KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1 2019-03-27 1(1) Styrelse/Nämnd: Kulturnämnden Dag, tid: 2019-03-27, kl. 13:00 Plats: Övrigt: Kulturförvaltningen Gummifabriken Information konst, kulturarv och KUR Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Verksamhetsplan 2020-2022 Kulturnämnden KN.2018.54 2-13 Redovisning av delegationsbeslut 2 Delegationer information 14 Beredningsärenden 3 Sammanträden 2019 4 Konstärende Skötselplan Informationsärenden 5 Konst och kulturarv med underlag för kännedom 15-64 6 Effektiviseringsuppdrag 65 7 Förvaltning 66 8 Konstärenden 67-68 9 Rapporter 69 10 Meddelanden 70 11 Kurs och konferens 12 Övrig information 71 Eva Törn Ordförande Solgerd Wilhelmsson Sekreterare

Verksamhetsplan för kulturnämnden 2020-2022 2

2 ( 11 ) 3 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2019-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 2020-01-01 Dokumentet gäller för: Kulturnämnden Dokumentansvarig: ordf Eva Törn, förvaltningschef Lars Alkner

3 ( 11 ) 4 Innehåll 1. Nämndens uppdrag enligt reglemente...3 1.1 Organisationsbeskrivning...3 1.2 Uppdragets omfattning...3 2. Framtida utveckling och utmaningar...4 2.1 Värnamo stad 100 år...4 3. Strategier och metoder...4 3.1 Digitalisering...5 4. Nämndens mål, ekonomi, HR och övriga nyckeltal...5 4.1 Nämndens mål...5 4.2 Ekonomi...8 4.2.1 Driftbudget 2020 samt plan 2021-2022...8 4.2.2.Investeringsbudget 2020 samt plan 2021-2024...8 4.3 Nämndens HR...9 4.4 Övriga omsättningstal och nyckeltal...9 5. Sammanfattning...10

4 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 5 1. Nämndens uppdrag enligt reglemente Nämnden svarar för den allmänkulturella verksamheten, kommunens bibliotek samt konsumentvägledning. 1.1 Organisationsbeskrivning Kulturnämnd Kulturchef Kulturkansli Bibliotekschef Bibliotek 1.2 Uppdragets omfattning Kulturnämnden representerar kulturbenet i Gummifabrikskonceptet och deltar aktivt i samverkan inom huset. Därmed fungerar nämnden som en länk mellan Gummifabrikens verksamhet och övriga delar av den kommunala organisationen. Kulturnämnden ansvarar för biblioteksverksamheten. Den styrs av den nationella bibliotekslagen, som ligger till grund för den regionala och den kommunala biblioteksplanen. Biblioteken har ett omfattande samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen när det gäller att inspirera barn och unga till läsning. Biblioteken i Rydaholm, Bor, Bredaryd och Forsheda är också skolbibliotek. Det finns även ett bibliotek på Vråen samt en biblioteksbuss med fast turlista. Andra grupper utöver barn och unga som ges hög prioritet är personer med funktionsvariationer och kommuninvånare med annat modersmål än svenska. Kommunens konsumentvägledning ingår i verksamheten. Kulturnämnden ger bidrag till föreningar och stiftelser inom kulturområdet samt till studieförbunden. Årligen delas tre kulturstipendier ut. Kulturnämnden har en egen programverksamhet som speglar olika konstarter och kulturyttringar i samhället, ofta i samverkan med andra aktörer. Kulturnämnden köper in och förvaltar konsten i såväl det offentliga rummet som i kommunala lokaler. Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning tillämpas vid ny-, till- och ombyggnation. Kulturnämnden arbetar med att bevara och tillgängliggöra kulturarvet i samverkan med bland annat hembygdsrörelsen och Länsmuseet. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

5 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 6 2. Framtida utveckling och utmaningar Gummifabriken fortsätter att prägla verksamheten. 2018 var ett tufft år då den uppskjutna flytten äntligen kunde genomföras. Det var många initiala och oförutsedda utgifter och åtaganden, samtidigt som kulturnämnden tog ett stort ansvar för konceptet och Gummifabrikens bästa. Det gjorde att nämnden efter fem år av överskott redovisade ett underskott för 2018. En väsentlig del av underskottet beror på att kostnaderna för el och städning på grund av bristfälligt underlag blev betydligt högre än vad som beräknades när budgetramen sattes. Det problemet kvarstår framgent och behöver korrigeras i budgetramen för kommande år. Utmaningen nu består i att hitta rätt balans i den nya organisationen. Att hålla budget och skapa en hållbar arbetssituation för personalen, och samtidigt motsvara de förväntningar som kommuninvånarna har både på Gummifabriken som sådan och på ett rikt kulturutbud i Gummifabriken och på andra platser. Gummifabriken har blivit en succé, men det uppfattas ännu inte som ett hus för alla oavsett bakgrund, ålder, bostadsort och kulturvanor. För att nå nya besökargrupper och få dem att känna tillhörighet, krävs även fortsättningsvis samverkan, nytänkande och djärva satsningar. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utveckla kulturen även utanför centralorten. Där har kransorternas biblioteksfilialer och biblioteksbussen en avgörande roll tillsammans med föreningslivet. I likhet med övriga nämnder har kulturnämnden ett effektiviseringsuppdrag. Det innebär att nettobudgetramen ska minska med 1 procent 2020, ytterligare 0,5 procent 2021 samt ytterligare 0,5 procent 2022. Nämnden utreder vilka åtgärder som kan vara möjliga för att uppnå denna effektivisering. Parallellt med detta måste kärnverksamheten utvecklas och arbetssätt omprövas. Lokaler, medie- och programutbud samt personalens kompetens behöver bli mer tillgängligt för fler. Digitaliseringen skapar nya möjligheter, men ställer samtidigt nya krav på biblioteken avseende ekonomi, kompetens och arbetssätt. Under hösten 2018 ökade antalet utlån tvärtemot rikstrenden, sannolikt som en följd av de nya lokalerna i Gummifabriken. För att denna positiva utveckling ska fortsätta, krävs aktiva läsfrämjande insatser. Samtidigt är lånestatistiken ett mindre relevant mått i det nya medielandskapet. Bibliotekens och kulturens roll i arbetet för folkbildning, tolerans och demokrati behöver stärkas. Biblioteken inklusive filialerna och biblioteksbussen är mötesplatser och utmärkta arenor för en vidgad medborgardialog. 2.1 Värnamo stad 100 år Värnamo stad fyller hundra år 2020. Det ska uppmärksammas på ett sätt som lockar publik, samtidigt som Värnamoborna känner sig inkluderade. Jubiléet kommer att prägla kulturnämndens ordinarie verksamhet inom befintlig budget. Två särskilda satsningar under hösten kräver dock extra insatser. Det är dels en ny musikteater om stadens historia i samarbete med kulturskolan och äldre amatörskådespelare, dels en permanent stadshistorisk utställning i Gummifabriken. På så sätt kan även frågan om ett stadsmuseum lösas på ett modernt och kostnadseffektivt sätt. Både musikteater och utställning arbetas fram i samverkan med föreningslivet. 3. Strategier och metoder Bästa sättet att möta förväntningarna inom budgetramen och utan att överbelasta personalen, är att fortsätta utveckla samverkan. Inom Gummifabrikskonceptet, med andra förvaltningar, med andra kommuner, med regionala institutioner och inte minst med civilsamhället och näringslivet. Utan våra föreningar och kyrkor skulle kulturutbudet i Värnamo sjunka drastiskt. Därför är civilsamhället delaktigt i det arbete med en lokal kultur- och biblioteksplan som har inletts och som ska slutföras under 2019.

6 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 7 Samverkan med kulturskolan ska särskilt lyftas fram. Här fortsätter arbetet med gemensamma arbetsgrupper, gemensamt program, dansutveckling samt en samordning av arbetet gentemot barn, unga och skolor där även Teknikcenter och Vandalorum deltar. En strävan är att hålla bibliotekslokalerna mer öppna med befintliga personalresurser och samtidigt tillgängliggöra bibliotekariernas kompetens på tider när den behövs som bäst. Därför testas under 2019-2020 öppet med självservice och värdar på vardagsmorgnar och -kvällar på Stadsbiblioteket. Genom detta ökar tillgängligheten till lokalerna liksom möjligheterna att låna böcker och andra medier. En utvärdering får visa om detta koncept kan utvecklas ytterligare under planperioden. Därtill fortsätter utvecklingen av tjänsten Boka en bibliotekarie. Vi behöver utveckla vårt stöd till och samverkan med Vandalorum, en kulturinstitution med internationellt renommé som ständigt uppmärksammas i riksmedia och som är en ovärderlig del av det lokala kulturlivet. För att Vandalorums verksamhet ska komma en större andel av kommuninvånarna till godo, behöver stöd och samverkan ske även genom andra nämnder än kulturnämnden. Kommunens årliga bidrag till Vandalorum indexuppräknas varje år. Formerna för detta behöver regleras i dialog med övriga bidragsgivare inom samverkansmodellen. 3.1 Digitalisering Det blir ett alltmer ökat fokus och efterfrågan på digitala böcker, tidningar och andra medier, en utveckling som väntas accelerera under planperioden. Detta ökar tillgängligheten för låntagarna väsentligt, utbudet blir mycket större och här finns möjliga miljövinster. Samtidigt är det en utmaning att hitta en bra modell för utlåning av digitala medier till en rimlig kostnad. Arbetet med att hitta nya ekonomiska modeller drivs nationellt genom SKL. Digitaliseringen ställer även nya krav på arbetssätt och på personalens kompetensutveckling. Det pågår fortbildning av bibliotekspersonal i det nationella projektet Digitalt först, som syftar till att ge medborgarna ett digitalt kompetenslyft genom biblioteken. Alla stationära personaldatorer byts successivt ut mot bärbara, vilket möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt och ökar effektiviteten. Det är en ökad efterfrågan på digital kommunikation av framför allt programverksamheten, samtidigt som den analoga kommunikationen fortfarande är viktig för många. Möjligheterna är oändliga och nya kanaler dyker ständigt upp. Därför arbetar kulturnämnden tillsammans med kommunledningsförvaltningens kommunikatörer och Gummifabriken för att hitta strategier och arbetssätt som minimerar arbetsinsatserna, håller nere kostnaderna samt når så stor och bred publik som möjligt. 4. Nämndens mål, ekonomi, HR och övriga nyckeltal Under 2019 arbetar den nya kulturnämnden med att ta fram nya mål och indikatorer för mandatperioden 2019-2022. Detta samordnas med arbetet med en lokal kultur- och biblioteksplan. De nya målen ska fastställas av kommunfullmäktige i november 2019. Tills det är klart redovisas de nu gällande målen och indikatorerna. 4.1 Nämndens mål KVALITET grunduppdrag av god kvalitet för de vi är till för Det visar verksamhetens nytta för medborgaren. Vi får ett underlag för verksamhetsutveckling, att vi följer och säkrar verksamhetens kvalitet. Det ger goda underlag till ledning och nämnd för beslut om resurser och insatser. Kvalitetsmål formuleras utifrån respektive nämnds/bolags grunduppdrag i förhållande till medborgarna. Nämndernas och bolagens kvalitetsmål, för sitt grunduppdrag, ska visa god måluppfyllelse inom ekonomiskt given budgetram.

7 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 8 Nämndsmål: Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer 2018 2019 2020 2021 2022 Antal arr med kulturarvsinriktning/ totala antalet arr. 11% 5% 5% 5% 5% DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling Vi vill kommunicera och ge återkoppling avseende mål, resultat och kvalitet. Vi vill att medborgare och medarbetare ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Externt mål: Värnamo kommun kommunicerar och för dialog om mål och resultat med sina medborgare. - Medborgare får svar på sina frågor - Medborgarna har möjlighet att påverka kommunens utvecklingsarbete Internt mål: Verksamhetsuppföljning av mål, resultat, kvalitet, personal och ekonomi rapporteras sammanhållet. - Medarbetarna är insatta i målen för sin arbetsplats och Värnamo kommuns målstyrning - Medarbetarna är delaktiga i arbetet Nämndsmål: Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Att särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer: 2018 2019 2020 2021 2022 Hålla minst ett lokalt kulturforum /år. Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr. Antal arr riktade till unga i åldern 13 19 år/totala antalet arr. Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Mål och uppföljning Medarbetarundersökning HME (Hållbart MedarbetarEngagemang) Styrning Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Arbetsplatsträffar 1 1 1 1 1 8% 10% 12% 12% 12% 18% 10% 10% 10% 10% 3,9 4,1 Mäts ej 4,2 Mäts ej 73 76 Mäts ej 78 Mäts ej 3,9 4,1 Mäts ej 4,2 Mäts ej

8 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 9 KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver Genom samverkan kan Värnamo kommun och andra arbetsgivare rekrytera och behålla medarbetare. Medarbetare, vars erfarenheter och kompetens tas till vara och utvecklas, trivs och stannar. Externt: Värnamo kommun samverkar aktivt med externa aktörer för att främja och underlätta rekrytering för alla arbetsgivare i kommunen. Människors erfarenheter och kompetens tas tillvara. Internt: Som en attraktiv arbetsgivare utvecklar och behåller vi våra medarbetare. Värnamo kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats. Nämndsmål: Att fungera som bibliotek och informationskälla för det livslånga lärandet, inklusive högskoleverksamheten vid Campus Värnamo. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer 2018 2019 2020 2021 2022 Att fungera som bibliotek och informationskälla för det livslånga lärandet, inklusive högskoleverksamheten vid Campus Värnamo. Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Ledarskap Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Motivation Medarbetarundersökning: den enskilda frågan Vad tror du, har du bytt arbetsgivare om ett år? 51% 55% 60% 65% 70% 68 72 Mäts ej 75 Mäts ej 77 79 Mäts ej 81 Mäts ej 72 75 Mäts ej 78 Mäts ej KLIMAT klimatsmarta val underlättas Klimatet är vår viktigaste framtidsfråga, där allas insats behövs och är viktig. Vi ska skapa goda förutsättningar att göra val som minskar vår klimatpåverkan. Externt: Kommunens medborgare, företag, föreningar och besökare har stora möjligheter att leva och bedriva verksamhet klimatsmart. Internt: Värnamo kommun minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Nämndsmål: Att öka medborgarnas kunskaper om frågor som rör klimat och miljö. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer 2018 2019 2020 2021 2022 Antal arr som har ett innehåll kring klimat- och miljöfrågor. 8 8 8 8 8

9 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 10 4.2 Ekonomi 4.2.1 Driftbudget 2020 samt plan 2021-2022 DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Prel Prel Prel 2019 Budget Budget Budget Nettobelopp i tkr utan decimal 2017 2018 Kf 181129 2020 2021 2022 Kulturnämnd 368 338 393 Ange Ange Ange Kulturförvaltning 5 841 5 410 5 792 den totala den totala den totala Stöd kulturverksamhet 4 731 4 639 4 809 preliminära preliminära preliminära Programverksamhet 642 1 686 783 budgetramen budgetramen budgetramen Bibliotek 13 633 17 598 17 904 nedan nedan nedan NETTOKOSTNAD 25 215 29 671 29 681 29 481 29 462 29 443 4.2.2.Investeringsbudget 2020 samt plan 2021-2024 Projektnamn/Projektgruppering Budget Plan Plan Plan Plan Projektblad 2020 2021 2022 2023 2024 Belopp i tkr utan decimal nr Inventarier, 150000 KN001 100 100 125 125 150 IT utrustning, 150001 KN002 100 300 200 250 250 Konstnärlig gestaltning KN, 150003 KN003 300 400 400 500 500 Konstnärlig gestaltning TU, 150004 KN003 700 700 700 700 700 Konstanslag, 150002 KN004 200 200 200 200 200 Bokbuss, 150006 KN005 5 000 Stadshistorisk utställning, 150005 KN006 500 SUMMA INVESTERINGAR 1 900 6 700 1 625 1 775 1 800

10 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 11 4.3 Nämndens HR Flytten till Gummifabriken gjorde att övertid och mertid gick tillfälligt upp på grund av höga arbetstoppar och tidspress. Sjukskrivningstalen beror på ett fåtal längre sjukskrivningar, även de till viss del relaterade till den uppskjutna flytten och den stress som detta skapade. När flytten nu är genomförd, beräknas sifforna återgå till tidigare nivåer. Bibliotekarier är svårrekryterade. För att nyttja deras kompetens mer effektivt och samtidigt göra bibliotekslokalerna mer tillgängliga, testas under 2019-2020 öppet med självservice och värdar på vardagsmorgnar och -kvällar. Därtill fortsätter utvecklingen av tjänsten Boka en bibliotekarie. 2017-12-31 2018-12-31 Förändring Tillsvidareanställda, antal 24 25 +1 Tillsvidareanställda, årsarbetare 22 24 +2 Tidsbegränsat månadsanställda, antal 5 4-1 Tidsbegränsat månadsanställda, årsarbetare 4 4 Oförändrat Andel kvinnor, % 83,3 84,0 +0,7 procentenheter Sysselsättningsgrad, % 93,1 94,4 +1,3 procentenheter 2017-12-31 2018-12-31 Förändring Övertid, tkr 3 39 +36 Övertid, timmar 10 92 +82 Mertid, tkr 19 52 +33 Mertid, timmar 55 200 +145 Timlön, tkr 319 222-97 Timlön, timmar 2119 1597-522 2017-12-31 2018-12-31 Förändring Sjukfrånvaro, % 5,96 9,54 +3,58 procentenheter Andel sjukfrånvaro längre än 60 dagar, % 48,45 69,63 +21,18 procentenheter Sjuklön (månadsavlönade, timavlönade), kr 100 138 +38 2017-12-31 2018-12-31 Förändring Personalomsättning, % 4,2 4,2 oförändrat Personalomsättning exkl. pensionsavgångar, % 0 0 oförändrat Pensionsavgångar, antal faktiska 1 1 oförändrat Pensionsavgångar prognos (beräknat vid 65 års ålder) Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Prognos 2022 Antal 0 1 0 2 1 Prognos 2023 4.4 Övriga omsättningstal och nyckeltal Bokslut 2017 Bokslut 2018 Budget 2019 Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Antal utlån (stadsbiblioteket stängt 6 160 863 180 456 200 000 200 000 200 000 200 000 juni 2017-1 mars 2018) Andel utlån barn/ungdom av totala 53% 57% 55% 55% 55% 55% antalet utlån Antal besök Gummifabriken (2018: 20 september-31 december) - 34 871 140 000 140 000 140 000 140 000 Antal arrangemang 565 689 600 600 600 600

11 ( 11 ) Verksamhetsplan för kultur-nämnden 2020-2022 12 5. Sammanfattning Etableringen i Gummifabriken och förverkligandet av konceptet kommer att dominera kulturnämndens verksamhet under hela planperioden. Den stora utmaningen är att möta de stora förväntningar som kommuninvånarna har på Gummifabriken, samtidigt som en minskad budgetram ska hållas och det ska vara en bra arbetsmiljö med rimliga förutsättningar för medarbetarna. Därtill ska kulturlivet fortsätta att utvecklas även utanför centralorten. Under 2020 har kulturnämnden dessutom en viktig roll i firandet av att Värnamo stad fyller 100 år. Bred samverkan och nytänkande är nyckelord för att lyckas. Kulturskolan är en särskilt viktig samarbetspart. Öppet med självservice och värdar på vardagsmorgnar och -kvällar är ett sätt att göra lokalerna mer tillgängliga, samtidigt som bibliotekariekompetensen kan användas när den efterfrågas som mest. Digitaliseringen är ett stort utvecklingsområde främst inom biblioteksverksamheten och kommunikationen av programverksamheten, där krav ställs på kompetensutveckling, nya arbetssätt och en hållbar finansieringsmodell. Samverkan med och stödet till Vandalorum behöver utvecklas under planperioden.

TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-20 13 Kulturförvaltningen Kulturnämnden Dnr: KN.2018.54 Verksamhetsplan 2020-2022 Kulturnämnden Ärendebeskrivning Verksamhetsplan upprättas varje år och är underlag för kommunfullmäktigesbeslut om budget. Verksamhetsplan 2020-2022 ska lämnas senast 10 april 2019 till kommunledningsförvaltningen s ekonomiavdelning. Kulturnämnden behandlade ärendendet 27 mars 2018. Beslutsförslag Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2020-2022 samt att överlämna verksamhetsplan till kommunstyrelsen. Lars Alkner Kulturchef 1 (1)

14 Delegation information Nr 4 Värnamo kammarmusikförening Vårkonsert 14 april 2019 i Värnamo kyrka Bidrag 2 800 kr för annonskostnad

Riktlinjer för lös konst 15

2 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 16 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kulturnämnden och kommunchef Dokumentet gäller från: 20xx-xx-xx Dokumentet gäller för: Kulturförvaltningen Dokumentansvarig: Pauline Blom

3 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 17 Bakgrund Kulturnämnden tilldelas årligen medel för inköp av lös konst och för underhåll av befintlig konst. Det innebär att Värnamo kommuns konstsamling är stor och att den växer ständigt. I kommunen finns lös konst placerad på flera platser och orter, exempelvis i stadshuset, i tjänstepersoners kontor, på skolor och på servicehem. Lös konst innebär sådan konst som inte är fast förankrad i omgivningen, exempelvis tavlor, mindre skulpturer och bonader. Syftet med investeringen av lös konst är primärt att ge mervärde till den offentliga miljön såväl som arbetsmiljön. Tack vare att konst placeras där både tjänstepersoner och medborgare får ta del utav den skapas åtskilliga positiva aspekter. Samtidigt ger konsten en historisk inblick genom att den berättar om sin samtid. Konsten kan också nå en målgrupp som vanligtvis inte aktivt besöker konstutställningar. Det ger en möjlighet för medborgare och tjänstepersoner att möta konst i vardagen, att reflektera och utveckla sitt sinne för att ta till sig konst. Att ha konst omkring sig är hälsofrämjande och kan ha både avstressande och stimulerande effekter. Samtidigt finns det en pedagogisk aspekt, då Värnamo kommun har en representativ samling av samtidskonst som kan användas både i utställningar och i visningar. Slutligen är inköp också ett utmärkt sätt att stötta konstnärer, gallerier, utställningsanordnare och främja kultur både lokalt och nationellt. Syfte För att förvalta en stor konstsamling är det nödvändigt att ha tydliga riktlinjer för hur det ska ske. Syftet med Riktlinjer för lös konst är att skapa stabilitet och långsiktighet för den lösa konsten. Riktlinjer för lös konst behandlar även ansvarsfördelning och rutiner, som klargör och underlättar förvaltandet av den lösa konsten. Organisation och ansvar Under detta avsnitt behandlas organisation och ansvar angående lös konst. Nedan benämns de som främst är inblandande. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer det årliga anslaget för inköp av lös konst i investeringsbudgeten. Kulturnämnden Kulturnämnden bestämmer hur konstanslaget ska användas, men enligt principen om armlängds avstånd ska inte nämnden ha direkt inflytande över det konstnärliga innehållet. Konst med prissumma över ett prisbasbelopp per verk måste först godkännas av kulturnämnden. Detta sker på kulturnämndens sammanträden eller genom avstämning med presidium. Kulturchefen

4 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 18 Kulturchefen kan på delegation besluta om inköp på upp till ett prisbasbelopp kronor per verk. Kultursekreteraren Kultursekreteraren har det övergripande ansvaret för den lösa konsten i Värnamo kommun. Det är kultursekreteraren som primärt hanterar inköp. Kultursekreteraren kan i egenskap av kulturchefens ersättare fatta beslut om inköp av lös konst upp till ett halvt prisbasbelopp per verk. Tjänsten innebär också registrering, hantering, placering, gallring, kassering och underhåll av den lösa konsten. Ansvarsområden utvecklas nedan under rubriken Förvaltning av lös konst. Vid särskilda skäl kan kultursekreterarens uppgifter överlåtas till en annan av kulturchef utsedd sakkunnig tjänsteperson. Konstansvarig Där lös konst är placerad ska det finnas en konstansvarig. Respektive chef ansvarar för att det finns en konstansvarig på varje skola, avdelning, enhet etcetera - nedan benämnd avdelning, samt ser till att kultursekreteraren meddelas om ansvaret förflyttas till annan tjänsteperson. Konstansvariga fungerar som kontaktperson gentemot kultursekreteraren och har också det yttersta ansvaret att kontakta denne i de fall då den lösa konsten skadats, omplacerats eller blivit stulen. Vid omplacering av lös konst i gemensamma miljöer och utrymmen ska kultursekreteraren kontaktas. Konstansvarig är också ansvarig över att lös konst som tillhör Värnamo kommun inte förvaras i avdelningens eller förvaltningens egna förråd eller dylikt. Vartannat år ombeds samtliga konstansvariga att göra en konstinventering, samtidigt skrivs ett avtal mellan kulturförvaltningen och konstansvarig gällande konst som är placerad på avdelningen. Ansvaret utvecklas nedan. Förvaltning av lös konst Nedan utvecklas olika områden gällande hur den lösa konsten ska förvaltas. Det är väsentligt att samtliga med ansvarsområden känner till strukturen för att säkerställa förvaltningen av den lösa konsten. Inköp konst Kultursekreteraren besöker kontinuerligt utställningslokaler, gallerier, museum och dylikt för att köpa in lös konst. Inköp kan även göras från utställningar i Blickfånget. Ledord vid inköp är kvalitet och variation, både vad gäller material och konstnärligt uttryck. Syftet är också att sträva efter jämställdhet och mångfald, samt beakta det lokala och regionala. För att säkerställa verkshöjd och kvalitet på den inköpta lösa konsten bör följande kriterier uppnås av konstnären/formgivaren: 1. ha utbildning från konsthögskola eller motsvarande. 2. och/eller: ha genomfört separatutställning i gallerier, kommunal konsthall, museum eller lokal som drivs av arrangör vars huvudsakliga syfte är att bedriva regelbunden utställningsverksamhet. ha deltagit i samlingsutställning på konstmuseum eller konsthall. ha utfört offentligt utsmyckningsuppdrag eller erhållit pris i jurybedömt tävlingssammanhang. i egenskap av konstnär ha erhållit stipendium från statliga organ, landsting eller kommun.

5 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 19 verk av konstnären har köpts in av inköpskommitté tillhörande stat, landsting, kommun eller museum. Undantag från ovanstående kan göras om särskilda skäl föreligger. Konstregister Av säkerhetshetsskäl är konstregistret endast ett internt verktyg för att förvalta konstsamlingen. Kultursekreteraren har det yttersta ansvaret för konstregistret och ser till att det uppdateras och innehåller aktuell information. Tillgång till hela eller delar av konstregistret har även annan behörig personal. För mer information, se även stycket Registrering och märkning nedan. Registrering och märkning Kultursekreteraren ska registrera, märka och fotografera alla inköp av lös konst så snart som möjligt efter inköp. Samtlig lös konst får vid registrering i konstregistret ett unikt ID-nummer. Registreringen omfattar uppgifter såsom konstnär, titel, teknik, storlek, inköpspris och placering efter avdelning och rumsnummer. Då rumsnummer saknas ska annan identifiering ske av platsen. Märkningen består av följande innehåll: Värnamo kommun, ID-nummer, konstnär och verkets titel. Detta sker på ett ställe som inte stör konstens uttryck, exempelvis märks tavlor på baksidan. Vid fotografering ska IDnumret framgå genom en temporär märkning som inte skadar konstverket och bildfilen ska sedan döpas till samma nummer. Konstförråd I väntan på placering förvaras den lösa konsten i kommunens konstförråd. Det är endast ett fåtal tjänstepersoner som har behörighet till konstförrådet på grund av säkerhetsskäl. Eventuella besök måste övervakas och besökare får inte lämnas ensamma i konstförrådet. Placering och lån Kultursekreteraren ansvarar för utplacering av den lösa konsten på kommunens förvaltningar. Lös konst av större storlek eller signifikans placeras som regel i gemensamma utrymmen och miljöer. Kultursekreteraren har också rätten att omplacera lös konst. Tjänstepersoner som är i behov av ny konst till sitt kontor kontaktar kultursekreteraren med önskemål. När offentliga miljöer och gemensamma ytor såsom korridorer och personalrum är i behov av ny konst kontaktar konstansvarig kultursekreteraren, som i samverkan med berörd personal tar beslut om vilken konst som ska placeras. I samband med konstinventeringen som sker vartannat år, uppdateras avtalet mellan kulturförvaltningen och konstansvarig gällande konst som är placerad på avdelningen. Deposition Vid deposition av lös konst i utrymmen som inte brukas av Värnamo kommun, exempelvis kommunala bolag, skrivs ett depositionsavtal mellan parterna. Liknande villkor som för placering av lös konst inom kommunens lokaler gäller, såsom en konstansvarig med ansvar som ovan. Flytt Vid flytt ska konstansvarig kontakta kultursekreteraren. Vid sådana tillfällen, magasineras den lösa konsten eller förflyttas till nya lokaler. Privat konst Värnamo kommun tar inget ansvar för privatägd konst. Där sådan konst finns, exempelvis på personalens kontor, ska det tydligt framgå att den är privat och märkas. Undantag är privata fotografier på familjemedlemmar etcetera. Privat konst får inte hängas i offentlig miljö och restriktivitet ska råda i

6 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 20 gemensamma personalytor. Den privata konsten måste följa kommunens värdegrund. Förvaltningar bör ej köpa in egen konst, utan i första hand ska dessa utrymmen prydas av konst från kommunens samling. Kultursekreterare ska alltid konsulteras och godkänna eventuella undantag. Om förvaltningar redan har egen konst, ska dessa märkas som förvaltningens egendom. Kulturförvaltningen tar inget ansvar för konst som förvaltningen köpt in på egen hand. Hantering All hantering av kommunens lösa konst ska ske varsamt för att undvika skador. Vid flytt kan kultursekreteraren vara behjälplig. Inventering Vartannat år sker en inventering av den lösa konsten. Kultursekreteraren skickar en lista till varje konstansvarig. De konstansvariga stämmer av listorna och återkopplar med en rapport angående eventuella avvikelser. Därefter uppdateras konstregistret av kulturförvaltningen med aktuell information. Vid varje inventering uppdateras även avtalet kring placerad konst. Stöld eller saknad av lös konst Vid stöld av lös konst rapporteras detta omgående till kultursekreteraren, som upprättar en polisanmälan samt underrättar försäkringshandläggare på Värnamo kommun. Saknad konst ska omgående rapporteras till kultursekreteraren. Underhåll och skötsel Kultursekreteraren ansvarar för underhåll och skötsel av lös konst. Underhåll av lös konst finansieras ej utav konstanslaget, utan av budgeten för underhåll av konst som även omfattar konstnärliga gestaltningar. Varje år görs en skötselplan gällande både lös konst och konstnärliga gestaltningar. Underhåll och skötsel sker kontinuerligt vid behov. Gallring och kassering Konst som ej längre används i kommunen kan gallras eller vid behov värderas av oberoende värderingskonsult och sedan magasineras. Genomgång av den lösa konsten ska ske vart fjärde år under ledning av kultursekreteraren, som sedan lägger fram ett förslag av gallring till kulturnämnden, som tar det slutgiltiga beslutet. Skadad konst kan kasseras efter bedömning av sakkunnig och beslut i kulturnämnden. Gallrad och kasserad konst ska registreras som detta i konstregistret, då det är viktigt att spara samtlig information om den lösa konsten som tillhört konstsamlingen. Försäljning Konst som ägs av Värnamo kommun får inte säljas. Vid särskilda fall och med mycket goda skäl kan undantag göras efter beslut i kulturnämnden. Konstnärens eller efterlevandes åsikter ska tas i beaktande. Donationer Större donationer behandlas av kulturnämnden och mindre behandlas av kultursekreterare och kulturchef. Dessa har rätt att, efter dialog med kultursekreterare, tacka nej till donationer av lös konst utifrån bedömning av konstnärlig kvalitet och originalitet samt möjlighet att placera ut konstverket. Vid godkända donationer ska donationsbrev skrivas och konstverket ska registreras i konstregistret innan placering.

7 ( 7 ) Riktlinjer för lös konst 21 När kommunens enskilda avdelningar får förfrågningar av donationer ska kultursekreterare konsulteras och vid behov ska donationsbrev upprättas enligt mall och donationerna ska registreras i konstregistret. Mutor och jäv Tjänstepersoner vid kulturförvaltningen tar inte emot personliga gåvor och förmåner, exempelvis konstverk och rabatterade priser från personer eller företag som de har att göra med i tjänsten. Kulturförvaltningen köper inte konst från familj, nära vänner, tjänstepersoner eller upphandlade konsulter vid förvaltningen. Se vidare kommunens styrdokument. Ansvarig Ansvarig för Riktlinjer för lös konst är kultursekreterare på kulturförvaltningen. Uppföljning Kultursekreteraren ska årligen se över Riktlinjer för lös konst och ska säkerställa att gällande riktlinjer är uppdaterade och publicerade. Referenser För konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln se Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln och tillhörande styrdokument.

22 Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21. Gäller från 2017-06-21.

2 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 23

3 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 24 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-06-21, 159 Dokumentet gäller från: 2017-06-21 Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen, kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Pauline Blom, Kulturförvaltningen

4 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 25 Inledning Konstnärlig gestaltning genererar flera positiva aspekter såväl som synergier och är en viktig del utav samhället. Konst placerad i det offentliga rummet blir en del av medborgarnas vardag och når de som vanligtvis inte aktivt besöker konstutställningar. Därmed skapas gynnsamma förutsättningar för att nå de kulturpolitiska målen gällande tillgänglighet och delaktighet. Konst bidrar till personligt välbefinnande, belyser och förtydligar offentliga miljöers identitet och tillför mervärde, samt ger historiska inblickar om sin samtid. Konstnärlig gestaltning stimulerar samverkan och diskussioner som bidrar till utveckling av samhället. För att skapa stabilitet och långsiktighet för konstnärlig gestaltning utformades 1937 enprocentregeln genom ett statligt kulturpolitiskt initiativ. Denna innebär att cirka en procent av budget för ett byggprojekt, vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad, bör avsättas till bild- eller formkonstnärlig gestaltning när staten bygger. Detta framgår bl.a. i en av statens offentliga utredningar: Höjd kompetensnivå inom offentlig upphandling. 1 Även om det i utredningen framgår att regeln avser staten och dessutom inte är tvingande, utan en rekommendation, väljer Värnamo kommun att följa denna. Kommunstyrelsen beslutade 2016-10-25, 464, att kulturnämnden fick i uppdrag att ta fram en policy för hur konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln ska tillämpas. Underlaget till Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln har tagits fram i dialog med tekniska förvaltningen, konstnärer, Värnamo Energi AB, Finnvedsbostäder AB, Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB och med andra aktörer inom konstområdet. Även rapporten Ingen regel utan undantag Enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö framtagen av Konstnärsnämnden 2013 har fungerat som underlag. Syfte Syftet med policyn är att skapa stabilitet och långsiktighet för konst i planeringen och byggandet av offentliga miljöer i Värnamo kommun. Policyn ska även tydligt uttala en avgränsning för vilka projekt som berörs av enprocentregeln samt underlätta och klargöra samarbetet mellan kulturförvaltningen, tekniska förvaltningen och övriga bolag. Policyn konkretiseras i tillhörande styrdokument. Vision Policyn för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln bidrar på flera sätt till visionen Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035. Konstnärlig gestaltning utvecklar såväl som förvaltar kulturella och sociala värden i kommunens gemensamma offentliga miljöer. Detta innebär att välbefinnande och livskvalitet hos invånarna kan skapas, vilket i sin tur höjer upplevelsen av trygghet. Som nämnt ovan tillgängliggörs konst och mervärde 1 För mer information se SOU 2015:88, sid. 184.

5 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 26 skapas till dess omgivningar. Konstnärlig gestaltning bidrar till ett hållbart samhälle och är som regel producerad för att hålla länge. Sammanfattningsvis medför konstnärlig gestaltning att kommunens attraktivitet växer och därmed lockar fler människor, både som inflyttare och besökare, som upplever trygghet i hållbara miljöer. Strategi Konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln gäller vid all nybyggnation, om- och tillbyggnad av offentliga byggnader och miljöer där kommunen står som byggherre. En procent av den budgeterade totala byggkostnaden bör avsättas från kommunens investeringsbudget till konstnärlig gestaltning. Den budget som genereras av enprocentregeln är kulturnämnden fri att efter behov fördela mellan objekten. Den konstnärliga gestaltningsprocessen bör sättas igång så snabbt som möjligt. Att konstnären blir delaktig i ett tidigt skede kan resultera i kreativa lösningar och skapandet av synergier i byggprojektet, medföra en väl integrerad helhet samt motverka synen på offentlig konst som dekoration. Undantag från policyn Investeringar gällande till exempel ventilation, kök, våtutrymmen är som regel undantagna från Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln. Om den budgeterade totala byggkostnaden inte överstiger 500 prisbasbelopp, resulterar det i som regel att ingen konstnärlig gestaltningsprocess sker. Pengarna som genereras genom enprocentregeln används istället för inköp av lös konst till byggnaden. Dock blir den lösa konsten inte bunden till byggnaden. Enprocentregeln gäller ej då den budgeterade totala byggkostnaden understiger 20 prisbasbelopp. Samtliga undantag från policyn regleras i tillhörande styrdokument. Organisation och ansvar För att hanteringen av konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln ska fungera smidigt och utvecklas är det väsentligt att alla berörda förvaltningar och bolag känner till struktur och ansvarsfördelning. Det ska ske kontinuerliga avstämningar mellan dessa parter. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer och följer upp en totalbudgetram för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln. Kulturnämnden Kulturnämnden förfogar över totalbudgetramen som kommunfullmäktige fastställer för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln. Den budget som genereras av enprocentregeln är kulturnämnden fri att efter behov fördela mellan objekten. Den del av anslaget som inte förbrukas kan flyttas över till efterkommande år genom tilläggsbudgetering. Kulturnämnden godkänner projekt och budgetar. För att värna om den konstnärliga friheten enligt principen om armlängds avstånd, ska kulturnämnden inte ha direkt inflytande

6 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 27 över det konstnärliga innehållet. Kulturnämnden kan när särskilda skäl föreligger besluta om den konstnärliga gestaltningen ska omplaceras. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen ansvarar för den konstnärliga gestaltningsprocessen. I enlighet med principen om armlängds avstånd är det sakkunniga inom kulturförvaltningen som gör bedömningen och fattar besluten om offentlig finansierad konst. Andra sakkunniga kan rådfrågas samt konsulter anlitas vid behov som hjälp vid de konstnärliga gestaltningsprocesserna. Kulturförvaltningen ansvarar för att se över så att skötsel, underhåll och belysning som tillhör den konstnärliga gestaltningen sker och fungerar. Det är väsentligt att det finns en strävan efter jämställdhet och mångfald vid val av konstnär, samt att hen uppfyller de kriterier som krävs för uppdragen. Förvaltningen ansvarar för att dessa mål eftersträvas och respekteras samt att kriterier uppfylls. Detta utvecklas i tillhörande styrdokument. Tekniska förvaltningen Projektledare vid tekniska förvaltningen ansvarar för att meddela kulturförvaltningen om vilka projekt som är aktuella för konstnärlig gestaltning, innan processen startar. Detta görs som regel när den budgeterade totala byggkostnaden överstiger 500 prisbasbelopp och systemhandlingar finns att tillgå. Vid projekt vars byggnadskostnad hamnar mellan 20 och 500 prisbasbelopp meddelar projektledare kulturförvaltningen så att dessa får lös konst. Förvaltningen hjälper vid behov till vid montering och installation, samt ansvarar vid behov för den allmänna belysningen. Helägda kommunala bolag Nybyggnationer, om- eller tillbyggnader som helägda kommunala bolag projekterar för i huvudsak kommunal verksamhet omfattas normalt av Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln. Vid projekt då policyn tillämpas kan kulturförvaltningen kontaktas för stöd och hjälp vid den konstnärliga gestaltningsprocessen. Med helägda kommunala bolag menas exempelvis Finnvedsbostäder AB, Värnamo Energi AB och Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB. Privata bolag eller andra aktörer Nybyggnationer, om- och tillbyggnader som privata bolag eller andra aktörer projekterar för i huvudsak kommunal verksamhet omfattas normalt av Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln. Värnamo kommun avsätter då motsvarande en procent av den budgeterade totala byggkostnaden och ett depositionsavtal skrivs. Vid varje projekt då policyn tillämpas kan kulturförvaltningen kontaktas för stöd och hjälp vid den konstnärliga gestaltningsprocessen. Ekonomiska konsekvenser Policyn förenklar planerings- och budgetarbetet. Dock är det viktigt att säkerställa att det finns extra anslag vid större nyinvesteringar, så att de inte riskerar att slå ut andra konstnärliga gestaltningar det året. En procent av den budgeterade totala byggkostnaden ska avsättas till konstnärlig gestaltning i kommunens investeringsbudget.

7 ( 7 ) Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln 28 Skötsel, underhåll och belysning som tillhör den konstnärliga gestaltningen ryms inom kulturnämndens budget. Ansvarig Ansvarig för Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln på politisk nivå är kommunfullmäktige i Värnamo kommun. Ansvarig tjänsteman är kultursekreterare. Uppföljning Uppföljning av Policy för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln görs av kulturförvaltningen och bör ske årligen. Vid uppföljning ska det säkerställas att anslaget för konstnärlig gestaltning enligt enprocentregeln inte blir mindre än vad det skulle ha blivit med det tidigare gällande. Detta görs genom jämförelse av anslaget enligt policyn och tidigare system. Väsentligt är också att granska så att det blir extra anslag vid större nyinvesteringar, så att de inte riskerar att anstränga anslaget av andra konstnärliga gestaltningar under samma år. Revidering Revidering sker före mandatperiodens utgång 2018-12-31.

29 Plan för kulturmiljön i Värnamo kommun Dnr 2017:1995.210 1

30 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: Dokumentet gäller från: Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen och kommunens nämnder och utskott Dokumentansvarig: Kulturmiljöansvarig/Kommunantikvarie 2

Innehållsförteckning s. 3 31 Sammanfattning s. 5 1. Inledning s. 6 1.1 Syfte s. 6 1.2 Värnamo kommuns mål s. 6 1.3 Miljöprogram för Värnamo kommun s. 7 2. Bakgrund s. 8 2.1 Kulturmiljön som definition s. 8 2.2 Kulturmiljön i samhällsplaneringen s. 9 2.3 Kulturmiljöunderlaget s. 9 2.4 Lagar s. 9 2.4.1 Miljöbalken s. 9 2.4.2 Plan- och bygglagen s. 10 2.4.3 Kulturmiljölagen s. 10 2.4.4 Skogsvårdslagen s. 11 2.5 Kategorier av kulturmiljövärden s. 12 2.5.1 Riksintressen för kulturmiljövården s. 12 2.5.2 Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen s. 13 2.5.3 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska kulturlämningar s. 14 2.5.4 Byggnader skyddade enligt PBL s. 14 2.6 Miljömål och nationella kulturmiljömål s. 14 2.6.1 Sverige miljömål s. 14 2.6.2 Nationella kulturmiljömål s. 14 2.6.3 Regionala miljömål s. 15 2.7 Regional kulturplan s. 16 3. Kulturmiljöunderlaget i Värnamo kommun s. 17 4 Strategier för kulturmiljövården s. 20 4.1 Kulturmiljöplan s. 20 4.2 Kulturmiljöunderlaget s. 21 3

4.3 Bygglov s. 22 32 4.4 Planering s. 24 4.5 Förvaltning av kommunens egna byggnader och kulturmiljöer s. 27 4.6 Digitalisering och tillgänglighet av kulturmiljöer s. 29 5. Organisation, ansvar och uppföljning s. 30 5.1 Planens ekonomiska konsekvenser s. 30 5.2 Förväntade miljökonsekvenser s. 30 5.2.1 Miljöpåverkan s. 30 5.2.2 God bebyggd miljö s. 30 5.2.3 Ett rikt odlingslandskap s. 30 5.2.4 Hållbar ekonomisk utveckling s. 31 5.2.5 Hållbar ekologisk utveckling s. 31 5.2.6 Social utveckling s. 31 5.3 Ansvarig s. 31 5.4 Uppföljning s. 31 5.5 Referenser s. 31 5.6 Revidering s. 32 6. Ordlista s. 33 7. Referenser s. 35 4

Sammanfattning 33 Kulturmiljön utgör en viktig resurs i vårt samhälle. Den visar på kontinuitet och ger en känsla av tillhörighet och samband för människor. Kulturmiljön ger värdefulla perspektiv och förståelse för samhällsutvecklingen och är även en viktig resurs för stads- och bebyggelseutveckling, rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring. Plan för kulturmiljön i Värnamo kommun är en kulturmiljöplan som avser hela Värnamo kommun. I arbetet med ny översiktsplan har det blivit tydligt att det finns ett behov av att ta fram en kulturmiljöplan för Värnamo kommun. Kulturmiljöplanen är kopplad till svenska miljömål, regionala miljömål samt nationella kulturmiljömål, översiktsplan för Värnamo kommun samt Värnamo miljömål. Målsättningen är att kulturmiljöns värden även ska vara hållbara och långsiktiga. Det övergripande syftet med kulturmiljöplanen är att tydliggöra ansvarsområden utifrån aktuell lagstiftning och i övrigt stärka arbetet kommunen i den del av en hållbar utveckling som berör kulturmiljön. Kulturmiljöplanen beskriver i huvudsak därför kommunens strategier i arbetet med kulturmiljön i den mer lagstyrda samhällsbyggnadsprocessen, hur vi förhåller oss till kommunens kulturmiljöer vid planering, bygglov och förvaltning men också hur vi vill förmedla och tillgängliggöra informationen om vårt kulturarv. Digitalisering av kulturmiljöunderlaget är därför en viktig del av kulturmiljöplanen. Kulturmiljöplanen aktualiserar också befintligt planeringsunderlag som ska ligga till grund för bedömningar i de olika processerna samt anger hur det befintliga underlaget bör kompletteras och aktualiseras på sikt. Kulturmiljöplanen kommer att ses över och revideras en gång per mandatperiod samband med den s.k. rullande översiktsplaneringen. Kulturmiljöplanen riktar sig i första hand till kommunens tjänstemän och beslutsfattare i det dagliga arbetet med kulturmiljöfrågor. Men den vänder sig också till medborgare med förhoppningen om en ökad förståelse om hur kommunen arbetar. Kulturmiljöplanen har presenterats och sammanställts i en styrgrupp med representanter från Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kulturförvaltningen. Synpunkter på kulturmiljöplanen har avhandlats med tjänstemän i Tekniska förvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen i Jönköpings län. Kapitel 1, inledning och syfte med kulturmiljöplanen samt en sammanfattning av Värnamo kommuns mål och miljöprogram med koppling till kulturmiljön. Kapitel 2, bakgrund med fokus på kulturmiljön som definition och dess roll och betydelse i samhällsplaneringen. En beskrivning av kulturmiljövärden i lagar som är kopplade till kulturmiljövärden. Kategorier av kulturmiljövärden definieras såsom riksintressen och byggnadsminnen. Här beskrivs även kulturmiljöns värden i svenska miljömål, regionala miljömål samt nationella kulturmiljömål. Länsstyrelsen i Jönköpings län har presenterat ett åtgärdsprogram om regionala miljömål inom ramen för nationella miljömål. Det inkluderar även kulturmiljömål och åtaganden hur kommunerna ska uppfylla dessa kriterier. 5

Kapitel 3, sammanställning av det aktuella kulturmiljöunderlaget i Värnamo kommun och som används i den kommunala verksamheten i ärenden som berör kulturmiljön. 34 Kapitel 4, Värnamo kommuns strategier för kulturmiljövården enligt kulturmiljöplanen. Förhållningssätt att beakta, bevara och utveckla kulturmiljön både i den ordinarie verksamheten och i ett långsiktigt perspektiv. Strategin för kulturmiljön är fokuserad på följande ämnen, plan för kulturmiljön, kulturmiljöunderlaget, bygglov, planering, förvaltning av kommunens egna byggnader och kulturmiljöer samt digitalisering och tillgänglighet av kulturmiljöer. Kapitel 5 definierar organisation, ansvar och uppföljning och tillämpning av kulturmiljöplanen i den kommunala verksamheten. 6

1. Inledning 35 Kulturmiljön utgör en viktig resurs i den pågående samhällsplaneringen och för kommande generationer. Kulturmiljön ger värdefulla perspektiv och förståelse för samhällsutvecklingen och är även en viktig resurs för stads- och bebyggelseutveckling, rekreation, friluftsliv, turism- och besöksnäring. Plan för kulturmiljön i Värnamo kommun är en kulturmiljöplan som avser hela Värnamo kommun. Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att kunna uppnå målet om en god bebyggd miljö, inom vilket bevarandet av kulturmiljön är en väsentlig beståndsdel. Det är i sammanhanget viktigt att kulturmiljöplanen kopplas till den nya kommunala översiktsplanen som är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Kulturmiljöplanen har även en tydlig koppling till såväl de nationella kulturmiljömålen som Värnamo kommuns miljömål och Miljöprogram. Kulturmiljön ingår i flera av de svenska miljömålen, God bebyggd miljö, Ett levande odlingslandskap och Levande skogar m. m. Länsstyrelsen i Jönköpings län har fastställt en tidsplan där kommunerna senast år 2020 ska ha uppdaterade och antagna kulturmiljöunderlag som används i samhällsplaneringen. Där åläggs kommunerna att ta fram kulturmiljöprogram eller motsvarande med politiska visioner och mål. 1.1 Syfte Syftet med kulturmiljöplanen är: Att användas som stöd i frågor om kulturmiljöer i den kommunala verksamheten. Att fastställa strategier för att bevara, utveckla och förmedla kulturmiljön. Att strategierna ska förmedla arbetsformer och rutiner med fokus på kulturmiljön i samhällsbyggnadsprocessen. Att fastställa planeringsunderlag som ska ligga till grund för beslut inom bygglov, planläggning och andra utredningar. Att uppmärksamma och bevara karaktärsdrag och värden hos byggnader och bebyggelsemiljöer. Att uppmärksamma och bevara karaktärsdrag och värden hos kulturmiljöer och kulturlandskap. 1.2 Värnamo kommuns mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Värnamo kommun blickar i sin vision två decennier framåt i tiden. Värnamo kommun ska vara en attraktiv och hållbar kommun socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Kommunen ska 7

kunna växa med omkring 6 000 invånare och det kommer då att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar struktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Värnamos attraktivitet och tillsammans skapa en trygg kommun. 36 I takt med att kommunens invånare blir fler ställs även krav på god planering kring kulturmiljövärden för att på lång sikt säkra hållbar utveckling. Genom att informera om och peka ut kulturmiljöer och beskriva strategier för hur kommen ska arbeta med dessa underlättar det för tjänstemän, politiker och allmänhet att göra val kring frågor och ärenden som berör kommunens kulturmiljöer. 1.3 Miljöprogram för Värnamo kommun Enligt Värnamo kommuns miljöpolicy från 2014 ska kommunen främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer ges en hälsosam och god livsmiljö. Kommunens verksamheter och bolag följer relevant miljölagstiftning och har ett miljöarbete vars grundläggande målsättningar är att: Skydda människors hälsa och miljön. Hushålla med uttag av naturresurser. Bevara natur- och kulturlandskapet och gynna biologisk mångfald. Bevara god status på yt- och grundvatten och säkerställa trygg vattenförsörjning. Minska utsläppen av växthusgaser. Göra anpassningar till ett förändrat klimat. Vid inköp ställa krav på miljöriktig upphandling av varor och tjänster. Kommunen ska: Värna om ett öppet landskap samt vårda natur- och kulturvärden. Bedriva ett skogsbruk med produktionsvärden i kombination med kultur- och miljövårdande insatser. Lundsbo, kommunalt naturreservat med kulturmiljövärden. 8

2. Bakgrund 37 2.1 Kulturmiljön som definition I landskap och miljöer runt oss finns spåren av människor som har levt och verkat före oss. Spåren av det förflutna, lämningar och föremål från forna tider finns runt omkring oss, i odlingslandskapet, vid stranden, i skogen och i staden. Kulturmiljöer omfattar samtliga miljöer som är skapade och formade av oss människor genom tider och generationer. Det kan vara alltifrån äldre byggnader, äldre vägar, kulturlämningar, fornlämningar, slåtterängar, hagar, kulturväxter till hela kulturlandskap. Med "kultur" avses här människans påverkan på naturmiljöerna. Kulturmiljöerna präglas och påverkas lokalt och regionalt efter olika faktorer som geografi, historia, traditioner och hävd. Kulturmiljöerna i Värnamo kommun har en stor spännvidd. Kommunen är belägen i en gammal kulturbygd som är rik på fornlämningar, värdefulla odlingslandskap och kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer. De äldsta spåren utgörs av boplatser från stenåldern, gravar från bronsåldern och järnåldern. Från bronsåldern finns även hällristningar och från vikingatiden finns flera kända runstenar. På landsbygden finns välbevarade byar med rötter i det äldre agrara kulturlandskapet. Flera herrgårdslandskap finns kvar i omlandet kring sjöar och länge nyttjade jordbruksmarker. Kontinuiteten i stadsbilden visas genom bevarade byggnader och bebyggelsemiljöer från 1800-talets handels- och järnvägsorter, tingsplatser och sockencentra. Det finns även ett rikt och intressant industriellt kulturarv eller olika verksamheter. I tätorterna finns modernistiska byggnader och kvarter av erkänt hög arkitektonisk kvalitet. Gravfält, Mosslelund, Värnamo. Värdefulla kulturmiljöer, byggnader, fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar upptäcks ständigt, i samband med kulturgeografiska inventeringar, arkeologiska undersökningar, vid exploateringar, i skogs- och jordbruk eller av privatpersoner i trädgården, på stranden eller i skogen. Historien tillhör alla, det är därför viktigt att skydda, vårda, informera och stärka tillgängligheten till våra kulturmiljöer, så att nutida och kommande generationer kan förstå och uppleva det historiska kulturarvet. Vi har alltså alla ett gemensamt ansvar för kulturmiljön, att bevara och informera till kommande generationer. 9

2.2 Kulturmiljön i samhällsplaneringen 38 Ett av skälen till en ny till en ny kulturmiljöplan är framtagandet av en ny översiktsplan för Värnamo kommun. Den översiktliga planeringen kommer att utföras med s.k. rullande översiktsplan. Det innebär att även att en aktualisering av kulturmiljöplanen och kommunens kulturmiljöunderlag kommer att utföras enligt samma princip. Syftet är att kunna komplettera underlaget, befästa fler arbetsmetoder och samtidigt ge kulturmiljöplanen ny aktualitet genom ett förnyat politiskt antagande. Detta har tidigare inte skett. För att kulturmiljöplanen ska få större lagstöd och tyngd i PBL-tillämpningen är det också viktigt att den intrigeras som ett planeringsunderlag i den kommunala översiktsplanen. En ny kulturmiljöplan sker även mot bakgrunden av det pågående arbetet att uppnå de svenska miljömålen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har uppdraget att samordna det regionala arbetet. Kulturmiljön ingår i flera av miljömålen, God bebyggd miljö, Ett levande odlingslandskap, Levande skoga, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten. 2.3 Kulturmiljöunderlaget Synsättet på vad som är kulturhistoriskt värdefullt har ändrats på senare år med större fokus på modernismens bebyggelse från mitten av 1900-talet. Även kulturmiljöns fysiska och immateriella värden för rekreation, upplevelser och besöksmål har ökat i betydelse. I kulturmiljöplanen ingår att fastställa nya principer och strategiska viljeinriktningar för kulturmiljövården. Dessutom att förtydliga processer och ansvarsfördelning, exempelvis vid plan- och bygglovshanteringen. Kulturmiljöunderlaget i Värnamo kommun är delvis ej digitaliserat. Det innebär att informationen inte är tillgänglig i den utsträckning som är önskvärt. Det försvårar processer i den offentliga förvaltningen med fysisk planering och bygglovsärenden. Men det innebär även att det är svårare för allmänheten att hitta information om kulturmiljövärden för olika målgrupper, boende, skola, turism och entreprenörer. Den förväntade effekten är att det befintliga kulturmiljöunderlaget ska aktualiseras, få ny status, ökad tillgänglighet och bättre användbarhet. En målsättning är också att kulturmiljöplanen inte ska upplevas som ett hinder utan att istället ge förutsättningar för att utveckla och levandegöra kulturmiljöerna i Värnamo kommun. Värnamo kommun har även ett väl utvecklat samarbete med länsstyrelsen i Jönköpings län och Jönköpings läns museum om kulturmiljöer och kulturmiljövärden. Samarbetet omfattar information, kunskapsunderlag, strategier och utbildningsinsatser. 2.4 Lagar 2.4.1 Miljöbalken Utgångspunkten för det allmännas ansvar att skydda kulturmiljön ges i miljöbalken (MB). Miljöbalken ligger till grund för beslut och ställningstaganden om kommunala och regionala kulturmiljövärden. Miljöbalken ska enligt (kap 1) tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och allmänna värden i landskapet skall hanteras varsamt. 10

Miljöbalkens allmänna hänsynsbestämmelser (2 kap) utgör utgångpunkten för alla tillämpningar om både kultur- och naturmiljöer. I miljöbalkens 2 kapitel ställs krav på hänsynsregler för miljön vid olika åtgärder och verksamheter. I miljöbalkens 3 kapitel om grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden ställs krav på att områden och miljöer som har allmän betydelse med anledning av deras kulturvärden så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada dem. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 39 Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapitel ska även tillämpas vid beslut enligt plan- och bygglagen. Kommunerna ska ha en aktuell översiktsplan som samordnar de allmänna intressena, däribland skyddet av kulturmiljön. 2.4.2 Plan- och bygglagen I plan- och bygglagen (PBL) 2 kapitel preciseras ett antal allmänna intressen. Där anges bland annat att man ska ta hänsyn till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden. Ett bebyggelseområdes särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Befintliga karaktärsdrag ska respekteras och tas tillvara. I PBL 8 kapitel ställs krav på byggnader, tomter och allmänna platser. Förbud mot att förvanska särskilt värdefulla byggnader. Förändringar av byggnader ska alltid göras varsamt och deras värden och kvaliteter ska tillvaratas. Kommunen kan använda planbestämmelser i detaljplan, så som förvanskningsförbud, rivningsförbud eller varsamhetskrav, för att skydda utpekade byggnader. Kommunen kan även införa en höjd bygglovsplikt genom särskilda områdesbestämmelser i syfte att tillvarata kulturhistoriska värden. En byggnad behöver inte vara formellt utpekad i en kulturmiljöplan eller ha en skydds- eller varsamhetsbestämmelser i en detaljplan för vara s.k. särskilt värdefull. Bestämmelsen om förvanskning och varsamhet gäller generellt och riktar sig i första hand till fastighetsägaren. Förbudet mot förvanskning och krav på varsamhet vi förändring gäller således även utan att byggnaden är skyddad. Kommuner kan även ställa krav på bygglov, tex vid förändring av delar av byggnader som avser färg, fasad, fönster, dörrar etc. 2.4.3 Kulturmiljölagen Kulturmiljöer, kulturhistoriska byggnader, fornlämningar och kyrkor skyddas av Kulturmiljölagen (KML). I 1 kap. inledande bestämmelser, 1 definieras kulturmiljöns innebörd och betydelse enligt följande: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Vi har alltså alla ett gemensamt ansvar för kulturmiljön, även att bevara och informera om den för kommande generationer. 11

40 Det är länsstyrelsen som ger tillstånd om ingrepp i eller undersökning av fornlämningar. Grundregeln är att det är förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller skada en fornlämning. Fornlämningar definieras enligt kulturminneslagen (1988:950): Lämningar efter människors verksamhet under forna tider Har tillkommit genom äldre tiders bruk Är varaktigt övergivna Runsten, fornlämning och kulturarv från 1000-talet, Forsheda. Runsten, fornlämning och kulturarv från 1000-talet, Forsheda. Kulturmiljölagen definierar ingen åldersgräns för fornlämningar på land, men en generell tidsgräns finns som begränsar det allmänna skyddet av fornlämningar: en lämning som kan antas ha tillkommit efter 1850 omfattas i regel inte av det allmänna skyddet för fornlämningar. Men länsstyrelserna kan besluta att fornlämningsförklara även lämningar yngre än 1850, om det finns särskilda skäl. 2.4.4 Skogsvårdslagen Övriga kulturhistoriska lämningar utgör en annan kategori av spår och avtryck från äldre tider, men som inte omfattas av kulturmiljölagen. Istället skyddas övriga kulturhistoriska lämningar av skogsvårdslagens 30. Kategorin omfattar samtliga kulturlämningar uppförda efter 1850, ex. kolbottnar, sågverk, husgrunder och stenmurar. Till kategorin brukar även räknas biologiskt kulturarv, naturbildningar av växter och geologi samt immateriellt kulturarv, dvs. sägner och traditioner. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för övriga kulturhistoriska lämningarna som finns i skogsmiljöer och länsstyrelsen och kommunen i övriga kulturmiljöer. 12

2.5 Kategorier av kulturmiljövärden 41 2.5.1 Riksintressen för kulturmiljövården Kulturmiljöer som bedöms ha specifika nationella och regionala värdefulla värden och intressen omfattas av miljöbalken. Riksintressen för kulturmiljövården regleras enligt miljöbalken (3 kap 6 ) och är en del av miljöbalkens hushållningsbestämmelser som syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. De flesta riksintressen har även kulturvärden av andra kategorier, ex. byggnadsminnen, fornlämningar, kulturlämningar, äldre byggnader och kulturlandskap. Enligt miljöbalken har riksintressen företräde framför lokala och allmänna intressen i den fysiska planeringen, vilket innebär att ett riksintresses värden eller betydelser inte påtagligt får skadas eller förändras. Riksantikvarieämbetet har ansvaret för att besluta om områden av riksintresse för kulturmiljövården. Länsstyrelsen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för riksintressena på lokal nivå. Detta innebär att kommunerna ska visa hur riksintressen skyddas i den kommunala översiktsplaneringen. Länsstyrelserna bedömer hur kommunerna uppfyller sina uppdrag och kan därför ingripa mot kommunala beslut som hotar riksintressen. I Värnamo kommun finns tolv kulturmiljöer, vilka är klassade som riksintressen för kulturmiljövården enligt miljöbalken. Dessa är: Dannäs Finnvedens folkland Getaryggarna Hindsen Nya Åminne Nydala kloster Nästa och Kärda Rydaholm Södra Vissö Sötåsa Vallerstad Åminne och Källunda, herrgårdslandskap runt Källundasjön Nydala kloster, riksintresse för kulturmiljövården. 13

2.5.2 Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen 42 En byggnad som är synnerligen märklig genom dess kulturhistoriska värden eller som ingår i ett kulturhistoriskt märkligt bebyggelseområde kan förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen och förses med skyddsföreskrifter enligt kulturmiljölagen (3 kap). Värnamo kommun har 5 st. byggnader/byggnadsmiljöer som är byggnadsminnen. Dessa är: Eds herrgård Hörle slott Moens gård Åminne Bruk Bruno Mathssons miljöer (omfattar tre fastigheter) Bruno Mathsson Center, Värnamo. Byggnadsminne. I Värnamo kommun finns 15 st. församlingskyrkor som omfattas av kulturminneslagen. Skyddet gäller samtliga kyrkobyggnader som är uppförda av svenska kyrkan före år 1940. Dessa är Bredaryd, Dannäs, Forsheda, Fryele, Gällaryd, Ohs, Kärda, Hånger, Nydala klosterkyrka och portkapellet, Rydaholm, Torskinge, Tånnö, Voxtorp och Värnamo. Inom de avgränsningar som utgör kyrkligt eller statligt byggnadsminne krävs först ett medgivande från länsstyrelsen innan några ändringar får göras. Rydaholms kyrka, kyrkligt kultminne. 14

2.5.3 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska kulturlämningar 43 Riksantikvarieämbetets GIS-databas. Objekten omfattar fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som regleras av kulturmiljölagen (2 kap). 2.5.4 Byggnader skyddade enligt PBL Det finns ett antal bebyggelsemiljöer i kommunen som är skyddade enligt plan- och bygglagen (PBL). I nuläget finns dock ingen fullständig inventering av antalet skyddade byggnader enligt PBL. I samband med digitaliseringen av befintliga detaljplaner under kommande år finns bättre möjligheter att göra en nulägesanalys av de planer som omfattar skydd och varsamhetsbestämmelser. Den kan sedan jämföras med övriga kulturmiljöinventeringar för att rikta och prioritera arbetet med bestämmelser i detaljplaner. 2.6 Miljömål och nationella kulturmiljömål 2.6.1 Sverige miljömål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden och är sammanställt i Sveriges miljömålssystem. Det innehåller ett generationsmål, 16 nationella miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Miljökvalitetsmålen anger vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta målen är år 2020. Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässig hållbar och långsiktig utveckling i Sverige. Det övergripande nationella målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Att bevara och utveckla kulturmiljön och kulturhistoriska värden är viktigt för möjligheterna att uppnå flera av miljökvalitetsmålen och därmed för omställningen till ett hållbart samhälle. Riksdagen har antagit 16 miljömål som beskriver det tillstånd för Sveriges miljö som miljöarbetet ska leda till. 2020 ska de viktiga åtgärderna vara genomförda med undantag för klimatåtgärderna som löper till år 2050. I tio av miljömålen finns även målsättningar för kulturmiljövården. För kulturmiljövården är en hållbar utveckling att historisk mångfald tas tillvara och att skador på kulturmiljön och kulturföremål inte uppstår. Den historiska mångfalden i miljön omfattar spåren av människans bruk av landskapet, genom både markanvändning, bebyggelse och biologiskt kulturarv. 2.6.2 Nationella kulturmiljömål Kulturmiljöaspekter ingår i tio av de sexton miljökvalitetsmålen, God bebyggd miljö, Ett levande odlingslandskap, Levande skogar och Grundvatten m.m. Från 2014 finns fyra nationella kulturmiljömål som är kopplade till de nationella miljömålen. Regering och riksdag har bestämt att kulturmiljömålen även ska vara vägledande för kulturmiljöarbetet på regional och kommunal nivå. Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. 15

Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. 44 Övergripande mål: Bruka, bevara, berika och förmedla kulturmiljön. Bevara de kulturhistoriska värdena och den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Vilket innebär att: Samhällets kulturhistoria bevaras. Vår kulturhistoriska identitet förstärks. Kunskapen om kulturmiljön ökas. Biologiska och kulturhistoriska värden som visar på en lång traditionell hävd av åkrar, ängar, betesmarker, åkerholmar, stenmurar m.m. bibehålls eller förbättras. 2.6.3 Regionala miljömål Avsikten med att sammanställa en ny kulturmiljöplan sker även mot bakgrunden av det pågående arbetet att uppnå de svenska miljömålen. Länsstyrelsen i Jönköpings län har presenterat ett åtgärdsprogram perioden 2016-2020 inom Hälsans miljömål om regionala miljömål inom de nationella miljömålen och som även inkluderar kulturmiljömål och åtaganden med kommunerna för att uppfylla dessa kriterier. Åtgärdsprogrammet är ett resultat av samverkan mellan länsstyrelsen och kommunerna i region Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län har uppdraget att samordna det regionala arbetet för perioden 2016-2020. Enligt tidsplanen ska kommunerna år 2020 ha uppdaterade och antagna kulturmiljöunderlag. Med kulturmiljöunderlag avses kulturhistoriska inventeringar och översikter omfattande dels baskunskaper i form av inventeringar med mera och dels en syntes av dessa. Det ska även finnas kulturmiljöprogram eller motsvarande kulturmiljöplaner med politiska visioner och mål. Kommunernas underlag och program ska användas i samhällsplaneringen. Dessutom ska kommunerna ha kulturmiljöprogram med konsekvensanalyser och åtgärdsförslag med utgångspunkt i kommunens politiska vision och rådande planeringsläge. För God bebyggd miljö finns följande målsättningar: Generellt åtagande av samtliga kommuner. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo kommun har ska även fastställa kommunala kulturmiljöunderlag och kulturmiljöprogram eller motsvarande kulturmiljöplaner. Kulturmiljöprogrammet ska vara politiskt antaget och programmet ska också uttrycka en politisk vision avseende kulturmiljöarbetet. Nässjö, Vetlanda, Vaggeryd och Värnamo kommun ska revidera och utveckla sina nuvarande kulturmiljöunderlag. 16

2.7 Regional kulturplan 45 Även Region Jönköpings län har betonat i Regional kulturplan Jönköpings län 2018-2020 att kulturmiljöer och kulturarv utgör viktiga resurser som det är angeläget att tillgängliggöra för att nå ut till fler målgrupper. Människor ska ges möjligheter att förstå och ta ansvar för kulturmiljön som en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Det är viktigt att aktivt använda digital delaktighet och teknik för att öka kunskapen och intresset för kulturmiljöer, kulturarv och historiebruk. Tingshuset vid kyrkotorget, Värnamo. 17

3. Kulturmiljöunderlaget i Värnamo kommun 46 Kommunens arbete med den byggda kulturmiljön har i huvudsak skett med utgångspunkt från en bebyggelseinventering, Värt att Värna, Kulturmiljöutredning för Värnamo kommun från år 2000. De utpekade objekten är kända och beaktas i planeringssammanhang jämsides med andra samhällsintressen. När det gäller information om fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar så har informationen till stora delar hämtats från Riksantikvarieämbetets databas fornsök, kulturmiljöutredningar och Värt att Värna. Värt att värna, Kulturmiljöutredning för Värnamo kommun Jönköpings läns museum, 2000. Underlaget utgör ett bedömnings- och beslutsunderlag för beaktande av kulturmiljöernas värden inom samhällsplanering och för ställningstaganden avseende bevarande och skydd för byggnader och miljöer. Sammantaget utgör underlaget en viktig dokumentation och information om värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Underlaget omfattar kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturmiljöer i hela kommunen. Det inkluderar byggnader och kulturmiljöer från olika kategorier och tidsepoker. I kulturmiljöunderlaget ingår även äldre utredningar och program, Kulturhistorisk utredning, Värnamo kommun (1984), Kulturminnesvårdsprogram, Värnamo kommun (1984), Värnamo, se landsbygden (1988) samt Värnamo, se staden (1988). Avgränsningen i tid för kulturmiljöunderlaget är ca 1960-talet, vilket dock innebär att flera vardagliga miljöer som många människor brukar och vistas i inte finns med i materialet, ex. 1960-1970-talens bostadsområden med flerfamiljshus och småhus, 1980-talets kontorshus, 1990-talets industrifastigheter. Generellt saknas även upplysningar om de immateriella värdena, dvs relationen människa kulturmiljö, ex. platser med sägner och traditioner. Nuvarande status på dokumentation: Ej antagen av Värnamo kommun. Kulturmiljöutredningar Underlaget består av arkeologiska rapporter och byggnadsantikvariska rapporter. De flesta rapporterna har varit utförda av Länsstyrelsen i Jönköpings län och av Jönköpings läns museum i samverkan med Värnamo kommun. Dessa omfattar både förundersökningar och utredningar som är utförda på mindre geografiska ytor, i samband med fysisk planering. Kulturmiljövårdens riksintressen i Jönköping län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1996. Rapporten beskriver och förtydligar motiven för urval av länets riksintressemiljöer för kulturmiljövården. Reviderat regionalt kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings län, del 3 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001. Jönköpings läns regionala kulturminnesprogram består av ett översiktligt planeringsunderlag som är avsett att användas i utformningen och planeringen av den fysiska miljön. Dessutom ingår även regionala värdefulla kulturmiljöer. 14 st. av de förslagna kulturmiljöerna i Värnamo kommun omfattas ej av lagar eller förordningar. Nuvarande status: Ej antagen av Värnamo kommun. Frikyrkligheten i Jönköpings län. Historia, miljöer och lokaler Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002. Underlaget omfattar 109 st. byggnader i Värnamo kommun. Tidsmässigt spänner inventeringen mellan 1860-1999. Inventeringen omfattar byggnader och lokaler som har använts eller används av församlingar inom samfund anslutna till Sveriges frikyrkosamfund. 18

47 Spånhyltans Missionshus, Rydaholm. Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1998. Underlaget består av industrihistoriska byggnader och anläggningar från olika tidsperioder och verksamheter. Syftet har varit att kartlägga och informera om de kulturhistoriskt mest intressanta industrimiljöerna. Dokumentationen omfattar verkstäder, industrier och kommunal-tekniska verk uppförda senast år 1965. En del av kulturmiljöerna omfattas ej av lagskydd eller förordningar. Nuvarande status: Ej antagen av Värnamo kommun. Fornsök Riksantikvarieämbetets digitala databas. GIS-karta med information om samtliga registrerade Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I fornsök fanns (2018-03-08) 4580 st. registrerade poster i Värnamo kommun. Posterna utgörs av kulturhistoriska värdefulla miljöer och objekt, fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar, bevakningsobjekt m. m. Gravfält från järnåldern i Slättö, fornlämning. 19

Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetets digitala databas. GIS-karta med information om samtliga Byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och därtill några övriga kulturhistoriska värdefulla byggnader. Den sistnämnda kategorin omfattar två byggnader i Värnamo kommun, Tingshuset och Gamla tingshuset. 48 Värnamo kommuns digitala kulturarv Dokumentation och sammanställning om kulturmiljöer och kulturarv i Värnamo kommun. Informationen finns digitaliserad på Värnamo kommuns hemsida. Digitalt kulturarv utgör Värnamo kommuns digitala kulturarv över kommunens kulturarv och kulturmiljöer. Databasen består av information om kulturmiljöer, kulturarv, fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt immateriellt kulturarv i kommunen. Trolle klippa, Voxtorp. Immateriellt kulturarv. 20

4 Strategier för kulturmiljövården 49 Utgångspunkten för det allmännas ansvar att skydda kulturmiljön ges i miljöbalken (MB). Att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Befintliga karaktärsdrag ska enligt plan- och bygglagen (PBL) respekteras och tas tillvara. Kulturmiljövården ingår även i de nationella miljömålen, där det fastslås att kulturmiljöns värden ska tillvaratas och bevaras. Bevara och utveckla kulturmiljön (Mitt Värnamo 2035) I den nya översiktsplanen för Värnamo kommun anges att kommunen ska verka för att bevara och utveckla kulturmiljön. Strategin innebär bland annat att kommunen aktivt måste bevaka att kulturmiljöfrågorna lyfts upp i samhällsbyggnadsprocessen och i övriga sammanhang där kulturmiljöfrågan blir aktuell. Värnamo kommun har även ett väl utvecklat samarbete med länsstyrelsen i Jönköpings län och Jönköpings läns museum om kulturmiljöer och kulturmiljövärden. Samarbetet omfattar information, kunskapsunderlag, strategier och utbildningsinsatser. Värnamo kommun ska tillgodose de riksintresseområden för kulturmiljövården och byggnadsminnen som förekommer i kommunen inom nuvarande gränser och som redovisas i översiktsplanens planeringsunderlag. Vid nytillkommande bebyggelsemiljöer samt ändringar av befintlig bebyggelse ska särskild hänsyn tas till respektive kulturmiljös värden. Översiktsplanen ska särskilt redovisa hur riksintressen och byggnadsminnen ska beaktas och bevaras. Det omfattar även värdebeskrivningar och åtgärdsplaner för enskilda riksintressen för kulturmiljövården och byggnadsminnen. 4.1 Kulturmiljöplanen Plan för kulturmiljön i Värnamo kommun är en kulturmiljöplan som avser hela Värnamo kommun. Kulturmiljöplanen utgör ett styrdokument med strategier för kulturmiljövården i Värnamo kommun. Kulturmiljöplanen ska integreras i den kommunala översiktsplanen och användas som planeringsunderlag inom planer, bygglov, utredningar, program, projekt och beslut. Kulturmiljöplanen är kopplad till de nationella kulturmiljömålen och de nationella miljömålen. Kulturmiljöplanen utgör även kommunens strategier och riktlinjer vid samverkan om kulturmiljövård med myndigheter, länsstyrelsen och andra kommuner. Värnamo kommun ska särskilt beakta och prioritera kulturmiljön enligt följande ämnen: Beakta de nationella kulturmiljömålen och de nationella och regionala miljömålen. Kommunen är tillsynsmyndighet för kulturmiljöfrågor enligt plan- och bygglagen och miljöbalken, även samverkan vid behov med länsstyrelsen och länsmuseet. Integrera kulturmiljön i den ordinarie verksamheten. Bevara och utveckla kulturmiljöer i kommunen. Förstärka Värnamos kulturhistoriska identitet. Tillgängliggöra, digitalisera och förmedla kunskapen om kulturmiljöer. Skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer med kulturmiljövärden. 21

I arbetet med dessa områden har Värnamo kommun följande strategier: 50 Kulturmiljöplanens ställningstaganden ska integreras i den ordinarie verksamheten. Kulturmiljöunderlaget ska användas i den ordinarie verksamheten. Kulturmiljöunderlaget ska kontinuerligt uppdateras, kompletteras, digitaliseras och tillgängliggöras. Kulturmiljöplanen och kulturmiljöunderlaget ska användas i planprocessen och i exploateringen för att bevara, utveckla och förmedla kulturmiljön. Kulturmiljöplanen och kulturmiljöunderlaget används i byggnadsprocessen för att bevara, utveckla och förmedla kulturmiljön. Värnamo kommun i egenskap som fastighetsägare förvaltar och bevarar kulturmiljövärden, byggnader och kulturlämningar. Kulturmiljön, kulturmiljöplanen, kulturunderlaget och kultmiljövärden ska tillgängliggöras och digitaliseras. 4.2 Kulturmiljöunderlaget Det aktuella kulturmiljöunderlaget ska användas i ärenden som berör kulturmiljövärden. Det mest omfattande kulturmiljöunderlaget är Värt att värna. Kulturmiljöutredning för Värnamo kommun. Övriga värdefulla kulturmiljöunderlag utgörs av Reviderat regionalt kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings län, del 3, Kulturmiljöutredningar, Frikyrkligheten i Jönköpings län. Historia, miljöer och lokaler, Kulturmiljövårdens riksintressen i Jönköping län, Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län samt Digitalt kulturarv i Värnamo kommun m fl. Även Kulturmiljöunderlaget som ingår i Översiktsplan, fördjupade detaljplaner, områdesbestämmelser, detaljplaner, bygglov och projekt ska användas i ärenden som berör kulturmiljövärden. Det saknas ett komplett underlag över kulturhistoriskt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Inventeringar och dokumenteringar ska därför genomföras. Särskilt gäller det för tätorterna och det agrara omlandet i närheten av Värnamo tätort. Det finns för närvarande en stor efterfrågan av ny utbyggd infrastruktur med bebyggelse. Värnamo stad och det agrara omlandet förväntas därav bli föremål för flera utredningar om flera nya detaljplaner och bygglovsärenden i den närmaste framtiden. Samverkan med länsstyrelsen i Jönköpings län. Länsstyrelsen presenterade 2017 en ny modell för inventeringar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Översiktlig bebyggelseinventering Jönköpings län. Metoden tar utgångspunkt i en femgradig skala för att bedöma bebyggelsens värde baserat på plan- och bygglagens samt kulturmiljölagens skydds- och hänsynsbestämmelser. Det inventerade materialet av bebyggelsen ska även digitaliseras i ett GIS-skikt som ska finnas tillgängligt i länsstyrelsens externa GIS-databas. Det innebär att: Kulturmiljöunderlaget ska användas i ärenden som berör kulturmiljövärden. Kulturmiljöunderlaget ska kontinuerligt uppdateras, kompletteras och digitaliseras. Värnamo kommun ska söka samverkan med länsstyrelsen i Jönköpings län och använda den modell/app. för inventeringar av byggnader som tagits fram, Översiktlig bebyggelseinventering Jönköpings län. 22

4.3 Bygglov 51 Utanför kommunens detaljplaner och områdesbestämmelser gäller generella bestämmelser för kulturmiljön i plan och bygglagen. Den större delen av kulturmiljöbeståndet saknar utöver dessa bestämmelser skydd i juridisk mening. En byggnad behöver däremot inte vara formellt utpekad i en kulturmiljöplan eller ha en skydds-eller varsamhetsbestämmelse i en detaljplan för vara s.k. särskilt värdefull. Bestämmelserna om förvanskning och varsamhet gäller generellt och riktar sig i första hand till fastighetsägaren. Förbudet mot förvanskning gäller således även utan att byggnaden är skyddad. Samhällsbyggnadsnämnden är tillsynsmyndighet. Kommunen arbetar aktivt med information och rådgivning till fastighetsägare vid bygglov. Den som handlägger ett bygglov i en kulturmiljö behöver därför ha kännedom om eller skaffa sig den kunskap som krävs i det enskilda fallet. Plan- och byggförordningen medger i vissa fall kommunen möjlighet att kräva antikvarisk medverkan. För att bevara kulturmiljön är det ofta viktigt att nya byggnader anpassas och inte avviker i estetik eller i byggnadstraditioner. Ibland är det bättre att avvika helt och göra ett avstamp som ligger i tiden. Hantverk, material, utformning, placering och skala blir särskilt betydelsefullt. Landskapsbilden är också viktig och ny bebyggelse behöver ofta placeras på ett traditionsenligt sätt för att bevara de mer sega strukturerna. På landsbygden finns det dessutom ekonomiska fördelar med ett sammanhängande jordbrukslandskap. Innan bygglov ges kan det innebära att kommunen diskuterar vad som är lämpliga material och lämplig utformning för det hus som man vill förändra för att ändringarna inte ska förändra områdets karaktär. Eftersom kulturmiljö/arkitektur inte är lika tydligt reglerat i PBL som tekniska krav krävs det ett ställningstagande från kommunens sida att det är samma prioritet på dessa krav som på andra krav. Att ge råd, väcka intresse och föra samtal om kulturmiljön är en bra möjlighet att få goda resultat när lagstödet inte är tydligt. Kristianssonska villan, nyklassisk byggnad, Värnamo. 23

Det innebär att: 52 Riksintressen och dess värdebeskrivningar ska alltid beaktas. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen och dess värdebeskrivningar ska alltid beaktas. Värnamo kommun ska följa utvecklingen och bevaka och agera vid förändringar eller eftersatt underhåll av kulturmiljöer eller enskilda objekt. Värnamo kommun ska undersöka samtliga möjligheterna för alternativ användning av byggnader tillsammans med fastighetsägare och inom organisationen för att minska risken för rivning. Värnamo kommun ska samverka med länsstyrelsen och vid behov skicka remisser om kulturmiljöer berörs i lovansökan. Vid förhandsbesked, bygglov och anmälan ska kulturmiljövärden och arkitektur särskilt beaktas genom tidig dialog med byggherren. Vid behov ska byggherren rådas att ta hjälp av antikvarisk expertis. Vid tillägg, förändringar och ombyggnationer i befintlig bebyggelsestruktur ska kommunen verka för att detta ska göras med utgångspunkt i de olika epokernas och stilarnas särart. Vid tillbyggnad ska byggnadens karaktärsdrag och arkitektur särskilt beaktas. Tillbyggnader som ger byggnaden felaktiga proportioner eller andra åtgärder som negativt påverkar karaktären ska undvikas. Materialval och val av fönstertyp ska samstämma med det befintliga huset. Möjligheten att bryta av stil/epok och återspegla nutidens arkitektur ska alltid prövas om sådan anpassning är mer lämplig med hänsyn till det kulturhistoriska värdet och förutsättningarna på platsen i övrigt. Vid nybyggnad i kulturmiljöer ska områdets karaktärsdrag och värden bevaras. En anpassning av den nya bebyggelsen, i form färg och skala ska alltid ske om det är lämpligt. Möjligheten att bryta av stil/epok och återspegla nutidens arkitektur ska dock alltid prövas om sådan anpassning är mer lämplig med hänsyn till det kulturhistoriska värdet och förutsättningarna på platsen i övrigt. Kommunen ska vid fastighetsbildning/förhandsbesked i kulturhistoriskt miljöer verka för att tomtstorlek och tomtform ska bygga på områdets huvudsakliga tradition. Stads- och landskapsbilden ska beaktas vid alla förhandsbesked och bygglov. Givna proportioner och siktlinjer ska beaktas likväl som byggnadens placering på tomten. 24

4.4 Planering 53 Det är kommunerna som genom plan- och bygglagen har det yttersta ansvaret för att den byggda miljöns kulturhistoriska värden bevaras. Utpekade områden och objekt med mycket höga kulturhistoriska värden bör särskilt värnas i den kommunala planeringen. Utanför planlagt område kan byggnader rivas och ändras utan rivnings- eller bygglov. I vissa fall krävs tillstånd men kommunens möjligheter att neka en rivning eller förändring är generellt begränsade. Kommunens viktigaste verktyg för att skydda bebyggelsen i juridisk mening är införandet av områdesbestämmelser eller detaljplan. Genom att planlägga kulturmiljöerna ökar medvetenheten om miljöerna samtidigt som de aktuella värdena långsiktigt skyddas. I översiktsplaneringen kan fördjupningar tjäna som underlag vid olika bedömningar. Likväl som inventerat material. Det har i praxis visat att den typen av utredningar kan ha en avgörande betydelse vid exempelvis överprövningar. Detaljplaner, fördjupade översiktsplaner och översiktsplaner samt även områdesbestämmelser utgör även tydliga signalvärden och stöd i handläggning av bygglov och tillstånd för att tillvarata kulturmiljövärden ger Miljöbalken och plan- och bygglagen klargör att hänsyn även ska tas till annan lagstiftning som berör kulturmiljön, såsom kulturmiljölagen och skogsvårdslagen. Det är viktigt att bestämmelserna utformas på ett lämpligt sätt utifrån de aspekter de är tänkta att skydda och att bestämmelserna inte blir för styrande. Att utveckla kulturmiljöer är ofta en förutsättning för bevarande vilket ställer krav på balans mellan att skydda och utveckla. Vid planläggning av ny bebyggelse i anslutning till befintlig ligger ofta fokus på reglering av den nya bebyggelsen. Det kan vara en fördel att ta tillfället i akt att även öka skyddet för befintliga miljöer. Det finns ett antal bebyggelsemiljöer i kommunen som är skyddade enligt plan- och bygglagen (PBL). I nuläget finns dock ingen fullständig inventering av antalet skyddade byggnader enligt PBL. I samband med digitaliseringen av befintliga detaljplaner under kommande år finns bättre möjligheter att göra en nulägesanalys av de planer som omfattar skydd och varsamhetsbestämmelser. Den kan sedan jämföras med övriga kulturmiljöinventeringar för att rikta och prioritera arbetet med bestämmelser i detaljplaner. Klevaliden, bebyggelse med äldre kulturmiljöer. 25

Det innebär att: 54 Behovet av antikvarisk medverkan i planbeskedet ska alltid prövas. I detaljplaner och fördjupade översiktsplaner ska kulturmiljövärden särskilt redovisas, beaktas samt konsekvensbeskrivas. Kommunen ska vid behov upprätta områdesbestämmelser för kulturmiljöer av lokalt, regionalt och nationellt värde som saknar skydd mot rivning och förvanskning. För områden där det finns ett hot mot kulturmiljön i form av exploateringsintressen bör upprättande av områdesbestämmelser som skyddar utpekad bebyggelse och dess närmiljö prioriteras. Vid upprättande av områdesbestämmelser och detaljplaner i syfte att skydda bebyggelse med kulturmiljövården från förvanskning och rivning ska en antikvarisk förundersökning först genomföras. När en ny detaljplan upprättas för ett område med kulturmiljövärden ska vid behov detaljplanen säkerställa kulturmiljöns skydd från rivning och förvanskning. Ny planlagd bebyggelse i områden med kulturmiljövärden ska vara väl anpassad till miljön och inte störa helhetsintrycket av miljön. Stads- och landskapsbilden ska beaktas vid all planläggning. Givna proportioner och siktlinjer ska beaktas likväl som byggnadernas placering på tomten. Den nya bebyggelsen i förhållande till kulturmiljön ska analyseras och bedömas. I vissa fall kan en buffertzon lämnas till utpekade objekt och områden, så att ny bebyggelse inte påtagligt skadar de kulturhistoriska värdena. Information om kulturhistoriska värden ska tillgängliggöras i den fysiska planeringen i framställandet av nya planer. Intill värdefulla kulturmiljöer och kulturhistoriska byggnader ska informationsskyltar placeras för kunskap om kulturmiljöns historia, ex. kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturlämningar. Kulturhistoriska värden beaktas vid bildandet av nya ortnamn för att anknyta till platsens historia vid fysisk planering, ex namn på nya bostadskvarter, gator och vägar. Behovet av att öka bygglovsplikten för vissa fria åtgärder som kan påverka byggnadens kulturhistoriska värden ska alltid prövas i samband med ny planläggning. Exempelvis fasadkulör/fasadändring, takkupor, fria komplementbyggnader m.m. I samband med stora infrastruktur och utvecklingsprojekt ska kommunen verka för att minimera ingrepp i befintliga kulturvärden. Vid planering av kommunala tekniska anläggningar i känsliga kulturmiljöer ska kommunen verka för att hänsyn tas till omgivande karaktär och arkitektur. 26

Värnamo kommuns offentliga miljöer, parker och torg har utöver sociala och ekologiska värden också kulturella och kulturhistoriska värden. Dessa ska tas tillvara och synliggöras vid all kommunal planering. Kommunen ska vid fastighetsbildning/förhandsbesked i kulturhistoriskt miljöer verka för att tomtstorlek och tomtform ska bygga på områdets huvudsakliga tradition. 55 4.5 Förvaltning av kommunens egna byggnader och kulturmiljöer Värnamo kommun äger flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden. I egenskap av fastighetsägare har kommunen goda möjligheter att styra hur byggnaderna förvaltas och utvecklas. Det är inte försvarbart att kommunen ställer högre krav på enskilda förvaltare än vad som ställs på det egna byggnadsbeståndet. Kommunen har i egenskap av fastighetsägare och förvaltare ett särskilt ansvar för bevarande och förvaltning av kulturmiljön. Det är viktigt att ge goda exempel på hur byggnaderna kan bevaras och utvecklas. Det gäller även för kulturlandskap, fornlämningar, kulturlämningar, immateriellt kulturarv och övriga kulturmiljöer. För att upprätta en god förvaltning av värdefulla kulturmiljöer är det viktigt att tillämpa stöd av kulturmiljöunderlaget. För att förstärka kunskapen ska det befintliga kulturmiljöunderlaget kompletteras med inventeringar och dokumentationer av kulturmiljöer, kulturhistoriska byggnader och kulturlämningar på kommunens fastigheter. Informationen om värdefulla kulturmiljöer ska göras tillgänglig i ett tema på kommunens GIS-web. Det innebär att: Apladalen, Värnamo. Värnamo kommun ska förvalta kulturmiljöerna på ett exemplariskt sätt. Värnamo kommun ska ha aktuella skötselplaner för kulturmiljöbeståndet, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och forn- och kulturlämningar. Behovet av antikvarisk medverkan i förvaltningsskedet ska alltid prövas. Värnamo kommun ska verka för att bevara befintliga kulturmiljöer. Vid ombyggnationer och renoveringar som berör kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturmiljöer ska vid behov antikvarisk kompetens anlitas. 27

56 Värnamo kommun ska undersöka samtliga möjligheterna för alternativa användningar av byggnader inom organisationen för att minska risken för rivning. Vid åtgärder som negativt påverkar kulturmiljövärden som rivning eller borttagning av forn- och kulturlämningar ska först en utredning utföras. Vid behov ska antikvarisk kompetens anlitas. 28

4.6 Digitalisering och tillgänglighet av kulturmiljöer 57 Det är viktigt att kulturmiljöplanen och kulturmiljöunderlagt digitaliseras och tillgängliggöras. Det ger en större användbarhet både i samhällsplaneringen och för allmänheten. Kommunen ska verka för att ge uppdaterad, relevant och kvalitativ information om kulturmiljön och kulturarv. Informationen ska även vara tillgänglig för allmänheten. Det är viktigt med samverkan med olika målgrupper för att förmedla och sammanställa information om kulturarv och kulturmiljöer. Kommunen har även ett särskilt ansvar som fastighetsägare att tillgängliggöra information om kulturmiljövärden på kommunala fastigheter. Informationen kan tillgängliggöras i form av skyltar, digitalt, skrifter och broschyrer. I kommunen finns en mångfald av spännande och intressanta kulturmiljöer, kulturhistoriska platser och byggnader. Flera är kända som populära besöksmål, ex. Nydala kloster, Åminne bruk och Bruno Mathsson Center. Därutöver finns ett stort antal mindre kända kulturmiljöer som är väl värda att uppmärksamma. Det är viktigt att stärka och utveckla samverkan med kulturturismen, Visit Värnamo som är ansvarig samordnare för turismen i Värnamo kommun. Kultur- och kulturmiljöturism är en viktig faktor för regional och lokal ekonomisk tillväxt. Det är viktigt att uppmärksamma, tillgängliggöra och utveckla kulturhistoriska värden till besökare och besöksnäringen. Kulturmiljöunderlaget utgör ett viktigt stöd för information och kunskap. Det finns även behov av kompletteringar för att förstärka kunskapen om värdefulla kulturmiljöer för turismen och besöksnäringen. Det innebär att: Kvarnagården, Forsheda. Besöksmål vid Storåns kanotled. Värnamo kommun ska vara aktiv att förmedla information till allmänheten i frågor och ämnen som berör kulturmiljövården. Kommunen ska verka för att sammanställa och tillgängliggöra information om kulturmiljöer i digitalt och tryckt format. Kommunen ska verka för ett samarbete med Visit Värnamo, Länsmuseet i Jönköpings län, och andra aktörer som är ansvarig samordnare för att utveckla kulturturismen i kommunen. 29