Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 28 mars i Oslo

Rapport till NHF:s styrelsesammanträde den 28 mars i Oslo Vad har hänt och vad är på gång i Sverige våren 2019? Organisationen DHR, liksom många andra organisationer, står inför stora utmaningar. Vi ser att det sker försämringar inom många av de insatser som berör våra medlemmar. Vi märker också av ett hårdare samhällsklimat där både rättigheter och mångfalden i samhället ifrågasätts. Då är det extra viktigt att vi står fast vid vår ideologi och våra värderingar. Det pågår en snabb teknikutveckling i samhället och här måste DHR vara vaksamma och aktiva. Det gäller dels en teknikutveckling kring exempelvis hur vi i organisationen kommunicerar med varandra eller når ut med våra budskap. Men också en teknikutveckling som kanske förändrar förutsättningarna för om insatser beviljas och hur de kan fungera i praktiken. Dessutom måste vi kunna möta medlemmarna i deras vardag och både kunna ge stöd när det behövs och ta tillvara på deras engagemang. Vi måste vara pådrivande för att skapa samhällsförändring och våga sticka ut och ta en aktiv roll i samhällsdebatten. Vi har fortsatt en utveckling där vi tappar medlemmar. Vi vet att det finns en stor potential för DHR att växa. Men för att det ska vara möjligt behöver vi arbeta målinriktat och tänka framåt. En fråga att ställa sig är om DHR:s medlemsskara speglar befolkningen i övrigt. Om inte, vilka frågor behöver vi driva för att attrahera potentiella nya medlemmar? Bland annat med dessa utgångspunkter har förbundsstyrelsen påbörjat en diskussion som vi kallar Vision 2030. Samtidigt har vi förändrat dagordningen på våra styrelsemöten så att vi får mer tid till diskussioner och som ska underlätta för styrelsen att tänka visionärt och inte fastna i detaljer. Syftet är också att styrelsen ska

bli mer tydlig i vad vi vill och var vi är på väg. Det är spännande diskussioner men som också måste tillåtas att ta tid. DHR gör en podd som vi kallar Hur tänkte ni nu? Den går att lyssna på här: https://dhr.se/dhrs-podd-hur-tankte-ni-nu/ Om podden på vår hemsida: Det ingen brukar prata om när det handlar om funktionsnedsättningar och de människor det handlar om just det pratar Karro och Janna från DHR om i podden Hur tänkte ni nu? Med humor och allvar ifrågasätter vi funktionshinderrörelsen, oss själva, samhället och ja, det mesta. Avsnitten har hittills haft titlar som Rullstol på krogen. Ok?, Från skallmätning till duschmätning?, Demokrati för alla? och Är det dödsstraff för att kalla någon för handikappad?. DHR:s ställningstagande gällande Sverigedemokraterna DHR är partipolitiskt obundna men vi är inte opolitiska. Vi håller inte på något enskilt parti men vi är i allra högsta grad politiska då vi arbetar för samhällsförändring och värderingar. Förtroendevalda som representerar DHR i olika sammanhang ska företräda DHR:s idéer om hur vi vill att samhället ska se ut och fungera. Detta gäller naturligtvis alldeles oavsett vilket parti man som förtroendevald sympatiserar med. Vårt ställningstagande gällande Sverigedemokraterna bygger på en policy enhälligt antagen år 2010 av dåvarande förbundsstyrelse. Beslutet innebär att förbundet avstår från att delta i arrangemang där Sverigedemokraterna står som arrangör samt att förbundet inte bjuder in Sverigedemokraterna till samtal, möten eller andra sammankomster. Inför de allmänna valen i september 2018 ville vi förtydliga och utvidga detta ställningstagande till att omfatta alla organisationer, partier och medier som inte erkänner alla människors lika värde. Vår policy lyder nu: DHR som organisation ska inte ha något samröre med partier, organisationer och media som har odemokratiska värderingar och/eller inte ställer sig bakom alla människors lika värde samt delar upp människor efter etnicitet. Förbundsstyrelsen upplever att beslutet om denna policy har tagits emot övervägande positivt inom organisationen. Men för några veckor sedan fick vi en inbjudan av Sverigedemokraterna att möta deras representanter i socialutskottet. Jag svarade då på följande sätt:

Tack för er förfrågan om ett verksamhetsbesök från era ledamöter i Socialutskottet. Det är dock vår bedömning att våra organisationer står för långt ifrån varandra ideologiskt för att det ska finnas ett sådant intresse från våran sida. Därför väljer vi att tacka nej. Sverigedemokraterna svarade aldrig på detta. Istället blev jag uppringd av Nyheter Idag, en nyhetssajt med SD-kopplingar. Kort därefter började jag och personalen på förbundskansliet att få mejl och telefonsamtal med stundtals mycket aggressiv ton. Det förekom glåpord både mot personalen och mot mig personligen. Jag mottog även aggressiva meddelande till min privata Facebooksida. På Twitter startades en hatkampanj mot mig personligen. På DHR:s Facebooksida gick flera användare av uppenbara fejkkonto in och gav oss dåliga betyg och kommenterade aggressivt och kränkande. Det som skedde är inte acceptabelt och en tydlig skillnad mot tidigare tillfällen då vi avstått olika former av samarbeten med andra politiska partier. Tidigare ställningstaganden, gällande andra riksdagspartier, har aldrig framkallat ett sådant drev mot oss som organisation eller mot mig personligen. Det är för mig naturligt att DHR självständigt väljer att samarbeta och synas i de sammanhang som vi anser är rätt för oss. Det här visar på att funktionshinderorganisationerna faktiskt har en viktig roll i samhället att stå upp för människors lika värde. För DHR innebär det ständigt pågående arbetet med att förverkliga principen om alla människors lika värde att vi också måste stå upp för andra utsatta grupper i samhället. Politik som spelar ut grupp mot grupp leder inte till jämlikhet eller ett säkerställande av alla människors lika värde. Dialogkonferenser I höst kommer vi att anordna dialogkonferenser på fyra olika platser i Sverige. Dessa dialogkonferenser är ett ersättande av det tidigare s.k. repskapsmötet, som var ett slags mellanförbundsmöte då vi hade fyraåriga förbundsmötesperioder. Repskapsmötet var ett dialogmöte som hölls med distrikten. Inga motioner behandlades på mötet utan enbart ett antal på förhand väckta frågor. Repskapsmötet var en ganska ineffektiv och kostsam kompromiss för att inte vi skulle tappa dialogen med distrikten under en lång förbundsmötesperiod. När vi kortade förbundsmötesperioden till två år ansågs repskapsmötena inte behövas längre. Vid förbundsmötet 2017 förlängdes perioden igen till tre år men för att inte behöva återinföra repskapsmötena föreslog förbundsstyrelsen istället att vi åker ut i landet och håller dialogkonferenser. Det är troligt att vårt ställningstagande gällande Sverigedemokraterna kommer att lyftas på dessa konferenserna och att vi även kommer att förlänga förbundsstyrelsens ämnesdiskussion Vision 2030 till distriktsnivå. Förbundsstyrelsen kan också använda dialogkonferenserna till att testa eller sälja in förslag som vi kanske kommer att lägga till förbundsmötet 2020. Det

pågår ju, som ni redan känner till, också en utredning (Framtidsgruppen) med uppdraget att se över inriktning på medlemskap och förtroendeuppdrag till mer än rörelsehinder. Förbundsstyrelsen har även egna tankar kring bl.a. organisationsstruktur, förbundets ekonomi, osv. som vi tänker lyfta på dialogkonferenserna. Kalmar-fallet DHR har polisanmält socialnämndens ordförande i Kalmar, Roger Holmberg (S), sedan han delat uppgifter om individens personliga förhållanden inom socialtjänsten. Samtidigt har vi JO-anmält socialnämnden för att utreda nämndens ansvar i det som vi anser ha skett. Att saken utreds anser vi är av största betydelse för alla de som vänder sig till kommunen för att ansöka om insatser. Det handlar i grund och botten om att vi måste kunna lita på att våra ärenden hanteras korrekt och med respekt för individens integritet. Nu hanteras anmälningarna i utredande myndigheter och vi avvaktar resultaten från dessa. MR-institution Lise Bergh, även ordförande för Rädda Barnen i Sverige sedan 2016, har fått uppdraget att biträda Kulturdepartementet i arbetet med att utreda hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan inrättas. Syftet ska vara att främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter. Sverige har fått kritik av FN för att inte ännu ha infört en oberoende mekanism med uppgift att skydda, övervaka och främja de mänskliga rättigheterna. Detta har Sverige åtagit sig bl.a. genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. DHR har deltagit i möten tillsammans med andra där vi lämnat synpunkter. Lise Berghs förslag har nu skickats ut på remiss. Det föreslås bland annat att den nya institutionen placeras som en myndighet under regeringen. Arbetsmarknad DHR kommer att lyfta arbetsmarknadsfrågan ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar om att stärka funktionshinderperspektivet i den redan aktuella mångfaldsdebatten. Arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga tycker vi inte berörs alls i samhällsdebatten och här måste funktionshinderrörelsen trycka på hårdare. När arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning ändå lyfts fram i politiska samtal eller i media är det ofta ett för stort fokus på särlösningar eller åtgärder som ger för liten effekt. Därför tror DHR att vi behöver driva frågan mer ur ett mångfaldsperspektiv där vi också närmar oss en dialog med arbetsgivarna.

Arbetsförmedlingen har tidigare fått ett regeringsuppdrag om att göra en översyn av termen nedsatt arbetsförmåga, så som den används i arbetsmarknadspolitiken. Uppdraget bestod i att utreda ifall begreppet påverkar de personer som berörs och i så fall på vilket sätt. FNs övervakningskommitté har kritiserat Sverige för användningen av begreppet nedsatt arbetsförmåga. I en rapport till regeringen föreslog Arbetsförmedlingen därför att begreppet avskaffas. Detta är en stor framgång för DHR:s rättighetspolitiska arbete då vi under lång tid har arbetat för att detta begrepp ska avskaffas. DHR finns även citerad i rapporten som överlämnades till regeringen: För individen har användningen av begreppet negativ inverkan eftersom det bidrar till stigmatisering och dålig självkänsla, självbild och självförtroende. När man vänder sig till Arbetsförmedlingen för att söka arbete, eller läser offentlig statistik, får man automatiskt som en fastklistrad stämpel, att man är sämre kapabel att arbeta. Vi arbetar med jämlik och jämställd hälsa genom områdena hälsofrämjande aktiviteter, arbetsmarknad och försörjning. Hälsofrämjande aktiviteter handlar om att vi lokalt, regionalt och nationellt arbetar med frågor som fritidshjälpmedel, tillgänglighet till naturområden, tillgängliga gym och liknande frågor. Arbetsmarknad och försörjning har stor inverkan på hälsan och nu arbetar vi intensivt med att ha dialoger med företag och aktörer för att stärka funktionshinderperspektivet i deras mångfaldsarbete. Till exempel samarbetar vi nu med bemanningsföretaget Manpower kring arbetet med få fler företag att använda personer med funktionsnedsättning i sin marknadsföring. Vi har också pratat om att DHR skulle medverka i utbildningen av Manpowers rekryterare. Detta för att bättre kunna möta arbetsgivarnas eventuella negativa attityder eller rädslor. Vi har också samarbeten med ett fackförbund som bl.a. resulterat i att vi tagit fram tips till arbetsgivaren som står inför att bredda mångfalden på sin arbetsplats. Bl.a. rekommenderar vi att kunskapen om den inkluderande arbetsmiljön/tillgängligheten inte enbart ska ligga hos en enda individ. Att hela personalen är inkluderad i processen är inte bara en fördel för att få saker gjorda. Det är också viktigt att personalen vet, inte minst i mötet med gäster/kunderna, hur tillgängligheten ser ut, var det finns en tillgänglig toalett, var det finns en tillgänglig utrymningsväg, osv. Vi vill arbeta för att göra universell utformning till ett mer känt begrepp. Vi tror mer på att från början utforma samhället utifrån vetskapen att människor är olika, än att i efterhand korrigera misstag genom särlösningar (tillgänglighetsanpassningar). Vi argumenterar för att arbetet för universell utformning ska ses som en viktig del av arbetet för en bättre arbetsmiljö. Arbetsförmedlingen varslar 4500 anställda Arbetsförmedlingen varslar var tredje anställd, eller 4500 anställda. Detta som en konsekvens av att riksdagen röstade igenom en Moderat och Kristdemokrat budget samt att innehållet i den s.k. Januariöverenskommelsen (ett dokument som togs fram i

regeringsbildandet. Som ni känner till drog regeringsbildandet ut på tiden. Regeringen utgörs nu av partierna S+MP och med budgetöverenskommelse med V, L och C) visar på andra förutsättningar för myndigheten. Det kan innebära att en stor mängd av det 240 förmedlingskontor som för närvarande finns ute i landet måste stängas. Mer arbete kommer att fasas ut på privata aktörer och min farhåga är att det kommer göra det svårare för personer med funktionsnedsättning att få hjälp ut på arbetsmarknaden. Det ska dock sägas att vi inte är nöjda med hur Arbetsförmedlingen har jobbat. I Norge minskar man enligt uppgift användningen av privata utförare (?) och i Sverige blev arbetet med jobbcaocher och etableringslotsar dyra misslyckanden. Forskning visar (om än fortfarande få gjorda) att det inte gick att se någon större skillnad i framgång mellan offentliga och privata aktörer på lång sikt. Offentliga aktörer lyckades bättre med att få ut personer på arbetsmarknaden på kort sikt. Privata aktörer var dock dyrare både på kort och lång sikt. ParaMe-projektet Vi samarbetar med Parasport Sverige i ett projekt som ska ta fram ett digitalt verktyg för att kartlägga möjligheten över hela Sverige för personer med funktionsnedsättning att utöva idrott inom sitt lokalområde. Förutom att ta fram en app kommer projektet bland annat att inriktas på utbildning till idrottsförbund och att samla in personliga berättelser från förebilder inom parasport som kan inspirera andra. Det är dock breddidrotten som står i fokus och inte idrott på elitnivå. Inom projektet kommer projektet bland annat att samarbeta med kommuner, idrottsföreningar, gym och Friluftsfrämjandet. DHR är samarbetspartner i projektet som finansieras av Allmänna Arvsfonden och vi har en plats i referensgruppen. Parasport Sverige är projektägare och vi hade nyligen ett första möte för att prata om förväntningar, roller och tidsramar. Bilstöd Krisen för bilstödet fortsätter. Nya lagen om bilstöd gav längre handläggningstider och dyrare utredningar visar utredningar. Samtidigt betalades rekordlite bidrag ut under fjolåret. Detta skrivs det om i senaste numret av DHR:s tidning Funktionshinderpolitik. En kritik DHR har är att Försäkringskassan saknar det tekniska kunnandet och därför måste ta ett steg tillbaka och lyssna på andra med den kompetensen. Istället efterfrågar de ofta billigare lösningar på anpassningar, som t.ex. handreglage, än de som Trafikverket föreslagit. Det händer att Försäkringskassan ifrågasätter om vissa anpassningar alls behövs med hänvisning till att exempelvis att individen har personlig assistans. Försäkringskassan själva hävdar att lagstiftningen sätter hårda krav på vad som är en lämplig bil att anpassa och att ett större fokus på kostnadsaspekter gör att utredningarna blir mer omfattande.

Personlig assistans Det blev en övergångsregering som fick ta emot LSS-utredningens förslag när Utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen lämnades över av utredaren Gunilla Malmborg. I senaste numret av vår tidning Funktionshinderpolitk listas 7 förslag från utredningen som kritiserats av funktionshinderrörelsen: 1. En schablon på 15 timmar i veckan för stöd med dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknar samtidigt att en genomsnittlig svensk lägger i genomsnitt mellan 54 och 63 timmar i veckan på sådant som kan beskrivas som dagligt liv i hemmet. Detta är alltså långt mycket mer än vad som medges i LSS-utredningens förslag. 2. Barn under 16 år ska inte längre få personlig assistans utan istället hänvisas till en ny kommunal LSS-insats som kallas Personligt stöd till barn. 3. Lägre ersättning för assistenter som lever i hushållsgemenskap med den assistansberättigade. Ett skäl anges vara lägre kostnader för utbildningen. 4. Beredskap på annan plats ska inte vara en del av personlig assistans. Istället ska kommunen ta ansvar för detta vilket vi tror kommer att ges i form av hemtjänst. 5. Det femte grundläggande behovet (stöd som kräver ingående kunskap) föreslås tas bort. Effekten blir att de som har psykisk funktionsnedsättning inte längre får personlig assistans utan hänvisas till den nya LSS-insatsen förebyggande pedagogiskt stöd. Kritiker menar på att många då kommer att få ett sämre stöd. 6. Dubbel assistans ska i första hand ersättas med hjälpmedel eller bostadsanpassning. 7. Ledsagning föreslås försvinna som självständig LSS-insats och bakas in i den nya insatsen Personlig service och boendestöd. Detta kommer framförallt beröra personer med synnedsättning negativt, menar Synskadades riksförbund. Uppföljning av hur myndigheterna lever upp till det nationella målet för funktionshinderpolitiken Hur det går för personer med funktionsnedsättning när det gäller jämlik och jämställd hälsa eller exempelvis arbetsmarknaden går att läsa i den rapport som Myndigheten för delaktighet gav ut för någon vecka sedan. Rapporten följer upp hur myndigheternas arbete för att uppnå det nationella målet för funktionshinderpolitiker går. Länk till rapporten: http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/rapporter/2019/2019-2- uppfoljning-av-funktionshinderspolitiken-2018.pdf

Som också beskrivits i redogörelsen inför punkt nr. 10 på dagordningen om tema/miniseminarium under styrelsemötet, om strategi för funktionshinderpolitiken, har vi i Sverige ingen sådan på plats för tillfället. En utredning med förslag om hur funktionshinderpolitiken ska styras, ska snart överlämna sitt arbete till regeringen (se e-post meddelande som skickades ut av Wenche 2019-03-22). EU-valet DHR kommer att uppmärksamma Europaparlamentsvalet i Sverige den 26:e maj. Vi kommer bl.a. att stötta kampanjen Den här gången röstar jag, som är ett initiativ för att få EU-medborgare att gå och rösta. Vi kommer även att lyfta för oss betydelsefulla frågor på EU-nivå som t.ex. kollektivtrafikfrågor och passagerarrättigheter samt tillgänglighetsdirektivet. Vi kommer kommunikativt att försöka koppla dessa frågor till principen om den fria rörligheten i Europa. Sammanställt 2019-03-26 av Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR