsong endast behöver fylla på vatten i lådorna ca 3 gånger men under den torra sommaren 1994 måste de fylla på upptill 7 gånger. I Halmstad använder man ren torvmull i lådorna. Halmstads kyrkogårdsförvaltning är en av de få förvaltningar som har egna växthus kvar och de är belägna i direkt anslutning till kyrkogården. Där odlas alla de blommor som behövs till gravrabatterna och dessutom någon mindre höstproduktion för leverans till den lokala marknaden i Halmstad. Från växthus till rabatt Här föreligger förmodligen de bästa förutsättningar för ett rationellt odlings- och planterings system för gravrabatter. Plantorna odlas upp till lämplig storlek i växthusen och planteras därefter i rabattlådorna efter de beställningar som gravägarna har gjort. Transport till gravplatserna sker på vagnar som dras av eldrivna truckar. När sommarblommorna gjort sitt för året planteras tulpaner i planteringslådorna för det ska blomma redan under våren. Foto: Hans Skillius. När ekipaget kommer till gravplatserna plockas de där befintliga innerlådorna upp och ersättes med de färdigplanterade. De tomma lådorna transporteras till komposthögen utanför växthusen och töms på sitt innehåll och transporteras vidare in i växthusen. Där fylls de med blommor och placeras ut på nya gravplatser o s v. Denna transportcykel överstiger inte en km. I Halmstad användes också planteringslådorna för lökplantering på hösten för tidig vårblomning. Planteringslådorna användes också till andra större anlagda rabatter och t ex vid entreer till kyrkogård eller expeditioner. Sammantaget är man i Halmstad mycket nöjd med planteringslådorna. Skötselinsatserna har minskat till omkring 5-7 tillfällen under en skötselsäsong, blomning och tillväxt blir mycket bra. Rutiner för hantering och lyft av lådor har utvecklats. VI
På entreprenad i Mora GRONA FAKTA Kyrkogårdsförvaltningen i Mora började 1989 med ett 20-tal Emperilådor på prov. Förvaltningen hade en mer allmän uppfattning att lådorna skulle bli bra där. Under 1992 inköptes ytterligare 300 lådor som placerades ut på gravplatser där förvaltningen hade 50-åriga eller längre planteringsåtaganden. Förvaltningen tog fotografier av planterade lådor och vanlig gravrabatter och gjorde jämförelser. Resultaten talade för sig själva. Även om de vid detta tillfälle inte förde reella noteringar över arbetstidsåtgången för de olika skötselinsatserna insåg man att de minskade. Allmänheten visade sin uppskattning och de förtroendevalda engagerade sig i frågan. 1850 nya lådor Inför år 1994 beslöt kyrkogårdsnämnden att investera i 1850 st nya planteringslådor. Inför denna stora satsning diskuterades också hur planteringen av lådorna skulle gå till. Det traditionella sättet för personalen att plantera gravrabatten, ofta stående på knä ville man komma bort ifrån. Förvaltningen hade inga lämpliga lokaler för planteringsarbetet och de beslöt därför att söka finna en lämplig trädgårdsmästare utanför förvaltningen att samarbeta med. Kyrkogårdsförvaltningen i Mora gick därför ut med en offertförfrågan om leverans av färdigplanterade lådor till 3 olika lokala trädgårdsmästare. Det gjorde man i slutet av januari och bad om pris på plantering av ca 1800 lådor. Preciserad offert I offerten preciserades fem olika kombinationer av blommor för planteringslådorna och priset skulle ges i kr per planterad låda. I kombinationerna ingick 3 Begonia NonStop eller 2 Pelargon med 4-5 kantväxter av typ Lobelia, Tom Thumb eller 3 Dianthus Charm med 5 Lobelia kantväxter samt ytterligare två kombinationer av samma växtmaterial. Förvaltningen skulle själv ordna transporterna till och från leverantören. Förvaltningen fick endast tre st anbud men när förvaltningen undersökt om anbudslämnarna kunde anses kapabla till att utföra leveranserna blev ett anbud avfört. Efter prövning av de övriga två antogs ett anbud på 78,50 kr för varje planterad låda fritt avhämtat hos leverantören. Rabattramar måste ofta justeras och i vissa fall tas bort för att planteringslådorna ska få plats. Foto: Mora kyrkogårdsförvaltning. Speciallösning När det blev dags med leveranserna i början av juni uppstod naturligtvis en del logistikproblem. Trädgårdsmästaren måste plantera lådorna tillräckligt snabbt. Förvaltningen hämtade lådorna med en mindre lastbil försedd med special ställningar för lådorna. Vid ankomsten till kyrkogården måste en tillräckligt stor arbetsstyrka finnas för att ta emot lådorna och placera ut dem på gravarna. Traktor med pallgafflar användes för att lyfta av och bära ut ställningarna på gravkvarteren. Det blev också nödvändigt för trädgårdsmästaren att plantera lådorna i speciell ordning - d v s den ordning som lådorna placerades ut på gravarna. När allt flöt som bäst hann man på en dag köra fyra vändor - 15 km enkel väg för lastbilen med de 98 planterade lådorna. Det blev 392 lådor på en dag och förvaltningen lyckades placera ut samtliga 1800 lådor på drygt en arbetsvecka. Rabattramar, hur går det då? Erfarenheterna av att använda planteringslådorna är goda. Skötselinsatserna har minskat till omkring 5-7 tillfällen under en skötselsäsong och blomning och tillväxt blir mycket bra. Många gravplatser på kyrkogården i Mora är försedda med rabattramar av sten och det blev därför nödvändigt att justera dessa och ibland måste de tas bort för att lådorna skulle passa in. Förvaltningen räknar med att grävning och utplacering av lådorna inklusive justering av befintliga rabattramar och materialtransporter tog nästan 1 timme per låda. Datorprogram för uppföljning Förvaltningen har börjat att använda ett särskilt datorsystem för regelbunden och veckvis uppföljning av förbrukad arbetstid. När de jämförde förbrukad tid på Nya begravningsplatsen för år 1993 med år 1994 konstaterades att förvaltningen hade använt ca 700 timmar mindre för gravskötseln under år 1994. Uttryckt i procent blir minskningen ca 35 %. Förvaltningen har tidigare lagt ner ungefär 1 timma skötseltid per grav och nu med planteringslådor minskade tiden till 0,65 timme. VII
Bekväm arbetshöjd i Södertälje Kyrkogårdsförvaltningen i Södertälje började använda planteringslådor omkring 1990 med ett 20-tal Emperilådor på prov. Därefter har förvaltningen årligen inköpt ca 300 lådor som placeras ut på företrädesvis de äldre delarna av kyrkogården. De har nu över 1000 lådor i drift och de använder huvudsakligen lådor av storleken 60 x 40 cm. Södertälje är en av de få förvaltningar som än idag har eget växthus och de odlar t ex stamfuchsior och stamrosor för gravrättsinnehavarnas räkning och även för dessa växter används särskilt konstruerade planteringslådor med i övrigt samma funktion som standardlådorna. Även om förvaltningen i Södertälje har kvar växthuset kvar så väljer man att köpa in sommarblommorna i partileveranser och förvaltningen har utvecklat ett eget system för plantering och transport av planteringslådorna. Bekväm arbetshöjd i tält Planteringen av lådorna sker inte i växthuset utan i en särskild ordningsställd arbetsplats inom ekonomiområdet. Den har inretts under en enkel tältkonstruktion i tunnelform. En minitraktor och ett par enkla lågbyggda två- Man arbetar i bekväm arbetshöjd och kan trots det enkelt transportera ut sommarblommorna med traktor. Foto: Södertälje Kyrkogårds förvaltning. axlade vagnar används för transporterna - och som planterings bord! T tältet finns en enkel träramp som vagnarna körs upp på och vagnsflaket kommer därvid upp till bekväm höjd för planteringsarbetet. I anslutning till rampen som vagnen står på finns det arbetsbänkar för blommor och jord. Varje flak rymmer ca 10 planteringslådor. Under tiden som lådorna planteras kopplas dragfordonet loss från vagnen och nyttjas till att med den andra vagnen åka ut på gravkvarteren och hämta oplanterade lådor. På återvägen passerar ekipaget komposthögen där lådorna töms och rengöres. Därefter fylls de med ny planteringsjord, placeras på vagnen och sedan körs ekipaget tillbaka till Med enkla medel har man i Södertälje sett till att personalen arbetar under tak. Foto: Södertälje Kyrkogärds förvaltning. planteringstältet. Ett enkelt och rationellt system som inte har krävt några stora investeringar. Rationaliseringseffekter Förvaltningen tycker att det sammantagna resultatet av att använda planteringslådor för gravrabatter är mycket bra. Skötselinsatserna på gravplatser med planteringslådor minskar till 3-5 gånger per säsong vilket ska jämföras med 15 gånger per säsong för gravplatser i traditionell skötsel. En normalsommar behöver lådorna vattnas 3-5 ggr men under sommaren 1994 som var extremt torr vattnades lådorna 5-6 gånger. Förvaltningen betonar att arbetsmiljön blir förbättrad för kyrkogårdsarbetarna och att t ex lyft av lådor ur ytterlådorna underlättats med hjälp av de lyftredskap som finns att tillgå. De rationaliseringseffekter som uppnås används till investeringar i flera lådor för att öka antalet skötselåtaganden och därmed förbättrad arbetsmiljö och förhöjda intäkter. De planterade rabattlådorna utgör goda exempel och bidrar till att öka intresset för dem hos gravrättsinnehavarna.