Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 Jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden

2 Arbetsförmedlingen Datum: Diarienr: Af-2019/

3 Innehåll 1 Sammanfattning Förväntningsläget våren Efterfrågan på arbetskraft Utbudet av arbetskraft Utmaningar i länet Bilagor Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Arbetskraftsbristens konsekvenser

4 1 Sammanfattning Förväntningsläget 2019 Den globala ekonomin har mattats av och kommer inte längre vara lika synkroniserad mellan länderna. Under 2019 har den inhemska ekonomin gått in i en avmattningsfas. Trots det fortsätter sysselsättningen att öka. Arbetslösheten förväntas också öka. Det är de som står långt ifrån arbetsmarknaden som står för ökningen. Det som hämmar tillväxten är tillgången på arbetskraft inom vissa yrken, varvid rekryteringsproblemen ökar undan för undan och berör fler yrken än tidigare. Arbetslösheten bland inrikes födda är låg och den stora potentialen för sysselsättning återfinns bland utrikesfödda. Arbetsmarknaden i länet bedöms vara fortsatt stabil och sysselsättningen kommer att öka. Företagarna i Jämtlands län ser positivt på framtiden även om de är något dämpade jämfört med i höstas. Varslen och konkursnivåerna är på ungefär samma nivåer som tidigare. Antalet lediga platser fortsätter att strömma in och många arbetsgivare upplever problem att få tag på personal. Sysselsättningen i länet bedöms öka med 200 personer 2019 och ytterligare 400 fram till slutet av Utöver ökningen är det många som går i pension som behöver ersättas. Antalet som är inskriva hos arbetsförmedlingen väntas vara mer eller mindre oförändrad 2019 och bedöms stanna kring 5,9. Däremot blir det en ökning fram till 2020 till 6,1 procent. Totalt väntas närmare vara inskrivna som öppet arbetslösa eller i program i slutet av Det största hindret för jobbtillväxt i länet är bristen på arbetskraft med rätt kompetens. Kompetensförsörjningen är avgörande för sysselsättningsutvecklingen och tillväxten i länet. Med tanke på utvecklingen av länets tillgängliga arbetskraft och brist på rätt kompetens behöver alla resurser tas till vara och några av utmaningarna för verksamheten under perioden handlar om: den demografiska utvecklingen utbildningsinsatser för att underlätta matchningen utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden rekrytera ur ett bredare perspektiv Arbetsförmedlingen måste fortsätta att förstärka arbetsgivararbetet och förbättra sina verktyg för att utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Parallellt med detta behövs även riktade utbildningsinsatser mot växande yrken på arbetsmarknaden. Detta är gemensamma utmaningar både på nationell, regional och lokal nivå. 4

5 2 Förväntningsläget våren Den globala ekonomin mattas av Den globala konjunkturen passerat toppen. Trots det är resursutnyttjandet högt och arbetslösheten har sjunkit i många länder. Sammantaget beräknas världskonjunkturen växla in på en lugnare bana under prognosperioden som sträcker sig fram till och med Även svensk ekonomi har nått högsta läget och befinner sig i en avmattningsfas. Tillväxttakten beräknas växla ner framöver i takt med att utsikterna i världsekonomin försvagas och exportefterfrågan minskar. Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökningar ett svagare stämningsläge jämfört med i fjol. Ett fortsatt högt resursutnyttjande gör samtidigt att företagen planerar för fler anställda under prognosperioden. Förväntningsläget i länet 2 Vårens undersökning visar att förväntningarna är starkare än normalt det närmsta halvåret, även om de har minskat något. Det kan bero på att det gick ungefär som företagarna förutspådde i höstens undersökning. Majoriteten av de intervjuade företagarna tror på att efterfrågan ökar eller är oförändrad. De är även fortsatt positiva på lite längre sikt. Detta bekräftas också av att en stor andel fortsatt har mycket att göra även om andelen som tänkt anställa är lägre än i höstas. Privata arbetsgivares förväntningar på efterfrågan av varor och tjänster, kommande sex månader i Jämtlands län Minskar Oförändrad Ökar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Näringslivet totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2019 Andel Det är främst arbetsgivarna inom privata tjänster så som finansiella tjänster, information och kommunikation, utbildning, vård och omsorg som är positiva. Bygg gick bättre än vad de förväntade i höstas och har höjt sina förväntningar. Industri gick något sämre men är fortfarande positiva. Jord och skogsbruk gick trots allt bättre än förväntat och de är positiva den närmsta framtiden och på lite längre sikt. 1 För en mer utförlig beskrivning av Arbetsförmedlingens syn på det internationella och nationella läget samt prognoser på riksnivå, se Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019 för riket. 2 I hela rapporten används viktade värden för redovisning av resultat från det privata näringslivet och oviktade värden för offentliga tjänster. Resultat från intervjuundersökningen för det privata näringslivet och offentliga tjänster är således inte direkt jämförbara mot varandra. 5

6 3 Efterfrågan på arbetskraft Anställningsplaner Konjunkturen i riket visar på en avmattning. Samma tendenser syns i länet även om arbetsgivarna är fortsatt optimistiska så är läget ett annat när det gäller rekryteringarna. Undersökningen visar att de företag som angett att de står inför rekryteringar har minskat och är relativt lågt jämfört med föregående mätningar och ligger under det historiska genomsnittet. 45 Nettotal Privata arbetsgivare som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt Jämtlands län Riket Genomsnitt Jämtlands län Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Trots nedgången är bedömningen att sysselsättningen kommer att öka då de andra källorna indikerar detta. Förklaringen är bland annat att förra våren uppgav företagen att de valde att behålla personal istället för att varsla när de inte hade full produktion. Det bekräftas bland annat av att andelen som angav utrymme för produktionsökning har minskat nu. En av orsakerna till att behålla befintlig personal är att arbetsgivarna upplever svårigheter att hitta kompetensen när de väl behöver den. Det styrks av att varken konkurser eller varsel har ökat utan är på fortsatt normal nivå. Även de historiskt höga bristtalen kan vara ett resultat av det rådande läget. Dessutom har antalet lediga platser ökat något men här kan man inte riktigt lita på statistiken. 3 Sammantaget kan det tyda på att behovet av nya rekryteringar inte är lika stort längre även om arbetsgivarna är optimistiska. Det finns också företag som signalerar att lokalerna begränsar produktionsökningen då det krävs stora investeringar att bygga nya. Istället inför man hellre fler skift så att delar av personalen får jobba mer som en tillfällig lösning. 3 Det finns anledning att vara försiktig och ej oreflekterat använda Af:s platsstatistik. Platsstatistiken täcker inte hela arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Annonseringsregler och annonseringskultur förändras också över tid och det primära syftet med platsannonseringen är att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion. 6

7 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 H 2015 V 2016 H 2016 V 2017 H 2017 V 2018 H 2018 V 2019 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 V 2012 H 2012 V 2013 H 2013 V 2014 H 2014 V 2015 H 2015 V 2016 H 2016 V 2017 H 2017 V 2018 H 2018 V 2019 Rekryteringsproblem Arbetsgivarna i det privata näringslivet har fortsatta problem när de ska rekrytera personal. Detta beror på att arbetsmarknaden är fortsatt god samtidigt som många går i pension och behöver ersättas Brist på arbetskraft, privata arbetsgivare Jämtlands län Riket Genomsnitt Jämtlands län 80 Andel Brist på arbetskraft, offentlig arbetsgivare Jämtlands län Riket Genomsnitt Jämtlands län Andel Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Av de privata arbetsgivarna upplever 29 procent brist när de har rekryterat personal. Riket anger 37 procent. Inom det privata näringslivet är bristerna störst i de befolkningstäta regionerna, det vill säga i de regioner som uppvisar den snabbaste ekonomiska tillväxten. Bristen är inte lika akut i länet även om den är hög. Oavsett konjunkturen så är det många pensionsavgångar som behöver ersättas 4. En annan trend som börjar märkas i Jämtlands län, främst i de glesare delarna, är att enmans- eller fåmansföretagarna går i pension och lägger ned sitt företag istället för att sälja. Det är de mindre hantverksföretagen som till exempel målare, snickare eller frisörer det handlar om. Tvärtemot kan det vara överskott i Östersund och de större tätorterna i samma yrkesgrupper men viljan och möjligheten att pendla och flytta kanske inte finns. 62 procent av arbetsgivarna i den offentliga sektorn i Jämtlands län anger att de har upplevt en brist när de ska rekrytera personal. Riket ligger på 60 procent. Bristtalen inom offentliga tjänster i länet är fortfarande hög. Länet är ett av de län som legat före många andra län när det gäller effekterna av den stora generationsväxlingen men nu börjar effekterna även att märkas i andra län då deras bristtal ligger över länets. Bristen innebär att befintlig personal får jobba mer men många arbetsgivare har också sänkt kraven på kompetens vilket riskerar att försämra kvalitén och servicen inom välfärden. Störst brist på kompetens råder inom den offentliga sektorn med stark koppling till vård, skola och omsorg. Sammanfattningsvis förväntas bristen inom både privat och offentlig sektor öka. Det är främst pensionsavgångarna som är svåra att ersätta. Det är i huvudsak inom följande yrkesområden som bristen är stor och förväntas öka: hälso- och sjukvård, lärare, teknik och IT, bygg och anläggningsarbete, kvalificerade yrken inom industrin samt några yrken inom tjänster och service. 5 4 Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader, är en rapport som Arbetsförmedlingen presenterade i mitten av september Se mer om påverkan och konsekvenser i bilaga 2. 7

8 Antalet sysselsatta ökar Som helhet bedöms arbetsmarknaden fortsätta vara relativt stabil under 2019 och bedömningen är att sysselsättningen fortsätter öka, med drygt 200 personer under 2019 och ytterligare 400 under Även om ökningen inte är stor jämfört med andra län så sker hela tiden en omsättning och just nu behövs många som kan ersätta alla som har gått, och går i pension framöver Antal Sysselsatta* år i Jämtlands län prognos för *Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år. Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen I länet är det drygt sysselsatta i åldern år. 49 procent är kvinnor och 51 procent män. Ungefär nio procent av de sysselsatta är utrikes födda och här är 53 procent män och 47 procent kvinnor. Sysselsättningsökningen bedöms ske i samtliga grupper. Även om sysselsättningen ökar så det finns strukturella olikheter som blir ett hinder för tillväxt. Länet har bland annat en starkt könssegregerad arbetsmarknad. Inom bygg, industri, transport, information, kommunikation och fastighetsverksamhet är 84 procent män. Inom vård, omsorg, sociala tjänster, utbildning, offentlig förvaltning och finans och försäkring är kvinnorna i majoritet och männen är endast 28 procent. Branscher där andelen män och kvinnor är ungefär lika är inom företagstjänster, handel, hotell och restaurang och kulturella och personliga tjänster. Mönstret och fördelningen av könen i de olika branscherna är ungefär densamma i riket. Uppdelningen börjar redan i skolan bland flickor och pojkar när de väljer gymnasieutbildningar. Att minska skillnaderna och den uppdelade arbetsmarknaden kommer att ta många år och arbetet måste börja redan i tidig ålder. Vinsterna skulle bli stora då valmöjligheterna för individen skulle öka samt att få möjligheten att välja rätt yrkesbana tidigare i livet. En utjämning skulle sannolikt minska sjukskrivningar då en återgång till arbete skulle också skulle öka yrkesalternativen för båda könen. En annan betydande skillnad finns mellan könen där männen jobbar heltid och kvinnor deltid. Här finns också en arbetskraftsresurs att utöka. 8

9 Utvecklingen ser olika ut beroende på näringslivsstruktur och exportmarknader i olika delar av länet. Några exempel är skillnader i åldersstruktur, stora pensionsavgångar och tillgång på utbildad arbetskraft. Jord- och skogsbruk utgör tre procent av de sysselsatta. De är positiva även om de har haft det svårt sommaren Det är många äldre som går i pension och det är brist inom vissa yrken. Nio procent finns inom industri. De har dämpat sina förväntningar och har något lägre kapacitetsutnyttjande. För få söker industriutbildning och var fjärde anger brist. Inom bygg är det åtta procent sysselsatta. De har sänkt sina förväntningar rejält men har ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande. 15 procent anger brist. Privata tjänster utgör 20 procent av de sysselsatta i länet. Branschen har fortsatt höga förväntningar. Det finns många lediga jobb och var tredje anger brist. Offentliga tjänster sysselsätter 20 procent i länet. Här är pensionsavgångarna som störst och bristen är fortsatt stor, främst inom vård, skola och omsorg. Tabell 1: Prognosticerad sysselsättningsutveckling i Jämtlands län. Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Jord- och skogsbruk Minskat Minskat Oförändrat Oförändrat Oförändrat Industri Minskat Oförändrat Oförändrat Oförändrat Minskar Byggverksamhet Ökat Ökat Ökar Oförändrat Oförändrat Privata tjänster Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Offentliga tjänster Ökat Ökat Ökar Oförändrat Minskar Totalt Ökat Ökat Ökar Ökar Ökar Ungefär av alla sysselsatta i länet är över 60 år. Detta innebär att många arbetsgivare behöver ersättningsrekrytera de som går i pension idag och många år framöver. Med andra ord finns det många jobb att söka i samtliga branscher, även där sysselsättningen är oförändrad eller går ner. 9

10 4 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i länet Förutom konjunkturen så är det främst befolkningens storlek och åldersstruktur som påverkar arbetskraft, sysselsättning och kompetensförsörjning. Sveriges befolkning växer och kommer att fortsätta växa. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det särskilt intressant att titta närmare på utvecklingen i de yrkesaktiva åldrarna år. Den gruppen är avgörande för såväl kompetensförsörjningen som för hur mycket sysselsättningen kan växa. Ökningen i yrkesaktiva åldrar har varit betydligt svagare än befolkningen totalt under de senaste åren. Det generella mönstret, oavsett regionindelning, är att befolkningen år ökar i storstadsregioner, storstadsnära pendlingskommuner och större städer och minskar i landsbygdskommuner och generellt i mindre kommuner. De som är i arbetsför ålder är redan i dagsläget andelsmässigt ojämnt fördelade i landet, och det förväntas fortsätta vara så 6 Jämtland län är ett av de län som befolkningen år väntas minska samtidigt som totala befolkningen ökar. Åldersstrukturen i länet visar att det saknas påfyllnad efter dem som går i pension. Totalt sett ökar försörjningsbördan och färre får försörja fler i framtiden. Förändringar i befolkningen år i Jämtlands län, prognos för Antal Inrikes födda Utrikes födda Totalt Källa: SCB Det är tydligt att det är de utrikesfödda som bromsar nedgången i länet, utan dem skulle befolkningen och arbetskraften minska rejält. Inflödet av flyktingströmmen har påverkat arbetskraften positivt på kort sikt men många av dem behöver matchas till rätt utbildning då kompetensen saknas i många fall. Det krävs många och långa insatser för att få ut dem på arbetsmarknaden. 6 Läs mer i rapporten, Befolkningen i Sverige fram till 2030 Regionala skillnader, Arbetsförmedlingen

11 Arbetslöshetsprognos Under de fyra första månaderna minskade arbetslösheten och i april var nära personer inskrivna hos arbetsförmedlingarna i länet, motsvarande 5,9 procent av den registerbaserade arbetskraften. Under 2019 väntas den vara mer eller mindre oförändrad och bedöms stanna kring 5,9. Bedömningen för 2020 är att andelen kommer att öka igen till 6,1 procent. Totalt väntas närmare vara inskrivna som öppet arbetslösa eller i program i slutet av Antal Inskrivna arbetslösa år i Jämtlands län prognos för kv och kv Källa: Arbetsförmedlingen Även om det totala antalet inskrivna har minskat så betyder inte det att matchningen på arbetsmarknaden fungerar bra. Varför är det så? En del av förklaring är att de inskrivna utgörs av en större andel utrikesfödda samtidigt som de inrikes födda minskar. Tittar man på utbildningsnivå så är det också tydligt de med gymnasial utbildning minskar medan de med förgymnasial utbildning blir kvar. Det största problemet med matchningen är alltså att, de som är inskrivna hos arbetsförmedlingarna i länet har inte den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar vilket gör att de upplever brist på personal när de ska rekrytera. Följderna blir att minskningen av arbetslösheten har saktat ned och även om länet har en fortsatt god arbetsmarknad kan man ana en vag trendbrytning, där arbetsgivarna breddat sin rekrytering. Den fortsatta utvecklingen av arbetslösheten påverkas främst av hur inskrivningarna i etableringen av utrikesfödda kommer att se ut framöver och om de nyanlända stannar kvar i länet eller inte. 11

12 Totalt år Kvinnor Män Ungdomar år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Högst förgymnasial utbldning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Arbetslösheten i länet 7 Tabellen visar hur arbetslöshetens sammansättning eller struktur ser ut i länet jämfört med riket. De inskrivna arbetslösa är indelade per andel i olika grupper Arbetslöshetsnivåer för inskrivna arbetslösa* Procent genomsnitt av kv och kv Jämtlands län Riket *Statistiken i diagrammet avser inskrivna arbetslösa i åldrarna år om inget annat anges. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Sammanfattningsvis är det tre grupper som sticker ut i tabellen: inrikes födda och utrikesfödda, och de med enbart högst förgymnasialutbildning. Arbetslösheten för inrikes födda är rekordlåg. Däremot är nivåerna väldigt höga för utomeuropeiskt födda samt de med förgymnasial utbildning. Oavsett konjunktur och arbetsmarknadsläge finns det personer och grupper som av olika skäl har svårt att hitta ett arbete. Sedan 2009 har andelen inskrivna med en utsatt ställning ökat från 43 till 72 procent. Det kan förklaras av dels konjunkturella och strukturella orsaker, dels införandet av ett antal arbetsmarknadspolitiska reformer, genom vilka antalet och andelen inskrivna arbetslösa med svag konkurrensförmåga ökat. Arbetsförmedlingens uppdrag kring utrikesfödda och ansvaret för etableringen har gjort att fler personer med utomeuropeisk bakgrund numera återfinns hos myndigheten. Det ger utslag i ökade arbetslöshetssiffror för gruppen. Sedan 2009 har antalet inskrivna som är födda utanför Europa ökat från 440 till drygt 1 300, en ökning från omkring 11 procent till drygt 34 procent. Arbetslösheten är som högst bland personer som nyligen kommit till Sverige och den sjunker ju längre personerna varit i landet. Samtidigt som grupper med mindre goda utsikter för arbete utgör en allt större andel av totalt inskrivna arbetslösa kommer bristen på flera kompetenser att öka. Den stora utmaningen handlar om att öka förutsättningarna för personer i grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden att kunna skaffa sig just den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. För dessa personer krävs en rad kompetenshöjande insatser från samhällets sida, inte minst insatser för att höja utbildningsnivån hos dem med svag utbildningsbakgrund. 7 Mer utförlig statistik om arbetslösheten i länet och på kommunnivå återfinns här: 12

13 5 Utmaningar i länet Matchningen på arbetsmarknaden blir en fortsatt stor utmaning. Den under flera år starka efterfrågan på arbetskraft har medfört att den tillgängliga arbetskraftsresursen som har efterfrågade kompetenser krympt till en låg nivå, varvid matchningsläget är ansträngt. Den allt knappare tillgången på utbildad arbetskraft försvårar arbetsgivares möjligheter att tillsätta lediga jobb även under 2019 och Inskrivna arbetslösa minskar men inte för alla grupper En del av förklaringen har redan nämnts att samtidigt som arbetslösheten minskat så har andelen inskrivna i de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden ökat, från 44 procent till 74 procent, hos Arbetsförmedlingen de senaste tio åren. Arbetsförmedlingen bedömer att det finns stor risk att utomeuropeiskt födda och de med förgymnasial utbildning hamnar i långa tider utan arbete och kommer att utgöra en allt större andel av de inskrivna arbetslösa. Risken är att de i gruppen med längre inskrivningstider 8 ökar när den generella arbetslösheten ökar. Om konjunkturen försvagas och arbetslösheten stiger tenderar långtidsarbetslösheten att öka även om det blir med en viss eftersläpning. Samtidigt har kraven på arbetsmarknaden successivt skärpts och det finns relativt få arbetstillfällen för dem som saknar en gymnasieutbildning. Gymnasiekompetens är numera ett vanligt minimikrav för anställningar och är även ett krav för vidareutbildning, vilket innebär att de som saknar en gymnasieutbildning sammantaget har en svag position på arbetsmarknaden. Förutom nämnda orsaker ovan så kommer de personella resurserna att minska inom Arbetsförmedlingen under det kommande året vilket försvårar möjligheterna att ge ett intensifierat stöd till personer med en svag position på arbetsmarknaden. Öka medvetenheten om hur det egentligen ser ut Inte alla men många, både arbetsgivare och de som söker utbildning och jobb, är omedvetna om hur det egentligen ser ut på arbetsmarknaden och att förutsättningarna förändrats så mycket som de gjort de senaste tio åren. Dels så krymper utbudet på arbetskraft och kompetens samtidigt som arbetsmarknaden präglas av en fortsatt globalisering, teknikutveckling och digitalisering som med kraft omvandlar näringslivet, inte bara i Sverige utan också i länet. Effekterna på arbetsmarknaden blir påtagliga. Nya aktörer som använder ny teknik och digitala möjligheter utmanar befintliga värdekedjor och verksamheter. Tekniska framsteg möjliggör effektiviseringar av allt fler arbetsmoment och därmed påverkas allt fler yrken. De arbetsgivare förstått detta och ligger steget före har helt klart en konkurrensfördel när det gäller arbetskraften. De har bland annat ändrat sätt att rekrytera sin personal för att synliggöra kompetenserna, de rekryterar utifrån ett bredare perspektiv, de ger internutbildning, investerar i individen och försöker göra sig till attraktiva arbetsgivare där personalen vill jobba kvar. Det finns även ett samarbete med olika branscher 8 Definitionen av lång tid utan arbete skiljer sig mellan ungdomar och äldre. För ungdomar under 25 år gränsen vid 6 månader och för de äldre än 25 år grå gränsen vid mer än 12 månader. 13

14 där arbetsgivare gått ihop för att jobba gemensamt mot olika målgrupper för att marknadsföra och informera om yrkena i branschen. Det pågår även samarbete mellan utbildningar och företag som tar emot praktikanter för att locka till sig framtida arbetskraft. Hur möta utmaningarna? Arbetsförmedlingen har så klart ett stort ansvar för matchningen men utan samverkan och samarbete med andra aktörer i samhället kommer det bli svårt att lösa bristen på arbetsmarknaden, idag och i framtiden. Fler aktörer behöver samverka kring utmaningarna: matchning till arbete och till utbildning som leder till ett arbete utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden rekrytera ur ett bredare perspektiv I länet arbetar flera aktörer i olika samverkansformer både lokalt och regionalt för att förbättra förutsättningarna för kompetens- och arbetskraftsförsörjningen. Det är viktigt att jobba strategiskt, framåtsyftande och långsiktigt för att undvika en situation där branscher och framförallt företag bromsas för att de inte får tag på den kompetens de behöver. På vilket sätt kan arbetet intensifieras och påskyndas för att mildra negativa effekter av kompetensbrist? När i livet börjar matchningen till arbete och utbildning? Gäller det bara de i åldern år som är inskrivna på arbetsförmedlingen? Barn och ungdomar måste tidigt få en rättvisande bild av hur arbetsmarknaden ser ut och fungerar för att kunna göra kloka val för framtiden precis som de individer som vill vidareutbilda sig och byta jobb. 14

15 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Definitioner Inskrivna arbetslösa Inskrivna arbetslösa är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS). 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. 15

16 6.2 Bilaga 2 Arbetskraftsbristens konsekvenser Tabell 2: Arbetskraftsbristens påverkan på rekryteringarna uttryckt som andelar, näringslivet i Jämtlands län 9 Näringslivet totalt Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Lyckades inte rekrytera Det tog längre tid än normalt Sänkte kraven på utbildning Sänkte kraven på yrkeserfarenhet Sänkte kraven på social kompetens Rekryterade utomlands Erbjöd högre löner Erbjöd andra förmåner Andra åtgärder Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren Frågan har flervalsalternativ och alternativen ska således inte summeras. 16

17 Tabell 3: Arbetskraftsbristens påverkan på rekryteringarna uttryckt som andelar, offentliga tjänster i Jämtlands län 10 Vård och omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Lyckades inte rekrytera Det tog längre tid än normalt Sänkte kraven på utbildning Sänkte kraven på yrkeserfarenhet Sänkte kraven på social kompetens Rekryterade utomlands Erbjöd högre löner Erbjöd andra förmåner Andra åtgärder Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren Frågan har flervalsalternativ och alternativen ska således inte summeras. 17

18 Tabell 4: Konsekvenserna av arbetsgivarnas rekryteringsproblem uttryckt som andelar, näringslivet i Jämtlands län 11 Näringslivet totalt Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Hyrde in från bemanningsföretag Befintlig personal fick arbeta mera Internutbildning av befintlig personal Köpte tjänster (inkl. lägga ut produktion) Tackade nej till order Produktionen/servicen minskade Planerad expansion sköts på framtiden Tankar på att flytta produktion till utlandet Fick inga konsekvenser Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren 2019 Tabell 5: Konsekvenserna av arbetsgivarnas rekryteringsproblem uttryckt som andelar, offentliga tjänster i Jämtlands län 12 Vård och omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Hyrde in från bemanningsföretag Befintlig personal fick arbeta mera Internutbildning av befintlig personal Köpte tjänster Kvalitén i servicen försämrades Produktionen/servicen minskade 31-6 Planerad expansion sköts på framtiden Fick inga konsekvenser Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning våren Frågan har flervalsalternativ och alternativen ska således inte summeras. 12 Frågan har flervalsalternativ och alternativen ska således inte summeras. 18

19 Arbetsmarknadsutsikterna för Jämtlands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats hittar du arbetsmarknadsutsikter för alla län samt för landet som helhet. Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskrivs jobbmöjligheterna under det närmaste året för nära 200 yrken i samtliga län. Dessa täcker tillsammans 80 procent av arbetsmarknaden. I rapporten Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde på riksnivå. Prognosmaterialet är fritt att användas och får citeras med källhänvisning. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i december