Naturreservat i Örebro län Björka Lertag
Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara åkermarken. Vissa sjöar försvann helt, medan andra blev kvar som tidvis vattenfyllda våtmarker. För många växter och djur blev denna förlust av livsmiljö förödande, och den biologiska mångfalden reducerades. I början av 1900-talet bestod lertagsområdet av fuktiga slåtter- och betesmarker som senare dränerades och odlades upp. År 1969 påbörjades lertäkt för tegeltillverkning. Vissa delar av de utbrutna områdena fylldes igen med schaktmassor, medan andra delar lämnades för fri utveckling och började växa igen. Under 1970- och 1980-talen utvecklades ett rikt fågelliv med ett flertal häckande andfåglar och många rastande våtmarksfåglar sågs under vår och höst. LOD-dammarna norr om reservatet uppfördes i två etapper fr.o.m. år 1997. Tanken på att skydda Björka lertag och utveckla områdets naturkvalitéer har funnits hos lokala ornitologer och Naturskyddsföreningen under flera år. Kumla kommun köpte området år 1990 med avsikten att bilda ett naturreservat. År 1993 påbörjades detta arbete, som är ett samarbetsprojekt mellan Kumla kommun, Naturskyddsföreningen i Kumla, Hopajola samt Närkes Ornitologiska Förening. Kommunen avsatte området som sitt första kommunalt bildade naturreservat år 1997 och detta utvidgades år 2012. Det södra fågeltornet uppfördes år 1998 och det norra fågeltornet år 2006. Fåglar Ett stort antal fåglar finns i området. I de öppna vattenytorna finner man många andarter såsom gräsand, knipa, årta, skedand, kricka och dessutom sothöna och rörhöna. Sångsvanar häckar regelbundet. Vadare såsom tofsvipa, mindre strandpipare, enkelbeckasin och skogssnäppa finns i de grunda klarvattnen. Inifrån bladvassarna hörs vattenrall, rördrom, sävsångare, rörsångare, sävsparv och vissa år skäggmes.
Brun kärrhök häckar i vassarna. I lövdungarna häckar bl a grönfink, gulsparv och vissa år rosenfink och i busk- och gräsmarkerna ängspiplärka, gulärla, buskskvätta, gräshoppssångare, hämpling, rapphöna, fasan och vissa år jorduggla. Under vår och höst rastar många vadararter t ex grönbena. Då ser man även gäss, tranor och svanar flyga över området. Vintertid ses varfågel. Tornfalk häckar i området. Under årens lopp har 184 fågelarter observerats i området. Däribland rariteter såsom skärfläcka, svarthakad buskskvätta, vassångare och aftonfalk. Informationsskylt Parkering Utsiktstorn Gångbro Vind-/siluettskydd Gångstig Reservatsgräns Sankmark Vattenyta Fördämning ³
Däggdjur Det som Du kommer att lägga märke till är givetvis rådjur och fälthare. Har Du tur kan även bäver, räv, grävling, mink, hermelin och vessla komma i Din väg. Inom området finns givetvis olika arter av möss, näbbmöss och sorkar. Fiskar Gäddor vandrar från Stenebäcken in i Lertagets vattenområden. Detta kan givetvis ske även av andra fiskarter även om det inte har konstaterats. Den vanligaste fisken i diken, lertaget och LOD-dammarna är småspiggen. Groddjur Flera groddjur finns i området, större och mindre vattensalamander, padda, åkergroda och vanlig groda. På våren i samband med åkergrodans lek fylls luften av ett kväkande från tusentals "blåa" grodor. Ett fantastiskt skådespel. Åkergrodan är blåfärgad under leken på våren. Kräldjur Skogsödla finns i reservatet. Några ormar finns ej noterade. Insekter Insektslivet är rikt. Sjutton arter av trollsländor har hittats. Växter Bland växterna finns bl.a. svalting, svärdslilja, bredoch smalkaveldun, gäddnate och vattenbläddra. Exempel på ängsväxter är prästkrage, rölleka, kråkvicker, gulvial m.fl. Dessutom finns ett antal invandrade växter exempelvis vit sötväppling och blomsterlupin. Det finns också en del buskar och mindre träd, bl.a. ett askbestånd, druvfläder, jolster och vildäppleträd.
Fakta Naturreservatet bildades år 1997, utvidgades år 2012 och är ca 30 hektar stort. Kumla kommun är markägare och förvaltare av reservatet. Naturreservatet är Natura 2000 område. Syfte Syftet med reservatet är att: utveckla en hårt exploaterad del av åkerlandskapet till en konstgjord våtmark med långsiktigt ekologiska kvalitéer skapa ett lättillgängligt tätortsnära utflykts- och exkursionsmål. Tänk på att du inte får: beträda de delar av området som särskilt markerats med skyltar i terrängen under tiden 1 april - 30 september framföra eller ställa upp motordrivet fordon och cykel annat än på särskilt anvisade vägar och parkeringsplatser medföra okopplad hund rida campa, ställa upp husvagn eller göra upp eld anbringa tavla, plakat, affisch, skylt eller därmed jämförlig anordning dessutom finns ytterligare restriktioner, se kommunens hemsida www.kumla.se
³ ³ Så hittar du till Björka Lertag Björka Lertags naturreservat ligger sydväst om Kumla tätort. Åkande från Örebro via E20 svänger av vid första avfarten mot Kumla och åker ca 6 km längs länsväg 641 som övergår till länsväg 529 (gamla E3). Svänger gör du först vid Åbytorpskorset. Ta vänster in på länsväg 534 som övergår i Stenevägen. Ta första vägen till höger, som är Viagatan, mot Kriminalvårdsanstalten och kör förbi denna. När du åkt igenom industriområdet svänger du höger mot Byrsta. Efter ca 180 meter så ligger naturreservatet på höger sida. Åkande från riksväg 51 österifrån passerar över järnvägen och tar första vägen till höger, efter ca 550 m, ta sedan första vägen till vänster. Reservatets koordinater är: WGS 84: Lat N 59 6 33 Lon E 15 6 57 RT 90: x 6554432 y 1460514 Ytterligare information: Kumla Kommun Torget 1 692 80 Kumla Telefon: 019-58 80 00 www.kumla.se Poduktion: Kumla kommun 2012 Copyright: Kumla kommun Foto: Bror A. Levin