Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 Blekinge län Prognos för arbetsmarknaden 2019-2020
Arbetsförmedlingen Datum: 2019-06-12 Diarienummer: Af-2019/0026 7214
Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Förväntningsläget våren 2019... 5 3 Efterfrågan på arbetskraft... 6 4 Utbudet av arbetskraft... 10 5 Utmaningar i länet... 14 6 Bilagor... 16 6.1 Bilaga 1: Definitioner... 16 6.2 Bilaga 2: Arbetskraftsbristens konsekvenser... 18 3
1 Sammanfattning Både den globala ekonomin och svensk ekonomi har passerat konjunkturtoppen för den här gången. Företagen i Arbetsförmedlingens förra och nuvarande intervjuundersökning återger en försvagad efterfrågan i Sverige kring det gångna årsskiftet, som delvis återhämtar sig under det kommande året. Men det är tydligt även i vårens undersökning att svensk ekonomi nu gått in i en avmattningsfas i högkonjunkturen. Bland företagen i Blekinge redovisas en tillfälligt återvunnen optimism om efterfrågeläget, som dämpas mot slutet av året. Efter en tydlig avmattning från den rekordstarka sysselsättningstillväxten i länet 2016 har företagen åter redovisat mer expansiva anställningsplaner under höstens och vårens intervjuundersökningar. Efter sommaren dämpas efterfrågeläget inom näringslivet i Blekinge och länets ekonomi kommer in i en påtagligt dämpad konjunkturfas. Arbetsförmedlingens prognos är att antalet sysselsatta fortsätter att växa under prognosperioden men i betydligt lägre takt. Efter rekordtillväxten 2016 fortsatte antalet sysselsatta att öka, i historiskt hög takt, under 2017. Bedömningen är att tillväxten var fortsatt mycket stark förra året. Under prognosperioden skapas totalt sett 680 nya jobb i länet, efter en påtagligt dämpad tillväxt i år som blir marginellt lägre 2020. Sysselsättningstillväxten dämpas men fortsätter att vara positiv bland samtliga övergripande näringar. Framförallt är det industrin och den offentliga sektorn som redovisar starkare inbromsning i anställningsplanerna. Byggföretagen i Blekinge fortsätter att planera för en stark expansionstakt, som först under 2020 mattas från höga nivåer. Vid slutet av 2020 är nästan 70 200 personer sysselsatta i länet. Avmattningen i Blekinge är nära kopplad till den dämpade befolkningstillväxten, som dock ökar något under prognosperioden efter att ha minskat förra året. Arbetskraften ökar svagt både 2019 och 2020, efter att ha växt kraftigt 2015-2017. Den svagare ökningen av arbetskraften beror på minskad invandring och minskat inflöde från studier, liksom ökad utflyttning från länet. Arbetskraften ökar med knappt 100 personer per år vilket innebär att arbetslösheten fortsätter att minska under prognosperioden, om än i tydligt dämpad takt. Fjärde kvartalet i år är nästan 6 750 inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med nästan 160 personer (- 2,3 %) jämfört med samma period förra året. Under 2020 dämpas minskningstakten något och antalet arbetslösa minskar med ytterligare 130 personer (- 2,0 %) fram till fjärde kvartalet. Som andel av arbetskraften minskar arbetslösheten (kvartal fyra) från 9,3 procent förra året till 9,0 procent 2019 och 8,7 procent 2020. Den långsiktiga matchningen mot 20-talets behov är en särskilt stor utmaning i Blekinge. Enligt Arbetsförmedlingen har kommunerna i Blekinge en helt avgörande roll för att lyckas med den mångfacetterade uppgiften att kompetensförsörja mot 20-talets stora behov. Dels handlar det om huvudmannaskapet för grund-, gymnasie- och vuxenskolan men också om att kommunerna är den dominerande arbetsgivaren för några av de viktigaste yrken som behöver utbildas till 20-talet. 4
2 Förväntningsläget våren 2019 Den globala ekonomin mattas av Efter flera år av stark tillväxt har den globala konjunkturen passerat sin topp. Resursutnyttjandet är samtidigt högt och arbetslösheten har sjunkit i många länder under lång tid. Sammantaget beräknas världskonjunkturen växla in på en lugnare bana under prognosperioden, som sträcker sig fram till och med 2020. Även svensk ekonomi har passerat sin topp och befinner sig i en avmattningsfas. Tillväxttakten beräknas växla ner framöver i takt med att utsikterna i världsekonomin försvagas och exportefterfrågan minskar. Efter en längre period med hög nivå på efterfrågeutvecklingen i näringslivet visar Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökningar ett svagare stämningsläge jämfört med i fjol. Ett fortsatt högt resursutnyttjande gör samtidigt att företagen planerar för fler anställda under prognosperioden. 1 men (tillfälligt) återvunnen optimism bland företagen i Blekinge Företagens förväntningar om den närmaste framtiden (sex månader) fortsätter att domineras av optimism i Blekinge, bland alla övergripande näringar och enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Över hälften av näringslivets arbetsgivare tror på ökande efterfrågan samtidigt som endast 1 av 20 av de intervjuade företagen tror att de står inför en minskande utveckling. Det ger ett nettotal på 46 procent (se Definitioner, bilaga 1), vilket är en knapp minskning jämfört med förra vårens prognosundersökning (50 %) men betydligt högre än höstens värden (26 %). Företagen i Arbetsförmedlingens undersökning signalerade i höstas en tillfällig nedgång i efterfrågan kring årsskiftet 2018-2019 (nettotal på 26 % kommande sex månader men 42 % 6-12 månader ). I den aktuella undersökningen redovisar företagen att nedgången i stort sett realiserades (33 % senaste sex månader ), och att efterfrågan ökar kommande sex månader (46 %) för att åter sjunka tillbaks om 6-12 månader (35 %). Privata arbetsgivares förväntningar på efterfrågan av varor och tjänster, kommande sex månader i Blekinge län Minskar Oförändrad Ökar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Näringslivet totalt 0 20 40 60 80 100 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2019 Andel 1 För en mer utförlig beskrivning av Arbetsförmedlingens syn på det internationella och nationella läget samt prognoser på riksnivå, se Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 för riket. 5
3 Efterfrågan på arbetskraft Anställningsplanerna tillbaks till historiskt expansiva nivåer De privata arbetsgivarnas anställningsplaner, på ett års sikt, är tillbaks på historiskt höga nivåer. 2013 började nettotalen (se Definitioner, bilaga 1) öka i både Blekinge och hela riket. Från våren 2016 till våren 2017 registrerades anställningsplaner som var betydligt mer expansiva än tidigare toppnoteringar och därefter sjönk nettotalen till de fortsatt höga nivåer som registrerades för ett år sedan. Under det senaste årets två mätningar har nettotalen ökat påtagligt vid varje tillfälle och är nu tillbaks på historiskt sett mycket expansiva nivåer. Nettotal 60 50 40 30 20 10 0 Privata arbetsgivare som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt Blekinge län Riket Genomsnitt Blekinge län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Nästa fas i konjunkturavmattningen efter sommaren 2012 noterades den svagaste och enda negativa sysselsättningstillväxten i Blekinge (- 0,7 %) efter finanskrisen. I takt med att befolkningstillväxten började ta fart 2014, efter sex år i följd med krympande befolkning (16-64 år), har också sysselsättningstillväxten ökat. 2016 nådde sysselsättningstillväxten en topp (+ 3,2 %), långt högre än under den korta återhämtningen 2010 (+ 1,2 %), för att åter dämpas året efter (+ 1,7 %). Dämpningen 2017 berodde på att tillväxten inom tjänstesektorn bromsade in kraftigt, efter att både den privata och offentliga tjänstesektorn presterat rekordstark tillväxt 2016. Att den totala jobbtillväxten ändå fortsatte att vara mycket stark 2017 berodde på att såväl industrin som byggbranschen noterades för de starkaste tillväxtsiffrorna på åtminstone tio år. Arbetsförmedlingens prognos är att sysselsättningstillväxten i Blekinge fortsatte att vara historisk stark förra året (+ 1,4 %). Under prognosperioden går länets arbetsmarknad in i en tydlig avmattningsfas. Näringslivet i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återger att efterfrågeläget för närvarande är inne i en ganska stark återhämtningsperiod men att den är tillfällig. Efter en svag inledning och avslutning på 2019 är prognosen att det sammantaget skapas drygt 350 nya jobb i år (+ 0,5 %), en påfallande stark dämpning i sysselsättningstillväxten. Nästa år upprätthålls i stort sett tillväxttakten, då drygt 330 nya jobb 6
tillkommer på länets arbetsmarknad (+ 0,5 %). Mycket tyder på att Blekinge nu gått in i en konjunkturfas med avsevärt svagare tillväxttakt jämfört med perioden 2015-2018. 72 000 Antal 71 000 70 000 69 000 68 000 67 000 66 000 65 000 64 000 63 000 62 000 Sysselsatta* 16-64 år i Blekinge län prognos för 2018-2020 *Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Industrin och offentliga sektorn drar ner tillväxten i länet Samtliga större övergripande näringar 2 ligger bakom den dämpade sysselsättningstillväxten i Blekinge under prognosperioden (2019-2020). Den viktigaste förklaringen bakom utvecklingen är industrin och den offentliga sektorn. Industrin stod 2017 för den största jobbökningen (+ 3,1 %) i länet under 10-talet, vilket också var den första ökningen som näringen mäktat med sedan 2011. Bedömningen är att Blekinges industriföretag åter stod för en stark men tydligt avmattat tillväxt av antalet anställda under förra året (+ 1 %). Antalet anställda fortsätter att öka under prognosperioden men med mer än halverad tillväxttakt jämfört med förra året. Det ligger dock stor osäkerhet i bedömningen av industrin under prognosperioden. Omvärldsläget pekar mot entydigt dämpad exportefterfrågan, men samtidigt sker det från höga nivåer och i ett utgångsläge där den svenska kronan är mycket svag. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning redogör också industriföretagen totalt sett i riket för fortsatt expansiva anställningsplaner, som är betydligt mer optimistiska än de som industriföretagen i Blekinge redovisar. Den offentliga sektorn i länet bedöms nu vara inne i en mer dämpad expansionsfas. Efter kraftig tillväxt varje år från 2013 till 2016, på i genomsnitt nästan tre procent per år, dämpades sysselsättningstillväxten 2017 (+ 0,6 %). Bedömningen är att tillväxten åter tog fart under förra året (+ 1,7 %), pådrivet av en fortsatt stark expansion inom utbildningssektorn och i synnerhet grundskolan, liksom av stora anställningar inom delar av den statliga förvaltningen. Under prognosperioden återgår tillväxttak- 2 Till större övergripande räknas inte Jordbruk, skogsbruk och fiske men Byggverksamhet; Tillverkning, utvinning, energi och miljö; samt privata respektive offentliga tjänstesektorn. 7
ten till nästan samma dämpade nivå som under 2017. Vård- och omsorgssektorn redovisar en starkare tillväxt i år jämfört med 2020 och utbildningssektorn den omvända utvecklingen. Tabell 1: Prognosticerad sysselsättningsutveckling i Blekinge län. Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Jord- och skogsbruk Minskat Minskat Minskar Ökar Oförändrat Industri Minskat Ökat Ökar Ökar Oförändrat Byggverksamhet Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Privata tjänster Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Offentliga tjänster Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Totalt Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Fortsatt optimism inom bygg och privata tjänstesektorn Även byggbranschen och den privata tjänstesektorn bidrar till avmattningen i länet under prognosperioden. Företagen från de två övergripande näringarna återger dock fortsatt stark optimism för större delen av prognosperioden. Byggbranschen har stått för exceptionellt starka tillväxtsiffror 2015-2017, då antalet anställda ökade med 11 procent, och bedömningen är att expansionen fortsatte i oförminskad takt förra året (+ 3 %). Byggbolagen i länet signalerar fortsatt mycket expansiva anställningsplaner fram till första halvåret nästa år, som därefter dämpas men fortsatt på höga nivåer. Prognosen är att jobbökningstakten fortsätter att vara mycket stark i år (+ 2 %) för att dämpas mer påtagligt 2020 (+ 1 %). Även den privata tjänstesektorn har haft en stark expansionsfas 2015-2017 som nu övergått i en avmattningsfas. Redan 2017 dämpades sysselsättningstillväxten påtagligt (+ 1 %), efter ett 2016 med rekordstark tillväxt (+ 6 %). Företagen inom den privata tjänstesektorn fortsätter att vara anmärkningsvärt optimistiska i Arbetsförmedlingens undersökning. Bedömningen är att anställningsplanerna överskattar den kommande efterfrågan, mot bakgrund av att befolkningstillväxten nu antas ha gått in i en period med svagt ökande eller minskande antal invånare (16-64 år) samtidigt som arbetsgivare från den offentliga sektorn, industrin och byggbranschen entydigt redogör för en avmattning under prognosperioden. Sysselsättningstillväxten inom den privata tjänstesektorn bedöms ha dämpats något 2018 jämfört 2017 och prognosen är att tillväxten blir ungefär 0,5 procent per år både i år och nästa år. För 2020 är dock bedömningen att det finns en betydande risk för att sysselsättningstillväxten uteblir helt eller blir negativ. Rekryteringsproblemen lättar men är fortsatt allvarliga Bristsituationen i Blekinge, liksom i riket, håller sig kvar på historiskt höga nivåer. Den dämpade expansionstakten inom den offentliga sektorn har också dämpat rekryteringsproblemen men historiskt sett är bristtalen som de offentliga arbetsgivarna 8
V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 H 2015 V 2016 H 2016 V 2017 H 2017 V 2018 H 2018 V 2019 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 H 2015 V 2016 H 2016 V 2017 H 2017 V 2018 H 2018 V 2019 återger fortsatt mycket höga. Men efter flera år med nivåer signifikant över riksgenomsnittet ligger bristtalen för den offentliga sektorn i Blekinge nu marginellt över dem för riket. De privata arbetsgivarna har redovisat stigande bristtal under i stort sett hela det innevarande decenniet fram till hösten 2016, då den högsta noteringen registrerades, klart över riksnivån. Därefter har trenden varit svagt nedåtgående medan bristtalen för hela riket hängt kvar på samma höga nivå som uppnåddes hösten 2017. I vårens mätning är andelen som uppgett brist inom den privata tjänstesektorn sex procentenheter lägre i Blekinge jämfört med riket, den största skillnaden sedan våren 2011. Sammantaget består den allvarliga bristproblematiken på Blekinges arbetsmarknad (se bilaga 2 för bristens konsekvenser). Rekryteringsproblemen förväntas dock fortsätta att avta under prognosperioden, som en följd av att sysselsättningstillväxten dämpas. Andel 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Brist på arbetskraft, privata arbetsgivare Blekinge län Riket Genomsnitt Blekinge Brist på arbetskraft, offentlig arbetsgivare Andel Blekinge län 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Riket Genomsnitt Blekinge Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 9
4 Utbudet av arbetskraft Befolkningstillväxten ökar igen efter förra årets minskning Befolkningstillväxten (16-64 år) i Sverige har varit rekordstark under andra halvan av 10-talet och 2014-2016 var ökningstakten i stort sett i nivå med den för hela riket. 2015 var befolkningstillväxten i Blekinge till och med högre än i riket, vilket inte inträffat sen åtminstone mitten av 80-talet. Tillväxten av den arbetsföra delen av befolkningen har helt drivits på av invandringen medan de inrikes födda invånarna i åldern 16-64 år blivit färre. Bland de inrikes födda svenskarna har ålderssammansättningen genererat en krympande befolkning i arbetsför ålder. De små födelsekullar som följde i 90-talskrisen spår har inneburit ett svagt demografiskt inflöde av 16- åringar nästan två decennier senare, samtidigt som de stora 40-talistkullarna kommit in i pensionsålder. 16-årskullarna i Blekinge har dock kommit in i en ökande trend sedan 2015 och under samma period har 65-årskullarna krympt under de nivåer som gällde 2006, när den äldsta gruppen 40-talister hade börjat uppnå pensionsålder. Blekinges befolkning i arbetsför ålder, över 93 000 personer 2018, förväntas fortsätta att öka igen, efter en svag minskning förra året. Men ökningen under prognosperioden (2019-2020), med 160 respektive 280 personer per år, blir betydligt lägre än under 2015 (+ 800) och 2016 (+ 990). Förändringar i befolkningen 16-64 år i Blekinge, prognos för 2019-2020 1 500 1 000 500 0-500 -1 000-1 500 Antal Inrikes födda Utrikes födda Totalt Källa: SCB Ökningen av arbetskraften bromsar in Blekinges arbetskraft (se Definitioner, bilaga 1) har, till skillnad mot befolkningen, ökat under större delen av 10-talet. 2015-2017 har tillväxten varit mycket stark, motsvarande en ökning på nästan 1 000 personer per år. Liksom för befolkningsökningen är invandringen den viktigaste förklaringen till den starka ökningen av arbetskraften, med en rekordstark ökning 2016 (+ 1 150). Inflödet av nya inskrivna till Arbetsförmedlingens Etableringsprogram (Etableringen; se Definitioner) nådde sin högstanivå 10
sista kvartalet 2016, då nästan 400 nyanlända skrevs in i Etableringen. På årsbasis registrerades flest nyinskrivningar 2015 (+ 920) och 2016 (+ 1 050). 2017 föll antalet nyinskrivningar (+ 610) kraftigt och under förra året var det endast drygt 70 personer som skrev in sig i programmet. Inflödet under prognosperioden bedöms öka från förra årets rekordlåga nivåer, men fortfarande till mycket låga nivåer. Prognosen för 2019 och 2020 är att 100-200 nyanlända per år skrivs in i Etableringen. Även om Blekinges befolkning fortsätter att öka är bedömningen att nettoinflödet från studier till arbetskraften blir negativt under prognosperioden. Under 10-talet har stora årskullar åldrats från tidiga till sena 20-årsåldern, ett åldersspann under vilket sysselsättningsgraden ökar från drygt 60 till nästan 90 procent. Det har skapat ett stort inflöde från studier till arbetskraften som beror på åldrande, motsvarande drygt 350 personer per år, från 2014-2016. I dagsläget (2019) finns mycket stora årskullar i åldern 27-29 år, varav den absoluta merparten nu är en del av arbetskraften. I åldern 18-23 år återfinns de minsta kullarna och därefter nästan undantagslöst stigande kullar upp till 28 och 29 år, de största kullarna. Den åldersstrukturen har inneburit att åldrandeeffekten på inflödet från studier till arbetskraften i stort sett var neutralt 2017, och att den från förra året och över prognosperioden blir starkt negativ. Åldrandeeffekten på flödet mellan studier och arbetskraften motsvarar nästan minus 400 personer per år 2018-2020, det vill säga det starkaste nettoutflödet till studier som registrerats under 10-talet i Bleking. Med undantag för 2015 har tillväxttakten i befolkningen (16-64 år) varje år varit lägre i Blekinge än i riket sedan åtminstone 1985. Utflyttningen till andra län har länge varit en drivkraft bakom den minskande arbetskraften i Blekinge och efter den rekordstarka befolkningstillväxten 2015-2016 har skillnaden mot hela riket ökat. De senaste årens starka arbetsmarknad i Blekinge har varit en annan viktig förklaring bakom det starka inflödet till arbetskraften. Arbetsmarknaden mattas tydligt under prognosperioden och den sammantagna bedömningen är att ökningen av arbetskraften i stort sett stannar av. Vid slutet av 2017 var nästan 76 600 personer del av arbetskraften i Blekinge och förra året ökade antalet med 240 personer (+ 0,3 %). 2019 och 2020 blir ökningen mindre än 100 personer varje år (+ 0,1 %). Arbetslösheten fortsätter minska men i svagare takt Efter en tydligt dämpad efterfrågan på arbetsmarknaden från omkring fjärde kvartalet förra året till första kvartalet i år är anställningsplanerna bland företagen i Blekinge mycket mer expansiva (se avsnitt 2). Det är en utveckling som också signaleras i stort bland företagen i hela riket, men återhämtningen för det närmaste sex månaderna som återges av företagen i Blekinge är betydligt kraftigare. En annan skillnad är att uppgången som väntas för Blekinge är tillfällig, så att efterfrågeökningen som företagen möter därefter nästan helt återgår till de låga nivåer som gällt senaste sex månaderna. Den dämpade efterfrågan har sammanfallit med ett ökat inflöde av nyanlända under början av det innevarande året. Sedan slutet av förra året har dessa två trendbrott bromsat in den minskande utvecklingen av arbetslösheten, en trend som pågått sen början av 2016. Bedömningen är att även det ökade inflödet av nyanlända 11
mattas av under året, så att arbetslösheten i länet fortsätter att minska under det innevarande året. Vid fjärde kvartalet 2018 var det i genomsnitt nästan 7 000 personer som var inskrivna som arbetslösa på något av Arbetsförmedlingens kontor i Blekinge, en minskning med över 500 personer (- 7,3 %) jämfört med samma period året innan. Fram till det fjärde kvartalet i år fortsätter minskningen men i dämpad takt, då antalet arbetslösa blivit 160 färre (- 2,3 %) och drygt 6 750 personer står inskrivna som arbetslösa. Både sysselsättningen och arbetskraften fortsätter att växa i samma dämpade takt under 2020 som i år. Arbetslösheten i länet fortsätter därmed att minska även nästa år. Det sista kvartalet 2020 är drygt 6 600 personer inskrivna som arbetslösa, en minskning med ytterligare 130 personer (- 2,0 %) jämfört med kvartal fyra året innan. Antalet arbetslösa i Blekinge är då det lägsta antalet sedan 2009, trots en rekordstor invandring under 10-talet. Som andel av arbetskraften är det 8,7 procent som är arbetslösa fjärde kvartalet 2020. Det är en minskning från 9,0 procent året innan och 9,3 procent under fjärde kvartalet förra året. Det kan också jämföras med arbetslösheten samma period 2009, som var 10,8 procent och därmed en nivå som länet kom under redan 2016. Detta ska ses mot bakgrund av en långsiktigt minskande trend av arbetslöshetens utveckling i länet som inleddes 2013, först hjälpt av att arbetskraften inte ökade (2013-2014) och därefter av en kraftig konjunkturförstärkning (2015-2018). Under prognosperioden är det i första hand den inbromsade ökningen av arbetskraften som möjliggör en fortsatt minskning av antalet arbetslösa i länet. 9000 Antal 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Inskrivna arbetslösa 16-64 år i Blekinge län prognos för kv4 2019 och kv4 2020 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten långt högre än riksgenomsnittet för alla grupper Arbetslösheten i Blekinge var i genomsnitt 9,3 procent under det fjärde kvartalet 2018 och det första kvartalet i år. 3 Det är klart högre än de 6,9 procent som gäller för riket, motsvarande en faktor på 1,35. Tillsammans med Skåne (9,3 %) är det den högsta arbetslösheten i riket, marginellt högre än i Gävleborgs (9,3 %) och Södermanlands län (9,2 %). Arbetslösheten i Blekinge är högre än riksgenomsnittet för alla 3 Mer utförlig statistik om arbetslösheten i länet och på kommunnivå återfinns på https://www.arbetsformedlingen.se/statistik. 12
Totalt 16-64 år Kvinnor Män Ungdomar 18-24 år Äldre 55-64 år Inrikes födda Utrikes födda Högst förgymnasial utbldning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning större undergrupper som redovisas. Arbetslösheten bland utrikes födda och ungdomar (18-24 år) har dock en arbetslöshetsnivå som är oproportionerligt hög i jämförelsen med riket, motsvarande faktorn 1,57 respektive 1,67. 35 30 25 20 15 10 5 0 Procent Arbetslöshetsnivåer för inskrivna arbetslösa* genomsnitt av kv4 2018 och kv1 2019 Blekinge län Riket *Statistiken i diagrammet avser inskrivna arbetslösa i åldrarna 16-64 år om inget annat anges. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Arbetslösheten bland utrikes födda i Blekinge uppgår till nästan 31 procent, vilket är den högsta nivån i riket efter Gävleborgs län (34 %). Bland länets kommuner avviker Ronneby med 44 procents arbetslöshet inom gruppen, den fjärde högsta nivån bland landets 290 kommuner. När det gäller ungdomsarbetslösheten är nivån i Blekinge (14 %) högst i landet, tätt följt av Gävleborgs län (14 %). Även bland ungdomar avviker Ronneby med den tredje högsta (19 %) bland samtliga kommuner. 13
5 Utmaningar i länet Uppgången i svensk ekonomi passerade förra året sin kulmen för den här högkonjunkturen. Högkonjunkturen förväntas hålla i sig till åtminstone decennieskiftet men inte minst i länet är det tydligt att en fas av konjunkturavmattning inletts. Mycket tyder på att högkonjunkturen i Blekinge varit betydligt starkare än den förra, samtidigt som 3 000 fler personer var arbetslösa under det fjärde kvartalet förra året jämfört med samma kvartal 2007. Som andel av arbetskraften var 9,3 procent arbetslösa i Blekinge 2018 (kvartal fyra) medan motsvarande siffra var 5,4 procent 2007, vid den förra konjunkturtoppen. Även på riksnivå är skillnaden stor och förklaras av att den strukturella arbetslösheten ökat till följd av flyktinginvandringen. Blekinge liksom övriga Sverige står därmed inför den viktiga uppgiften att kompetensförsörja mot förestående behov inom näringsliv (bygg, it och industrin) och offentlig sektor (skola samt vård och omsorg) och samtidigt sänka den strukturella arbetslösheten. 4 Den här långsiktiga matchningen ser ut att vara en särskilt stor utmaning i Blekinge, där arbetslösheten sedan 2007 gått från att vara i nivå med riksgenomsnittet till att nu ligga långt över. Med en relativ arbetslösheten på samma nivå som riksgenomsnittet skulle 5 230 varit inskrivna som arbetslösa i Blekinge under det fjärde kvartalet förra året, ungefär 1 700 färre. Arbetslösheten i länet är dessutom högre trots att andelen utrikes födda i befolkningen fortfarande ligger under det nationella genomsnittet. Sett i ett längre tidsperspektiv framgår det att Blekinge är ett av åtta län i Sverige som varje år sedan mitten av 90-talet haft en arbetslöshet över riksgenomsnittet. Bland dessa län är dessutom Blekinge ett av de fyra där skillnaden mot riksgenomsnittet ökat under perioden 2011-2018 jämfört med 2003-2010. 5 Kommunerna i Blekinge har en helt avgörande roll för att lyckas med den mångfacetterade uppgiften att kompetensförsörja mot 20-talets stora behov. 6 Kommunerna står inför fyra viktiga uppgifter. I egenskap av huvudman för grund-, gymnasie- och vuxenskolan har kommunerna en nyckelroll när det gäller inspiration och vägledning samt för att skapa attraktiva yrkesutbildningar. Det gäller både ungdomar och nyanlända och att involvera arbetsgivare är en grundläggande framgångsfaktor. I egenskap av sin storlek som arbetsgivare inom utbildnings- samt vård- och omsorgssektorn har kommunerna tillgång till ytterligare två viktiga nycklar för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Som arbetsgivare äger kommunerna i stor utsträckning de beslut som krävs för att uppfattas som attraktiva arbetsgivare, både inför studenters utbildningsbeslut och redan anställdas val att stanna kvar i yrket. Slutligen står de aktuella verksamheterna sannolikt inför en mycket svår uppgift när det gäller att kompetensförsörja viss arbetskraft inför 20-talet, till exempel när det gäller lärare och undersköterskor. 4 Se Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015, Blekinge län (Arbetsförmedlingen, 2015, s. 58-60) samt Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016, Blekinge län (Arbetsförmedlingen, 2016, s. 63-65) för mer utförlig analys och referenser angående den växande bristproblematik som är i sikte. I Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017, Blekinge län (Arbetsförmedlingen, 2017, s. 54-55) berörs vilka yrkesgrupper som framförallt berörs av 20-talets kompetensförsörjning. 5 Se Perspektiv på Sveriges regionala arbetsmarknader (Arbetsförmedlingen, 2018, bilaga 9). 6 Se Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017, Blekinge län (Arbetsförmedlingen, 2017, s. 56-58). 14
Sannolikt behövs kompletterande kompetensförsörjning där mindre kvalificerade yrkesgrupper kan avlasta mer kvalificerade yrkesgrupper med de arbetsuppgifter som inte kräver legitimerad eller utbildad kompetens. 15
6 Bilagor 6.1 Bilaga 1: Definitioner Etableringsprogrammet Etableringslagstiftningen (2010:197) upphörde den 31 december 2017 och Arbetsförmedlingen ansvarar nu för den här gruppens etablering på arbetsmarknaden enligt lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vid årsskiftet övergick därmed etableringsuppdraget till att bli etableringsprogrammet. Detta innebär att vissa administrativa rutiner förändrats, bland annat att de som avvaktar beslut om etableringsplan inte längre statistikförs i etableringsprogrammet. Denna förändring bedöms minska antalet inskrivna inom Etableringen (etableringsuppdraget och etableringsprogrammet tillsammans). Inskrivna arbetslösa Inskrivna arbetslösa är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Nettotal Nettotalet är ett mått på arbetsgivarnas förväntningsläge. Talen beräknas som den andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka minus den andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. Nyanlända I Arbetsförmedlingens verksamhet definieras nyanlända som utrikes födda personer vars vistelsetid i Sverige i normalfallet inte överstiger 36 månader efter erhållet uppehållstillstånd beviljat enligt Utlänningslagen (2005:716) 5 kap. 1, 2, 3, 3a, 4 och 6. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS). 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år. Eftersom SCB:s RAMS-statistik har en produktionstid på nästan 12 månader används den 16
senast tillgängliga statistiken över förvärvsarbetande som approximation av det aktuella antalet förvärvsarbetande i den registerbaserade arbetskraften. 17
6.2 Bilaga 2: Arbetskraftsbristens konsekvenser Tabell 2: Arbetskraftsbristens påverkan på rekryteringarna uttryckt som andelar, näringslivet i Blekinge län. 7 Näringslivet totalt Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Lyckades inte rekrytera Det tog längre tid än normalt Sänkte kraven på utbildning Sänkte kraven på yrkeserfarenhet Sänkte kraven på social kompetens Rekryterade utomlands 36 0 12 68 28 52 0 86 50 49 7 100 12 4 2 9 0 9 9 7 4 0 0 8 4 5 0 2 0 8 Erbjöd högre löner 5 0 7 2 7 Erbjöd andra förmåner 0 0 0 0 1 Andra åtgärder 10 0 9 21 5 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2019 Tabell 3: Arbetskraftsbristens påverkan på rekryteringarna uttryckt som andelar, offentliga tjänster i Blekinge län. 8 Vård och omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Lyckades inte rekrytera 20 53 14 Det tog längre tid än normalt 40 53 29 Sänkte kraven på utbildning 15 63 0 Sänkte kraven på yrkeserfarenhet 30 37 0 Sänkte kraven på social kompetens 0 16 0 Rekryterade utomlands 0 0 7 Erbjöd högre löner 10 11 0 Erbjöd andra förmåner 0 0 0 Andra åtgärder 5 21 0 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2019 7 Frågan har flervalsalternativ så svarsalternativen summerar normalt inte till 100. 8 Frågan har flervalsalternativ så svarsalternativen summerar normalt inte till 100. 18
Tabell 4: Konsekvenserna av arbetsgivarnas rekryteringsproblem uttryckt som andelar, näringslivet i Blekinge län. 9 Näringslivet totalt Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Hyrde in från bemanningsföretag Befintlig personal fick arbeta mera Internutbildning av befintlig personal Köpte tjänster (inkl. lägga ut produktion) 12 0 19 7 13 33 0 73 40 24 8 0 5 24 3 4 0 0 10 2 Tackade nej till order 34 0 0 61 31 Produktionen/servicen minskade Planerad expansion sköts på framtiden Tankar på att flytta produktion till utlandet 12 0 14 12 13 14 0 0 16 17 7 0 0 0 12 Fick inga konsekvenser 15 0 19 24 11 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2019 Tabell 5: Konsekvenserna av arbetsgivarnas rekryteringsproblem uttryckt som andelar, offentliga tjänster i Blekinge län. 10 Vård och omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Hyrde in från bemanningsföretag 25 0 0 Befintlig personal fick arbeta mera 25 63 14 Internutbildning av befintlig personal 19 5 0 Köpte tjänster 0 5 0 Kvalitén i servicen försämrades 19 42 0 Produktionen/servicen minskade 19 32 0 Planerad expansion sköts på framtiden 0 5 14 Fick inga konsekvenser 6 0 0 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2019 9 Frågan har flervalsalternativ så svarsalternativen summerar normalt inte till 100. 10 Frågan har flervalsalternativ så svarsalternativen summerar normalt inte till 100. 19
Arbetsmarknadsutsikterna för Blekinge län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats www.arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt för landet som helhet. Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. Här beskrivs jobbmöjligheterna under det närmaste året för nära 200 yrken i samtliga län. Dessa täcker tillsammans 80 procent av arbetsmarknaden. I rapporten Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde på riksnivå. Prognosmaterialet är fritt att användas och får citeras med källhänvisning. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i december 2019. 20